7.1 Kommunernas statsandelssystem Kommunernas statsandel för basservice beräknas utgående från
följande grunder:
— bestämningsgrunderna för den allmänna delen
— de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård
— de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek
— bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet samt
— bestämningsgrunderna för tilläggsdelen för särskilt gles bosätt-ning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hem-bygdsområde.
Statsandelen ökas eller minskas genom den utjämning av statsan-delarna som baserar sig på skatteinkomsterna. Systemet komplette-ras av en höjning av statsandelen enligt prövning för kommuner med temporära eller exceptionella ekonomiska svårigheter. Finan-sieringen av gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor grun-dar sig på ett system med huvudmän. Systemet innebär att finansie-ringen beviljas direkt till utbildningsanordnarna enligt antalet elev-er. Kommunerna kan dessutom beviljas statsbidrag för anläggningskostnader och utvecklingsprojekt samt stöd för sam-manslagning av kommuner.
Statsandelen till en enskild kommun för ordnande av basservicen fastställs på så sätt att från den kalkylerade kostnaden enligt statsan-delsgrunderna (social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt bibliotek och kulturtjänster) dras av en självfinansieringsandel som är lika stor i alla kommuner. I den kalkylerade kostnaden beaktas de faktorer som karaktäriserar
kom-munens servicebehov samt de faktorer som hänför sig till omstän-digheterna i kommunen, och därför varierar statsandelarna beräkna-de per invånare i beräkna-de olika kommunerna.
Statsandelsprocenten beskriver på riksomfattande nivå kostnads-fördelningen mellan staten och kommunerna. År 2011 är statsan-delsprocenten för basservicen 34,11. Kommunens finansieringsan-del är därmed 65,89 %. Statsanfinansieringsan-delsprocenten för den service som fi-nansieras från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är 41,89, varvid kommunens finansieringsandel är 58,11 %.
Inom statsandelssystemet jämnas kommunernas inkomstbas ut genom en utjämning av statsandelarna som grundar sig på kommu-nernas skatteinkomster. Utjämningstillägg till statsandelen får de kommuner vars kalkylerade skatteinkomst per invånare är under ut-jämningsgränsen för hela landet, d.v.s. 91,86 % av de genomsnittli-ga skatteinkomsterna i landet. Utjämningstillägget täcker till fullt belopp skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kal-kylerade skatteinkomst. Om kommunens kalkal-kylerade skatteinkomst överstiger utjämningsgränsen görs utjämningsavdrag från statsan-delen. Avdraget är 37 % av den del som överstiger utjämningsgrän-sen.
Statsandelen för kommunernas basservice och ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar har budgeterats under finansminis-teriets förvaltningsområde. Finansieringen av gymnasier, yrkesut-bildning och yrkeshögskolor, statsandelar för teatrar, orkestrar och museer samt vissa tjänster som omfattas av kostnadsfördelningen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen (bl.a. grundläggande utbildning för sådana som fyllt 18 år, påbygg-nadsundervisning, höjningar av statsandelarna för handikappade elever) samt statsunderstöd enligt prövning för anläggningsprojekt och vissa andra objekt hör till huvudtiteln för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Understöd för utvecklings-projekt har budgeterats under social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Statskontoret sköter utbetalningen av statsan-delarna också i fråga om tjänsterna i anslutning till systemet med huvudmän.
Genom statsandelen för kommunernas basservice strävar man ef-ter att kommunernas lagstadgade uppgifef-ter och den övergripande fi-nansieringen av dem ska vara i balans enligt område och kommun-grupp. Syftet med statsbidragen för social- och hälsovård, förskole-undervisning och grundläggande utbildning samt kulturtjänster är att trygga kommunernas möjligheter att upprätthålla tillräcklig bas-service i olika delar av landet. Genom en höjning av statsandelen till kommuner enligt prövning försöker man se till att också kommuner med en svårare ekonomisk ställning kan klara av att producera bas-service och att den ekonomiska balansen i dessa kommuner ska kunna förbättras.
