Hur starkt sambandet mellan aktiers och råoljas avkastningar är och hur sambandet ser ut kan bero på ett stort antal faktorer. Vilka dessa faktorer är undersöks inte direkt i denna avhandling men eftersom sambandet och korrelationen mellan tillgångarna kan förändras med tiden i och med exempelvis olika händelser, produktionsnivå, ekonomiskt läge och effektivering av marknader, är det viktigt att förstå hur olika faktorer och chocker kan påverka sambandet för att kunna analysera resultaten i undersökningen.
3.2.1 Oljeprisförändringars påverkan på nuvärdet av företags kassaflöden
Enligt ekonomisk teori borde varje tillgångs pris bero endast på summan av nuvärdet av alla förväntade framtida kassaflöden (Williams, 1938; Fisher, 1930), så också när det gäller aktier. För att aktiepriset då skall påverkas av en faktor måste det göras endera genom påverkan på de framtida kassaflödena eller på diskonteringsräntan. När det gäller oljepriset kan det tänkas påverka båda dessa.
För de allra flesta företagen (icke-oljeproducerande) är olja och energi överlag en input snarare än en output. Då oljepriset stiger, stiger då också kostnaderna för företag, vilket i sin tur sänker nettokassaflöden och samtidigt företagets värde för aktieägarna. Om oljepriset istället sjönk, skulle också kostnaderna sjunka, de framtida kassaflödena stiga och värdet på företaget stiga. Sambandet mellan tillgångarnas avkastningar skulle med andra ord vara negativt. Eftersom både priset på futurer och aktier beror på framtida förväntningar, är det då förändrade framtida förväntningar gällande till exempel ekonomisk aktivitet, oljeproduktion, utveckling av oljepris etc. som starkt styr sambandet mellan tillgångarnas avkastningar.
Hur ett enskilt företags värde påverkas av förändringar i oljepriset skulle då bero på oljekonsumtionen i företaget, vilken i sin tur starkt kan bero på vilken sektor företaget fungerar i. Då kommer sambandet mellan en specifik aktiemarknads avkastningar och oljeavkastningen också att bero på sektoruppbyggnaden på marknaden, vilket då bör tas i beaktande i denna avhandling.
Detta är fallet om marknaderna är effektiva. Om marknaderna inte är det (vilket mer eller mindre är fallet i verkligheten), kan tänkas att ökande (sjunkande) oljepriser, och därmed lägre (högre) förväntade framtida kassaflöden inte fullt överförs till aktiepriset, åtminstone på kort sikt. Då skulle också sambandet mellan avkastningarna vara svagare.
Hur stigande eller sjunkande oljepriser kan påverka diskonteringsräntan för företags kassaflöden är inte lika klart. Osäkerhet (volatilitet) i oljepriser kan dock tänkas leda till osäkerhet i företags framtida kassaflöden, vilket skulle sänka företagsvärdet i och med höjt riskpremium (högre diskonteringsränta för kassaflödena). Till exempel resultaten från Sadorskys (1999) samt Park och Rattis (2008) undersökningar stöder denna hypotes om att volatilitet i oljepriser skulle påverka aktieavkastningar negativt.
Råvarupriser överlag har också ansetts vara kopplande till inflation eftersom råvaror är inputs i ekonomin. (Gorton & Rouwenhorst, 2006; Greer, 1978). Oljepriser har tidigare (i Förenta Staterna) varit starkt kopplade till inflation och andra makroekonomiska indikatorer och oljeinvesteringar har då kunnat användas för att säkra investeringar mot inflation. Detta förhållande har ändå förändrats och korrelationen mellan faktorerna har minskat kraftigt sedan 70-talet (Hooker, 1996; Hamilton, 1996) bland annat i och med förändrad penningpolitik (Degiannakis et al., 2011).
Enligt teorin borde då förändringar och chocker i oljepriset ha en motsatt effekt på aktiepriser, så att korrelationen mellan avkastningarna vore negativ. Om detta stämmer i verkligheten beror då på huruvida och hur starkt potentiella andra faktorer påverkar sambandet.
3.2.2 Globala aktiemarknaders effekt på oljepriset
Det är inte sagt att kausaliteten alltid går från oljemarknaden till aktiemarknaden.
