853N16277899
L __ ___________ i____
A I R I S T O
SEGELSÄLLSKAP
J865— ^ 890 .
Å B O ,
G. W . WILÉN & 0 :0 BOKTRYCKERI, 139 0.
T U R K U
w
A | A
7
Airisto Segelsällskap
1 8 6 5 — 1 8 9 0 .
Året 1865.
Efter det landets äldsta segelsällskap i slutet af femtiotalet bildat sig i Björneborg och kort derpå “Nyländska jaktklubben“ , hvars stadgar faststälts den 4 mars 1861, vid ett den 2 juli samma år i Helsingfors hållet möte konstituerat sig, väcktes äfven i Abo år 1865 fråga om en egen segelförening för orten. I Abo Underrättelser för den 6 juli ingick en uppmaning till samtliga segelslupsegare inom staden att söndagen den 9 juli kl. 10 f. m.
sammanträffa å Wiittakari holme, för att öf- verenskomma om en kappsegling; och i samma blad för den 8 juli upplyser en insändare, att meningen vore att samtidigt få till stånd en segelförening. Tillika påpekar han, att frun
timmer ej behöfva uteblifva, enär de åtmin
stone såsom åskådarinnor äga tillfälle att med ångaren “Laine“ åtfölja kappseglingen. På ut- fäst tid hade äfven cirka 150 personer, dels med “LaineM dels med slupar infunnit sig å Wiittakari, och vid tolfslaget startade 13 slu
par med mål att kringsegla Wepsan och derpå
återvända till utgångspunkten vid Wiittakari.
Startningen försiggick ojemnt. Yädret var sär
deles vackert, och en frisk bris från W S W blåste. Redan kl. 2 e. m. nådde de första sluparne målet. I spetsen kom stadsfiskal Achréns slup, derefter studeranden Oskar Kin- gelins Catch me, stadskassör Stenbergs slup, så Sexan, tillhörig ett bolag, derpå friherre de la Chapelles, rådman Aspelunds och herr Eng- dahls slupar samt den ett bolag tillhörige Aal- lotar. De öfriga båtarne hade ej följt riktig kurs, hvarför tiden för deras återkomst icke upptogs. Nu följde sjöförklaringar och pro
tester, liera af dem roliga att åhöra, och åda
galäggande, att man icke rätt väl medhunnit utrustningen. An hade ett skot, än en spri- stång brustit, än var ett roder för styft, än voro seglen 23 år gamla o. s. v. Enär fiskal Achréns slup visat sig icke kunna täfla i kryss
ning, samt utöfver sin eljes ovanligt stora se
gelmassa vid segling undan vind forcerats med en väldig bredfock, tillerkändes efter långa öfverläggningar hedersrummet i täflingen åt Catch me, dock med erinran derom, att den endast varit tre dagar i vattnet, då deremot herr Stenbergs båt, som tillerkändes andra rum
met, likasom äfven öfriga båtar ända sedan våren varit i sitt element.
Denna seglats hade lyckats framkalla ett sådant intresse för segelsporten, att man på stäl
let beslöt sig för att taga initiativet till bil
dande af ett segelsällskap i Åbo. De för sa
takari strand, och efter det redaktören J. W . Lillja blifvit utsedd att föra protokollet, an
tecknade sig såsom deltagare i sällskapet föl
jande slupegare och sltipbolag:
Friherre Claes Leonard de la Chapeller stadsfiskal Karl A chrén, stadskassör Fredr.
Stenberg, löjtnant J. Kristian Thomé, handlrne F. F. Rautell och Carl Åkerman, v. häradshöf- ding Ernst Engdahl, agenten Herman Lutt- rop, slupbolaget Sjöberg & C:o, litograf John G-erke, studeranden Oskar Kingelin, sjökapten C. H. Strömberg, ombudsman Fr. Grönlund, fabrikör C. J. Blomqvist, hofrättsnotarierne
Gr. E. Malm och J. E. Stadigh, hofrättsextra- fiskal Gr. W. Råbergh, justitierådman O. F.
Aspelund och slupbolaget Montell & C:o.
Redan till den 12 juli kl. 5 e. m. var all
mänt sammanträde utlyst att ega rum i socie- tetshusets “Blåa stugau, och tillstädeskommo dervid, utom flertalet af förenämnde personer, hofrättskanslisten Albert Åkerman, handlrne K. F. Orell och J. W . Blomberg samt vice landssekreteraren F. Aspelund. Herr J. AV.
Lillja utsågs att föra protokollet och friherre de la Chapelle valdes till ordförande vid mö
tet. Efter en längre diskussion om hvarje
handa förberedande åtgärder, hvarvid Nyländ- ska jaktklubbens stadgar och Björneborgs se
gelsällskaps signalbok framlades, skred man till val af en komité, som egde att uppgöra förslag till stadgar samt ad interim vidtaga åt
gärder för anstaltande af kappseglingar. Till kommitterade utsågos herrar de la Chapelle, Achrén och Malm. Yid frågan om sällskapets blifvande namn framkastades flere förslag, så
som Purje-seura, Purje-yhdistys, Yenhe-liitto o. s. v., men enades man att för sällskapet an^
taga namnet Airisto, den finska benämningen på Ersta fjärd, hvilken antagligen skulle blifva det förnämsta fältet för sällskapets seglatser.
Vidare beslöts att sällskapets flagga skulle blifva den s. k. “Dagbladsflagganu: ett blågult kors i rödt fält. I öfre fältets hörn skulle Abo stads vapen i gult eller blått anbringas.
Vid samma tillfälle beslöts att nästa kapp
segling skulle ega rum den 23 juli. Huruvida en sådan då kom till stånd, derom sakna vi uppgifter, emedan sällskapets protokoll från denna tid och för en följd af år vid ett till
fälle gingo förlorade, hvarför ock i förelig
gande berättelse en mängd bristfälligheter må
ste förekomma, enär materialet dertill blifvit samladt från olika håll.
y
Året 1866.
Huruvida under det följande året lifak- tigheten inom det nybildade sällskapet verk
ligen var så svag, som de källor, på hvilka denna berättelse grundar sig, synas angifva,
är numera svårt att afgöra. Först den 19 au
gusti tyckes sällskapet hafva föranstaltat en kappsegling, från hvilken dock de flesta af sällskapets bättre båtar uteblefvo. Allmoge
båtar voro äfven inbjudna att deltaga i seglat
sen.* Dagen var herrlig, men vinden svag.
