3 LÄRARNAS ERFARENHETER AV UNDERVISNING I A1-FINSKA I ÅRSKURS 1
3.4 Lärarnas erfarenheter av undervisning i A1-finska i årskurs 1
3.4.2 Arbetssätt och undervisningsmaterial
Lärarnas användning av finska i sin undervisning varierade, som framgår av figur 3.
Ungefär hälften svarade att de antingen använder finska största delen av tiden eller mer finska än svenska. Resten angav att de antingen använder båda språken ungefär lika mycket eller mer svenska än finska, och någon enstaka till och med att hen största delen av tiden använder svenska. Här märktes en tydlig skillnad mellan A-finska och mofi. I mofi-undervisningen användes finska i mycket större utsträckning än i undervisningen i A-finska och alla lärare som svarat med fokus på mofi angav att finskan används i större utsträckning än svenskan.
FIGUR 3. LÄRARNAS ANVÄNDNING AV FINSKA UNDER LEKTIONERNA I A1-FINSKA.
32 %
19 %
29 %
19 %
1 %
15 % 21 %
38 %
25 %
1 % 86 %
14 %
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %
Största delen av tiden
fi Mer fi än sve Båda ungefär lika
mycket Mer sve än fi Största delen av tiden sve Uppskatta hur stor andel av tiden du använder finska i undervisningen av A1-finska i årskurs 1
Alla (n=95) A-finska (n=73) Mofi (n=22)
Lärarna fick möjlighet att i en öppen fråga kommentera i vilka situationer de
använder finska, vilket största delen (78 informanter) gjorde. En del av svaren gällde språkanvändningen generellt, medan andra lyfte upp specifika situationer då de använder finska. En knapp tredjedel av alla lärare kommenterade att de alltid eller för det mesta använder finska. Många av dessa var sådana som undervisade mofi, men också en del av dem som undervisade A-finska svarade att de för det mesta använder finska. En knapp femtedel av alla lärare angav att de använder båda språken. Av dem svarade största delen att de först säger på finska, och sedan alltid eller vid behov samma på svenska, några att de använder de båda språken parallellt och en att hen först säger på svenska och sedan på finska. Det fanns också en lärare som istället för att själv använda båda språken vid behov tar hjälp av andra elever, så som i exempel 2:
(2) hela lektionstiden men vid behov kan någon elev berätta på svenska om det är någon i gruppen som inte har förstått allt på finska (nr 69, mofi)
De vanligaste situationerna att använda finska var vid instruktioner och uppmaningar (27 %, se exempel 3), i sånger, lekar, ramsor och sagor (24 %) samt vid övning av ord, uttryck och fraser (17 %). Andra situationer som några enstaka lärare nämnt att de använder finska i var vid diskussioner och vardagsprat, hälsningsfraser, vid inledning och avslutning, vid frågor och vid repetition. Två lärare svarade att de markerar de situationer de använder finska med en ta på en hatt eller ta fram en figur.
(3) Vid uppmaningar och säger allt först då på finska. Sen måste man säga något på svenska för att alla ska veta vad de ska göra. Om inte jag säger så säger en tvåspråkig elev... (nr 58, A-finska)
Då lärarna skulle ange i vilka situationer de använder svenska framkom att också svenska ofta används vid instruktioner och förklaringar, eller om eleverna inte förstår det som sägs på finska, så som i exempel 4 och 5:
(4) Vid lekinstruktioner eller uppgifter som kan vara knepiga att förstå använder jag svenska. Jag använder även svenska om eleverna inte förstått det jag sagt på finska och inte heller då jag sagt saken långsamt på finska med kroppsspråk till. (nr 45, A-finska)
(5) när jag förklarar hur en uppgift ska göras eller när en elev inte förstått (nr 92, mofi) Lärarna tillfrågades även i vilka sammanhang de använder finska utanför lektionerna med de elever de undervisar i A1-finska, vilket 59 informanter svarat på. Finska verkar dock inte användas i någon större utsträckning utanför lektionerna, eftersom närmare hälften av dem som svarat på denna fråga angett sällan eller aldrig. En femtedel av de lärare som svarat på frågan angav att de använder finska med eleverna då de träffar dem på raster, i korridorer eller i matsituationer, och ett fåtal då de hälsar på eleverna. Några lärare sade sig använda finska integrerat i andra läroämnen, till exempel gymnastik eller musik. Andra situationer som enstaka lärare nämnde var att finska kan användas vid rutinupprepningar så som veckodagar, månader och väder, eller ibland för att repetera ord så som färger och siffror. Två lärare nämnde att de inte talar finska med eleverna utanför lektionerna eftersom de behöver tala svenska med dem för att stärka elevernas svenska, och en lärare att mofi-eleverna hjälper till att ta in finskan under vanliga lektioner.
