3.2 Sammansättningar
4.2.3 Diskussion om orsaker till likheter och skillnader i fråga om
Eftersom alla elever hade samma rubrik "Nu blir det vinter i Finland" och samma anvisningar för uppgiften (skriva ett brev till en språkbadselev i Australien), är ordförrådet i uppsatserna mycket lika oberoende av ort eller årskurs. Den svenskspråkiga jämförelsegruppen avviker inte heller mycket i detta. Dessutom påverkar det gemensamma temat användningen av olika ordklasser, särskilt skillnader mellan förekomsten av sammansatta ord och användningen av olika sammansättningar.
Substantiv är den mest använda ordklassen i alla fallen förutom en. När det är fråga om alla gånger en elev har använt en sammansättning, är andelen sammansatta egennamn större (36 %) än andelen sammansatta substantiv (26 %) i Esbo i åk 3 (se tabell 13).
Temat påverkar mängden substantivsammansättningar, särskilt när man tittar på förleden. Rubriken "Nu blir det vinter i Finland" uppmuntrar till att berätta om vinter och ting som hör ihop med vintern, till exempel jul och snö. Eleverna berättar mycket om olika vinteraktiviteter, ting som hör till julen, vad olika djur gör på vintern och hurdant väder det är på vintern. 115 av alla 420 olika sammansatta substantiv börjar med förleden snö-, jul- eller vinter-, alltså mera än en fjärdedel. Exempel på mest använda substantivsammansättningar är snögubbe, julmat och vinterpäls.
Till och med 23 % av alla sammansättningar är sammansatta egennamn, men när man granskar olika sammansättningar är andelen sammansatta egennamn endast 3 % (se tabell 12 och 15). Orsaken till detta är att rubriken "Nu blir det vinter i Finland" har givits på förhand. Detta betyder att nästan alla elever använder ordet Finland åtminstone en gång, i rubriken. Många använder det också i själva uppsatsen när de beskriver vintern i Finland. Eleverna har använt sammansatta egennamn sammanlagt 1033 gånger, och 422 av dem är gånger när eleven har använt ordet Finland i rubriken. I detta antal har inte räknats gångerna när Finland används efter rubriken. 41 % av de sammansatta egennamnen förekommer alltså redan i rubriken och har givits på förhand.
Exempel på olika andra sammansatta egennamn är dessutom Lappland, Östersjön och Borgbacken.
Temat påverkar också mängden sammansatta adjektiv. När eleverna berättar om vintern i Finland, beskriver de vädret och landskapet med adjektiv. Ofta förstärker de adjektivet med förleden jätte-, till exempel jättekallt och jättevackert. Här kan man märka skillnader mellan språkbadseleverna och de svenskspråkiga eleverna. 6 % av alla sammansättningar som språkbadseleverna har använt är sammansatta adjektiv, medan i jämförelsegruppen är motsvarande andel 3 % (se tabell 12). När det är fråga om olika sammansättningar, är andelen 11 % hos språkbadseleverna och 6 % hos de svenskspråkiga eleverna (se tabell 15). Detta kan förklaras med olika språkkunskaper hos eleverna. Förmodligen har eleverna i den svenskspråkiga jämförelsegruppen bättre språkkunskap i svenska än språkbadseleverna, och kan uttrycka sig mångsidigare.
Språkbadseleverna har kanske inte lärt sig att förstärka sina uttryck på något annat sätt än med förleden jätte-. Som stöd för detta kan man granska andelen jätte-ord av alla sammansatta adjektiv. Av de 54 olika sammansatta adjektiven språkbadseleverna har använt är 39 sådana som börjar med förleden jätte-, alltså 72 %. Jämförelsegruppen har använt 21 olika adjektivsammansättningar, av vilka 4 är jätte-ord. Det är endast 19 %.
Den stora mängden sammansatta adverb var kanske det mest överraskande resultatet i denna analys. Jag använde Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (1998) som källa när jag kontrollerade om något ord är en sammansättning eller inte. Enligt Svenska Akademiens ordlista är adverb såsom kanske, också, alltid, ännu och liksom sammansatta adverb. Speciellt yngre elever använder mycket sammansatta adverb som utfyllnadsord. Detta är säkert också en faktor som påverkas av språkfärdigheten. Adverb är också sådana ord som används mycket i talspråk, och språkbadet baserar sig på kommunikation, dvs. språkbadseleverna hör och pratar mycket svenska. Det kan vara en orsak till den stora mängden sammansatta adverb.