Till Wiittakari, seglatsens utgångspunkt, hade ångbåtarne wLaine“ och “ Thekla“ samt några mindre ångslupar fört mycket folk, enligt upp
gift 4 ä 500 personer, bland dem en mängd fruntimmer. Icke mindre än tre musikkårer underhöllo allmänheten, och en på platsen upp- stäld restauration tillhandahöll förfriskningar.
Bland de 26 slupar, som infunnit sig, till
drog sig kapten K. Korsmäns från Mattelmäki efter amerikansk snabbseglaremodell bygde farkost skild uppmärksamhet. Efter det man en god stund väntat att vinden skulle friska i, lade omsider klockan 12 på dagen 16 slu
par ut för att deltaga i seglatsen, hvilken vis
serligen icke lemnade tillfälle att jemföra bå- tarnes seglingsegenskaper, men deremot upp- eggade segelgubbarne att redan till derpåföl- jande söndag den 28 augusti föranstalta en ny kappsegling. Denna gynnades visserligen af något mera vind, men båtförarene synas ännu ej vant sig vid att underkasta sig nö
dig disciplin, ty då de till deltagande anmälde 26 sluparne ändteligen klockan 12 på dagen startade, skedde detta i sådan oordning, att resultatet af seglatsen icke blef annat, än att man kom till öfvertygelse om att kapten Kors-
mans förutnämnda båt var den snabbaste, samt att löjtnant Thomés “Munter44 intog andra rum
met. Deltagandet från allmänhetens sida var äfven denna gång lifligt. Tre å fyra hundra personer hade infunnit sig å Wiittakari, åskå
dare funnos på alla stränder, och förutom kapp- seglarene loverade en massa slupar på Erstan.
Äfven denna gång klagade man öfver att flere af sällskapets bättre slupar, deribland Victoria r Bosco och Garibaldi, äfven nu uteblifvit — emedan egarne voro ute på någon har- eller vargjagt, sade man. En dylik klagan löper som en röd tråd genom sällskapets annaler ända till nyaste tider, och parallelt dermed följa ständiga påminnelser till slupförarene att infinna sig på utfäst tid.
Året 1867.
Litet mera vakenhet visade sig under 1867 hos sällskapet, ty det föranstaltade då tre kappseglingar, bland hvilka den första var anordnad redan den 14 juli. I A. U:s referat heter det: “ Qvasisegelsällskapet i Abo måtte säkerligen någon gång mer än tillbörligt hafva förtörnat fader Eolus, eftersom han med min
dre vanlig envishet fortfarande motsätter sig alla sällskapets kappseglingsförsök. An stän
ger han totalt in sina tjensteandar, än öpp
nar lian för mycket på påsarna, än hittar han på att hos Jupiter utverka något annat hin
der i vederbörandes experimenter “ — och nå
gon kappsegling kunde ej heller nu komma till stånd, ty sjön hvilade lugn.
Den 28:de derpåföljande juli var en dag, som fäst sig i minnet hos sällskapets dåva
rande medlemmar. Till denna dag hade sällska
pet utlyst en allmän kappsegling och Wiitta
kari klippa var åter samlingspunkten. Vä
dret var skönt och “den gamlew hade denna gång med frikostig hand lossat på remmarne, kanske alltför frikostigt, att döma deraf att
“Thekla“ medförde blott ett fåtal passagerare, äfvensom deraf att blott 11 deltagare anmält sig till seglatsen, och att denna slutfördes af blott 4 slupar. Synnerligt stora stälde sig ej pretentionerna på vägalängd, ty målet för seg
latsen sträckte sig ej längre än till den på Järvis holme belägne Rödnäs udde. De 11 deltagande båtarne egdes eller fördes af her
rar Sjöberg, Burmeister, Engdahl, KuffschinofF.
Stenberg, Korsmän, Willberg, Westling, Ahl- stedt, Achrén och Thomé. Fastän Korsmäns slup till en början tog ledningen, tätt följd i spåren af den Stenbergska, hade dessa dock, innan slutmålet uppnåddes, blifvit förbiseg- lade af herr Engdahls slup, som sålunda blef den första. x\ndra i ordningen var Korsmäns, Stenbergs tredje och Achréns fjerde.
Munter, löjtnant Thomés slup, hade tidi
gare uppgifvit seglatsen. Anledningen dertill
var en af de sorgligt minnesvärda händelser, som i de tidigare åren af sällskapets tillvara med mer eller mindre bedröflig utgång efter korta mellantider återkommo, och hvilka främst af allt bordt ådagalägga behofvet på orten af segelvännernas anslutning till ett segelspor
ten befrämjande sällskap, men som tvärtemot framhöllos såsom talande emot utöfvandet af denna sport. Fader Neptunus hade en längre tid haft ett godt öga till hr Westlings slup. I den hårda brisen tog denne in vatten med den påföljd att båten gick till botten. L öjt
nant Thomé, som varsnade olyckan, hasta
de genast till stället, och då vid framkom
sten dit observerades, att en af den sjunkne båtens besättning, en ung gosse, som icke kunde simma, redan var under vattnet, stör
tade han sig raskt i sjön och lyckades rädda gossen. Äfven de öfriga af båtens besättning blefvo lyckligt upptagna, så att för denna gång intet lif förspildes.
Ytterligare skulle denna dag dock blifva minnesvärd för sällskapet, ty under dess lopp cirkulerade bland medlemmarne en subskrip
tionslista för inköp af tvenne pris till minne åt segervinnarene vid nästa seglats, ett var
aktigt, en silfverbägare, och ett ovaraktigt, tolf buteljer bankopunsch, dervid omkring 40 mk lära tecknats.
Denna nästa seglats — sällskapets för
sta pristäflan — egde rum den 14 augusti, och hade förmått samla till täflan ej mindre än
21 slupar, deribland en från Nådendal och en från Aland. Seglingsbanan hade ej heller nu längre utsträckning än AViittakari—Rödnäs, på hvilka ställen bojar med flaggor blifvit ut- lagde såsom seglingsmärken. Slupen Munter, hvilken vid tidigare täflingar icke varit i till
fälle att visa sin förmåga, men som dock vid andra tillfällen lyckats tillvinna sig rykte att vara en god seglare, genomlöpte banan på 1 t. 8 min. och 8 sek., och utmärkte sig denna dag såsom den snabbaste seglare, hvarför ock dess förare, löjtnant Thomé, blef den som fick emottaga det första af sällskapet utdelade pris, en silfverbägare, hvilken, kredensad af sköna händer, tillstäldes honom. Andra priset, tolf flaskor “bankow, tillföll slupen Kullervo *), hvars ägare, herrar kassör Tornudd och bokhållar Karlström 2) såsom värdar fingo bevittna ovar
aktigheten af det pris, de mottagit.