Genom sammanslagningsunderstöd till kommunerna främjas fri-villiga kommunsammanslagningar samt andra sådana ändringar av kommun- och regionstrukturen som bidrar till en mer ekonomisk produktion av högklassig och jämlik kommunal basservice.
7.2 Det ekonomiska läget och
utvecklings-perspektiven för den kommunala ekonomin Den kommunala ekonomin ser ut att klara den ekonomiska krisen
med betydligt mindre skador än väntat. Den samlade effekten av flera faktorer, exempelvis de omfattande åtgärderna för att stärka statens kommunala ekonomi, en gynnsammare sysselsättningsut-veckling än väntat, en avmattad ökning av kostnadsnivån samt kom-munernas egna sparåtgärder som hade en dämpande effekt på ut-giftsökningen, syntes redan i 2009 års bokslut i form av bättre resul-tat än beräknat. När man dessutom beaktar de kännbara höjningarna av procentsatserna för kommunalskatten och fastighetsskatten som kommunerna genomförde för 2010, den återhållsamma arbetsmark-nadsuppgörelsen samt effekterna av uppsvinget inom den ekono-miska aktiviteten på kommunernas skatteinkomster i år och nästa år kan utsikterna för den kommunala ekonomin beskrivas som betyd-ligt positivare än beräknat.
Även om de dystraste prognoserna inte ser ut att besannas kom-mer det emellertid också i fortsättningen att krävas en stram utgifts-politik för att hålla kommunernas och samkommunernas driftseko-nomi i balans. Kommunernas skatteinkomster beräknas under de närmaste åren öka med i genomsnitt ca 3 ½ %, dvs. betydligt lång-sammare än under den exceptionella tidsperiod som föregick reces-sionen. Den kommunala ekonomins positiva utveckling äventyras därför genast om ökningen av omkostnaderna inte fogar sig efter de gränser som inkomstutvecklingen ställer. Det viktiga är att löneut-gifterna hålls under kontroll och att de åtgärder som siktar till en ökad produktivitet genomförs. Återhämtningen inom samhällseko-nomin påverkas dessutom fortfarande av osäkerhetsfaktorer i den internationella ekonomin som ifall de blir verklighet kan ha snabba återverkningar på sysselsättningen och på så sätt försvaga skattein-komstutvecklingen i kommunerna.
Årsbidragen för 2009 var mer positiva än förväntat - skuldsättningen blev snabbare
Enligt de preliminära boksluten för 2009 uppgick kommunernas och samkommunernas årsbidrag till 2,3 miljarder euro, vilket var endast 100 miljoner euro mindre än året innan. Ännu i de boksluts-prognoser för 2009 som publicerades i februari 2010 bedömdes års-bidragen sjunka med en femtedel. I basservicebudgeten för 2010, som uppgjordes hösten 2009, bedömdes årsbidragen sjunka med så mycket som en tredjedel. Att det totala årsbidraget för hela landet sjönk något jämfört med föregående år berodde i stor utsträckning på försämrade årsbidrag för de stora städerna. Samkommunernas årsbidrag förblev nästan på samma nivå som år 2008. I fråga om den kommunala ekonomin som helhet var årsbidraget tillräckligt stort för att täcka avskrivningarna av anläggningstillgångarna.
Många faktorer bidrar till att utvecklingen i fråga om årsbidraget är mer positiv än väntat. De åtgärder som man beslutade om i ram-beslutet för mars 2009 (höjningen av kommunernas andel av sam-fundsskatten åren 2009—2011, det gradvisa slopandet av arbetsgi-vares folkpensionsavgift och höjningen av gränserna för fastighets-skatteprocenterna) stärkte den kommunala ekonomin i synnerhet i det mest akuta skedena av krisen, men verkningarna av åtgärderna sprider sig också längre över hela ramperioden. Som en följd av höj-ningen av samfundsskatteandelen och en gynnsammare sysselsätt-ningsutveckling än väntat ökade kommunernas skatteinkomster och statsandelar med närmare 2½ % trots den extremt svaga ekonomis-ka utvecklingen och utvecklingen i fråga om samfundssekonomis-katteinkom- samfundsskatteinkom-sten. Den kraftiga avmattningen i stegringen av kostnadsnivån inom den kommunala sektorn, och kommunernas egna sparåtgärder i syn-nerhet i syfte att dämpa ökningen av personalutgifterna, fick om-kostnadsökningen att bromsa in till ca 4 procent. Den långvariga ök-ningen av antalet sysselsatta i den kommunala sektorn vände nedåt, och antalet kommunalt anställda minskade med drygt 3 000 perso-ner. Däremot ökade volymen av köp med ca 5½ % trots recessio-nen.