Sammansättningar som hör till övriga ordklasser förekommer ganska mycket, särskilt när man granskar olika sammansättningar (20 % av alla sammansättningar) (tabell 15).
När det är fråga om alla gånger som sammansättningar används, är andelen mycket mindre (9 %) (se tabell 12). Detta betyder att de olika sammansättningarna som hör till övriga ordklasser inte förekommer ofta i elevernas uppsatser. Till denna kategori hör sammansatta verb, räkneord, particip, preposition, pronomen och sådana ord som inte
kan kategoriseras i någon enskild ordklass. Speciellt de sistnämnda är sådana som förekommer ofta endast en gång i hela materialet, till exempel föratt och snöenkomerimarken.
Mängden sammansatta verb är överraskande liten. Eleverna använder endast 27 olika sammansatta verb. Antalet är nästan lika stort i båda grupperna fast antalet uppsatser av språkbadseleverna är tre gånger större än antalet uppsatser i jämförelsegruppen.
Språkbadseleverna använder sammanlagt 19 olika sammansatta verb medan de svenskspråkiga eleverna använder sammanlagt 16 olika verbsammansättningar.
Språkfärdigheterna påverkar här igen. Språkbadseleverna har inte lärt sig använda sammansatta verb på samma sätt som de svenskspråkiga eleverna. Sammansatta verb är ofta långa och svåra, och man kan anta att språkbadseleverna lär sig först uttrycka samma innehåll med andra språkliga medel.
5 FELANALYS AV FEL I SAMMANSATTA SUBSTANTIV I MATERIALET
I det föregående kapitlet behandlades sammansättningar och deras ordklasstillhörighet. I mitt material förekommer det 725 olika sammansättningar och de användes sammanlagt 4442 gånger. Av de 725 olika sammansättningarna var 420 substantivsammansättningar, dvs. 58 % av olika sammansättningar. Av de 4442 förekomsterna av sammansättningar var 1784 sammansatta substantiv, dvs. i 40 % av förekomsterna var det fråga om sammansatta substantiv. I detta kapitel undersöker jag sammansatta substantiv och fel som förekommer i användning av sammansatta substantiv. Jag kategoriserar fel i fyra olika kategorier; 1) särskrivningsfel, 2) egentliga stavfel, 3) sammanskrivningsfel och 4) övriga fel. Först presenterar jag resultat enligt både antal och andel. I avsnitt 5.3 granskar jag kvalitativt närmare olika fel, undersöker hurdana fel som är typiska och ger exempel.
Jag jämför mina undersökningsresultat med resultat som Katharina Hallencreutz (2003), Kent Larsson (1984) och Ulla Laurén (1994) har fått i sina undersökningar.
Hallencreutz och Larsson har undersökt svenskspråkiga elevers uppsatser i Sverige, och Laurén tvåspråkiga (finska och svenska) och enspråkiga (svenska) elevers uppsatser i Finland. Alla de tre forskarna har undersökt alla ord i elevernas uppsatser, inte bara sammansatta substantiv som jag gör. Hallencreutz undersökning gäller elever i årskurserna 6 och 7, och Larssons undersökning gäller elever i årskurserna 7, 9 och 11.
Jag jämför resultat som gäller hela mitt material med deras motsvarande resultat. Ulla Laurén har undersökt elever i årskurserna 3, 6 och 9, och jag utnyttjar hennes resultat också i jämförelse mellan olika årskurser. Laurén har inte presenterat sina resultat som andel, utan hur många fel det finns per 100 löpord i en uppsats. Jag jämför också om de finns likadana typiska fel i mina undersökningsresultat som i resultaten av de tre ovannämda undersökningarna, och diskuterar möjliga orsaker till dem.
5.1 Antal fel i sammansatta substantivsammansättningar
I de 444 uppsatserna med rubriken "Nu blir det vinter i Finland" har eleverna använt 420 olika substantivsammansättningar, och använt dem sammanlagt 1784 gånger (jfr kapitel 4). Av de 1784 substantivsammansättnigarna är 1089 skrivna utan fel, dvs. 695 av alla sammansatta substantiv innehåller ett eller flera fel.