*) Kullervo nämnes här första gängen. Denna slup, bygd i Sastmola, utgjorde för en lång tid favoritbåten inom sällskapet. Dess vackra form, afvikande från den dit
tills följda bondmodellen, kan anses som en första före
löpare till den smidigare typ, sällskapets nyare båtar ega.
Till inredning, rigg och segel motsvarade slupen likale
des den då hos oss gällande uppfattningen om hvad som ypperst kunde åvägabringas i bygden.
2) N. G. Karlström, hemma från Österbotten, frekven
terade i unga år Abo navigationsskola, der han en ter
min läste på styrmanskursen. Jultiden blef han en dag tidigt på aftonen på gatan alldeles oförberedt af en vild
sint skarpskytt huggen med knif i venstra armen, som derför måste amputeras. Häraf tvangs han att öfvergifva
Året 1868.
Till den 5 juli detta år var af segelsällska
pet en utfärd till Nådendal beramad, men ingen vidare notis härom hafva vi lyckats påträffa.
Den 9 aug. egde en kappsegling rum, gynnad af herrligt väder och frisk bris. Sam
lingsplatsen var åter Wiittakari, derifrån äf
ven startning egde rum. Hvart kosan gälde är ej uppgifvit, icke heller antalet täflande slupar, men dessa synas hafva uppgått till ett tiotal. Misstag om kursen begingo de fleste täflande. Endast herr Kingelins Ccitch me er
kändes hafva fullföljt den föreskrifne seglat
sen och ansågs enhälligt såsom den, hvil- ken äran för dagen tillkom. Herrar Engdahls och Stenbergs båtar lära följt dernäst i ord
ningen, men härom voro respektive båtförare dock icke ense, ty en hvar af dem ville vin- dicera åt sin farkost rummet näst efter Catch me. De hade endast varit utsatta för ett eller annat missöde, hvilket gjorde, att de utan sin förskyllan blefvo efter!
sjömannabanan och vann anställning i Abo såsom bokfö
rare. Hans förkärlek till sjön bibehöll sig dock och han gjorde sig här känd såsom en ifrig seglare. Tillagd skämtnamnet Arm-felt, liandterade han sin slup beun- dransvärdt väl, hvarvid tänder och fotter fingo ersätta den felande armen. Han afled för B å 4 år sedan i Rau- mo, dit han senare öfverfiyttat, till sista stund med ifver omfattande sin kära segelsport. Qvarlefvande vänners hågkomst följer med förkärlek den bortgångne hurtige, vänfaste mannen.
Året 1869.
Nära ett halft decennium har förflutit, sedan sällskapet lemnade en komité i uppdrag att å vederbörlig ort anhålla om stadfästelse af stadgar för sällskapet, och först nu, den 7 juni 1869, delgifver guvernörsembetet i Abo i ett memorial sällskapet, att, enligt minister
statssekreterarens för Finland skrifvelse af den 14 (2) maj samma år, H a n s K e j s e r l i g a M a j e s t ä t , till hvars eget höga afgörande ärendet blifvit af Senaten hemstäldt, funnit godt bifalla till bildandet af ifrågavarande för
ening, i enlighet med de af sökandene upp
gjorda stadgar.
Den 30 juni var sällskapet samladt till konstituerande möte. Ett trettiotal personer antecknade sig då såsom medlemmar och 12 slupar inskrefvos. Till chef valdes hofrätts- assessorn, baron Claes de la Chapelle, till vice chef löjtnant J. Kristian Thomé samt till le
damöter i bestyrelsen föreståndaren för Abo navigationsskola, kapten C. E. Stenius, hofrätts- notarien Ernst Engdahl och stadsfiskalen Carl Achrén. Sällskapets årsdag utsattes tillsvi
dare till den 30 juni.
Rätt märkeligt är att under detta år in
gen kappsegling synes kommit till stånd. En
dast några samseglingar med utgångspunkt dels från Runsala bro, dels från Lilla Bock
holmen anstäldes.
Här må för jemförelses skull antecknas, att detta år den 2 aug. vid en af Nyländska
jaktklubben föranstaltad kappsegling i Hel
singfors, deri 13 farkoster deltogo, en slup, tillhörig skeppet Turku, hemma i Åbo, och förd af kapten Fagerlund, tog första priset för en tid af 2 t. 39 m. 51 sek.; den dernäst snabbaste båten hade användt 2 t. 46 m. 10 sek. Seglingsbanan gick från Södra hamnen omkring Kalfholmen, vidare genom Gustafs- värns sund kring Gråhara båk samt derifrån tillbaka genom Långörnssund till utgångs
punkten i Södra hamnen.
Året 1870.
Så sent som till den 18 september hade man detta år arrangerat kappsegling, och det synes anmärkningsvärdt att likväl 22 båtar, deribland 4 allmogefarkoster, anmälde sig till täflingen. Vackert väder och frisk nordlig vind lofvade en intressant seglats, hvilken borde blifva af ovanligare betydelse, då denna gång kursen stäldes från Lilla Bockholmen ända' till Erikvalla udde, der en vändprick skulle utläggas af ångslupen “Komet“ . Men här spelade ödet åter ett ledsamt spratt. “K o- met“ begaf sig nemligen åstad först sedan de täflande båtarne startat och för den friska vin
den jagade dessa så snabbt undan, att “ K o
met “ ej ens förmådde följa dem åt. Resulta
tet af seglatsen blef derför åter mycket osä
kert. För återfärden finnes antecknadt, att denna tillryggalades på kortaste tid af Kul- lervo (Karlström) samt att Munter (Thomé), Flam
man (Stenberg) och Freja (Engdahl) följde i ord
ning derefter. Pris utdelades endast åt all- mogebåtarne, och tillföll det första, 50 mark, Michelsson från Nagu, en man, som senare gjort sig bemärkt genom sina båtbyggnader och sitt deltagande i kappseglingar. De öf- riga prisen bekommo inspektor Nyberg från Nagu, bonden Hemerö från Rimito och bon
den Siinonsson från Töfsala.
Året 1871.
