I övergångsfasen gör unga viktiga val och beslut om sina fortsatta studier och yrkesinriktning. Vägledningens centrala uppgift är att stödja utvecklingen av ungas självkännedom, öka medvetenheten om olika möjligheter till fortsatta studier och arbetsliv. Handledningens uppgift är också att stödja anmälan av unga för fortsatta studier och att förankra dem i de nya studierna.
Inom grundutbildningsområdet utvärderades också elevernas möjligheter att bekanta sig med olika fortsatta studiemöjligheter samt vilken roll yrkesorientering och valfria ämnen har för inriktning på fortsatta studier och yrkesval. Tillgången och tillgången på vägledning om fortsatta studier och yrkesval inom grundutbildningen är i huvudsak på en god nivå. Enligt utvärderingsresultaten beaktas grundskoleelevernas behov ganska väl för att vägleda dem för fortsatta studier och yrkesval.
De flesta studenter upplevde att de uppmuntrades att överväga olika alternativ för fortsatta studier och att handledningen gav stöd för deras val av fortsatta studier. I undervisnings- och lärandeämnen ska eleverna få mer information och möjlighet att tillsammans fundera kring olika ämnens betydelse för fortsatta studier. Studenternas perspektiv på hänsyn till sina behov vid handledning av fortsatta studier och yrkesval inom den grundläggande utbildningen (nr.
Möjligheterna att bekanta sig med fortsatta studier i grundskolan
Elevernas upplevelser av i vilken utsträckning de introducerades till studier i den utbildning de nu genomför i grundskolan.
Arbetslivsorientering och valfria ämnen
Utveckling av självkännedom samt färdigheter att fatta beslut och skaffa information i den grundläggande
Även om majoriteten av eleverna ansåg att deras självkännedom och beslutsfattande var väl utvecklade i grundskolan, hade cirka 10 procent av eleverna en annan uppfattning om huruvida de i grundskolan hade lärt sig att identifiera sina styrkor och svagheter och att tänka. om lämpligheten av olika studiealternativ. Ungefär samma andel elever upplevde inte heller att deras beslutsförmåga utvecklades i grundskolan. Ur ett karriärplaneringsperspektiv är det nödvändigt att stärka elevernas förmåga att söka råd och vägledning för att stödja planering av fortsatta studier och yrkesval.
Elevernas upplevelse av det stöd som föräldrar gav var starkt relaterat till hur de uppfattade utvecklingen av självmedvetenhet och färdigheter för att fatta beslut och få information: de elever som hade fått stöd av sina föräldrar att planera fortsatta studier och val, upplevde att deras färdigheter i självkännedom, beslutsfattande och informationsinsamling var bättre utvecklade än de som inte fått föräldrastöd. Antalet samtal med studievägledaren var också positivt relaterat till hur respondenterna upplevde att deras karriärplaneringsförmåga hade utvecklats i grundskolan: ju fler samtal med studievägledaren överhanden, desto bättre upplevdes utvecklingen av självmedvetenhet och självförtroende. . färdigheter att skaffa information och fatta beslut.
Handledning i handledande och förberedande utbildningar samt i utbildningar inom det fria
Tillgången till handledning och dess tillgänglighet
Handledningens behovsmotsvarighet och studiestarten
Enligt studentundersökningen utvecklades karriärplaneringsförmågan hos dem som studerar på program på övergångsnivå sämre än de som studerar på andra nivån. Enligt svaren från utbildningsanordnare i övergångsfasen är effekten av handledning starkast för att stödja elevernas självkännedom och självskattningsförmåga, och för att utforska olika alternativ för att stödja elevernas planer och val. . Handledningens förmåga att säkerställa att studenterna är medvetna om kraven för att fortsätta sina studier bedömdes lika bra över alla kurser.
Studenterna upplevde också att de fick bra information om valmöjligheter för fortsatta studier och att de uppmuntrades att fundera över olika valmöjligheter. Som studenter på VALMA-utbildningen kände de att de fick den bästa informationen om arbetslivet. Studenter på olika program var nästan lika medvetna om deras nuvarande studiers betydelse för fortsatta studier eller karriär.
