• Ei tuloksia

Information om skolorna och rektorerna

In document SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 (sivua 147-152)

Åsikterna bland modersmålslärarna gick mest isär när det gällde hur väl de själva behärskar IT- användning i undervisningen. Genomsnittet för hela dimensionen var 3,5, men bakom siffran döljer sig divergerande uppfattningar bland lärarna.

Figur 55 visar lärarnas uppfattning i varje påstående. Av de 55 lärare som tog ställning till påstå- endena uppfattade drygt hälften att de kan använda IT smidigt i undervisningen och att de kan nå sina undervisningsmål om uppgifterna är datorbaserade. Men nästan hälften uppgav att de inte kan utföra svåra uppgifter med hjälp av IT. Över 40 % höll med om att det är svårt att använda fl era av de datatekniska tillämpningar som borde användas i modersmålsundervisningen.

FIGUR 55. Lärarnas uppfattning om hur de klarar av IT-användningen i modersmålsundervisningen (i %).

I genomsnitt hade man tre undervisningstimmar per vecka i modersmålet i årskurs 7, 8 och 9 i de aderton skolor där rektorn besvarade frågan. Fyra av de aderton skolorna hade fyra undervis- ningstimmar i veckan i årskurs 7. I de övriga årskurserna var det ovanligare att man överskred tre timmar i veckan. Läroplanen i modersmål och litteratur var uppdelad i kurser i en femtedel av skolorna.

En fjärdedel av skolorna delade inte in undervisningen i perioder under läsåret. Om periodindel- ning tillämpades i skolan, var fem perioder vanligast. En tredjedel av skolorna hade ett system med fem perioder. Näst vanligast var tre perioder, vilket en fjärdedel av skolorna tillämpade. Om periodsystem tillämpades, hade rektorerna ändå byggt upp läsordningen så att eleverna som deltog i utvärderingen inte hade haft perioder utan undervisning i ämnet.

Några av frågorna till rektorerna gällde användningen av timmar för stödundervisning i modersmål och litteratur i årskurserna 7–9 under läsåret 2012–2013. I fråga om antalet stödundervisnings- timmar som ämneslärarna använt för modersmålet fanns en mycket stor variation, allt från 0 timmar till 80 timmar. Skolornas användning av stödtimmar står inte t.ex. i ett tydligt förhål- lande till skolans elevantal, utan även andra faktorer som språksituationen på orten kan spela in. Av de skolor som hade fl er än 100 elever i årskurs 9 varierade antalet stödtimmar som givits i modersmålet mellan 6 och 52.

En speciallärare hade under läsåret 2012–2013 hjälpt till på lektionerna i modersmålet i årskurserna 7–9 enligt följande:

aldrig

fyra skolor,

ibland

sex skolor och

varje vecka

nio skolor.

Antalet mobbningsfall i årskurserna 7–9 som skolans elevvårdsgrupp behandlat under läsåret 2012–2013 varierade mellan två och fjorton. Två skolor uppgav att inga fall hade behandlats. I de stora skolorna med över hundra elever i årskurs 9 varierade antalet fall mellan noll och sju. Med ett fall avses att en elev utsatts för mobbning. Inte heller de här siffrorna var högre i de stora skolorna.

I samband med utvärderingen utreddes också hur många elever som läste

svenska som andraspråk

i årskurserna 8 och 9 i de skolor som deltog. Dessa elever ingick av det här skälet inte i målgruppen för modersmålsutvärderingen.

Sammanlagt fanns 18 elever i årskurs 8 (tre skolor) och 14 elever i årskurs 9 (två skolor) i de skolor som deltog i den pappersbaserade utvärderingen. Då man lägger till motsvarande siffror för den digitala utvärderingen får man det sammanlagda läget i tjugoåtta fi nlandssvenska skolor. Sam- mantaget fanns 22 elever i årskurs 8 (fyra skolor) och 18 elever i årskurs 9 (fyra skolor).

I den öppna fråga som gällde hur skolan stöder två- eller fl erspråkiga elevers språkliga utveckling svarade många rektorer t.ex. att modersmålsinriktad fi nska stöder tvåspråkiga elever. Dessutom framhävde många rektorer att det är viktigt att stödja svenskan i alla ämnen, vilket t.ex. kan betyda att ämneslärare jobbar aktivt med läromedelstexter och förståelsen av dem. Över huvud taget betonade fl era rektorer läsning, gärna på fl era språk. Många påpekade att t.ex. specialläraren assisterar på modersmålslektionerna och att det fi nns extra modersmål som tillval. Också små undervisningsgrupper lyftes fram som en viktig struktur som stöder individualiserad undervisning.

Vad gäller elever som inte är tvåspråkiga i bemärkelsen svensk- och fi nskspråkiga, utan har ett annat hemspråk än svenska eller fi nska, svarade en rektor att det är viktigt att signalera att alla språk är lika viktiga. En av skolorna hade tillgång till en lärare i svenska som andraspråk. I några skolor gavs undervisning i svenska som andraspråk. Läxläsningshjälp och hjälp med att skriva på svenska ansågs viktigt, liksom också lättläst litteratur och talböcker.