Kommodor för detta år var herr Ålex.
Törnudd, vice kommodor herr Kr. Thomé.
Detta år är anmärkningsvärdt emedan det är det första, då Airistoslupar föra sin fiagg i täfling bortom hemknutarne, och i täf- ling med Nyländska jaktklubbens farkoster.
Filosofiemagister B. Nyberg m. fl. hade nem- ligen till den 19 augusti detta år vid Alglo i Ekenäs skärgård föranstaltat en kappsegling, och från Nyländska jaktklubben, som med
verkat genom förärandet af en silfverpokal, hvilken utgjorde l:sta priset, hade inbjudan ingått till Airisto segelsällskap att deltaga i
täflingen. Yid den 16 aug. liållet samman
träde beslöts att antaga inbjudningen. Den 18 på morgonen afgick ångslupen “ Vetäjä“ , bogserande 3 af sällskapets slupar och med
förande ett dussintal intresserade personer, på färd till täflingen. I denna, som försig
gick vid ytterst svag vind utåt hafvet förbi Jussarö med en seglingsbana af cirka 12 eng.
sjömil, deltogo inalles 20 slupar. Första pri
set togs af konsul Hultman i Ekenäs, det andra, ett sjökort öfver farleden emellan Hel
singfors och Äbo, togs af en Airistobåt, förd a f handelsbokhållaren Nyman, och det 3:dje priset, en dragg, togs äfvenledes af en Airisto
båt, Kullervo, förd af Karlström.
Den bäst arrangerade och bäst lyckade af de kappseglingar, segelsällskapet hittills föranstaltat, egde rum den 27 augusti. Till denna hade anmält sig 20 af sällskapets far
koster och 4 allmogebåtar. Seglingsbanan var från Lilla Bockholmen förbi Kuuva udde till halfvägs emellan Gröna udden och Nådendal samt tillbaka till utgångspunkten. Vinden frisk nordvestlig. Första priset, en mindre marin
kikare, togs af assessor Råberghs slup för en tid af 2 t. 32 m. 19 sek., det andra af handl.
A. B. Nordfors' båt Pilten för 2 t. 38 m. 15 sek. och det 3:dje, en kompass, af herr Sten
bergs slup Flamman för 2 t. 44 m. 18 sek.
I ordning efter dessa följde Kullervo, förd af Karlström, och Munter, förd af studeranden Herman Broman. Särskilda pris voro utfästa
för allmogebåtar och togs det l:sta, 40 mk, af kapt. Lindberg från Nagu (2 t. 51 ra. 13 s.), det 2:dra, 25 mk, af Mickelsson från Nagu, det 3:dje, 20 mk, af Abr. Lind från Gustafs kapell, hvarförutom som uppmuntran ett 4:de pris, 12 mk, gafs åt Gustaf Anttila från R i- mito, hvars båt dock återkom såsom den si
sta, efter att hafva för seglatsen användt en tid af 3 t. 18 m. 20 s. Endast 18 båtar full
följde seglatsen. Såsom prisdomare fungerade löjtnant Kiv Thomé, häradshöfding C. A. Tol- let samt handlandene Y. L. B. Strandell och Stenroos.
Året 1872.
För detta år kvarstod herr A. Törnudd såsom kommodor för sällskapet och likaledes hade till vice kommodor återvalts herr Kr.
Thomé.
Intresset hvad sällskapets farkoster vid
kommer koncentrerade sig detta år kring hand
landen A. B. Nordfors' nya slup Pilten, hvil
ken blifvit bygd af skallfogden Otto Lundén i Nagu. Den var jaktriggad med en längd a f 26 fot, bredd af 9,8 fot och var 3Y2 fot djupgående. Denna slup var så betydligt större än förut i sällskapet intagne båtar, att den genom sin storlek var bestämd att för lång tid blifva pristagare vid täflingar, der ingen respit iakttogs. Ar 1877 såldes slupen till
2
handl. John Österblad, som gaf den namnet Tärnan, och år 1885 sålde den till Bjerno, der den ännu finnes.
Herrar Geitlin, den ene medlem, den an
dre suppleant i Nyländska jaktklubbens ko- mité, hade till den 6 juli föranstaltat en kapp
segling vid Hästö-Busö i Ekenäs skärgård, och Nyländska jaktklubben, som förärat pris till densamma, hade äfven nu vänligast inbju
dit Airisto segelsällskap till täflingen. Säll
skapet beslöt att äfvenledes utfästa ett täflings- pris och inbjudningen hörsammades af en hel mängd medlemmar, hvilka för färden förhyrde ångaren “Ahkera“ . Fyra slupar medföljde på släp. Färden togs först till Ekenäs, der sam
tidigt en landtbruksutställning var anordnad, och hvarifrån en talrik skara såväl fruntim
mer som herrar medföljde till Hästö-Busö.
Såsom kappsegling betraktad hade denna täf- ling icke stor betydelse, enär den bestämda banan var endast 4 engelska sjömil. Kursen var stäld emot hafsbandet, men brisen lem- nade icke tillfälle att pröfva båtarnes sjödug
lighet. Från första stund tilldrog sig här en Liljeberg från Pörtö tillhörig öppen österbott
nisk båt allmän uppmärksamhet såsom an
tagligen den gifna pristagaren. Denna långa, i båda ändar spetsiga båt, egde ingen bety
dande bredd, men fylliga former, som gåfvo den stor bärighet. Från för till akter var båten ballastad med tvärskeppslagda jerntac- kor, en rad på hvardera sida om kölsvinet.
På sina två master bar båten en väldig se
gelarea. Sådan var den tidens första kapp
seglare i vårt land. Denna kappsegling hade sitt största intresse deri att den sammanförde segelvänner från olika orter. Trettio båtar hade anmält sig till täflingen, deraf 8 från Helsingfors, 4 från Abo, 4 fr. Ekenäs, 1 fr.
Borgå och de öfriga från den Hästö-Busö omgifvande skärgården.
Nyländska jaktklubbens kommodor, pro
fessor R. Montgomery, välkomnade de anlände främlingarne.
Airisto-båtarne tillryggalade banan på följande tider: Råberghs båt 2 t. 14 m. 55 s., Kullervo, Karlström, 2 t. 33 m. 50 s., Munter, förd af Gr. E. Mattsson, 2 t. 36 m. 49 s., och Pilten, Nordfors, 2 t. 36 m. 50 s. Första pri
set tillföll förenämnde Liljeberg, det andra, det af Airisto skänkta priset af 60 marks vär
de, tillföll herr Råberghs slup. Efter slutförd seglats återvände uAhkerau till Ekenäs för att landsätta de derifrån medförda passagerarene och dröjde några timmar derstädes, emedan konsul R. Hultman vänligast inbjudit segel- vännerne att tillbringa aftonen hos honom.