Studenter i fritt utbildningsarbete och LUVA-utbildning ansåg att deras färdigheter i karriärplanering var något bättre än de som studerade inom fortbildning och VALMA-utbildning. De största skillnaderna i svaren från studenter på olika utbildningar var i planeringen av faktiska studier och i rådgivning och handledning. Helt av en annan åsikt Något annan åsikt Varken av samma eller annan åsikt.
Handledning i början av studierna på andra stadiet
Tillgång till handledning och dess tillgänglighet i början av studierna
En något större andel av eleverna på yrkesutbildningen var osäkra på vilken typ av handledning och stöd de kan få. Utredningen om elevernas behov av handledning och hänsyn till olikheter fungerade relativt väl i början av studierna på andra stadiet, enligt svaren från arrangörerna. Av anordnarna av gymnasieutbildningen bedömde 67 % och av anordnarna av yrkesutbildningen 72 % att stödet för inlärningssvårigheter fungerar bra eller mycket bra.
Stödet för lärande och studiefärdigheter upplevdes som bra till mycket bra av 71 % av anordnarna av gymnasieutbildning och av 54 % av anordnarna av yrkesutbildning. Majoriteten av anordnarna av gymnasieutbildning och yrkesutbildning ansåg att handledningen vid studiestart väl stödjer elevernas motivation och engagemang för studien samt gruppbildningen av eleverna. Studenterna var säkra på att deras mål för fortsatta studier och karriärer, samt deras förkunskaper, hade beaktats vid planeringen av studierna.
Studenternas livssituation bör dock beaktas ännu mer som helhet vid planeringen av studierna. Enligt elevernas erfarenheter ansåg båda sektorerna elevernas mål för fortsatta studier och karriär väl. Enligt arrangörerna av utbildning på andra fasen stöder vägledning vid studiestart elevernas självkännedom och färdigheter i karriärplanering ganska väl.
Av anordnarna av gymnasieutbildningen bedömde 92 % och av anordnarna av yrkesutbildningen 89 % att undervisningen stödjer elevernas motivation och engagemang för studierna väl. 84 % av anordnarna av gymnasieutbildning och 77 % av yrkesutbildningsanordnarna ansåg att handledning väl stödde utvecklingen av elevernas självkännedom och självbedömningsförmåga. Den största skillnaden fanns i uttalandet som avsåg mångsidig behandling av olika alternativ som stöd för elevernas planer och val.
Bland anordnarna av gymnasieutbildningen bedömde 87 %, och 77 % bland anordnarna av yrkesutbildningen att det fungerade bra eller mycket bra för vägledning vid studiestart. Yrkesutbildningsanordnare med mindre antal studenter bedömde att stöd till självkännedom och karriärplaneringsförmåga fungerade bättre överlag än stora leverantörer.
Resursfördelning inom handledning
Samarbete i övergångsskedet
Hur den gemensamma ansökan och andra former av ansökan till utbildningar fungerar
När det gäller urvalskriterierna tog flera arrangörer upp frågan om individualiserade visdomsord i grundutbildningen. Vid gemensam ansökan motsvarar behörigheten för individualiserade lärandekurser icke-individualiserade, vilket enligt arrangörerna gör de sökande ojämställda. Elever som söker med individualiserade vita ord kan också hamna i studier som de inte har tillräcklig kompetens för, vilket i sin tur kan leda till avbrutna studier.
Studenter som antogs till yrkesutbildning genom fortlöpande ansökan upplevde att ansökningsprocessen gick smidigt och att elevantagningsinformationen fungerade. Det finns dock enligt bedömningen ett behov av utveckling i förhållande till information om urvalskriterier samt råd och vägledning i ansökningsskedet. Ytterligare vägledning bör även utvecklas i de fall den sökande inte antas till den utbildning som han sökt, eller när läroanstalten inte har lämplig utbildning för den sökande.
Studerandenas erfarenheter av mobbning och svårigheter med lärandet
Erfarenheter av mobbning och inlärningsproblem återspeglas även i studier efter grundskolan, hur de hänger ihop under studietiden och i gruppbildning. Elever som upprepade gånger utsatts för mobbning i grundskolan upplevde mer problem under sina nuvarande studier och kände sig mindre del av elevgruppen än elever som inte hade någon erfarenhet av mobbning.