8.2.1 Ledningen av skolorna

I enkäten till de 20 skolorna ingick frågor som gällde rektorernas ledarprofi l. Samma frågor riktades också till rektorerna för de 10 svenska skolor som deltog i den digitala modersmålsutvärderingen samt till rektorerna för de 15 svenska skolor som ingick i en utvärdering i huslig ekonomi våren 2014. Eftersom nästan alla rektorer besvarade frågorna, har Nationella centret för utbildnings- utvärdering tillgång till 42 fi nlandssvenska rektorers svar (av sammanlagt 46 rektorer för skolor med klasserna 7–9 i Svenskfi nland). I fi gur 56 används 192 fi nskspråkiga rektorers svar som jämförelsematerial. Dessa rektorer har svarat på samma frågor i samband med utvärderingarna i modersmålet fi nska och huslig ekonomi. (Harjunen & Rautopuro 2015, 47–48, Venäläinen 2015, 94) Rektorerna fi ck på vitsordsskalan 4–10 uppge hur de klarade av 14 områden i sin roll som ledare.

Av fi guren framgår att de fi nlandssvenska rektorerna i genomsnitt gav sig själva vitsordet nio i fråga om hanteringen av elevärenden. Många rektorer uppfattade att deras styrka låg i planering av läsåret, ledning av lärarkåren och den övriga personalen samt utvecklingsarbete. Generellt hade de fi nlandssvenska rektorerna en mer positiv uppfattning om sig själva som ledare än de fi nskspråkiga rektorerna. Särskilt stora (ett halvt vitsord) var skillnaderna i fråga om strategisk planering och utvecklingsarbete.

FIGUR 56. Finlandssvenska och fi nska rektorers uppfattning om hur väl de klarar av olika arbetsuppgifter.

Samband med lärresultaten

De fi nlandssvenska rektorernas åsikter om hur de klarar olika områden i rektorsjobbet varierade inte speciellt mycket. Många rektorer uppgav att de låg på ungefär samma nivå på de olika områ- dena. Det fanns därför inga signifi kanta samband mellan rektorernas ledarskapsprofi l och skolans lärresultat, så att en viss ledarskapsprofi l skulle ha samband med ett gott lärresultat i skolan.

8,1

8,4 8,2 8,1

8,2 8,3

8,4 8,6 8,5 8,3 8,3

8,6 8,8 8,7

8,3 8,5 8,5

8,6 8,6 8,6

8,6 8,6 8,7

8,7 8,8

8,8 8,9

9,0

7,6 7,8 8,0 8,2 8,4 8,6 8,8 9,0 9,2 Utvärdering

Ekonomiförvaltning Kontakt med skolans intressegrupper Strategisk planering Egen undervisning Informationsarbete Pedagogiskt ledarskap Personalförvaltning Allmän förvaltning Att leda sig själv och det egna arbetet

Utvecklingsarbete Att leda lärarkåren och den övriga personalen Planering av läsåret Elevärenden

Svenska skolor Finska skolor

8.2.2 Skolornas användning av responsen på utvärderingar

Rektorerna beskrev också hur de använder den skolvisa resultatrapport som alltid skickas ut efter att skolorna har lämnat in elevernas svar och annan enkätinformation. Av rektorernas öppna svar på frågan framgick att resultaten åtminstone diskuteras bland de berörda ämneslärarna, och ofta informeras hela kollegiet. En del skolor behandlar skolans resultat i sin ledningsgrupp, i direktionen eller i föräldraföreningen. En del rektorer uppgav också att resultaten behandlas med företrädare för utbildningsanordnaren.

Utvärderingsresultaten används och har främst använts som underlag för åtgärder för att utveckla undervisningen, t.ex. då de lokala läroplanerna utarbetas. Här återges tre rektorers svar som exempel på vad deras skolor gör med den skolvisa resultatresponsen:

Vi väntar på resultaten från egen skola och den nationella jämförelsen och funderar på hur resultaten kan utveckla undervisningen, behov av fortbildning, vilka områden som behöver mer än andra etc.

Lärarna i ifrågavarande ämnen DISKUTERAR resultatet och planerar, vid behov, förbättringar i pedagogiska ”grepp”, materialanvändning och uppgiftsfördelning. Responsen från utvärderingarna är viktig och leder till en kritisk granskning. Tack!

Ett dåligt resultat i en utvärdering i ämne x för ett par år sedan ledde till bl.a. följande åtgärder:

regelbunden repetition i åk 9

nytt läromedel

förändrad ordningsföljd på teman i olika årskurser

lärarfortbildning

attitydförändring hos eleverna då vi uppmärksammade dem på att provet inverkar på

vitsordet i större grad än tidigare. (I följande utvärdering hade vi ett mycket bättre resultat)

DEN DIGITALA UTVÄRDERINGEN

Centrala resultat i den 9

digitala versionen

In document SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 (sivua 147-152)