Kommunikationen utgör basen för förståelse, samarbete och handlande. Livskraften och kreativiteten i en organisation beror de facto på det innehåll och den karaktär som finns i organisationens kommunikation. Kommunikationen är dock ett fenomen med både goda och dåliga aspekter. Den överför kunskap, uppfyller människornas behov och får saker uträttade men alldeles för ofta förvränger kommunikationen budskapet, orsakar frustration och ineffektivitet hos både människor och företag. (Moran, Harris & Moran 2007, 45.)
4.4 Interkulturell kommunikation
En organisation kommunicerar effektivt endast då budskapet är tydligt och avsikten med budskapet är trovärdigt. Att uppnå dessa målsättningar angående tydlighet och trovärdighet är speciellt svårt, men även viktigt, i ett mångkulturellt sammanhang, där individerna har olika uppfattningar om kommunikation. (Mead 1990, 39.)
Framgångsrika mångkulturella affärskontakter är i stor utsträckning beroende av både en effektiv verbal kommunikation och nonverbal kommunikation. Även om en stor del av kommunikationen på de globala affärsscenerna är verbal, kan en kännedom om den non-verbala aspekten ge en djupare förståelse och tolkning av den non-verbala kommunikationen.
Med nonverbal kommunikation avses den form av kommunikation som inte uttrycks i tal, till exempel gester, ansiktsuttryck, fysisk distans, beröring, ögonkontakt, lukt och tystnad.
Kostsamma misslyckanden i affärsförhandlingar är ofta resultat av dålig kännedom om den andra kulturens mönster för verbal och nonverbal kommunikation. En god kunskap om dessa mönster är nödvändig för att lyckas i affärer i en internationell miljö. (Chaney &
Martin 2005, 117.)
De flesta anser det vara lättare att kommunicera med människor som har en likadan per-sonlighet, etnicitet och kultur. Vi föredrar också för det mesta att umgås med människor som delar vår religion, våra övertygelser och vår världsåskådning. Det är en utmaning att lära sig att överbrygga den konflikt som vanligen uppstår då två personer från olika kultu-rer möts. Ett viktigt första steg är att känna sin egen kultur och sitt eget sätt att kommunice-ra och att identifiekommunice-ra sina egna eventuella barriärer mot en fungekommunice-rande interkulturell kom-munikation. (Moran, Harris & Moran 2007, 73.)
4.5 Ledarskap
Ledarskapsmodeller inom olika kulturer har en nära koppling till både affärskultur och företagskultur. Därför är det motiverat att närmare gå in på vissa teorier om typiska ledar-skapsmodeller i både Polen och Finland. Finländska ledarskapsteorier behandlas eftersom jag i den empiriska delen kommer att göra jämförelser mellan de båda länderna inom detta område. Här bör dock betonas att det i båda länderna givetvis finns ledartyper av alla sorter men att vissa drag förekommer i större omfattning än i andra länder.
4.5.1 Polskt ledarskap
Om man utgår från Hofstedes dimensioner maktdistans och femininitet kontra maskulinitet, kan man anta att den polska ledarskapsmodellen skiljer sig signifikant från den finländska.
Polen utvisar ett märkbart högre poängtal inom båda dessa dimensioner. I en kultur med hög maktdistans är makten centraliserad och ligger i några få personers händer. Organisa-tionerna är vanligtvis hierarkiska. Ledaren måste ge tydliga direktiv eftersom de underly-dande förväntar sig att andra bestämmer vad och hur de ska göra. (Hofstede & Hofstede 2005, 59, 68-69.)
Ledartypen i ett maskulint samhälle ska hävda sig, vara tuff och fokusera på materiell framgång. Ledaren i ett maskulin samhälle betonar resultat och försöker belöna resultat på ett rättvist sätt, dvs. människor belönas för vad de har presterat. I ett maskulint samhälle offrar man ofta sin fritid för mera inkomster. (Hofstede & Hofstede 2005, 157-159.)
Även om Polen som samhälle har förändrats mycket under de senaste 20 åren så finns det studier som påvisar att de polska ledarnas värderingar inte alltid har förändrats i samma takt. Mączyński m.fl. jämförde värderingar hos polska företagsledare 1996-1997 med mot-svarande studier 2008-2009. Områden som studerades var bland annat maktdistans och framtidsorientering. Framtidsorientering definierades av forskarna som den nivå på vilken organisationens medlemmar uppmanas att planera och investera i framtiden. Forskarna fann något oväntat att värdet för maktdistans hade ökat under tidsperioden samtidigt som värdet för framtidsorientering hade sjunkit. (Mączyński, Zamorska & Łobodziński 2010, 69-77.)