Trots den relativt goda utvecklingen i fråga om årsbidragen ökade den kommunala ekonomins skuldsättning fortfarande kraftigt när i synnerhet de stora städerna höll fast vid sina investeringsplaner trots recessionen. När årsbidraget endast täckte drygt hälften av bruttoin-vesteringarna, försäljningen av egendom minskade och låneamorte-ringarna föranledde allt mer utgifter ökade kommunernas och sam-kommunernas sammanlagda skuld med 1,3 miljarder euro, och den uppgick i slutet av 2009 redan till närmare 11 miljarder euro.
Utsikterna för den kommunala ekonomin har förbättrats, men det krävs fortfarande en stram utgiftspolitik
Det faktum att utvecklingen år 2009 var mer gynnsam än väntat förändrar i betydande grad utsikterna för den kommunala ekonomin i år och nästa år jämfört med tidigare prognoser. I och med upp-svinget i den ekonomiska aktiviteten har dessutom kommunernas skatteinkomster visat sig öka snabbare än vad man förutsåg i början av året. Även om de dystraste prognoserna trots allt inte ser ut att be-sannas kommer det emellertid för att kommunernas och samkom-munernas driftsekonomi ska hållas i balans att också i fortsättningen krävas att omkostnadsökningen saktar av jämfört med de senaste åren. Återhämtningen inom samhällsekonomin och därigenom åter-hämtningen i fråga om kommunernas skatteinkomster innehåller fortfarande osäkerhetsfaktorer som hänför sig till den internationel-la ekonomin som ifall de blir verklighet kan ha snabba återverkning-ar på sysselsättningen och därmed försvaga skatteinkomstutveck-lingen i kommunerna.
Kommunalskatteutvecklingen under det innevarande året är fort-farande svag medan arbetslösheten tilltar. När inkomstskattelättna-der dessutom medför mindre skatteinkomster för kommunerna kommer kommunalskatteinkomsten trots en betydande skärpning
av kommunalskattegraden med 0,4 procentenheter att vara något mindre än år 2009. Samtidigt finns det faktorer som anknyter till tid-punkten för de influtna skatterna som ökar kommunalskatteinflödet som en engångsföreteelse. Som en följd av den ökade samfunds-skatten och de exceptionellt stora höjningarna av fastighetssamfunds-skatten beräknas emellertid kommunernas totala skatteinkomster börja öka med knappt 2 procent. Statsandelarna ökar med ca 9 % bl.a. till följd av kompensationen för skattelättnaderna. Skatteinkomsterna och statsandelarna ökar därmed med sammanlagt närmare 4 % under innevarande år. År 2011 beräknas skatteinkomsterna öka med 3½ %, eftersom såväl kommunalskatte- som samfundsskatteinkom-sterna ökar. Skatteinkomsamfundsskatteinkom-sterna och statsandelarna förväntas öka med sammanlagt drygt 3½ %.
Jämfört med åren före recessionen är inkomstökningen emellertid rätt svag åren 2010 och 2011. Därför måste kommunerna fortfaran-de dämpa utgiftsökningen. På basis av statistiken för början av år 2010 har utgiftsutvecklingen i kommunerna de facto varit återhåll-sam, med undantag för köp av tjänster. Omkostnaderna förväntas öka med 3½ % år 2010. Antalet anställda väntas minska något som en följd av sparåtgärderna, och bl.a. slopandet av arbetsgivares folk-pensionsavgift minskar avsevärt kommunernas utgiftsbelastning.
