• Ei tuloksia

Användning av svenska i vardagssituationer utanför skolan

In document SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 (sivua 108-113)

Elevfaktorer 7

I den enkät som eleverna besvarade i samband med utvärderingen fanns bl.a. frågor om elevernas användning av svenska i vardagssituationer och om deras bokläsning och skrivande på fritiden. Ett stort antal påståenden rörde elevernas attityder till modersmålsämnet och särskilt till skrivande inom modersmålsundervisningen.

I det här kapitlet sammanfattas den information som beskriver de deltagande eleverna. Mot slutet av kapitlet behandlas även det senaste vitsordet i ämnet modersmål och litteratur. All information analyseras i förhållande till lärresultaten.

Viktigt att notera vid tolkningen av fi gur 25 är att elevernas svar inte visar hur ofta eleverna använder svenska i en viss situation, utan bara om de vanligen använder svenska då de råkar hamna i situationen.

FIGUR 25. Deltagarnas språkanvändning i olika vardagssituationer.

Utgående från alla åtta situationer som presenteras i fi guren delades eleverna in i grupper enligt språkindex. Vid denna indelning kunde 20 % av de deltagande eleverna placeras i den grupp som använde

bara eller nästan bara svenska

i sitt vardagsliv (index 4,5–5,0). Till den grupp elever som uppgav sig använda

mest svenska

i sitt dagliga liv hörde 33 % (index 3,5–4,4). I den grupp som använde

lika mycket svenska som något annat språk

(index 2,5–3,4) ingick 30 % av eleverna. Bland deltagarna använde 17 %

bara eller mest ett annat språk än svenska

i sitt dagliga liv utanför skolan (index < 2,5).

Eftersom frågan om elevernas användning av svenska i vardagssituationer har ställts fyra gånger i årskurs 9 under perioden 2003–2014, går det att göra en jämförelse mellan i hur hög grad eleverna i de fyra samplen uppgett sig använda svenska utanför skolan. Inga större förskjutningar verkar ha skett över tid.

Den viktigaste trenden som kan utläsas i fi gur 26 är att andelen elever som

mest, nästan bara eller enbart använde svenska

i sitt dagliga liv utanför skolan låg stadigt kring 60 % under perioden 2003–2010. År 2014 hade andelen fallit till 53 %, samtidigt som andelen elever som

bara eller mest använde ett annat språk än svenska

utanför skolan var den högsta hittills, 17 %. (Silverström 2004, 104; Silverström 2006, 41; Hellgren 2011, 60)

2,5 3,1

3,2 3,6

3,7 3,8 4,0 4,1

2,5 3,1

3,3 3,4

3,5 3,9 3,9 4,1

1 2 3 4 5

Tittar på svenskspråkiga tv-program Talar svenska på oentliga platser (t.ex. i aärer, i bussen, på biblioteket) Talar svenska i samband med fritidsintressen (klubbar, föreningar m.m.)

Läser svenska böcker, tidningar m.m.

Skriver e-post, traditionella brev eller textmeddelanden på svenska

Talar svenska med släktingar eller vänner till familjen

Talar svenska med egna vänner på fritiden Talar svenska med familjemedlemmarna

1 = aldrig 2 = ganska sällan 3 = lika mycket svenska som annat språk 4 = mest svenska 5 = alltid Flickor Pojkar

FIGUR 26. Deltagarnas användning av svenska i vardagssituationer utanför skolan under perioden 2003–2014 (i %).

I följande diagram presenteras elevernas användning av svenska i tre regioner år 2014 enligt språk- index. Av fi guren framgår de stora skillnaderna i användningen av svenska utanför skolan mellan de tre regionerna. En fjärdedel av eleverna i Södra Finland använde

bara eller mest ett annat språk än svenska

utanför skolan. I Sydvästra Finland var motsvarande andel ungefär en femtedel, i Västra och Inre Finland bara 6 %. Västra och Inre Finland skiljer sig från de andra regionerna genom att andelen elever som

bara eller nästan bara använde svenska

i vardagssituationer utanför skolan var 40 %.

FIGUR 27. Deltagarnas användning av svenska i vardagssituationer utanför skolan i olika regioner år 2014 (i %).