Språkbadseleverna har använt sammanlagt 1241 sammansatta substantiv, av vilka 712 är skrivna korrekt (se tabell 18). Med andra ord innehåller 529 av substantivsammansättningarna fel, sammanlagt 729 fel. I den svenskspråkiga jämförelsegruppen är antalet något mindre. Jämförelseeleverna har använt 543 sammansatta substantiv. Av dem innehåller 166 sammansättningar ett eller flera fel, sammanlagt 219 fel. Det vill säga 377 av alla sammansatta substantiv är skrivna korrekt (tabell 18 & 19).
Tabell 18. Antalet sammansatta substantiv enligt korrekthet
I hela materialet finns det 695 sammansatta substantiv som innehåller ett eller flera fel.
Eftersom det i flera sammansatta substantiv finns fler än ett fel förekommer det sammanlagt 948 fel av vilka 318 är särskrivningsfel (tabell 19). Antalet stavfel är något större, 497 stycken. I hela materialet förekommer det endast 6 sammanskrivningsfel.
Antalet övriga fel är 127. När man undersöker skilt fel i språkbadselevernas och jämförelsegruppens sammansättningar, förblir ordningen mellan de mest frekventa feltyperna densamma. I språkbadselevernas uppsatser förekommer det 403 stavfel i sammansatta substantiv. Antalet särskrivningsfel är 226, antalet övriga fel 96 och antalet sammanskrivningsfel är 4. Sammanlagt är antalet fel 729. I jämförelsegruppen är antalet
Ett eller flera fel Utan fel Totalt
Språkbadseleverna 529 712 1241
Jämförelsegruppen 166 377 543
Totalt 695 1089 1784
fel 219, av vilka 94 är stavfel, 92 är särskrivningsfel, 31 är övriga fel och 2 är sammanskrivningsfel (tabell 19).
Tabell 19. Antalet fel enligt feltyp
När man granskar alla grupper skilt, dvs. alla årskurser på olika orter, är ordningen för de mest frekventa felkategorierna den samma i nästan alla grupper (tabell 20). Endast i åk 3 i Åbo, åk 6 i jämförelsegruppen och i åk 9 i jämförelsegruppen förekommer det mera särskrivningsfel än egentliga stavfel. Skillnaderna i antalet fel är inte stora, 4 fel i åk 3 i Esbo, 10 fel i åk 6 i jämförelsegruppen och 8 fel i åk 9 i jämförelsegruppen.
Däremot är skillnaderna större i några grupper där stavfel är mer frekventa än särskrivningsfel. Till exempel i åk 3 i Vasa är antalet stavfel 80 och antalet särskrivningsfel endast 32.
I alla grupper förutom två är kategorin övriga fel den tredje största kategorin.
Undantagen är åk 9 i Åbo och åk 9 i jämförelsegruppen. I åk 9 i Åbo är övriga fel den näst mest frekventa felkategorin. Antalet stavfel är 13, antalet övriga fel 9 och antalet särskrivningsfel 8. I åk 9 i jämförelsegruppen är antalet stavfel och övriga fel detsamma, dvs. 14 fel i båda kategorier. Endast fyra grupper har gjort sammanskrivningsfel. I åk 3 i Esbo och i åk 6 i Esbo förekommer det ett sammanskrivningsfel i båda grupper. I åk 9 i Esbo och i åk 9 i jämförelsegruppen är antalet sammanskrivningsfel 2 i respektive grupper.
Grupp / Feltyp Särskr. Stavfel Sammanskr. Övriga Totalt
Språkbadselever 226 403 4 96 729
Jämförelsegruppen 92 94 2 31 219
Totalt 318 497 6 127 948
Tabell 20. Antalet fel enligt feltyp per informantgrupp
När man granskar endast olika årskurser, är resultaten mycket jämna (tabell 21). I alla årskurser är stavfel den mest frekventa feltypen. Antalet särskrivningsfel är tydligt mindre i alla årskurser. I åk 3 är antalet stavfel 158 medan antalet särskrivningsfel är 112. De motsvarande antalen i åk 6 är 148 stavfel och 66 särskrivningsfel, och i åk 9 97 stavfel och 48 särskrivningsfel. Kategorin övriga fel är den tredje största kategorin och sammanskrivningsfel den minst frekventa feltypen. Eleverna i åk 3 har gjort 35, i åk 6 33 och i åk 9 28 fel som kategoriseras som övriga fel. Både åk 3 och 6 har gjort endast ett sammanskrivningsfel, medan eleverna i åk 9 har gjort två sammanskrivningsfel.