Höjningen av basservicens kostnadsnivå förblir likaså svag och lig-ger på något över 2 procent. Utgiftsökningen beror bl.a. på tillväx-ten inom köp av tjänster och ökade utgifter för arbetslöshet. År 2011 bedöms omkostnadsökningen liksom år 2010 stanna vid ca 3½ pro-cent, medan kostnadsnivån stiger med 2½ % och volymutveckling-en fortsätter att vara återhållsam medan kommunerna reparerar spå-ren efter recessionen.
Om ökningen av kommunernas omkostnader mattas av till 3½ % på det sätt som man har utgått ifrån i kalkylerna, kommer årsbidra-get att förbli stabilt åren 2010 och 2011, det täcker klart avskriv-ningarna och ökar rentav något jämfört med nivån åren 2007—
2009. Investeringarna väntas minska något år 2010. Om investe-ringarna emellertid förblir på den förväntade nivån på 3,8 miljarder euro kommer kommunernas lånestock att fortsätta att växa.
För att hejda skuld-sättningen krävs en återhållsam utgiftspolitik och ökad produktivitet I tablå 20 har den kalkylerade utvecklingen när det gäller
inkom-sterna och utgifterna inom den kommunala ekonomin fram till år 2014 åskådliggjorts.1) I kalkylerna har man utgått från att både skat-teinkomsterna och statsandelarna samt omkostnaderna kommer att öka med knappt 4 % varje år. I fråga om omkostnaderna ingår i kal-kylen en uppfattning om att antalet anställda förblir på samma nivå som år 2010, och att den kalkylerade ökningen av servicebehovet, som härletts på demografiska grunder, tillgodoses genom köp av tjänster. I fråga om skatteinkomsterna har också bortfallet av den tillfälliga höjningen av utdelningen av samfundsskatten beaktats från och med 2012. Om utvecklingen blir sådan som beskrivs ovan kommer den kommunala ekonomins årsbidrag att täcka
avskriv-ningarna under granskningsintervallet. Enligt detta mått är den kommunala ekonomin i princip som helhet i balans.
Utgiftstrycket på kommunerna är dock stort, och man bedömer att i synnerhet investeringarna kommer att hållas på en hög nivå. De största spänningarna i den kommunala ekonomin finns i själva ver-ket i klyftan mellan årsbidragen och investeringsnivån. Under de tio senaste åren har årsbidraget bara några enstaka gånger varit stort nog för att täcka finansieringen av nettoinvesteringarna. Också med en sådan utveckling av driftsekonomin som beskrivs ovan skulle årsbidraget under hela ramperioden bli klart lägre än nettoinveste-ringarna. Detta innebär i praktiken att den kommunala ekonomin också framöver kommer att få ty sig till skuldsättning och/eller skat-tehöjningar. För att den kommunala ekonomin ska hållas stabil och nödvändiga investeringar tryggas utan ständig skuldökning krävs det att omkostnadsökningen hålls på en mycket återhållsam nivå också på medellång sikt. När dessutom det tryck mot kommunale-konomin och hela samhällsekommunale-konomin som följer av befolkningens stigande medelålder blir allt större varje år, blir reformer som för-bättrar produktiviteten inom basservicen allt viktigare.
1)I granskningen i tablå 20 rör det sig inte om en prognos utan om en modell som syftar till att visa den genomsnittliga marginalen eller det genomsnittliga anpassningsbehovet inom den kommunala ekonomin, med beaktande av den uppskattade inkomst-utvecklingen. Man har utgått ifrån att exempelvis den genomsnittliga kommunala skattesatsen och fastighetsskattesatsen åren 2011–14 hålls på 2010 års nivå. På mot-svarande sätt har man antagit att avgifterna inte höjs, och utgifterna har inte anpassats till inkomstutvecklingen. Det finansieringsunderskott som uppkommer i ovannämnda modell syns direkt i kommunernas lånestock. Skillnaderna mellan enskilda kommuner när det gäller utgiftsutvecklingen är i praktiken stora.
