• Ei tuloksia

Kognitiva nivåer som ett verktyg vid uppgiftskonstruktionen

In document SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 (sivua 32-35)

3.1 Språkkännedom

3.1.2 Kognitiva nivåer som ett verktyg vid uppgiftskonstruktionen

Innehållet och målen för språkdelen i modersmål och litteratur har klassifi cerats utgående från Krathwohls (2002) tvådimensionella taxonomi. Taxonomin har tidigare använts i Utbildnings- styrelsens utvärderingar, särskilt i naturvetenskapliga ämnen, men också i andra faktabaserade ämnen där forskning och problemlösning ingår. Det här ger Kärnä och Aksela (2013) exempel på. Även inför tidigare utvärderingar i modersmål och litteratur har tänkandet kring taxonomin funnits med i bakgrunden, men det har inte tillämpats lika systematiskt eller beskrivits ingående i slutrapporterna.

Den ena dimensionen i taxonomin gäller olika kunskapstyper: fakta- och begreppskunskap, procedurkunskap och metakognitiv kunskap. I läroplansgrunderna för år 2004 kan man t.ex. hitta fakta- och begreppskunskap för årskurserna 3–5 som gäller ordklasser, satser, meningar, satsdelar, ordföljd och rättskrivning. För årskurserna 6–9 nämns också bl.a. faktakunskap som gäller svenska språket och andra språk i allmänhet. Procedurkunskap kan i modersmålsämnet t.ex. gälla att forska och laborera med språket eller att analysera språkanvändning i egna och andras texter (textanalys).

Den andra dimensionen i taxonomin gäller de kognitiva processerna. Tankenivåerna, som också framgår av tabell 5, är

att minnas, förstå, tillämpa, analysera och värdera

samt

skapa

. En mer krävande nivå i klassifi ceringen inbegriper alltid en tidigare nivå (t.ex.ingår

att minnas

i

att förstå

). Den här kognitiva dimensionen lämpar sig bättre som en beskrivning av ämnets innehåll och mål jämfört med den dimension som gäller kunskapstyper, eftersom modersmål och litteratur i högre grad är ett processämne än ett ämne som bygger på faktakunskap. Ett mål för ämnet är t.ex. att eleven utvecklar sina metakognitiva färdigheter och sin självkännedom till den grad att han eller hon inte bara kan iaktta och bedöma sina modersmålsfärdigheter, utan också kan ge och ta emot respons samt använda sig av den för att utveckla sina egna färdigheter (LPG 2004, 52−55).

I den här utvärderingen användes taxonomin så att uppgiftskonstruktörerna utvecklade uppgifts- förslag på olika tankenivåer. För konstruktionen av uppgifter hade de tillgång till tabell 5, där tankenivåerna konkretiseras med hjälp av uppgiftsexempel som bygger på läroplansgrunderna.

I utvärderingen år 2014 ingick uppgifter som gällde nivåerna

att förstå, tillämpa

samt

analysera och

värdera

. Dessa nivåer inbegriper kognitiva färdigheter som det fi nns gott om exempel på också i läroplansgrunderna från år 2004. Eftersom tankenivån

att minnas

alltid ingår i de övriga nivåerna, fi nns inte uppgifter som bara gäller minneskunskap i utvärderingen. Den skapande nivån kommer in i skrivuppgifterna, där eleverna får utnyttja sin kreativitet.

TABELL 5. Kognitiva nivåer som använts som verktyg vid konstruktion av uppgifter i språkkännedom.

Språkkännedom Tankenivåer

Minnas Förstå Tillämpa Analysera och vär-

dera Skapa

Att minnas kräver att man kommer ihåg och meka- niskt känner igen någon ganska lättbegriplig och konkret term, t.ex.

kan kombinera (ord – begrepp;

svenska – nordiskt språk) eller kan räkna upp, t.ex.

adjektivets kompa- rationsformer.

Uppgifter som innebär att man jämför, kombine- rar och väljer är typiska exempel på uppgifter som krä- ver att man minns.

I läroplansgrun- derna från år 2004 syns den här nivån närmast i fråga om behärskning av grundläggande fakta och begrepp.

Den som besitter kunskap kan också förklara vad ett ord eller begrepp betyder eller vilket sambandet mellan olika begrepp eller exempel är. En uppgift i den här kategorin kunde t.ex. gå ut på att hitta en huvud- sats i en mening eller att förstå att meningen Kalle kund int fara dit är talspråklig. När man förstår nå- gonting, kan man t.ex. tolka, exemp- lifi era, klassifi cera, sammanfatta, dra slutsatser, jämföra och förklara.

Eleven kan klassi- fi cera när hen t.ex.

identifi erar det ge- mensamma i orden Helmer, Hangö och Hufvudstadsbladet och placerar dem i samma klass (t.ex. substantiv, egennamn eller nomen). Till den här klassen hör att förstå och förklara uttrycks betydelse samt samband mellan orsak och följd.

Den som kan tillämpa kan t.ex.

omsätta kunskap i praktiken. Det är fråga om prob- lemlösning och metodtillämp- ning i antingen en bekant eller helt ny situation.

Uppgiften kan vara att utifrån ordet vatten, med hjälp av en modell kom- ma på två besläkta- de verb, t.ex. väta och vattna.

Å andra sidan är eleven också tvungen att tilläm- pa olika slags kun- skaper om språket när hen bland fl era alternativ väljer det lämpligaste då en klass i ett mejl vill bjuda in skolans rektor till premiä- ren på elevernas teaterföreställning.

I tillämpnings- uppgifter kan det också vara fråga om att använda sin kunskap om skriftspråkets normer vid bear- betning av en text som innehåller brott mot normen.

I läroplansgrun- derna betonas att undervisningen ska sporra eleverna att experimen- tera med och forska i språket.

Tankenivån att analysera och värdera känneteck- nas av att eleven använder språkli- ga och textuella begrepp då hen gör iakttagelser i en text, analyserar texten, organiserar sina iakttagelser och hittar under- liggande betydelser samt bedömer tex- ten kritiskt.

Eleven har möj- lighet att refl ektera över och bedöma språkbruket och dess variation, stu- dera val av språkli- ga uttryck och de- ras samband med textens syfte och stil samt analysera och organisera sina iakttagelser.

Ett exempel på en uppgift är att eleven analyserar vilka språkliga särdrag som ger intrycket att en replik är artig eller oartig.

Skapande handlar om att utveckla, planera och produ- cera – antingen att skapa någonting som är helt nytt för eleven eller att utveckla och vidareutveckla nå- gonting som redan fi nns. Att skriva och använda språ- ket för att utveckla någonting nytt eller vidareutveck- la någonting som redan existerar hör till den här kate- gorin.

I läroplansgrun- derna betonas t.ex. att eleven utvecklas till en textförfattare med mångsidigt ordför- råd och personlig stil som i tal och skrift kan använda sina kunskaper om språket. Ett exempel är att eleven skriver ett lämpligt och ända- målsenligt mejl och informerar om att han eller hon blivit sjuk. Mejlet skickas till tre personer: chefen på sommarjobbet, bästa kompisen och farmor. En uppgift av den här typen tangerar även många andra områden inom modersmål och litteratur.

In document SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 (sivua 32-35)