Aktiemarknaden kan också tänkas påverka oljepriser genom efterfrågan. Då det globalt sett går bra (dåligt) för företag och företag investerar och producerar mera (mindre), värderas de också högre (lägre). Samtidigt ökar (sjunker) också efterfrågan på olja, vilket
höjer (sänker) oljepriset. I det här fallet skulle korrelationen mellan aktieavkastning och oljeavkastningen vara positiv. Eftersom oljepriset är globalt kan denna effekt tänkas synas starkare vid jämförande med globala aktieindex men inte lika mycket då det gäller individuella aktiemarknader eller geografiskt dåligt diversifierade portföljer. Bland annat av denna orsak inkluderas i denna undersökning också enskilda länders aktiemarknader.
3.2.3 Påverkan av gemensamma faktorer
Eftersom både aktie- och oljepriser påverkas av utomstående faktorer kan tänkas att denna påverkan starkt skulle styra sambandet mellan tillgångarnas avkastningar.
Gemensamma faktorer kan vara chocker såsom krig, naturkatastrofer och terroristattacker eller långsiktiga faktorer såsom global tillväxt.
Också inflationen på marknaden kan utgöra en gemensam faktor för aktieavkastningar och futuravkastningar på olja även om oljepriser inte längre påverkar inflationen direkt.
Futurpriser bestäms enligt teorin (delvis) av förväntade framtida spotpriser och är då direkt kopplade till inflationen (Gorton & Rouwenhorst, 2006). Futurpriser förändras då också i och med oförväntade förändringar i inflation. Inflation borde däremot enligt teorin inte påverka aktieavkastningar eftersom framtida kassaflöden är reella. Företag har ändå också nominellt bundna tillgångar (Gorton & Rouwenhorst, 2006) och centralbanker kan dessutom på längre sikt råda bot på inflation genom att höja räntor, vilket gör obligationer relativt mera attraktiva och vilket i sin tur sänker efterfrågan och värden på aktiemarknaden. Det har tidigare konstaterats att aktiemarknaden i verkligheten påverkas negativt av inflation (till exempel Fama (1981)). Detta skulle innebära att då inflationen stiger, stiger också (futur)priser på olja medan aktiepriser skulle sjunka. Med andra ord skulle sambandet vara negativt.
Hur olika faktorer påverkar aktie- och oljeavkastningar kommer att bestämma hur sambandet mellan avkastningarna ser ut. Sambandet påverkas även av faktorer som endast påverkar en av marknaderna eftersom sådana faktorer sänker korrelationen.
Tidigare diskuterades att olika chocker på oljemarknaden påverkar oljepriset på olika sätt. Hur sambandet mellan olje- och aktiemarknaden då påverkas beror på om och hur aktiemarknaden reagerar på dessa chocker. Degiannakis et al. (2011) kommer fram till att effekten på korrelationen är olik beroende på vad som orsakat oljeprischocken.
Degiannakis et al. (2011) undersökning diskuteras djupare i samband med tidigare forskning.
3.2.4 Hypoteser gällande oljeavkastningars samband med aktiemarknadsavkastningar
I denna avhandling undersöks inte vilka som är de påverkande faktorerna. Däremot undersöks tidsvarierande betingade korrelationer och volatilitetsöverföring vilket ger en bild av hur chocker och volatilitet överlag sprider sig mellan marknaderna.
Utifrån det som diskuterats här förväntas resultaten i denna undersökning tyda på att en korrelation finns men att denna är relativt svag. Olika faktorer förväntas påverka korrelationen och variationer över tiden förväntas därför. Olika marknadsspecifika faktorer förväntas påverka aktiemarknaderna och en del skillnader i korrelationen förväntas därför ses mellan de olika marknaderna. Till exempel förväntas Rysslands aktieavkastningar ha en starkare och positiv korrelation med oljeavkastningar jämfört med de andra marknaderna eftersom landet producerar och exporterar mera olja.
Gällande volatilitetsöverföring förväntas oljepriset påverka aktiemarknader starkare än tvärtom och en starkare överföring förväntas därför synas från oljepriset till aktiepriser.
De globalt diversifierade aktiemarknadsindexen förväntas ändå ha en högre volatilitetsöverföring till oljemarknaden än de enskilda BRIC-ländernas aktieavkastningsindex eftersom dessa är mindre diversifierade.