Återfärden till Abo anträddes sent på kväl
len och uttröttade, men med angenäma håg
komster från färden hamnade Airistogubbarne påföljande morgon i Abo.
Allmän kappsegling var af sällskapet för
anstaltad till den 18 aug. vid Wiittakari. Ett särdeles fördelaktigt väder gynnade denna gång
täflingen, till hvilken 28 slupar, deraf 8 till
hörande skärgårdsbor, anmält sig.
Prisdomarene, som utgjordes af herrar Kingelin, Tollet, v. Essen och Rönnbäck, till
delade l:sta priset, ett silfverbeslaget dryc
keshorn, åt Kullervo, Karlström, för 2 t. 0 m.
23 s., 2:dra, en medaljong af guld, Pilten, Nord
fors, för 2 t. 2 m. 52 s. samt 3:dje, en kom
pass med solur, herr Råberghs slup för 2 t. 5 m. 32 s. A f skärgårdsbåtarne tillföll ett 2:dra pris, 25 mk, Flinckman fr. Rimito, 3:dje pris, 15 mk, Stenholm fr. Lemsjöholm, och 4:de, 12 mk, lotsen Blomberg fr. Nådendal.
Denna gång inträffade åter ett missöde, i det tullförvaltaren Wessels från Nådendal slup kantrade och ögonblickligen gick till botten. Afven nu förspildes dock intet lif, ty de tre i slupen befintliga personerna lycka
des hålla sig uppe, tills målaremästaren Ölän
der med sin slup anlände till stället och räd
dade dem.
Året 1873.
Löjtnant Thomé var detta år vald till kommodor för sällskapet, och vice chef var handlanden A. B. Nordfors.
Nyländska jaktklubben synes hafva emot
sett att segelsällskapet detta år skulle föran
stalta en allmän kappsegling i Ekenäs skär
gård, men deraf vardt intet.
Endast en kappsegling egde rum under
året med Wiittakari som samlingspunkt. Om denna kappsegling finnas intet vidare anteck- nadt än att den försiggick den 24 aug., att såsom prisdomare fungerade herrar Strandell, Halleen och Fogelholm, samt att l:sta priset, en alabasterställning, togs af Pilten, Nordfors, för 1 t. 43 m. 38 s., 2:dra, en verldskarta, af Gr. Råberghs slup för 1 t. 51 m. 41 s., 3:dje, en silfverpokal, af handl. Orre för 1 t. 56 m.
53 s., hvarutom penningepris tilldelades tre skärgårdsfarko ster.
En vecka tidigare hade sällskapet för första gången anordnat en kapprodd. I den- ne, som försiggick från en vid Jänissaari ut
lagd remmare omkring Lilla Bockholmen och tillbaka till utgångspunkten, deltogo 4 båtar.
l:sta priset, en silfversked, togs af en giggr tillhörig en af furst Wittgenstein egd lust
jakt, för 13 m. 30 s., 2:dra, en kaffeservis a f silfver, af kronolotsar från Beckholmen för 14 m. 14 s., 3:dje, en jagtknif, och 4:de, 2 kar
duser tobak, tvenne till ryska marinångaren u01afu hörande båtar, rodde af ryskt man
skap. På batterierna vid Jänissaari hade ka- pellmästar Byström placerat sin orkester och serverade derifrån de talrika åskådarene med öronfägnad.
Aret 1874.
Vid årssammanträde valdes till kommo
dor för sällskapet handlanden A. B. Nordfors.
Sedan Nyländska jaktklubben vid sin årsbolagsstämma beslutit bland annat att för detta år anstalta en kappsegling för däckade farkoster i Ekenäs skärgård, samt att inbjuda Airisto segelsällskap till deltagande deri, äf- vensom sedermera vid bolagsstämma den 13 maj anslagit 250 mark till denna kappsegling och bestämt att den skulle försiggå vid Hangö, i början af juli, efterkom Airisto segelsällskap inbjudningen. Denna gång var det blott herr Nordfors’ Pilten och herr Thomés Munter, som följde i släp efter “W etäjä“ , då färden till Hangö den 9 juli på aftonen anträddes; om
bord på ångslupen medföljde endast ett tiotal passagerare. Denna kappsegling, som egde rum den 11 juli och i hvilken 20 båtar, deraf 6 från Helsingfors och 4 fr. Ekenäs, deltogo, erbjuder ej vidare af intresse, enär seglatsen utfördes vid en mycket laber OSO-lig kultje.
Om de deltagande båtarne från Abo är att anteckna, att 4:de priset, ett cylinderur, till
föll Pilten för 2 t. 0 m. 0 s., samt att Munter var den 6:te i ordningen med 2 t. 24 m. 49 s.
Nyländska jaktklubbens bestämmelse, att en
dast däckade farkoster skulle få deltaga, sy
nes icke hafva blifvit beaktad.
Den kappsegling, sällskapet detta år hade anordnat till den 16 aug., har sitt särskilda intresse deri, att kursen från den vanliga sam
lingspunkten Wiittakari nu för första gången stäldes till den sedermera ofta såsom seglings- märke använda Saapaskorko klippa. Banan
var nu Wiittakari—Saapaskorko och derifrån tillbaka till begynnelsepunkten. Seglatsen gyn
nades af en frisk kuling. Den femmanna pris
nämnden utgjordes af kaptenerne Korsmän, Pousar och Wikander samt af redaktörenle Rönnbäck och Nervänder.