De språkliga färdigheter som för det mesta betonades i undervisningen var förståelse och muntliga färdigheter, både bland lärarna i A-finska och i mofi. En sjundedel av alla lärare angav att de fokuserar helt på förståelse och drygt hälften att de betonar förståelse mer än produktion, dvs. två tredjedelar hade betoning på förståelse. En tredjedel hade ungefär lika stor betoning på förståelse och produktion, vilket framgår av figur 4:
FIGUR 4. LÄRARNAS BETONING PÅ FÖRSTÅELSE OCH PRODUKTION I SIN UNDERVISNING I A1-FINSKA.
Fokus helt på förståelse Mer betoning på förståelse än produktion Hur betonas förståelse och produktion i din undervisning av A1-finska i årskurs 1?
Alla (n=95) A-finska (n=73) Mofi (n=22)
Också vikten av de muntliga färdigheterna framkom tydligt, 16 % av lärarna angav att de helt fokuserar på muntliga färdigheter och 78 % att betoningen är på de muntliga färdigheterna.
Endast 6 % svarade att de betonar skriftliga och muntliga färdigheter lika mycket. På frågan om lärarna övar på läsning eller skrivning i sin undervisning av A1-finska i årskurs 1 svarade ändå 18 % att de gör det regelbundet och 56 % att de gör det sporadiskt, medan 26 % angav att de inte alls gör det.
Lärarna fick i en öppen fråga möjlighet att ge exempel på hur de övar på muntlig växelverkan i undervisningen av A1-finska i årskurs 1, och på denna fråga hade 67 lärare svarat. De allra vanligaste metoderna var sång, spel, lekar, rörelse och drama, ungefär två tredjedelar av de lärare som svarat på denna fråga nämnde något av detta. Här steg alltså arbetssätt som också nämns i läroplansgrunderna (Utbildningsstyrelsen, 2019b) tydligt fram. Närmare hälften av de som svarat nämnde dialog och diskussion, och en knapp fjärdedel härmande och upprepning. I följande svar finns några exempel på olika metoder som används:
(6) Vi kan ha olika frågelekar och elever svarar eller ställer frågor till sina kompisar.
Vi sjunger på finska, spelar eller leker Alias (där ord ska förklaras på finska). Jag brukar också läsa en högläsningsbok på finska och då kan vi prata om händelserna i boken. (nr 83, mofi)
(7) Vi använder handdockor och mycket bilder, sånger och ramsor. Eleverna går t.ex.
omkring och visar en bild och frågar frågor av sina klasskompisar. Vi har även frågekort som eleverna kan använda parvis när de lärt sig att läsa. (nr 74, A-finska) Som arbetsform vid övandet av muntlig växelverkan nämnde en knapp fjärdedel par- och grupparbeten, både i undervisningen i A-finska och i mofi-undervisningen. Några enstaka lärare nämnde också vilka innehåll som är relevanta vid övning av muntlig växelverkan, så som ord, siffror, färger och hälsningsfraser. Också olika material, exempelvis bilder och handdockor, nämndes i samband med arbetsformerna.
Lärarna tog också ställning till vilka undervisningsmaterial de använder i undervisningen av A1-finska genom en flervalsfråga. Som framgår av figur 5 är undervisningsmaterial som lärarna producerat själva, litteratur och musik samt lärobok vanligast. Undervisningsmaterial som lärarna producerat gemensamt i kollegiet är inte så vanligt förekommande. Då
man jämför undervisningen i A-finska och i mofi var den största skillnaden att färdigt undervisningsmaterial från nätet samt litteratur och musik används i något större utsträckning i mofi-undervisningen.
FIGUR 5. UNDERVISNINGSMATERIAL SOM ANVÄNDS I UNDERVISNINGEN AV A1-FINSKA I ÅRSKURS 1.
18 %
68 % 14 %
77 % 55 %
55 %
18 %
66 % 15 %
59 % 30 %
64 %
18 %
66 % 15 %
63 % 36 %
62 %
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % Annat
Självproducerat material Material som kollegiet har producerat i skolan
Litteratur, musik etc.