Grupp / Feltyp Särskr. Stavf. Sammanskr. Övriga Totalt
Esbo, åk 3 41 43 1 8 93
Vasa, åk 3 32 80 0 15 127
Åbo, åk 3 39 35 0 12 86
Esbo, åk 6 33 71 1 16 121
Vasa, åk 6 19 48 0 10 77
Åbo, åk 6 14 29 0 7 50
Esbo, åk 9 24 51 2 11 88
Vasa, åk 9 16 33 0 8 57
Åbo, åk 9 8 13 0 9 30
Jämförelsegrupp, åk 3 50 70 0 10 130
Jämförelsegrupp, åk 6 20 10 0 7 37
Jämförelsegrupp, åk 9 22 14 2 14 52
Totalt 318 497 6 127 948
Tabell 21. Antalet fel enligt feltyp, ort och årskurs
Också i jämförelse mellan olika orter är ordningen för de mest frekventa felkategorierna den samma som i jämförelsen mellan olika årskurser. På alla orter är stavfel den mest frekventa feltypen, och särskrivningsfel den näst mest frekventa typen. Eleverna i Esbo har gjort 165 stavfel och 98 särskrivningsfel. De motsvarande antalen i Vasa är 161 stavfel och 67 särskrivningsfel, och i Åbo 77 stavfel och 61 särskrivningsfel. Antalet övriga fel är mycket mindre; i Esbo 35, i Vasa 33 och i Åbo 28. Den mest noterbara detaljen är antal sammanskrivningsfel. Språkbadseleverna har gjort sammanlagt 4 sammanskrivningsfel (se tabell 19) och alla förekommer i esboelevernas uppsatser.
Språkbadseleverna i Vasa eller Åbo har inte gjort några sammanskrivningsfel.
5.2 Andel fel i sammansatta substantiv
I detta avsnitt presenteras resultaten av felanalysen som procentandelar. Att undersöka resultaten också i procentform möjliggör en bättre jämförelse mellan olika grupper än när resultaten presenteras som antal. Eftersom antalet uppsatser varierar mellan olika grupper, är det inte möjligt att jämföra resultaten av olika grupper direkt om man använder endast antal. Detta gäller också ord som inte innehåller fel.
Jag jämför mina resultat med resultat som Hallencreutz, Larsson och Laurén har fått i sina undersökningar gällande felen i elevtexter till den del de går att jämföras, och diskuterar likheter och olikheter i resultaten. Hallencreutz och Larsson har kategoriserat
Grupp / Feltyp Särskr. Stavf. Sammanskr. Övr. Totalt
Esbo 98 165 4 35 302
Vasa 67 161 0 33 261
Åbo 61 77 0 28 166
Åk 3 112 158 1 35 306
Åk 6 66 148 1 33 248
Åk 9 48 97 2 28 175
felen på ett annorlunda sätt än Laurén och jag har gjort, men det är möjligt att räkna procentandelar i deras resultat på nytt så att alla kategoriseringar liknar varandra mera.
Hallencreutz har inte räknat fel som gäller stor och liten bokstav eller utelämnanden av diakritiska tecken. Detta minskar förmodligen andelen övriga fel i hennes resultat.
Larsson räknar sär- och sammanskrivningsfel till en och samma kategori. (Larsson 1984; Laurén 1994; Hallencreutz 2003)
I hela materialet innehåller 39 % av alla substantivsammansättningar ett eller flera fel (tabell 22). När man granskar skilt språkbadselever och den svenskspråkiga jämförelsegruppen, märker man en betydande skillnad mellan de två grupperna. Medan 31 % av alla substantivsammansättningar i jämförelsegruppen innehåller ett eller flera fel, är andelen till och med 43 % i språkbadselevgruppen. Det vill säga språkbadseleverna gör fel i betydligt större del av sammansatta substantiv än den svenskspråkiga jämförelsegruppen gör.