Tablå 20. Den uppskattade utvecklingen i kommunalekonomins inkomster och utgifter enligt kommunernas bokföring, md euro
Enligt gängse priser 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Resultatbildningen
1. Verksamhetsbidrag -22,40 -23,17 -24,01 -24,92 -25,88 -26,85
2. Skatteinkomster 17,61 17,93 18,56 19,14 19,88 20,64
3. Statsandelar, driftsekonomin 6,90 7,52 7,82 8,15 8,44 8,71
4. Finansiella intäkter och kostnader, netto 0,20 0,14 0,10 0,08 0,04 0,01
5. Årsbidrag (=1.+2.+3.+4.) 2,31 2,42 2,47 2,45 2,48 2,50
6. Avskrivningar -2,04 -2,12 -2,20 -2,29 -2,38 -2,48
7. Extraordinära poster, netto 0,16 0,20 0,25 0,25 0,25 0,25
8. Räkenskapsperiodens resultat 0,43 0,50 0,52 0,41 0,35 0,28
Finansiering
9. Årsbidrag 2,31 2,42 2,47 2,45 2,48 2,50
10. Extraordinära poster 0,16 0,20 0,25 0,25 0,25 0,25
11. Korrigeringsposter i den interna
finansieringen -0,38 -0,40 -0,45 -0,45 -0,45 -0,45
Kommunalekonomins utveckling enligt kommungrupp Enligt den kalkylbaserade prognosmodell som
kommunavdel-ningen vid finansministeriet uppgjort förbättras kommunernas års-bidrag från 2009 till 2011 i hela landet. Åren 2010 och 2011 kom-mer årsbidraget inte att räcka till för att täcka avskrivningarna i kommunstorleksgruppen 40 000—100 000 invånare. Situationen var densamma år 2009.
Kommunernas lånestock bedöms alltjämt öka år 2010 i alla kom-munstorleksgrupper. Mest ökar lånestocken i kommuner med mera än 100 000 invånare. När kommunernas ekonomi förbättras år 2011 bedöms det, med utgångspunkt i de antaganden som använts som grund för beräkningarna i prognosmodellen, att ökningen av låne-stocken kommer att avta.
Enligt bokslutsuppgifterna för 2009 fanns det 29 kommuner med negativt årsbidrag. År 2010 bedöms antalet sådana kommuner vara under 20 och år 2011 ca 40. Ett svagt eller negativt årsbidrag är fort-12. Intern finansiering, netto
(=9.+10.+11.) 2,08 2,22 2,27 2,25 2,28 2,30
13. Investeringar i anläggningstillgångar -3,99 -3,80 -3,80 -3,80 -3,80 -3,80 14. Finansieringsandelar och
försäljnings-inkomster 0,90 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
15. Investeringar, netto (=13.+14.) -3,09 -2,80 -2,80 -2,80 -2,80 -2,80 16. Finansieringsbehov (=12.+15.) -1,00 -0,58 -0,53 -0,55 -0,52 -0,50
17. Lånestock 10,88 11,63 12,28 12,98 13,68 14,28
18. Likvida medel 4,22 4,29 4,31 4,36 4,44 4,44
19. Nettoskuld (=17.-18.) 6,66 7,34 7,97 8,63 9,25 9,84
Tablå 20. Den uppskattade utvecklingen i kommunalekonomins inkomster och utgifter enligt kommunernas bokföring, md euro
Tablå 21. Prognosmodellen för kommunernas ekonomiska utveckling 2009—2011 enligt kommunernas bokföring, euro/invånare enligt kommungrupp exklusive samkommuner1) Invånarantal
Årsbidrag 2009
Årsbidrag 2010
Årsbidrag 2011
Lånestock 2009
Lånestock 2010
Lånestock 2011
under 2 000 345 477 342 1 953 2 129 2 093
2 000—6 000 291 316 210 1 579 1 819 1 870
6 001—10 000 300 370 306 1 795 2 021 1 971
10 001—20 000 275 299 306 1 881 2 162 2 114
20 001—40 000 305 328 361 1 941 2 151 2 050
40 001—100 000 272 253 266 2 026 2 251 2 250
över 100 000 434 446 498 1 748 2 458 2 662
Hela landet 337 355 364 1 838 2 231 2 275
1)Åren 2010 och 2011 innehåller inte finansieringsunderstöd enligt prövning, och ökningen av verksamhetsbidraget har bedömts enligt basserviceprogrammet.
farande typiskt för kommuner med ett mindre invånarantal än ge-nomsnittet.