Perspektiv på den svenskspråkiga utbildningen
Grundläggande utbildning
Det regionala utbudet av VALMA-utbildning upplevdes också som svagare bland de svenskspråkiga anordnarna (summan av anordnarna inom alla utbildningsfaser). Ett liknande resultat framkom från elevundersökningarna: endast 29 % av eleverna med svenska som modersmål hade varit i Prao i årskurs 7. Enligt elevundersökningen kunde de som hade finska som modersmål använda Studieinfo.fi-systemet bättre än de som hade svenska som modersmål.
Utbildningar på andra stadiet
Yrkesutbildningsanordnare på svenska bedömde elevernas möjligheter till rådgivning via digitala tjänster som sämre än anordnare på finska. Av de finskspråkiga yrkesutbildningsanordnarna upprättade 81 % en handledningsplan, medan endast hälften av de svenskspråkiga anordnarna gjorde det. Elevundersökningen visade att den individuella läroplanen/kompetensutvecklingsplanen oftare utarbetades för elever i gymnasie- och yrkesutbildning på finska än på svenska.
Elever på svenskspråkiga yrkesprogram hade en svagare uppfattning om hur livssituationen beaktades i planeringen av studierna än de finskspråkiga eleverna.
Utvecklingsrekommendationer
- Olika handledningsformer bör vidareutvecklas
- Informationen om olika studieplatser för fortsatta studier och möjligheterna att bekanta sig med dem bör ökas
- Arbetslivsorienteringen och de valfria ämnena bör utvecklas för att bättre stöda planeringen av fortsatta
- I början av studier efter den grundläggande utbildningen bör individuell planering av studier och utveckling av
- Handledningen bör ligga på hela skol- eller läroanstaltgemenskapens ansvar
- Metoderna att förebygga mobbning bör effektiviseras
- Gemenskap bland studerande bör stärkas
- Tillräckliga resurser för handledning bör säkerställas
- Alla anordnare bör ha en handledningsplan
- Utvärdering och utveckling av handledningen bör ökas
- Ansökan och urvalet till utbildningar samt informationsöverföringen bör utvecklas
- Samarbetet under övergångsskedet bör intensifieras och utbildningsutbudet utvecklas
Yrkesinriktningen och tillvalsämnena bör utvecklas för att bättre stödja planeringen av vidareutvecklingen och planeringen av fortsatta studier och yrkesval. Innehållet och genomförandet av PRAO-perioder bör utvecklas metodiskt så att de i allt högre grad stödjer elevernas lärande, självkännedom och planering för fortsatta studier och yrkesval. I början av studier efter grundutbildning bör individuell planering av studier och utveckling av individuell planering av studier och utveckling av.
I början av studierna bör det säkerställas att studenterna får tillräcklig handledning för att planera sina studier och upprätta en individuell studieplan eller kompetensutvecklingsplan. I början av studierna bör de studerandes eventuella särskilda behov kartläggas och identifieras och beaktas vid handledning och planering av studierna. Åtgärder för att främja elevers och elevers välbefinnande och tillhörighet samt för att förebygga mobbning ska effektiviseras.
Tvärsektoriellt samarbete bör säkerställa att utbildningsanordnare har en plan och arbetsmodeller på plats för att förebygga och hantera mobbning, trakasserier och våld. I början av utbildningens andra fas bör elevgruppsbildningen stärkas för att stödja social förankring och gemenskap. Särskilt i grundskolan och i årskurs två ska det säkerställas att resurserna är tillräckliga i förhållande till antalet elever och elever och målen för handledningen.
Utbildningsanordnare bör ta fram riktlinjer för en verksamhetsmodell för regelbunden utvärdering och utveckling av tillsyn och funktioner i övergångsskedet, till exempel inkluderad i vägledningsplanen och vars genomförande följs upp. Under övergångsfaserna är det nödvändigt att säkerställa att nödvändig information om ungdomar smidigt överförs mellan utbildningsanordnare. Tidsplanen för ansökningar om tilläggsstudier, handledad yrkesutbildning och förberedande kurser för gymnasieutbildning bör utvecklas på ett sådant sätt att uppgifter om resultatet av elevantagningen kan erhållas tidigare.
Samarbetet bör först och främst utvecklas vid övergångar till förberedande och handledningsutbildning, träning i det fria pedagogiska arbetet och workshops för unga samt vid fortsatta övergångar. Det regionala utbudet av och tillgången till övergångsutbildning bör förbättras för att möta alla ungas behov.