Mączyński m.fl. konstaterar att de polska företagen och företagsledarna fortfarande har en stor maktdistans. Det låga värdet i framtidsorientering förklaras av forskarna med den då-varande ekonomiska nedgången. Företagsledningen kämpar med att klara av den dagliga driften av företaget i stället för att planera för framtiden. (Mączyński m.fl. 2010, 69-77.)
4.5.2 Finländskt ledarskap
Då det gäller den finländska ledarskapsmodellen så har Kostamo gjort ett bra försök att beskriva den finländska ledartypen. Man bör komma ihåg att det också i Finland givetvis förekommer olika ledartyper, men att de drag som han beskriver kan anses förekomma i större utsträckning hos finländska ledare än hos andra nationaliteter.
Det drag som Kostamo först tar upp är en stark värdegrund. Bakgrunden till den starka värdegrunden kan enligt Kostamo spåras i fosterländskheten, strävan till självständighet och oberoende samt viljan att utvecklas. Till ledarens starka värdegrund hör också heder-lighet och pålitheder-lighet. Internationella studier som påvisar att Finland ännu är ett av de minst korrumperade länderna i världen tyder på att denna värdegrund fortfarande finns kvar i Finland. En framträdande egenskap hos finländska ledare är också samarbetsförmåga och en mental flexibilitet. Dessa två egenskaper kan enligt Kostamo anses höra ihop och sam-verka. (Kostamo 2004, 210.)
Den finländska ledaren kan också ofta tillskrivas en god initiativförmåga. Detta kan ta sig uttryck i företagsamhet, ansvarskännande och förmåga till självstyrning. Den finländska chefen förväntar sig inte att han ska få utförliga direktiv till hur verksamheten ska bedrivas, eller att han måste vänta på uppmaning eller tillstånd uppifrån för att göra något. Ledaren vill veta vad det är fråga om och vad som är målsättningen. Den informationen bör räcka för att chefen ska kunna agera. (Kostamo 2004, 211.)
4.6 Kyrkans roll i det polska samhället
Den katolska kyrkan har under århundradena haft en mycket framträdande position i det polska samhället. Över 90 procent av befolkningen hör till den katolska kyrkan och en ännu större andel anser sig vara troende. Polackerna är också flitiga kyrkobesökare. Över 50 procent av befolkningen har under hela 1990-talet uppgett att de besöker kyrkan åtmin-stone en gång i veckan och 75 procent åtminåtmin-stone en gång i månaden. Kyrkans egna un-dersökningar visar dock på ett något lägre deltagande i mässorna. Över hälften av polack-erna uppger att de ber varje dag och 80 procent åtminstone en gång i veckan. (Johnsson &
Lautela 2004, 231-233.)
Det har dock skett förändringar i attityderna mot religion och kyrka. En stor majoritet av den polska befolkningen är av den åsikten att den polska katolska kyrkan inte bör blanda sig i dagspolitiken och att kyrkan i mindre utsträckning än nu ska få bestämma över vad som är rätt och fel i den enskilda människans beteende. I stora moralfrågor som använd-ning av preventivmedel, abort och skilsmässor vill majoriteten ändå att kyrkan har en klar åsikt. Detta betyder dock inte att polackerna är kategoriskt beredda att följa kyrkans åsikt i dessa frågor. (Johnsson & Lautela 2004, 234.)
Även om folkets inställning till kyrkan har ändrat, är den polska katolska kyrkan ännu det samfund som folket litar mest på och deltagande i det religiösa livet är fortsättningsvis mycket viktigt för en stor majoritet av det polska folket. Kyrkan har ibland haft en viktig roll i det politiska livet men den rollen ser ut att minska i framtiden. Kyrkan verkar ha haft någorlunda lätt att anpassa sig till sin nya roll med en mindre framträdande roll i politiken.
En viss tudelning har kunnat skönjas då en del av prästerna inte har kunnat godkänna den pågående sekulariseringen i samhället och kyrkans ampassning till den nya verkligheten.
(Johnsson & Lautela 2004, 235-236.)
I följande kapitel kommer jag att behandla teorier angående forskningsmetoder. Jag kom-mer att närmare definiera den halvstrukturerade intervjun eller temaintervjun som hör till de kvalitativa forskningsmetoderna. I följande kapitel presenteras också teorier om reliabi-litet och validitet i forskningen samt en beskrivning av respondenterna och genomförandet av intervjuerna.
5 FORSKNINGSMETOD
Insamling av forskningsmaterial delas in i kvantitativa och kvalitativa metoder. Utgångslä-get för vilken metod man bör använda hittas enligt min mening i forskningsfrågan. Min forskningsfråga i detta arbete går ut på att studera skillnader och likheter samt eventuella problem som kan uppstå i samband med affärsverksamhet, där parterna representerar olika nationaliteter och kulturer. Jag anser att endast en kvalitativ metod för insamling av data kan ge mig sådant forskningsmaterial som tillräckligt noggrant belyser problematiken kring min forskningsfråga.