Då den bestämning här infördes, att de af sällskapets slupar, som under de tre före
gående åren tilldelats pris, nu kunde till
delas endast mention honorable, samt ytter
mera beslutits att l:sta priset icke skulle ut
delas, såvida icke den slup, som vore berät
tigad till pris, återkom åtminstone såsom den tredje i ordningen, så tilldelades hr Råberghs slup (1 t. 24 m. 35 s.), Pilten (1 t. 24 m. 45 s.) och Kuller vo, denna gång förd af Palmroos (1 t. 32 m. 33 s.), mention honorable, hvil- ket äfven tillföll Munter (1 t. 35 m. 5 s.) enär dess nye egare, herr Dahlström, afstod från sin rätt till pris. Sålunda tillföll 2:dra priset, ett skeppsur, herr Stenbergs båt (1 1. 38 m. 8 s.), 3:dje priset, 2 lifbojar, handl. Ferd. Frenckells båt (1 t. 39 m. 41 s.), 4:de, en silfverpokal, kontoristen Sven Brusén (1 t. 40 m. 35 s.), 5:te priset, ett ankare, K. L. Lindberg fr. Nagu (1 t. 40 m. 37 s.). Närmast i ordningen följde länsman Palin fr. Pargas (1 t. 41 m. 23 s.), kapt. Strömberg (1 t. 42 m. 34 s.), prosten Hei- kel fr. Nystad (1 t. 44 m. 3 s.) och herr John Österblad (1 t. 44 m. 13 s.) o. s. v.
Kapprodd hade sällskapet arrangerat till samma dags eftermiddag. Banan var den sam
ma som vid föregående års rodd. Första pri
set tillföll herr Carl Hagelberg, det andra lot
sen Lindblad, det tredje bandi. John Cowie.
Året 1875.
Vid årssammanträdet, som egde rum den 18 maj, återvaldes till kommodor herr A. B.
Nordfors och utsågos till öfriga medlemmar i bestyrelsen hrr Sven Brusén (vice chef), Alex.
Törnudd (sekreterare), Ferd. Frenckell (skatt
mästare) och Kr. Thomé.
Detta år hade sällskapet åter visat så mycket större lifaktighet, att tvenne kappseg
lingar under sommaren kommo till stånd. Till den första, som försiggick den 25 juli vid la- ber vind med Lilla Bockholmen som stärk
nings» och slutpunkt med bana utåt Erstan om
kring Saapaskorko, hade anmält sig 11 slu
par. De tre priserna, ett skeppsur, ett ankare och ett sjökort, tilldelades hrr Gr. Råbergh (1 t. 37 m. 13 s.), A. B. Nordfors (1 1. 44 m. 34 s.) och F. Stenberg. Prisdomare voro redaktör Rönnbäck, handl. Strandell, direktör ITscha- koff och landskontorist Selander. Vid den andra täflingen, som egde rum den 22 aug., synes sällskapet första gången användt en triangelformig segelbana, ty kursen togs nu:
Wiittakari— Saapaskorko—Rödnäs—Wiittaka-
ri. För de i seglatsen deltagande 12 sluparne- är seglade tiden angifven för följande: posses
sionat Gr. Jack’s (1 1.44 m. 31 s.), K. L. Lindbergs från Nagu (1 t. 45 m. 10 s.), handl. Nordfors7 (1 t. 50 m. 41 s.), kontorist Bruséns (1 1. 52 m.
28 s.), kapt. H. Palanders (1 t. 54 m. 5 s.) och assessor Råberghs (1 t. 57 m. 5 s.). Första pri
set utdelades icke, antagligen emedan kultjen under seglingen var mycket laber. 2:dra pri
set, ett af fröken Johanna Landtbom föräradt cigarretui, tilldeles herr Jack, hvarjemte hrr Lindberg, Jansson och Nordfors tillföll resp.
3:dje, 4:de och 5:te pris.
Denna sommar hade såväl Nyländska jakt
klubben som ock enskilde af dess medlem
mar föranstaltat kappseglingar vid Hästö- Busö, men ingen af sällskapets farkoster sy
nes hafva deltagit i dem.
Året 1876.
Den 27 april hölls årsmöte och valdes dervid till kommodor handl. Å. B. Nordfors, till vice kommodor handl. Ferd. Frenckell samt till öfriga ledamöter i bestyrelsen stabskapten H. F. Palander, kontoristerne Waldemar Lind
ström och Sven Brusén.
Afven detta år inskränka sig seglatserna endast till de kända vattnen i stadens omnej
der, och man finner ej någon anteckning om, huruvida bland de representanter för landets olika segelföreningar, som infunnit sig vid den, den 3 juli till firandet af Nyländska jakt
klubbens 15-åriga tillvara, i Helsingfors för
anstaltade kappsegling, förekommo några af Airisto segelsällskaps medlemmar eller far-' koster.
Så alldeles riktigt är likvisst icke anfö
randet att detta års seglingar sträckte sig en
dast till “de kända vattnen44, ty vid kappseg
lingen den 27 aug., föranstaltad af sällskapet, utsträcktes färden från Wiittakari till en vid Koludd förankrad märkesbåt. Utfärden skedde på kryss, der vid det förbehåll gjorts, att vä
gen icke finge tagas vester om Wesparhol- marne. Ledsamt nog finnes ej vidare anfördt om denna seglats än att l:sta priset, 1 baro
meter, tillföll herr Nordfors (2 t. 32 m. 20 s.), det 2:dra, 1 kompass, bonden Simonsson fr.
Töfsala (2 t. 42 m. 30 s.).
Så sent som till den 17 september var årets andra kappsegling anordnad att ega rum.
Endast allmogebåtar kunde denna gång täfla om pris. Denna bestämmelse tillika med det rådande häftiga byvädret var antagliga orsa
ken till, att bland de 6 till deltagande på ut- fäst tid anmälda båtarne endast en tillhörde sällskapet. Tillfölje af den sydostliga vinden stäldes kursen från Wiittakari till en vid Ek- stensholm förankrad båt, derifrån till ostpric
ken vid Rödnäs samt derpå tillbaka till Wiitta-
kari. A f hvad orsak första priset nu ej ut
delades framgår icke af referaten i tidnin- garne. Ett 2:dra pris tilldelades J. Johans
son (1 t. 38 m. 55 s.) och ett 3:dje pris Joh.
Östman (1 t. 40 m. 48 s.).
Året 1877.
Sällskapets kommodor herr A. B. Nord
fors försålde detta år, såsom förut är nämndt, sin slup Pilten till herr John Österblad, som döpte om båten till Tärnan. Kommodoren seg
lar detta år med en likaledes af Otto Lundén i Nagu bygd ny jakt Flamman. Yid den för
sta under året arrangerade täflingen den 26 aug., då kursen togs från och till Wiittakari kring en prick vid Luonomaa landet, slår Tär- nan Flamman samt tager l:sta priset för en seglats af 1 t. 50 m. 17 s. Flamman får 2:dra priset för 1 t. 54 m. 32 s. och kontoristen W . A. K. Jansson med Star det 3:dje för 1 t. 59 m. 4 s.