Tabell 22. Andelen sammansatta substantiv (%) som innehåller ett eller flera fel
I åk 3 varierar andelen sammansatta substantiv som innehåller ett eller flera fel mellan 58 % och 79 % (tabell 23). Mest fel har åk 3 i Åbo gjort (79 %). I åk 3 i Vasa är andelen 73 % och i Esbo 65 %. Den svenskspråkiga jämförelsegruppen klarar sig bäst, endast 58
% av de sammansatta substantiven innehåller ett eller flera fel. Den svenskspråkiga jämförelsegruppen klarar sig bäst också när man granskar grupper i åk 6. Igen är gruppen i Åbo den som har gjort mest fel; 44 % av de sammansatta substantiven i åk 6 i Åbo innehåller ett eller flera fel. Grupperna i Esbo och Vasa är nästan jämnstarka. I Esbo i åk 6 innehåller 36 % och i Vasa 35 % av substantivsammansättningarna ett eller flera fel. Motsvarande andel i åk 6 i jämförelsegruppen är 27 %.
Grupp Språkbadselever Jämförelsegrupp Hela materialet
Ord som innehåller fel (%) 43 31 39
Den svenskspråkiga jämförelsegruppen gör minst fel också i åk 9. Endast 19 % av substantivsammansättningarna innehåller fel. I språkbadsgrupperna varierar procentandelen mellan 23 % och 38 %. Den allra största andelen (38 %) hittas i Vasa. I Esbo är andelen 33 % och i Åbo 23 %. I alla årskurser är den svenskspråkiga jämförelsegruppen den som klarar sig bäst, vilket stöder det som redan framkom tidigare; i språkbadselevernas uppsatser finns det mera sådana sammansatta substantiv som innehåller ett eller flera fel än i den svenskspråkiga jämförelsegruppens uppsatser.
Tabell 23. Andelen sammansatta substantiv (%) som innehåller ett eller flera fel per informantgrupp
En annan intressant aspekt framgår när man jämför förändringar mellan årskurser på samma ort. I Esbo och Åbo samt i jämförelsegruppen är andelen inkorrekta substantivsammansättningar desto större ju yngre eleverna är. I Vasa är andelen störst när det är fråga om åk 3 (73 %), men näst störst i åk 9 (38 %). I åk 6 är andelen endast 35 %, alltså 3 procentenheter mindre än i åk 9.
Trots undantaget i Vasa, gör åk 9 mindre fel än andra årskurser när man jämför endast årskurser med varandra (tabell 24). I åk 3 innehåller till och med 72 % av alla substantivsammansättningarna ett eller flera fel. Skillnaden jämfört med andra årskurser är stor. I åk 6 är procentandelen 37 % och i åk 9 är den 32 %. Orterna är däremot mycket jämnstarka med varandra. Esbo klarar sig bäst i denna jämförelse. Där är andelen inkorrekta sammansatta substantiv 40 %, medan motsvarande andel är 45 % i Vasa och 46 % i Åbo.
