Inom miljöpedagogiken har många forskare strävat till att påverka skolelevers attityder gentemot miljön eftersom man har konstaterat att elevernas miljövänliga handlingar formas via attityderna. Känslan för att naturen och miljön är viktig för var och en kan vara grundläggande för att skapa miljövänliga attityder, ett genuint intresse och en stark motivation för miljöpedagogik.
17 Fantasi och inlevelse är enligt Jensen (2016) essentiellt för att elever ska ta till sig allvaret med olika miljöhot och därför har hen undersökt hur man med hjälp av konst och berättelser kan väcka positiva känslor för miljön hos eleverna.
Empati är ett emotionellt sätt att veta och kunna och kan också hjälpa elever att bli individer som känner delaktighet med och ansvar för naturen och miljön. Efter observationer av lektioner och intervjuer med 7 lärare konstaterar Jensen (2016) att lokal miljöpedagogik kan bli global förståelse med hjälp av fantasi, empati och inlevelse.
För att eleverna verkligen ska förstå och ta till sig miljöpedagogiken bör de kunna leva sig in i en annans situation, även om den andra är ett djur, en sak eller en plats i naturen. En grupp elever i Jensens (2016) undersökning fick delta i att städa bort skräp från en strand, diskutera mängder skräp och hur länge det finns kvar i naturen. Ändå förstod eleverna inte vad problemet var förrän läraren visade en bild av en fågel som ätit plast. En annan lärare lät eleverna leva sig in i hur det känns för en mobiltelefon att bli bortslängd istället för att återvinnas. I båda fallen ville lärarna få eleverna att känna vad betydelsen av miljöproblem är för andra och därmed väcka elevernas fantasi och empati. Elevernas intresse bör väckas så att de är starkt motiverade till att lära sig. Det finns också ett felaktigt antagande om att då man har kunskap om miljö, hållbar utveckling och naturen så kommer man att ändra sina handlingar (Jensen, 2016). Enligt Jensen (2016) är det ändå inte så, och antagandet styrks av Cantell (2016) och Pihkala (2017).
Också långsiktig miljöpedagogik under lågstadietiden har i Israel visat sig vara gynnsam för att forma positiva attityder för miljön. Den israeliska miljöpedagogiken är kognitivt, moraliskt och praktiskt orienterad och därmed strävar man till att påverka kunskap, attityder och praktiska beteende. Enbart de rätta attityderna räcker ändå inte utan eleverna behöver också skapa en djupare förståelse för hur man kan tackla hållbarhets- och miljöproblemen som vi möter i våra dagar. Elevernas intresse för naturen och önskan att skydda den finns i många fall, men hållbarhetsproblemen är komplexa och det kan vara svårt att lyckas gå på djupet med vad man borde göra för att åtgärda de miljöproblem som finns i världen. Därför bör man inleda undervisningen i tillräckligt låg ålder för att faktiskt lyckas påverka elevernas kunskap, intresse, attityder och handlingar så
18 att eleverna blir samhällsmedborgare som kan åtgärda komplexa problem. Shay-Margalit och Rubin (2017) har jämfört olika israeliska skolor (”vanliga”, gröna och hållbart gröna) och kom fram till att eleverna erhöll nya miljövänliga handlingsmönster enbart i de hållbart gröna skolorna, där miljöpedagogiken var systematisk under alla årskurser i lågstadiet. Kortsiktigare miljöundervisning enbart under en årskurs, som bedrevs i de gröna skolorna, förbättrade enbart elevernas kunskaper och attityder men påverkade inte handlingarna. (Shay-Margalit & Rubin, 2017.)
Lågstadieelever, som har deltagit i uteundervisning med fokus på skogen, uppvisar i en undersökning av Turtle, Convery och Convery (2015) en statistiskt signifikant förbättring i attityder gynsamma för miljön och den levande naturen.
Också Korkmaz, Fakir och Alkan (2018) har undersökt möjligheter att väcka positiva attityder gentemot miljön genom praktisk undervisning, men i deras undersökning har eleverna vistats i en botanisk trädgård och inte ute i den vilda naturen. Närhet till naturen har visat sig förbättra elevernas inlärning om miljöfrågor och både Turtle et al. (2015) och Korkmaz et al. (2018) har konstaterat att elevernas miljöintresse och attityder för bevarande av miljön var bättre i skolor som med uteundervisning än i skolor med klassrumsundervisning. Turtle et al.
(2015) påpekar att man allt mer börjar inse att uteundervisning inte behöver betyda enbart att barn leker och får utlopp för sin överloppsenergi före den
”riktiga” undervisningen börjar. Istället erbjuder den naturliga omgivningen en värdefull och nödvändig undervisningsmiljö för dagens barn.
Det yttersta målet för miljöpedagogiken kan ändå anses vara att påverka elevernas miljörelaterade handlingar. Däremot har man ändå kunnat konstatera att enbart kunskap inte räcker till för att påverka människors beteende utan attityderna behöver påverkas för att en förändring av beteendet ska uppstå.
Därmed konstaterar Johnson och Manoli (2010) att ett instrument för att mäta elevernas attityder behövs för att man ska kunna mäta om elevernas attityder förbättras under en intervention eller inte. Därför har de, på basen av en enkät för europeiska ungdomar, utvecklat en enkät för mätning av 9–12-åriga amerikanska elevers attityder gällande miljön. Enkäten testades genom att undersöka vilka ändringar som uppstår i elevernas attityder efter
19 miljöundervisning med antingen programmet “Earthkeepers” (3 dagar) eller programmet “Sunship Earth” (5 dagar). Båda programmen undervisades delvis ute i naturen och man koncentrerade sig bland annat på energifrågor och cirkulerande av material. Johnson och Manoli (2010) hade som huvudmål att testa funktionen av sin enkät och valde därför miljöpedagogiska program där man strävade till att påverka både attityder och handlingar. Forskningen höll på i fyra år och under arbetet testades många olika grupper och enkäten förändrades en del för att den skulle passa eleverna bättre.
Johnson och Manoli (2010) testade 16 påståenden och grupperade dem för att ge uttryck för elevernas attityder. De positiva attityderna mättes med 9 påståenden som uttryckte för Bevarande (Preservation) och de negativa attityderna mättes med 7 påståenden som uttryckte Utnyttjande (Utilization). Som slutresultat utvecklades en enkät som fungerar bra för att jämföra 9–12-åringars attityder för miljön. För den här pro gradu-avhandlingen översattes och modifierades Johnsons och Manolis (2010) enkät för att passa den här undersökningen och den modifierade enkäten finns som Bilaga 7.