De viktigaste faktorerna för elevernas inlärning av svenska

I fråga 11 ombads informanterna tänka på hur och i vilka situationer de själva anser att de lär sig mest svenska och välja tre alternativ av följande: 1=i skolan, 2=av TV-program, 3=med kompisar, 4=hemma, 5=på staden, 6=med att läsa svenskspråkiga böcker, 7=med att använda svenskspråkiga datorprogram/webbsidor, 8=i någon annan situation, i vilken? Att informanterna skulle välja tre alternativ förorsakade problem, och i alla grupper fanns det åtminstone någon informant som hade valt bara ett alternativ. Totalt var det 17 elever som hade gjort detta. I resultaten har jag dock räknat

alla svar, alltså även de som hade valt ett alternativ har jag räknat med, medan de som hade valt alla tre alternativ har påverkat resultaten mera, eftersom jag har räknat alla deras tre svar med. Tabell 11 visar resultaten av de situationer som informanterna själva anser vara de viktigaste för inlärningen av svenska.

Tabell 11. De viktigaste faktorerna för elevernas inlärning av svenska.

Inlärnings- situation

5. SB 5. vanlig 9. SB 9. A1 9. A2 9. B

P F T P F T P F T P F T P F T P F T

Skola 11 7 18 11 9 20 7 7 14 8 13 21 11 14 25 6 7 13

TV 2 1 3 8 3 11 4 2 6 5 9 14 4 6 10 2 5 7

Kompisar 3 6 9 2 2 4 3 7 10 4 5 9 5 6 11 0 6 6

Hemma 0 1 1 5 5 10 2 1 3 2 6 8 1 4 5 3 1 4

På staden 1 0 1 2 2 4 0 0 0 2 2 4 5 0 5 0 3 3 Läsning 6 4 10 3 1 4 3 3 6 1 3 4 0 3 3 0 1 1

Dator 0 2 2 2 1 3 2 2 4 3 1 4 6 3 9 1 1 2

Annat, vad?

7 0 7 3 2 5 0 0 0 2 1 3 4 3 7 1 0 1

P=antalet pojkar, T=antalet flickor, T=totalt antal svar i gruppen

Som det framgår av resultaten, är skolan den viktigaste faktorn för alla elevernas svenskinlärning. Detta är ju mycket naturligt, eftersom det är i skolan man oftast börjar lära sig svenska, om språket inte är elevens hemspråk. Om man däremot jämför de andra resultaten i denna fråga med de tidigare resultaten i min undersökning, dvs.

resultaten av informanternas användning av svenska utanför skolan, är resultaten relativt oroväckande. Eleverna har t.ex. i de flesta grupper valt TV:n som den näst bästa

”inlärningsmetoden” efter skolan, men om man tänker på de tidigare resultaten, visade de att eleverna inte tittar på svenskspråkiga TV-program mer än i genomsnitt någon gång om året – någon gång i månaden. Samma gäller användningen av språket med kompisarna: resultaten visade att bara språkbadseleverna använde svenska med

kompisarna lite oftare, de övriga grupperna bara ungefär lika ofta som de tittar på svenskspråkiga TV-program.

Däremot motsvarar läsning, som ligger bland de tre mest valda alternativen hos språkbadseleverna, resultaten av användningen i dessa grupper. Språkbadseleverna läser enligt min undersökning i genomsnitt vid flera tillfällen i månaden till även flera gånger i veckan, vilket är betydligt mera än de övriga grupperna läser (se avsnitt 4.3). Därför är det inte överraskande att språkbadseleverna också hade valt läsning med bland de bästa inlärningsfaktorerna.

Hemmet som inlärningsfaktor kan ha en stor betydelse för eleven, om man talar svenska hemma med familjen eller med en del av familjen. Däremot framgår det inte av dessa resultat om informanterna har svenska som hemspråk eller inte, eftersom det är möjligt att de som hade valt alternativet ”Hemma” bland de tre bästa inlärningsfaktorerna, kan också ha tänkt på annat än hemspråket, t.ex. skoluppgifter som man gör hemma. Jag tror att detta är mycket sannolikt. Om man t.ex. granskar svaren hos eleverna inom vanlig språkundervisning i femte klass, är det inte så troligt att 10 av 21 elever skulle ha svenska som hemspråk, trots att det förstås kan finnas några som har det. Totalt hade 4 informanter (alla grupper) skrivit att de talar svenska med någon familjemedlem, men de hade då valt alternativ 8 (i någon annan situation, i vilken?) och specifiserat sitt svar där. Dessutom är ett av kraven för att komma med i språkbadsundervisning att man inte får ha svenska som hemspråk. Trots detta hade också några språkbadselever valt alternativet ”Hemma” i denna fråga, och därför är det mycket troligt att informanterna har tänkt på något annat än hemspråket i detta avseende.

