• Ei tuloksia

"ASÍ SOMOS" : Sådana är vi : Ett etnografiskt perspektiv på barnmisshandel i hemmet i Chile och Centro Comunitario Infanto Juvenil

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa ""ASÍ SOMOS" : Sådana är vi : Ett etnografiskt perspektiv på barnmisshandel i hemmet i Chile och Centro Comunitario Infanto Juvenil"

Copied!
1
0
0

Kokoteksti

(1)

Helsingin yliopisto - Helsingfors universitet - University of Helsinki

ID 2008-76 Tiedekunta-Fakultet-Faculty

Statsvetenskapliga fakulteten

Laitos-Institution-Department

Samhällspolitiska institutionen

Tekijä-Författare-Author

Holmberg, Hanna

Työn nimi-Arbetets titel-Title

"ASÍ SOMOS" : Sådana är vi : Ett etnografiskt perspektiv på barnmisshandel i hemmet i Chile och Centro Comunitario Infanto Juvenil

Oppiaine-Läroämne-Subject

Socialt arbete

Työn laji-Arbetets art-Level

Pro gradu

Aika-Datum-Month and year

2008-02-18

Sivumäärä-Sidantal-Number of pages

85 s.

Tiivistelmä-Referat-Abstract

Syftet med denna avhandling är att med ett etnografiskt perspektiv studera fenomenet barnmisshandel i hemmet i Chile och Centro Comunitario Infanto Juvenil (CCIJ) ”Nuevo amanecer” (Samfundscenter för barn och ungdomar ”en ny gryning”). Med den ekologiska förklaringsmodellen för barnmisshandel som referensram, vill jag svara på frågor om vad barnmisshandel i Chile innebär, vilka risk- och skyddsfaktorer som framkommer, hur misshandel och barns rättigheter uppfattas samt hur man arbetar med problemet. Till slut reflekterar jag också frågorna från ett reflektivt och komparativt perspektiv för att kunna tolka resultaten också i jämförelse med situationen i Finland.

Det empiriska materialet är insamlat i Chile år 2006, då jag fick möjlighet att delta i ett av organisationen Achnus projekt, CCIJ, i staden Colina.

Att kombinera olika datainsamlingsmetoder passar väl för det etnografiska perspektivet. Materialet består därmed av tre klientfallbeskrivningar av socialarbetarna på CCIJ, utvärderingar som CCIJ utfört om sin verksamhet, forskningsdagbok från fältet, fotografier samt forskningsrapporter och utredningar.

I Chile är barnmisshandel i hemmet ett stort problem och t.o.m. 75 % av alla barn har blivit utsatta för antingen psykisk eller någon form av fysisk misshandel av sina föräldrar. Speciellt våld mellan föräldrar och förälders alkoholkonsumtion verkar utgöra en risk för att barn blir utsatta för våld hemma. Ju mera riskfaktorer det finns i samma familj, desto större är risken för att barnmisshandel förekommer. Den viktigaste skyddande faktorn är en trygg anknytning till minst en närstående vuxen.

I Chile har de flesta barnen hört talas om sina mänskliga rättigheter, men många har ändå en felaktig uppfattning om hurudant beteende som är tillåtet. I referensgrupperna som CCIJ ordnar i Colina, får barnen en möjlighet att i en trygg omgivning behandla sina erfarenheter och hitta nya handlingsmönster i stället för våld. Förutom arbete i grupper, erbjuder CCIJ både individuellt- och familjearbete åt klienterna och kan erbjuda stöd efter de enskilda barnens behov. Klientskapet kan pågå under en lång period. Bemyndigandet av barn och arbete i referensgrupper verkar ha en direkt positiv följd på de våldsamma familjesituationerna. Jag anser därför att man inte borde vara så försiktig med att utveckla liknande arbetsmetoder också i Finland.

Barnmisshandel i hemmet visar sig att vara ett väldigt problematiskt fenomen i både Chile och Finland. Uppfattningarna skiljer sig både på lagstiftande- samhälls- och individnivå. Sexuellt utnyttjande och speciellt grov fysisk misshandel verkar på de flesta nivåer dömas hårt.

Lindrigare former av misshandel, såsom vanvård, aga och psykisk misshandel är mera problematiskt och är både svåra att definiera och bevisa.

De verkar hamna i en grå zon både på lagstiftande nivå och i människors uppfattningar. Därför är det viktigt att fenomenet grundligt skulle definieras på ett enhälligt sätt både universellt och nationellt. Barnens röster om uppfattningar samt erfarenheter av våld måste också bli hörda.

Först då är det möjligt att samla in jämförbara resultat och utveckla olika arbetsmetoder för att tackla problemet. Enligt den ekologiska förklaringsmodellen är det också viktigt att granska fenomenet från ett brett samhälleligt perspektiv. Genom interventioner på familje- och individnivå kan vi hjälpa de enskilda barnen, men för att kunna påverka människors uppfattningar och handlingsmönster krävs det interventioner på alla nivåer i samhället.

Avainsanat-Nyckelord-Keywords

Centro Comunitario Infanto Juvenil -- CCIJ barnmisshandel

ekologisk förklaringsmodell barn

misshandel rättigheter gruppverksamhet riskfaktorer uppfattningar

Säilytyspaikka-Förvaringsställe-Where deposited

Muita tietoja-Övriga uppgifter-Additional information

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

Bokens författare ansluter sig samtliga till ett ”bottom up” perspektiv på mediehistorien, ett förhållningssätt som explicitgörs i Andersons och Curtins

Syftet med studien är tvåfaldigt: (i) att beskriva särdragen hos adjektivimporter och deras anpassningspraxis i förhållande till övriga importord och (ii) att redogöra

Syftet med mitt examensarbete är kartlägga vilka metoder som finns för att öka trygghe- ten i hemmet i och med den motoriska, kognitiva och/eller sinnesmässiga problematik

Vi är två sjukskötarstuderande från Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Vi håller nu på med vårt examensarbete och väntas bli klara till sommaren 2011. Syftet med vårt

Det övergripande syftet med denna artikel är att analysera och beskriva yngre elevers uppfattningar av det matematiska i ett algebraiskt uttryck och utifrån det diskutera vad som

Syftet med lärresursen är att presentera gamla yrken för eleverna och åskådliggöra förändringen och kontinuiteten i arbetet i Finland från slutet av 1800-talet till

× Temablocket på sex klubbtillfällen är tänkt att ta sammanlagt sex timmar och passar särskilt bra om man arbetar med barnets rättigheter ur ett par olika perspektiv och

Dessa perspektiv är även högst aktuella med tanke på Svenskfinlands lingvistiska landskap, och mitt syfte har därför delvis varit att diskutera hur språkbruket i det