Färdigt undervisningsmaterial från nätet Lärobok
Vilka material använder du i undervisningen av A1-finska i årskurs 1?
Alla (n=95) A-finska (n=73) Mofi (n=22)
Lärarna fick också ge exempel på de olika undervisningsmaterialen som de använder. Det visade sig att bland dem som använde lärobok så var den mest använda boken Tassu (Friman, 2014), som är ett läromedel för A-finska. Några lärare nämnde de nyare läroböckerna Pupu ja Tiikeri (Martin, 2020), som är avsedd för A-finska, och Poni pyörällä (Friis & Tammi, 2020), som är avsedd för undervisning i modersmålsinriktad finska. Därtill gav lärarna ett flertal exempel på olika färdiga och självproducerade undervisningsmaterial som de använder i sin finskundervisning, se sammanfattningen i tabell 5:
TABELL 5. EXEMPEL PÅ UNDERVISNINGSMATERIAL SOM ANVÄNDS I UNDERVISNINGEN AV A1-FINSKA I ÅRSKURS 1.
Typ av undervisningsmaterial Exempel
Lärobok Tassu, Pupu ja tiikeri, Poni pyörällä
Färdigt undervisningsmaterial från nätet Tassu, Kielinuppu, Värinautit, Papunet, Oppi ja ilo, Peda.net, Moka Mera, Mumins språkskola, Yle Areena, Youtube
Litteratur, musik etc. • Sånger och musik från böcker och nätet, t.ex. Kielinuppu och Fröbelin palikat
• Rim och ramsor
• Barn- och sagoböcker, t.ex. Mauri Kunnas, Franklin-serien
• Barnprogram från t.ex. Yle Areena eller Youtube, t.ex. Mannerheims Mumin-videon, Pikku Kakkonen
• Digitala läromaterial, t.ex. Kukako, Timo-hiiri Material som kollegiet producerat i
skolan Arbetsblad, bild- och leksaksmaterial, språkpåsar, kort, spel, idébank Material som lärarna producerat själva Arbetsblad, bilder, spel, lekar, frågesport, korsord, kort, planscher,
kopior, elektroniskt material
Annat Sarin ja Tiinan verkkokoulu, Quizlet, Peppu irti penkistä, material från modersmålsundervisningen i finska skolan
De vanligaste temaområdena som så gott som alla (96–97 %) svarade att de behandlar i sin undervisning var hälsningsfraser, siffror och färger. Andra mycket vanliga teman som även tre fjärdedelar (76–84 %) av lärarna svarade att de behandlar var skolan och klassrummet, hemmet och familjen, veckodagar, månader och årstider, kroppen, kläder och djur. Områden som behandlades minst var elevernas språkliga identitet (27 %), undervisningsgruppens eller skolans flerspråkighet (6 %) och kulturell mångfald (6 %), se figur 6:
FIGUR 6. TEMAOMRÅDEN SOM BEHANDLAS I UNDERVISNINGEN.
Vilka temaområden behandlar du i din undervisning av A1-finska i årskurs 1?
Alla (n=95) A-finska (n=73) Mofi (n=22)
Då man jämför undervisningen i A-finska och i mofi finns några smärre skillnader. Alla eller så gott som alla inom undervisningen i A-finska svarade att de behandlar just
hälsningsfraser, siffror och färger. Även om de flesta (86 %) inom mofi-undervisningen också behandlar dessa teman, så var det några fler (91 %) som svarade att de behandlar hemmet och familjen samt veckodagar, månader och årstider. Också fritid, lekar och hobbyer, mat, högtider och traditioner samt elevernas egna språkliga identitet behandlas mer i mofi än i A-finska. Detta är i linje med läroplansgrunderna där identiteten och den egna språkliga bakgrunden (hemmet/familjen) betonas i mofi-undervisningen (jfr Utbildningsstyrelsen, 2019b).
I fråga om hemuppgifter svarade 86 % av mofi-lärarna att de aldrig ger hemuppgifter och 9 % att de gör det ibland. Av lärarna i A-finska svarade 68 % att de aldrig ger hemuppgifter, 30 % att de gör det ibland och 1 % att de alltid gör det. Hemuppgifterna bestod i dessa fall främst av att repetera och öva ord eller faser. Andra hemuppgifter kunde vara små skrivuppgifter, färgläggningsuppgifter, att öva sånger, se på något program, ta reda på något, eller att spela spel eller öva kommunikativt med en vuxen.