Våra första forskningsfrågor var Hur upplever svensklärare undervisning i grammatik? Vilka pedagogiska metoder använder de i undervisning? I detta avsnitt presenterar vi resultaten av de allmänna frågorna om grammatikuppfattningar. Den allra första frågan i enkäten var
”Pidätkö kieliopin opettamisesta?” (Tycker du om att undervisa grammatik?). Frågan var tänkt som en uppvärmningsfråga och i svaren kom det fram att alla svensklärare som svarade på enkäten hade en positiv attityd till grammatik. När det gäller övriga frågor i den första delen, som vi presenterar närmare nedan, fick vi reda på att lärares syn på begreppet grammatik huvudsakligen var likadan, medan i uppfattningar om elevernas attityder till grammatik fanns
det däremot mer variation. Deras grammatikundervisning varierar också metodiskt och ofta betonas elevens eget tänkande.
5.1.1 Grammatik som begrepp
Den första egentliga frågan i del 1 var ”Mitä kielioppi käsitteenä sinulle tarkoittaa?” (Vad betyder begreppet grammatik för dig?). Informant 1 och 2 beskriver grammatik kortfattat som språkets strukturer. Även informant 3 beskriver det som språkliga strukturer men fortsätter att grammatik är typiskt för språk och används för att skapa meningsfulla och förståeliga meningar både muntligt och skriftligt. Dessa svar hänger ihop med resultaten av tidigare studier som vi presenterat tidigare. Till exempel Brodow (2000) kom fram till liknande svar i sin intervjustudie. Enligt informant 3 är grammatik ett slags verktyg, vilket är det som även en stor del av informanterna i Brodows studie omnämnde.
Som vi presenterade i vår teoridel i avsnitt 2.2, kan begreppet grammatik uppfattas på tre olika sätt: det kan ses som enbart som ett språkligt regelsystem, eller betraktas ur språkvetenskapens eller språkinlärningens perspektiv. Våra informanter representerar uppfattningen där grammatikens funktion är att vara ett regelsystem inom ett språk.
5.1.2 Lärares undervisningspraxis och metodik
Den andra frågan var ”Miten itse opetat kielioppia?” (Hur undervisar du grammatik?), som vi specificerade med följdfrågan om grammatiken är integrerad i övrig undervisning eller ett skilt moment. Det fanns variation mellan informanternas undervisningspraxis i grammatikundervisningen. Informant 1 angav att hen behandlar teori i samverkan med eleverna och därefter gör de övningar i grupper. Informant 2 undervisar grammatik som enskilt moment på lektionen, vilket betyder att hen lyfter fram grammatiken och ber eleverna fokusera på att man nu behandlar grammatik. Hen nämnde speciellt att om grammatiktemat är nytt för eleverna, tar hen det upp enskilt. Detta sätt att behandla temat representerar explicit grammatikundervisning där man medvetet tränar specifika strukturer eller andra grammatiska aspekter (se avsnitt 2.3.1). Informant 3 svarade likadant som informant 2 men fortsatte att hen även berättar om grammatiska strukturer när de förekommer i texterna och uppgifterna. Även om informant 3:s sätt att undervisa grammatik också är explicit, innehåller det även typiska drag för implicit grammatikundervisning där grammatik kommer som biprodukt och inte är det
huvudsakliga inlärningsmålet. I praktiken är det fråga om kontextbundna exempel i samband med behandling av texter i stället för att ta upp enbart grammatik.
Den tredje frågan var ”Mitä pedagogisia metodeja käytät opettaessasi kielioppia?” (Vilka pedagogiska metoder använder du när du undervisar grammatik?). Vi bestämde oss för att ange några exempel på undervisningsmetoder så att det skulle vara lättare för lärarna att svara på frågan. Som exempel nämnde vi undersökande (tutkiva), problembaserad (ongelmakeskeinen), upptäckande (keksivä) och fenomenbaserad (ilmiöpohjainen) metod. Informant 1 svarade att hen använder alla ovannämnda metoder. Även informant 2 angav att hen använder de tre första av exemplen, det vill säga undersökande, problembaserad och upptäckande. Informant 3 lyfte däremot fram att undervisningsmetoden beror på det behandlade grammatiktemat. Som exempel nämner hen att ibland letar studenterna efter vissa strukturer i en text och funderar hur man skulle kunna bilda en regel enligt texten. Hen fortsätter att när temat har behandlats så tillämpas regeln på olika sätt. Enligt enkätsvaren använder lärarna alltså en mångfald av undervisningsmetoder när det gäller grammatik. Majoriteten av informanterna utnyttjar såväl undersökande, problembaserad och upptäckande inlärning.
5.1.3 Uppfattningar om elevernas syn på grammatik
Den sista frågan var ”Millä tavoin uskot oppilaiden suhtautuvan kielioppiin?” (Hur tror du eleverna förhåller sig till grammatik?). Vi frågade även vad deras syn baserar sig på. Lärarnas uppfattning om elevernas syn på grammatik överraskade oss positivt. Informant 2 och informant 3 svarade att eleverna tycker att grammatik är viktigt och till och med gillar att studera grammatik. Informant 3 tillade att eleverna önskar att grammatik lärs ut lärarcentrerat och noggrant. Informant 2 lyfte för sin del fram att en del elever blir uppmärksamma först när man behandlar grammatik och att hen känner att för dem är grammatiken ”oikeaa asiaa” (äkta vara). Även om majoriteten av informanterna är av denna åsikt, påpekade informant 1 att en del elever stänger för öronen eller låter tankarna vandra och ”vägrar” lära sig, medan de som vill följa med undervisningen också lär sig. Hen fortsätter att detta nekande beror på att eleverna inte litar på sin egen förmåga eller att de helt enkelt inte bryr sig. Enligt informant 1 baserar sig uppfattningen på långvarig erfarenhet, medan de andra inte specificerade sina svar. Lärarnas uppfattningar om hur eleverna förhåller sig till grammatik är alltså huvudsakligen positiva, och denna positiva syn kan bero på en mångsidig grammatikundervisning. Som konstaterats ovan, använder våra informanter mångsidiga undervisningsmetoder, vilket för sin del kan öka
elevernas engagerande och därmed intresse för grammatik. Det som inte kom fram i svar var att en stor del av eleverna enligt andra studier (se t.ex. Jean & Simard 2011) kände att grammatik är ett nödvändigt ont. Däremot motsvarade informant 2:s svar om att eleverna vill ha lärarcentrerad grammatikundervisning Jeans och Simards (2011) resultat om att eleverna värderar mekaniska uppgifter och korrigeringar av fel.