År 2009 var årsbidraget för litet för att täcka avskrivningarna i 116 kommuner. År 2010 bedöms antalet sådana kommuner vara något under 100 och år 2011 ca 150.
Enligt bokslutsuppgifterna för 2008 och 2009 uppfyllde samman-lagt sex kommuner nyckeltalen för kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning (9 § i ramlagen). Två av dessa kommuner omfattas av förfarandet som nya kommuner. De fyra för-faranden som redan har genomförts har tillämpats på sammanlagt 23 olika kommuner.
Figur 6. Kommunernas årsbidrag och kumulativa över- eller underskott i bokslutet för 2009
7.3 Kommunernas utgifter
Kommunernas och samkommunernas utgiftsökning mattades av år 2009
Kommunernas och samkommunernas totala utgifter (omkostna-der, finansieringsutgifter och investeringar sammanlagt) ökade år 2009 enligt de preliminära bokslutsuppgifterna med knappt 3 %.
Året innan var utgiftsökningen mer än 8 % och under hela 2000-ta-let i medeltal 5½ %. Omkostnadsökningen halverades jämfört med år 2008, även om ökningen på 4 procent var snabb i jämförelse med den svaga ökningen av skatteinkomsterna och statsandelarna, som stannade vid drygt 2 procent. Kommunernas och samkommunernas investeringar hölls trots recessionen på en hög nivå vid ca 4 miljar-der euro, eftersom räntenivån var mycket låg och prisnivån för bl.a.
Kommunernas årsbidrag
Positivt (303) Negativt (29)
Kommunernas kumulativa över-/underskott
Kommun med överskott (237) Kommun med underskott (95)
byggande sjönk snabbt. Trots en kännbar ökning av lånestocken sjönk däremot ränteutgifterna med ca 130 miljoner euro till följd av den exceptionellt låga räntenivån.
Den avmattade ökningen av omkostnaderna berodde dels på en måttligare ökning av kostnadsnivån i kommunerna och samkommu-nerna, dels på att antalet kommunalt anställda som länge hade ökat nu började minska. Den kommunala sektorns lönesumma ökade med ca 3 %, medan ökningen år 2008 var närmare 6½ %. Den mins-kade ökningen i lönesumman påvermins-kades förutom av avmattningen i ökningen av inkomstnivån även av de sparåtgärder som hade in-letts i en del kommuner och som medförde att antalet anställda i den kommunala sektorn minskade med drygt 3 000 personer. Ökningen av köp till nominella priser halverades från 12 procent år 2008 till 6 procent, vilket nästan uteslutande berodde på att priset på köpen slu-tade stiga. Volymen av köpen ökade med drygt 5½ % trots recessi-onen. Även kommunernas utgifter för utkomststödet ökade klart i takt med den tilltagande arbetslösheten.
Utvecklingen av omkostnaderna 2010—2014
Ökningen av kommunernas och samkommunernas omkostnader väntas förbli måttlig åren 2010 och 2011, medan kommunerna repa-rerar spåren efter den ekonomiska krisen. Enligt dessa antaganden kommer omkostnaderna att öka med ca 3 ½ % under vartdera året.
För perioden 2012—2014 prognostiseras i denna granskning en om-kostnadsökning på knappt 4 % varje år. Siffran baserar sig på anta-ganden om utvecklingen i fråga om det kalkylerade servicebehovet samt den förväntade prisutvecklingen inom basservicen. Utgiftsut-vecklingen med avseende på kommunernas omkostnader på medel-lång sikt beror emellertid på många faktorer, såsom den allmänna ekonomiska utvecklingen, den kommande löneuppgörelsen samt hur man lyckas förbättra produktiviteten med hjälp av de strukturel-la reformerna.
