I utvärderingen testades också om eleverna förstår att olika strukturer och uttryck kan få olika betydelse i olika kontexter. Här var utgångspunkten formen för ett visst uttryck. I en del fall gick uppgifterna in på om eleverna uppfattat vilken roll ett språkligt uttryck får i en viss kontext och hur det då påverkar kontexten.
Det här tyngdpunktsområdet var det svåraste i utvärderingens första del. Eleverna nådde i snitt 55 % av de poäng som de kunde nå (fl ickor 62 %, pojkar 49 %). Variationen bland eleverna var stor, vilket framgår av fi gur 16. Elevernas prestationer fördelade sig jämnare över hela fi guren än i de andra tyngdpunktsområdena. Bland eleverna hade 25 % svaga resultat (= under 40 % av den poängsumma som de kunde nå). Figur 16 visar att en tredjedel av pojkarna och 17 % av fl ickorna låg på den här nivån.
FIGUR 16. Resultat i tyngdpunktsområdet Form och betydelse enligt kön (lösningsandel i %).
1
4 7
5 12
15 10
19 21
7 4
10 12
6 19
17
8 13
8 2 0
5 10 15 20 25 30 35
Lösningsandel under
10 % 10 %–
under 20 %
20 %–
under 30 %
30 %–
under 40 %
40 %–
under 50 %
50 %–
under 60 %
60 %–
under 70 %
70 %–
under 80 %
80 %–
under 90 %
90 % eller över Flickor
Pojkar
Procent
Några av uppgifterna gällde att eleverna skulle refl ektera över ord som till formen ser lika ut, men som ändå kan ha olika betydelser. Ett exempel var meningen
Det var en gång två bagare och en smet
. Under hälften av eleverna (47 %) kunde ge två betydelser för meningen. I de typiska svaren som gav poäng skrev eleverna att den ena betydelsen är attdet fanns två bagare som hade en deg/kaksmet
, och att den andra betydelsen är attdet fanns två bagare och den ena försvann
. Många elever besvarade frågan, men tog inte fasta på homonymen smet, utan på något annat i meningen. Exempel på andra typiska svar än de korrekta är:Det fanns två bagare som hade problem.
Det var två som inte kom överens om en sak.
Det är en saga.
Två bagare tävlar med varandra.
Kan betyda att det var två män och ett offer.
Det var tre olika saker: en gång, två bagare och en smet.
Att smeten skulle vara en levande person.
Att två människor har blivit förälskade i varandra.
Det fanns också uppgifter där eleverna skulle fundera på vilka ord som har liknande egenskaper och som därför hör till samma kategori. I en lätt uppgift, som 90 % klarade av, skulle eleverna dra slutsatsen att ordet
så
inte har samma egenskaper som de övriga orden.Svårare var den uppgift där eleverna ringade in de fyra första predikaten. Lösningsandelen var 50 % (fl ickor 58 %, pojkar 42 %). Den här uppgiften krävde både att eleverna funderade på ordens funktion och att de kände till vad termen predikat står för.
En annan uppgift som också gällde att hitta ord med liknande egenskaper var däremot lättare. I en lista på ingredienser till en tårta fanns ett antal sammansatta substantiv, av vilka eleverna skulle hitta de fl esta. I svaret krävdes fyra korrekta sammansatta substantiv. Lösningsandelen var 72 %.
Det verkar alltså som om en majoritet av eleverna vet vad ett sammansatt substantiv är om de ställs inför en lista med många sådana ord.
Uppgiftsexempel 2.
Våra oräkneliga skärgårdsöar och vikar utgör ett slags jätteväxthus. Trådalgerna lossnar och bildar fl ytande mattor. Mattorna kommer inseglande i min vik vid alla vindar utom de ostliga. Ibland fi nns det svavelväte under dem. Då stiger de till ytan och bildar öar som är så stabila att man kan stå på dem.
Alla utom ett av orden nedan hör till samma ordklass. Vilket ord skiljer sig från de övriga?
Du kan också studera orden i texten på föregående sida. (1 p.)
0.a) våra
b) min
c) alla
d) dem
e) så
Eleverna refl ekterade också utgående från samma lista på ingredienser över en betydligt svårare fråga, nämligen varför det är lämpligt att ha många substantiv i en lista av den här typen. Eleverna uppmanades fundera på substantivets funktion då de svarade. Av svaren att döma är det uppenbart att eleverna är mycket ovana att refl ektera över ordklassernas funktion i en text. Lösningsandelen var 24 % och uppgiften hörde till de svåraste. Bland de svar som gav poäng fi nns t.ex.
Substantiv är sådant som vi kan röra på, alltså alla ingredienser är substantiv
. Bland de svar som inte gav poäng fi nns t.ex. ”Det är lämpligt att använda många substantiv så att det inte sker några missförstånd”.Ovanan att göra iakttagelser om språket ger sig också till känna i en öppen uppgift om hur förfat- taren Gunnar Ekelöf i sin dikt
blommorna sover i fönstret
hanterar satser, meningar och skiljetecken.Det här var en av omgångens allra svåraste uppgifter (lösningsandel 33 %). Meningsbyggnaden i texten kännetecknas av att huvudsatser radas efter varandra utan att skiljetecken och stor bokstav används. Bland de eleviakttagelser som gav poäng fanns t.ex.:
Det À nns inga skiljetecken i dikten (förutom en punkt på slutet), inte heller stora bokstäver. Det À nns bara några få bisatser i dikten.
Han använder inte stor bokstav någon gång. Han har inga punkter efter meningarna. Han använder mest huvudsatser och bara ibland bisatser.
Uppgiften gav också upphov till en rad iakttagelser, som inte gav poäng, t.ex. för att de innehöll någon missuppfattning eller inte utgjorde svar på frågan. Många elever ville dessutom ge råd till författaren, analysera texten ur litterär synvinkel eller värdera författarens sätt att skriva.