An sämre gick det för Flamman vid den till den 16 sept. föranstaltade seglatsen. Ty icke blott Tärnan, utan äfven en vanlig R i- mitobåt lemna denna gång Flamman efter sig.
Till denna seglats hade 5 båtar fr. Åbo, 5 fr.
Nagu och 2 fr. Rimito blifvit anmälda. Vin
den var ypperlig, men hvarifrån den kom
och hvilken kurs som seglades finnes icke när
mare angifvet. Tärnan genomlöpte banan på 1 1.
50 m. 34 s., Lindgrens fr. Rimito båt på 1 t.
58 m. 15 s., Flamman på 1 t. 59 m. 39 s. och Petterssons fr. Nagu båt på 2 t. 8 m. 2 s.
Efter prisutdelningen höll kommodoren ett kort tal och påpekade deri den anmärk
ningsvärda omständighet, att det nu var för
sta gången, sedan kappseglingarna på Ersta fjärd tagit sin början, som allmogebåtar visat sig vara i snabbhet jemngoda med, ja t. o. m.
på sätt och vis för mer än segelsällskapets egna båtar. Men ett sådant resultat af täf
lingen, menade talaren, var just hvad sällska
pet åsyftat med sina bemödanden och det bä
sta priset för dess ansträngningar.
-MäSK-
Året 1878.
Arssammanträde hölls den 27 april. Der- vid återvaldes till chef herr A. B. Nordfors och till vice chef utsågs herr John Österblad.
Öfriga bestyrelsemedlemmar blefvo hrr K. Tho- mé, Ferd. Frenckell och W . Lindström.
Vid mötet fattades det beslut, att i de af sällskapet anordnade kappseglingarna finge deltaga endast sådana farkoster, som voro ut
rustade med tillbörliga lifräddningsredskap.
Detta år liksom de föregående fick stör
sta delen af sommaren förflyta utan att kapp
seglingar anordnades. Först vid liöstens in
brott egde kappsegling rum den l:sta sept.
Den gynnades af en jemn och frisk sydvest- lig vind. Dess största intresse ligger deri att studeranden K. Jansson här uppträdde med den första af honom konstruerade och bygda slupen Kiivas, hvilken äfven för en seglats af 1 t. 23 m. 32 s. erhöll l:sta priset. Det 2:dra bekom Flamman, som numera öfvergått i herr Nordfors ego och fördes af honom sjelf, för 1 t. 27 m. 10 s. Bonden A. Hangelin fr. Ri- mito tog det 3:dje priset. I kappseglingen del- togo 13 farkoster. Kursen uppgifves hafva varit “ den vanliga“ . Att Wiittakari varit A och O, begynnelsen och ändan, derom råder intet tvifvel.
¥ Året 1879.
Sällskapets årsmöte den 26 april öppna
des af kommodoren med ett tal, deri han fram
höll de olägenheter, hvilka så ogynsamt på
verkade segelsportens utveckling på orten och främst bland dessa påpekade han Abo stads aflägsenhet från fri och öppen sjö.
Y id derpå försiggånget val af bestyrelse utsågs till chef handl. Nordfors, till vice chef löjtn. Thomé, till sekreterare herr Palander, till kassör herr Brusén samt till femte leda
mot herr John Österblad.
Från stationsinspektor K. Appelgren i Hangö hade ingått förfrågan, huruvida säll
skapet vore hågadt att medverka vid en för landets segelsällskap gemensam kappsegling, som under sommaren skulle försiggå vid Hangö.
Att detta förslag var kärkommet för sällskapet kan man lätt förstå, helst tillfälle en gång erbjöds för Kiivas och Flamman att försöka sina krafter på öppet haf och i täfling med landets bästa farkoster. Bland enskilda med
lemmar af sällskapet insamlades pris till denna kappsegling, och förutom ett af Nyländska jaktklubben anslaget pris för allmogebåtar, hade äfven enskilda intresserade medlemmar af klubben hopskjutit medel till pris för herre- mannaslupar. Kappseglingen egde rum den 10 aug. och till densamma hade anmälts 10 allmogebåtar samt 13 herremannaslupar, deraf från A bo: Flamman, Nordfors, Kiivas, Jansson, Tolfvan *), Thomé, och Tärnan, Österblad. Seg- lingsbanan gick ut till sjös, der den starka vinden, som blåste med hårda byar, uppdrif- vit en grof sjö. A f de 10 allmogebåtarne vände genast 9 tillbaka och exemplet följdes efter
hand af herremannabåtarne, så att äfven af desse blott 5 fullföljde seglatsen. Första pri
set, en marinkikare, togs af herr Janssons
*) För ett tolfmannabolag efter amerikansk modell konstruerad och bygd af skeppsbyggmästar J. Bustorff i Björneborg. Båten motsvarade icke hvad man väntade af den.
Klivas för en seglats af 2 t. 20 m. 40 s., hvar- jemte äfven nyländska jaktklubbens heders- vimpel tilldelades denne dagens hjelte. Nord
fors tog med Flamman det 2:dra priset, en kompass med sjökort, för en seglats af 2 t.
27 m. 28 s.; 3:dje priset, 1 par lifbojar, till
delades herr A. Laurell fr. Helsingfors, hvars slup behöfde 2 t. 50 m. 39 s. för att utföra seglatsen; allmogepriset tilldelades Söderström fr. Lökö, hvilken efter 3 t. 9 m. 4 s. nådde slutpunkten af seglingsbanan. Att denna ut
gång af seglatsen skulle inom sällskapet väcka största tillfredsställelse var naturligt. Man hade nu haft tillfälle att visa, att om än säll
skapets båtar för sina bragder hufvudsakligast voro anvisade till instängdare vatten, de lik
väl ej saknade de egenskaper, som äro nöd
vändiga för att kunna upptaga kampen på öppen sjö. Visserligen hade Nyländska jakt
klubbens större, däckade jakter ej infunnit sig till denna täflan, enär de efterkommit en sam
tida inbjudan att bivista en kappsegling i Pe
tersburg, men det hade heller icke varit “fa ir play“ att begära att de öppna Airistobåtarne skulle upptaga kampen med dessa stora, däc
kade jakter, särdeles under en tid, då man hos oss ännu icke nått så långt att någon tids- godtgörelse tillfaller mindre farkoster. Sedan 1877 hade Nyländska jaktklubben dock bör
jat indela sina farkoster i tvenne kategorier^
hvilket här må i förbigående antecknas.