De informanter som hade valt alternativet 8, någon annan situation, hade oftast angett denna vara hobbyer – totalt 6 informanter hade skrivit hobbyer som förklaring, men de hade inte specifiserat vilka hobbyer det var fråga om. Som jag tidigare konstaterade, hade 4 informanter valt alternativ 8 och skrivit att det är fråga om någon familjemedlem – två talade svenska med pappan, två med styvmodern. Andra informanter som hade valt alternativ 8, hade skrivit att inlärningsmetoden är ”nätet (2 gånger), i Sverige, musik, att tala, att studera, att skriva, ordböcker (4 gånger), svenska brudar samt ingenstans”.

Som slutsats kan man konstatera att med undantag av skolan som den främsta

”inlärningssituationen”, har eleverna relativt samstämmiga åsikter om de situationer som de anser lära sig mest svenska i. TV och kompisarna var de mest valda svaren i de flesta grupperna, därefter kom hemmet och att läsa – trots att läsningen var bland de mest valda alternativen bara hos språkbadseleverna. Men om man jämför resultaten med de tidigare resultaten i min undersökning (se kapitel 4), där det framkom att eleverna inte så ofta använder svenska utanför skolan – med undantag av språkbadseleverna som gör det lite oftare – kan man dra slutsatsen att de flesta eleverna lär sig svenska nästan enbart i skolan. Förstås finns det sådana elever som ofta läser något svenskspråkigt, utnyttjar svenskspråkig media, har svenskspråkiga kompisar eller hobbyer eller t.o.m.

kommer från en tvåspråkig familj, men om man tänker på att eleverna anser att de lär sig mest svenska från TV-program eller med kompisarna, och samma elever svarar att de inte tittar på svenskspråkiga program eller talar svenska med kompisarna mera än någon gång om året, kan man konstatera att de nästan inte alls lär sig språket utanför skolan.

6 ELEVERNAS ATTITYDER

Största delen av min undersökning består av Likert-skalade påståenden (se 1.3), totalt 69, med vilka jag har försökt att få fram olika undervisningsgruppers attityder till olika aspekter om svenskan, t.ex. språket som skolämne, tvåspråkighet samt vilken nytta de anser sig få av språket. Svarsalternativen för påståendena går från 1 till 5, där 1 betyder att informanten inte håller med om påståendet och 5 betyder att han håller helt med.

Jag har delat påståendena i åtta olika grupper enligt det område som påståendet handlar om. Dessa grupper är attityder till språket generellt, språkanvändning, språkkunskaper, kultur, svenska som skolämne, tvåspråkighet, nyttan av svenskan samt informanternas åsikter om sina föräldrars attityder (se närmare i följande avsnitt). Många påståenden kunde ha placerats i flera olika grupper, men jag har valt enbart en grupp, oftast så att jag samtidigt har försökt att jämna ut antalet påståenden i varje grupp. Trots detta finns det två grupper som är betydligt större än de andra, nämligen gruppen som handlar om svenska som skolämne och gruppen om attityder till den svenska kulturen, samt två grupper som är något mindre än de övriga, nämligen grupperna med påståenden om nyttan av språket och föräldrarnas attityder. Jag anser dock att gruppernas inbördes olika antal påståenden inte har någon betydelse i fråga om undersökningens resultat, och därför har jag inte delat dem vidare i mindre grupper.

Eftersom antalet påståenden var så stort, uppstod det i svarssituationen det som jag hade anat – några påståenden har inte blivit besvarade. Detta kan förstås bero på att informanten inte har kunnat besluta vilket svar han eller hon skulle välja, men eftersom svarsmöjligheten ”Kan inte säga” också var med, anser jag att dessa bortfall i svaren beror på mänskliga misstag – påståendena finns så nära varandra utrymmesmässigt i svarsblanketten att det kan lätt ha hänt att något påstående har förbisetts eftersom man har hoppat över en hel rad. I dessa fall har jag utelämnat informanten när jag har räknat medelvärdet för ett sådant påstående, jag har alltså räknat medelvärdet bland de svar som jag har fått för varje påstående. Det som dock var tråkigt var att i B-gruppen hade två pojkar svarat med en rad ettor, de hade alltså valt alternativet ”Helt av annan åsikt”

för varje påstående. Eftersom svaren därmed blev helt ologiska - t.ex. de två sista

påståendena har i princip ett negativt och ett positivt påstående om samma fenomen - har jag utelämnat dessa två pojkar för alla påståenden. De finns dock med i andra delar av undersökningen. Detta bortfall var dock synd eftersom det nu finns svar från bara fem pojkar i B-gruppen.