Esbo Vasa Åbo Jämförelsegruppen
Åk 3 65 73 79 58
Åk 6 36 35 44 27
Åk 9 33 38 23 16
Tabell 24. Andelen sammansatta substantiv (%) som innehåller ett eller flera fel, enligt ort och årskurs
Över hälften av alla fel i sammansatta substantiv är egentliga stavfel, procentandelen är till och med 52 % (tabell 25). Särskrivningsfel är den näst största felkategorin. 34 % av alla fel är särskrivningsfel. Endast 1 % av alla fel är sammanskrivningsfel. 13 % av felen hör till kategorin övriga fel. I Hallencreutz', Larssons och Lauréns undersökningar är egentliga stavfel också den mest frekventa feltypen. I Larssons undersökning är till och med 57 % av alla fel egentliga stavfel. I Hallencreutz' undersökning är andelen lite mindre, 49 %. I Hallencreutz' undersökning är särskrivningsfel den näst mest frekventa feltypen. Larssons kategori sär- och sammanskrivningsfel är den näst mest frekventa kategorin i hans undersökning. Lauréns undersökning skiljer sig från de andra undersökningarna. Hon har fått som resultat att kategorin övriga fel är den näst mest frekventa feltypen efter egentliga stavfel. Särskrivningsfel är först på tredje plats i frekvensordningen. Hallencreutz har inte räknat med fel som gäller stor eller liten bokstav eller utelämnande av diakritiska tecken, och detta påverkar sannolikt andelen övriga felen ogynnsamt. Både i Hallencreutz' och Lauréns undersökningar är sammanskrivningsfel klart den minst frekventa feltypen. (Larsson 1984: 266; Laurén 1994: 115; Hallencreutz 2003: 50)
När man granskar skilt språkbadseleverna och den svenskspråkiga jämförelsegruppen, hittar man inte stora skillnader mellan de två grupperna. I båda grupper är egentliga stavfel den största felkategorin; 55 % av språkbadselevernas fel och 43 % av jämförelsegruppens fel hör till kategorin egentliga stavfel. Det vill säga lite över hälften av alla fel som språkbadseleverna gör är stavfel, och lite under hälften av alla jämförelsegruppens fel är stavfel. 31 % av felen i språkbadsgruppen är särskrivningsfel, medan den motsvarande andelen i jämförelsegruppen är 42 %, alltså nästan lika stor som andelen stavfel (43 %). Andelen sammanskrivningsfel är endast 1 % i båda
Grupp Åk 3 Åk 6 Åk 9 Esbo Vasa Åbo
% 72 37 32 40 45 46
grupper. Också kategorin övriga fel är nästan lika stor i båda grupper; 13 % av felen i språkbadsgruppen och 14 % av felen i jämförelsegruppen.
Tabell 25. Andelen fel (%) enligt feltyp
När man undersöker skilt olika årskurser på olika orter, framträder vissa skillnader mellan grupperna (tabell 26). Egentliga stavfel är den största kategorin i alla grupper förutom tre; i åk 3 i Åbo samt i åk 6 och i åk 9 i jämförelsegruppen är särskrivningsfel den största kategorin. I sju grupper är andelen egentliga stavfel över 50 % av alla fel. I två grupper är andelen till och med över 60 %; 63 % i åk 3 i Vasa och 62 % i åk 6 i Vasa. Den minsta andelen, 27 %, hittas hos jämförelsegruppen i åk 6 och 9.
Tabell 26. Andelen fel (%) enligt feltyp per informantgrupp
Grupp / Feltyp Särskr. Stavf. Sammanskr. Övriga Totalt
Språkbadselever 31 55 1 13 100
Jämförelsegruppen 42 43 1 14 100
Totalt 34 52 1 13 100
Grupp / Feltyp Särskr. Stavf. Sammanskr. Övriga Totalt
Esbo, åk 3 44 46 1 9 100
Vasa, åk 3 25 63 0 12 100
Åbo, åk 3 45 41 0 14 100
Esbo, åk 6 27 59 1 13 100
Vasa, åk 6 25 62 0 13 100
Åbo, åk 6 28 58 0 14 100
Esbo, åk 9 27 58 2 13 100
Vasa, åk 9 28 58 0 14 100
Åbo, åk 9 27 43 0 30 100
Jämförelsegrupp, åk 3 38 54 0 8 100
Jämförelsegrupp, åk 6 54 27 0 19 100
Jämförelsegrupp, åk 9 42 27 4 27 100
Totalt 34 52 1 13 100
När man granskar särskrivningsfelen närmare, hittar man några skillnader mellan grupperna. Den enda andelen över 50 % hittas hos åk 6 i jämförelsegruppen, där andelen särskrivningsfel är till och med 54 % av alla fel. I andra grupper varierar andelen särskrivningsfel mellan 25 % och 45 %. Det finns endast fyra grupper där det finns sammanskrivningsfel. I åk 3 och i åk 6 i Esbo är 1 % av alla fel sammanskrivningsfel, medan den motsvarande andelen är 2 % i åk 9 i Esbo, och till och med 4 % i åk 9 i jämförelsegruppen. Andelen inom kategorin övriga fel varierar mellan 9 % och 19 % i alla grupper förutom två; i åk 9 i jämförelsegruppen är andelen 27 %, och i åk 9 i Åbo är andelen till och med 30 %.
