Barnets delaktighet

Då det kommer till barnens delaktighet på daghemmen var respondenterna eniga om att det är viktigt att alla barn får sin röst hörd, det här är handlar också första delen på Shiers (2001a s. 112) delaktighetsstig om. Det är på pedagogens ansvar att varje barn, oberoende ålder och utvecklingsskede blir hört. Shiers andra del fortsätter i samma anda, pedagogen har som uppgift att avlägsna eventuella hinder för att barnet skall få sin röst hörd. Det är också huvudsyftet med de nya grunderna för planen för småbarnspedagogik, att öka jäm-ställdheten mellan barnen och garantera att alla barn får delta och påverka sin vardag inom den småbarnspedagogiska verksamheten (Utbildningsstyrelsen 2016a s.14 ff.)

Skendelaktighet var ett uttryck som användes av en av respondenterna, det vill säga att barnen blir tillfrågade deras åsikt, men personalen gör ändå som den redan innan hade bestämt sig för att göra, det här ansågs vara skadligt. Den tredje delen av Shiers (2001a s.113) delaktighetsstig handlar just om att barnens åsikter och synpunkter måste beaktas och synas i verksamheten. Också grunderna för planen för småbarnspedagogik poängterar vikten av att barnet blir hört och att dess intressen, kunnande och styrkor tas i beaktande då verksamheten och lärmiljön planeras och utformas (Utbildningsstyrelsen 2016a s 24, 31) Respondenterna talade om att de önskar att deras barn skall få vara delaktiga och påverka i ”det lilla”, i sådant som direkt berör barnens vardag. Hedges mfl. (2011 s. 198

51

f.) konstaterade i sin forskning att det är just i fenomen som hänger samman med vardag-liga situationer som barn har störst intresse av att delta i.

Den andra frågeställningen i det här arbetet löd: På vilket sätt upplever vårdnadshavarna att deras barn har möjlighet att påverka planeringen, förverkligandet och utvärderingen av verksamheten inom småbarnspedagogiken? Som jag redan tidigare har konstaterat upplevde respondenterna att det inte hade tillräcklig insyn i barnets vardag på daghemmet för att kunna ta ställning till den här frågan. Däremot ansåg respondenterna att daghemmet på ett naturligt sätt erbjuder ett ypperligt tillfälle för barnen att dels öva sig på att fungera i grupp och dels på hur ett demokratiskt samhälle fungerar. Genom att vara delaktiga i beslut som berör barnens vardag, lär sig barnet ta ansvar, att lyssna till andra och acceptera olika åsikter, barnet utvecklar ett socialt ansvar och förmågan att förstå hur man fungerar i ett demokratiskt samhälle (Hart 1992 s.5, 35; Pramling-Samuelsson & Sheridan 2006 s.

38). Också Boström (2012 s. 266 f.) lyfter fram i sin forskning att barn behöver stöd och uppmuntran av vuxna för att uttrycka sina åsikter och på så sätt lära sig att deras röst är viktig och att delaktighet hör till det demokratiska samhället. Turja (2016 s. 53) menar att när barnet ges möjlighet att tillsammans med jämnåriga fundera, berätta om sina upple-velser, tankar, idéer och påhitt samt förhandla och kompromissa förbättras barnets själv-förtroende och de sociala färdigheterna utvecklas. Vidare anser Turja (2016 s. 53) att tyngdpunkten inom den småbarnspedagogiska verksamheten har skiftat från ett individ-centrerat synsätt till att se barnet som en del av en grupp där känslan av gemenskap är allt viktigare.

På den fjärde frågeställningen om vilken form av delaktighet vårdnadshavarna upplever som meningsfull för sina barns del svarade respondenterna att det viktigaste är att alla barn upplever att de är delaktiga och att de får påverka i frågor som direkt berör dem själva, till exempel val av teman och val av lek.

Vårdnadshavarna upplevde i enlighet med den nya barndomssociologin (Giddens & Sut-ton 2014 s. 235) att deras barn är aktiva deltagare som vill vara med och påverka och utveckla sin omgivning.

52

Respondenterna talade om vikten av inkluderande verksamhet, enligt Gustavsson (2008 s. 25) är delaktigheten ett steg i riktningen att motarbeta utslagning av barn och unga, medan Madsen (2006 s.178) talar om man genom att använda sig av olika pedagogiska metoder skall ge varje barn möjlighet till delaktighet.

Respondenternas oro om att barnen tilldelas ett för stort ansvar har också diskuterats bland forskare. Giddens och Sutton (2014 s. 26) poängterar vikten av att pedagogerna kontinu-erligt reflekterar över balansen mellan barnens delaktighet och de beslut de vuxna gör för att ansvaret inte ska bli för stort för barnen. Pramling-Samuelsson och Sheridan (2006 s.

34) poängterar att delaktighet inte innebär att pedagogerna avstår från ansvaret och från att sätta gränser, medan Turja (2016 s. 53) lyfter fram att barns delaktighet inte betyder att det är barnen som bestämmer utan att besluten bygger på gemensamma förhandlingar och diskussioner.

Shiers (2001a s. 115) lyfter fram vikten av den fria leken, eftersom det är i den, barnen kan öva sig att ta beslut på egen hand utan att vuxna lägger sig i. Det här stöder tanken om att leken, i enlighet med respondenternas önskemål, också i fortsättningen kommer att varar en väsentlig del av barnets dag på daghemmet. Också grunderna för planen för småbarnspedagogik lyfter fram leken som ett viktigt tema, det skall finnas utrymme och tid för barnets lek inom den småbarnspedagogiska verksamheten (Utbildningsstyrelsen 2016a s. 29).

Konklusioner och utvecklingsförslag för den småbarnspe-dagogiska verksamheten

Nedan följer ett kort sammandrag av aspekter kring delaktighet som är viktiga att ta hän-syn till då man planerar den småbarnspedagogiska verksamheten. Sammandraget kan an-vändas som inspiration och redskap då personalen planerar verksamheten så att den är i samma anda som grunderna för planen för småbarnspedagogik då det kommer till barnens och vårdnadshavarnas delaktighet inom den småbarnspedagogiska verksamheten.

53

Information MÖJLIGHET TILL DELAKTIGHET

om barnet

Figur 6. Modell för att möjliggöra delaktighet