Attityder

3.1.1. Begreppet ” attityd”

”Attityder är ett samhälleligt fenomen och de formas i och av samhället, men kan i sin tur också påverka samhället” (Nyholm 2012:46). Ordetattityd kan härledas från latinets aptitude som kan även förklaras som ”beredskap eller böjelse” via italienskaatto(syftar även på latinetsactus ”behandling , beteende”) (Baker 1992:11, Nyholm 2012:39).

Begreppet ”attityd” kan definieras på många olika sätt. Baker (1992: 10-11) förklarar begreppet som en riktning för det mänskliga beteendet. Själva termen ”attityd” används dagligen i vardagligt tal av många människor. Det är inte enbart forskare som använder denna term. En attityd kan även förklaras som människans inställning till olika saker, som t.ex. språk.

Baker anser att attityder ofta kan summera, förklara eller i vissa fall även förutse människans beteende. Detta kan även förklaras som att attityder styr människans handling i olika sammanhang. Attityder kan även sägas vara inlärda och implicita och är något som man bär sig hela tiden. En människa är inte alltid ens medveten om hur attityderna påverkar beteendet (Baker 1992:9-10, Nyholm 2012:39). Fishbein och Ajzen (1975:6) definierar attityden som en inlärd benägenhet att reagera på ett objekt, vilket kan vara t.ex. ett språk, en grupp eller en person.

Hur kan man förklara skillnaden mellan en ” åsikt ” och en ” attityd ”? Baker (1992:14) anser att en ” åsikt ” kan förklaras som en öppen tro utan känslomässig reaktion medan en ” attityd ” innehåller känslomässiga reaktioner. Attityder kan finnas även om man i vissa fall väljer att inte uttala dem.

Attitydforskare har i allmänhet den åsikten att attityder är av en komplicerad struktur (Bijvoet 2007:114). Attityderna bildas under en socialisationsprocess. Enligt Bijvoet (2007:117) är attityderna inlärda, inte medfödda. Vi socialiseras in i våra attityder redan i tidigt skede då föräldrarna eller andra vuxna påverkar våra attityder antingen direkt eller indirekt. Detta kallas även den primära socialisationen där den närmaste familjen är den främsta auktoriteten. Den följs av den sekundära socialisationen där skolan och vänner också påverkar våra attityder (Bijvoet 2007:117). Även Baker (1992: 9-10) anser att attityderna kan sägas vara inlärda, vilket innebär att även familjemedlemmar, vänner och media påverka våra attityder.

3.1.2. Attitydens komponenter

Attityderna kan indelas i tre olika komponenter: den kognitiva, den affektiva och den konativa komponenten (Baker 1992:12).

Den kognitiva komponentenutgörs av: kunskaper och föreställningar gällande attitydens objekt, subjektiva uppfattningar.

Den kognitiva komponenten innefattar deskriptiva (beskrivande), slutledda och även informativa föreställningar. Enligt Fishbein och Ajzen (1975) baserar sig de deskriptiva föreställningarna på individens direkta erfarenheter av språket. Slutledda föreställningar grundar sig på att en gammal föreställning förstärks av en ny föreställning.

De informativa föreställningarna baserar sig på vad olika auktoriteter säger om språket (Fishbein &Ajzen 1975).

Informanternas familjemedlemmar och vänner kan anses vara auktoriteter som påverkar attityderna och på detta sätt påverkar de informativa föreställningar som ingår i den kognitiva komponenten.

Genom frågor inom temaområdet 3B undersöker jag den kognitiva komponenten hos attityder, dvs. i vilken omfattning informanterna använder svenska eller modersmål med familjemedlemmar och vänner.

Den affektiva komponenten innefattar känslomässiga värderingar som har anknytning till uppfattningar, kunskaper och föreställningar angående attitydens objekt

Den affektiva komponenten kan även förklaras som våra känslor gentemot något. Den affektiva komponenten är uppbyggt av antingen positiva eller negativa värderingar gentemot ett objekt som en människa har olika erfarenheter av (Nyholm 2012:43). Det finns även neutrala värderingar och föreställningar som placeras i mitten. Den affektiva komponenten anses ofta vara den mest centrala komponenten för attityder (Bijvoet 2007:115).

Genom frågor inom temaområdet 5 undersöker jag den affektiva komponenten hos attityder dvs. hurdana uppfattningar och föreställningar informanter har om svenska språket.

Den konativa komponenten är beredskapen att agera enligt föreställningar, känslor och värderingar gentemot ett objekt (Bijvoet 2007:115).Den syftar på att de föreställningar och erfarenheter som informanterna har av t.ex. svenska språket, tillsammans med deras värderingar och känslor, påverkar deras språkanvändning.

Det är möjligt att informanterna har erfarenheter av vissa situationer i vilka de brukar använda språket.

Det är även möjligt att informanterna svarar utgående från de föreställningar de har om sin egen språkanvändning, vilket kan även vara känslomässigt påverkat. Det här kan tolkas vidare så att det som informanterna uttrycker baseras på den kognitiva och den affektiva komponenten hos deras attityd, men informanterna uttrycker det eventuellt genom den konativa komponenten (benägenhet till beteende). (Nyholm 2012:34).

Genom frågor i temaområden 3B, 4 och 5 undersöker jag den konativa komponenten hos attityder dvs. hurdana värderingar och känslor informanterna har emot svenska språket som påverkar deras språkanvändning.

3.1.3. Attityder till språk

”Det är inte endast språket som är det viktiga utan hur det fungerar i relation till samhället dvs. hur det fungerar i samhället ” (Nyholm 2012:37).

Termen ” attityd ” används allmänt av oss alla och kan syfta på t.ex. positiv attityd till invandrare och mångkulturell samhälle. Våra attityder påverkar även vår språkanvändning. Baker anser att språkets uppbyggnad, bevarande och utveckling men även språkets död är beroende av attityder (Baker 1992:9-10). Om det finns positiva attityder till ett språk har språket större möjligheter att överleva, eftersom en positiv attityd uppmuntrar oss att bevara språket (Baker 1992: 9-10).

Attityderna kan även visa tankar och önskemål som finns i samhället och kan ge riktlinjer till hur samhället kommer att förändras. För minoritetsspråk kan attityderna till minoritetsspråket visa ett mått på språkets hälsa. Positiva attityder kan leda till positiv språkutveckling medan negativa attityder eventuellt kan leda till språkets förfall (Nyholm 2012:47).

Det är inte enkelt att uttrycka förhållandet mellan attityd och beteendet i verkligheten, vilket inte nödvändigtvis visar den egentliga attityden (Baker 1992:12-13) Förväntningar som kommer utifrån kan vara så starka att de påverkar individens egentliga intention att reagera (Nyholm 2012:44).

Attityd är en viktig faktor i språkforskningen och kan ge oss värdefull information om hur vi kan tolka olika fenomen i samhället.