När man jämför olika årskurser med varandra, är också några skillnader mellan årskurserna värda att lyftas fram (tabell 27). Egentliga stavfel är den största kategorin i alla årskurser. Andelen stavfel varierar mellan 52 % och 60 %, så att den minsta andelen hittas hos åk 3 och den största andelen hos åk 6. Den näst största kategorin är särskrivningsfel i alla årskurser. I årskurs 6 och 9 är andelen särskrivningsfel 27 % i båda årskurser, medan den motsvarande andelen i åk 3 är 37 %. Den enda årskurs som har gjort sammanskrivningsfel är åk 9; 1 % av alla fel i åk 9 är sammanskrivningsfel.
Andelen övriga fel varierar mellan 11 % och 16 %, så att den minsta andelen hittas hos åk 3 och den största hos åk 9.
Också i Lauréns undersökning är egentliga stavfel den mest frekventa feltypen i alla årskurserna. Skillnader förekommer när vi granskar förhållandet mellan särskrivningsfel och kategorin övriga fel. I Lauréns undersökning är övriga fel den näst mest frekventa feltypen i årskurserna 3 och 6. Särskrivningsfel kommer först på tredje plats. I åk 9 är frekvensordningen liknande som i mina undersökningsresultat; särskrivningsfel är mer frekventa än fel som hör till kategorin övriga fel. Sammanskrivningsfel är den minst frekventa felkategorin i alla årskurserna också i Lauréns undersökningsresultat. (Laurén 1994: 115)
Tabell 27. Andelen fel (%) enligt feltyp, ort och årskurs
Resultaten ser mycket likadana ut när man jämför också olika orter med varandra. På alla orter är egentliga stavfel den mest frekventa feltypen. Procentandelarna varierar mellan 46 % och 61 %. Den största andelen hittas hos eleverna i Vasa, och den minsta andelen hos eleverna i Åbo. Åbo är alltså den enda orten där andelen stavfel är mindre än 50 % av alla fel. Särskrivningsfel är den näst största felkategorin på alla orter;
andelarna varierar mellan Vasa 26 % och Åbo 37 %. Esbo är den enda orten där eleverna har gjort sammanskrivningsfel; 1 % av alla fel gjorda av esboeleverna är sammanskrivningsfel. Procentandelarna för övriga fel är mycket jämna. I Esbo är andelen 12 %, i Vasa 13 % och i Åbo 17 %. Alltså den mest anmärkningsvärda skillnaden gäller sammanskrivningsfel; alla sammanskrivningsfel språkbadseleverna gör är gjorda av eleverna i Esbo.
5.3 Diskussion om orsaker till likheter och skillnader i fråga om fel som eleverna gör vid sammansatta substantiv
I det föregående avsnittet presenterades antalet och andelen fel i de sammansatta substantiven i mitt material. I detta avsnitt undersöker jag olika slags fel närmare, presenterar de mest frekventa felen och ger exempel på olika fel som förekommer i mitt material. Eftersom alla eleverna hade samma rubrik Nu blir det vinter i Finland använder de ofta samma substantiv. Därför är det möjligt att lyfta upp exempelord som förekommer ofta i uppsatserna och möjligtvis innehåller likadana fel. Jag presenterar
Grupp / Feltyp Särskr. Stavf. Sammanskr. Övr. Totalt
Esbo 32 55 1 12 100
Vasa 26 61 0 13 100
Åbo 37 46 0 17 100
Åk 3 37 52 0 11 100
Åk 6 27 60 0 13 100
Åk 9 27 56 1 16 100
också om Hallencreutz, Larsson och Laurén har nämnt likadana exempel på typiska fel som jag, och diskuterar också om de lyft fram orsaker till olika slags fel. Hallencreutz har fokuserat mest på särskrivningsfel.
5.3.1 Egentliga stavfel
Största delen av de fel som eleverna gör är egentliga stavfel. Till och med 52 % av alla fel i sammansatta substantiv var egentliga stavfel. Jag har följt Ulla Lauréns
Största delen av de fel som eleverna gör är egentliga stavfel. Till och med 52 % av alla fel i sammansatta substantiv var egentliga stavfel. Jag har följt Ulla Lauréns