Antalet anställda i kommunerna bedöms fortfarande minska i nå-gon mån år 2010 som en följd av kommunernas sparåtgärder och förbli på denna nivå på ca 455 000 personer både år 2011 och på medellång sikt. Antagandena om utvecklingen i fråga om antalet an-ställda baserar sig på en förfrågan gällande personalen som Kom-munala arbetsmarknadsverket har riktat till de komKom-munala arbetsgi-varna och på en enkät som Kommunförbundet lät göra i de större städerna i december 2009. Inkomstnivån inom den kommunala sek-torn förväntas stiga med drygt 3 % år 2010, alltså i något snabbare takt än den allmänna inkomstnivån. Stegringen beror på förhöjning-ar som det avtalades om 2007 och i början av 2010. Det är svårt att bedöma utvecklingen i inkomstnivån år 2011 eftersom de gällande avtalen kan sägas upp. Även om avtalen skulle sägas upp kan de föl-jande avtalade förhöjningarna träda i kraft tidigast den 1.5.2011. I detta skede förväntas inkomstnivån i kommunerna stiga med 2,5 %, vilket är något långsammare än den allmänna utvecklingen, beroen-de på beroen-det svaga tillväxtarvet i inkomstnivån inom beroen-den kommunala
sektorn. Åren 2012—2014 har kommunernas inkomstnivå antagits stiga med 3 % per år. Som en följd av antagandena ovan ökar löne-Summan inom den kommunala sektorn både 2010 och 2011 med 2
½ % och 2012—2014 med 3 %.
Grunderna för kommunalarbetsgivarens socialskyddsavgifter lindrades med 0,9 procentenheter under innevarande år, eftersom arbetsgivares folkpensionsavgift, som sänktes år 2009, slopades helt och hållet fr.o.m. år 2010. År 2011 stiger avgiftsgrunderna med 0,2 procentenheter till följd av höjningen av arbetslöshetsförsäk-ringspremien. Arbetsgivares KomPL-avgift håller sig år 2011 och, enligt Kommunernas pensionsförsäkrings ståndpunkt just nu, även under de närmaste åren vid 23,6 procent. Det råder ett tryck på att höja arbetslöshetsförsäkringsavgiften även efter 2011.
Man bedömer att köpen till nominella priser kommer att öka med 6 % både 2010 och 2011. Prisutvecklingen i fråga om köpen antas förbli måttlig och också volymutvecklingen bedöms sakta in något till följd av det strama ekonomiska läget. Köpen väntas emellertid också i fortsättningen öka snabbare än omkostnaderna. Det största trycket på att kommunernas omkostnader ökar i volym beror i syn-nerhet på köp av tjänster.
De understöd som kommunerna betalar ökar år 2010 i och med att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna (utgifter för utkomststöd och arbetsmarknadsstöd) fortsätter att öka. Det finns en risk för att utgif-terna för utkomststödet på samma sätt som under åren efter 1990-talets recession hålls kvar på en hög nivå under en längre tid ifall pe-rioderna av arbetslöshet förlängs och de inkomstrelaterade inkom-sterna minskar.
Ränteutgifter Trots den betydande ökningen av lånestocken minskar
ränteutgif-terna under innevarande år som en följd av den historiskt sett lägsta räntenivån någonsin. När den ekonomiska aktiviteten tilltar förvän-tas också räntenivån stiga år 2011, vilket tillsammans med den väx-ande lånestocken höjer kommunernas finansieringskostnader.
Investeringar Kommunernas och samkommunernas investeringar förväntas år
2010 minska något som en följd av det ansträngda ekonomiska lä-get, och bedöms även under de närmaste åren förbli på 2010 års ni-vå, d.v.s. 3,8 miljarder euro. Investeringstrycket är emellertid stort både när det gäller grundliga renoveringar, tillväxtcentrumens nyin-vesteringar och de pågående strukturella reformerna. Enligt den uppskattade inkomst- och omkostnadsnivån kommer den beräknade investeringsnivån att leda till fortsatt skuldsättning i kommunerna.