Bara eller mest annat språk än svenska Lika mycket annat språk och svenska

Mest svenska Bara eller nästan bara svenska

17 10

12 15

30 29

29 26

33 36 40 36

20 24 19 23

År 2014, n = 1357 År 2010, n = 926 År 2005, n = 1498 År 2003, n = 1080

25

18 6

39 13

45

34 40

26

9 40

3

Sydvästra Finland n = 125

Västra och Inre Finland n = 607 Södra Finland n = 617

Bara eller mest annat språk än svenska Lika mycket annat språk och svenska

Mest svenska Bara eller nästan bara svenska

Följande fi gur ingår av den anledningen att den tydligt visar att de elever som har både en mamma och en pappa som tagit studenten använder svenska mindre i sin vardag än övriga elever. Av del- tagarna med två föräldrar som tagit studenten använde 44 %

mest eller endast svenska i sin vardag

utanför skolan. Motsvarande siffra för deltagare vars föräldrar inte tagit studenten var 69 %. Ofta bor den här gruppen i svenskdominerade områden, kanske på landsbygden.

FIGUR 28. Deltagarnas användning av svenska i vardagssituationer utanför skolan i förhållande till föräldrarnas utbildning (i %).

Samband med lärresultaten

I tabell 33 sätts resultaten i språkkännedom och skrivande i relation till elevernas språkindex.

I fråga om språkkännedom framgår att de elever som

enbart eller mest använde ett annat språk än svenska

utanför skolan hade ett sämre resultat (53 % av poängen) än många andra grupper. I språkkännedom var denna elevgrupp signifi kant svagare än de som använde lika mycket svenska som ett annat språk eller de som använde mest svenska. Skillnaden var till sin effektstorlek liten.

Dessutom fanns det en signifi kant skillnad mellan dem som mest använde svenska i vardags- situationer och dem som alltid gjorde det. De som använde mest svenska (index 3,5–4,4) hade ett bättre resultat, men effektstorleken var liten.

De elever som

enbart eller mest använde ett annat språk än svenska

utanför skolan hade ett signi- fi kant svagare resultat i skrivande (55 % av poängen) än alla övriga grupper. Skillnaden var till sin effektstorlek liten.

18

11 21

17 39

28

35 33 32

9 21 37

Båda föräldrarna studenter n = 467 Den ena föräldern student n = 432

Ingendera föräldern student n = 263

Bara eller mest annat språk än svenska Lika mycket annat språk och svenska

Mest svenska Bara eller nästan bara svenska

TABELL 33. Elevernas resultat i språkkännedom och skrivande enligt användning av svenska i vardagen (lösningsandel i %).

Språkanvändning i vardagssituationer Antal elever Språkkännedom Antal elever Skrivande Enbart eller mest annat språk än svenska

(index < 2,5) 226 53 % 221 55 %

Lika mycket svenska som annat språk

(index 2,5–3,4) 409 59 % 404 60 %

Mest svenska (index 3,5–4,4) 446 61 % 441 62 %

Alltid svenska (index 4,5–5,0) 275 57 % 270 61 %

Både år 2005 och år 2010 var skrivresultatet signifi kant svagare för dem som hörde till den lägsta indexgruppen jämfört med dem som mest använde svenska i sin vardag. År 2005 var också resultatet i språkkännedom svagare för den här gruppen i förhållande till dem som mest använder svenska i sin vardag (Silverström 2006, 53; Hellgren 2011, 73–74).

Skillnaderna är inte helt systematiska på så sätt att elever med stigande språkindex skulle ha bättre resultat. Till exempel i språkkännedom nådde eleverna med de högsta indexen (4,5–5,0) inte bättre resultat än de elever som hade närmast lägre index.

Det är alltså skäl att notera att också andra bakgrundsfaktorer än frekvent användning av svenska i vardagen har en stor betydelse. En sådan faktor är t.ex. föräldrarnas utbildning. Elevernas lärresultat steg i båda delområdena lineärt i förhållande till föräldrarnas utbildning, medan sambandet inte var lineärt i förhållande till användningen av svenska i vardagssituationer (se även avsnitt 4.8 och 4.9).

In document SPRÅK OCH SKRIVANDE I ÅRSKURS 9 (sivua 108-113)