Flere samseglingar hade under året före
tagits. Först den 31 aug. höll Airisto segelsäll
skap en kappsegling på egna vatten. Den fri
ska vestliga brisen lemnade de 14 deltagarene godt tillfälle att pröfva båtarnes sjöduglighet.
Kiivas, förd af Jansson, tog åter l:sta priset för en seglats af 1 t. 9 m. 21 s. och sjöman Hangelin från Hirvensalo det 2:dra för 1 t.
14 m. 58 s.
Året 1880.
Till kommodor återvaldes vid årsmötet den 24 april handl. Nordfors, till vice kom
modor utsågs handl. Osterblad, till sekreterare häradshöfding P. Brofelt, till kassör kontorist Brusén; femte bestyrelse-ledamot blir löjtnant Thomé.
Täflingen föregående år vid Hangö liade bordt gifva sällskapet mera lif, tycker man, men tyvärr är ej fallet sådant. Intresset för kappseglingar ligger nere. Kiivas har blifvit såld till W iborg och Flamman är genom sin storlek den gifna pristagaren, då ingen respit- tid beräknas. Nyländska jaktklubben går med raska steg framåt, Airisto segelsällskap står stilla — går tillbaka. Den enda kappsegling, som sällskapet anordnat för året, skulle för
siggå den 29 aug., men då seglarena blifvit
liknöjde för seglatser, blef vindguden äfven liknöjd för seglarene, hvilka derför denna gång förgäfves väntade på att någon bris skulle afbryta den rådande stiltjen. Och. sålunda försiggick under 1880 ingen täfling inom säll
skapet.
Året 1881.
Arssammanträdet var framskjutet till den 7 maj och de vanliga valen af bestyrelse ut- föllo sålunda, att handl. Nordfors utsågs till chef, häradsh. Brofelt till vice chef och till öfriga ledamöter herrar Osterblad, Frenckell och Brusén. Ett medel att vinna flere del
tagare i sällskapet trodde man sig finna uti nedsatta årsafgifter för båtegare, hvarför man beslöt att för desse nedsätta afgiften från 10 till 6 mk. Vidare skulle man genom skrif- velser till i skärgården bosatte för sällskapets syften intresserade personer söka väcka hos allmogen större håg för deltagande i kappseg
lingarna.
Det ovanliga inträffade detta år, att kapp
segling var annonserad att ega rum så tidigt som den 31 juli, och man hade fägnaden att bland de deri deltagande 15 sluparne anteckna en af nyländska jaktklubbens farkoster Jokul, egd och förd af kontorist K. F. Wasenius,
3
och likaledes deltog här för första gången en af den sedermera såsom båtbyggare välkände telegrafchefen i Eaumo, herr K. J. Lindbom, bygd slup, Aitanka, hvarförutom från omnej
den hade infunnit sig en båt från Nådendal, 1 fr. Hirvensalo, 1 fr. Nagu och 1 fr. Luono- maa. Således hade 10 af sällskapets egna bå
tar tillstädeskommit och bland dessa märktes den nya, stora, jaktriggade Airisto, hvilken, bygd af Lindén i Nagu, icke afvek från de fylliga former, som känneteckna denne båt- byggares skapelser, men hvilken med stora kostnader utrustats bland annat med i Stock
holm tillverkade segel och efter bottnen gju
ten ballast. Resultatet af seglatsen blef att l:sta priset togs af Aitanka, 2:dra af Jökul, 3:dje af Airisto och det 4:de af Östman från Luonomaa.
Året 1882.
Från detta år finnes i behåll ett rikare material, så att man med större fullständig
het kan följa den verksamhet, som sedan dess varit rådande i sällskapet.
Den 15 april hölls årsmötet i Sampalinna paviljong. Nordfors valdes till chef, Brofelt till vice chef, Brusén till kassör. Till öfriga bestyrelsemedlemmar invaldes hrr W . Lind
ström och Gr. E. Mattsson (sekreterare).
För att denna berättelse skall kunna lemna en klarare bild af sällskapets tillvara må här antecknas, att medlemmarnes antal, som under 1879 utgjorde 32, under 1880 ned
gick till 30, men åter steg 1881 till 38 och ökades under ifrågavarande år 1882 till 47.
Då man känner att medlemsafgiften ej är större än 4 mk samt att båtegare, hvilkas antal un
der 1882 ökades till 20, erlade 6 mk i års- afgift, så är tydligt, att med de ringa medel som sålunda stodo till sällskapets förfogande, högst litet kunde göras för befrämjandet af dess verksamhet. Flere enskilda medlemmar af sällskapet åtogo sig nu, för att till någon del aflägsna de olägenheter, den klena kassan förorsakade, att tillskjuta pris till kappseglin
gar. Och sålunda åstadkoms att under detta år sällskapet icke allenast kunde arrangera en enskild pristäflan för egna båtar, utan äf- ven tvenne allmänna kappseglingar, hvarför- utom sällskapet utfäste tvenne pris för att ut
delas vid den emotsedda kappseglingen vid Hangö, det ena för den bäst utrustade och bäst underhållne allmogebåt, det andra för den snabbaste öppna båt. En särskild sporre för sporten på orten utgjorde det kända faktum att under föregående vinter tvenne nya kutt
rar blifvit bygde, vid hvilka man hade fäst stora förhoppningar.
Den enskilda kappseglingen egde rum den 2 juli. Endast 9 slupar anmälde sig. Till prisdomare utsågos kaptenerne C. C. Wirén
och G. E. Mattsson, kassör S. Brusén och apo
tekar A. Kumlin. Vinden var frisk W NW . Den 5 sjömil långa banan tog sin början vid ostpricken utanför Kuuva, gick derifrån till ostpricken vid Rödnäs, vidare omkring Saa
paskorko, derifrån kring Fyrholmen och till
baka till utgångspunkten. Med spändt intresse emotsåg man hvad den nya af E. A. Lind
berg bygda af hr Ernst Dahlström egda och af herr Francis Brunn förda kuttern Vidar skulle uträtta. Endast 7 båtar slutförde se
glatsen, hvars resultat blef att Vidar för en seglats af 1 t. 19 m. 35 s. tog första priset, sällskapets hedersvimpel, det 2:dra tillföll Flam
man, som tillryggalade vägen på 1 t. 21 m.O s.
Tärnan behöfde blott 29 sek. mera tid än Flamman.
Arets första allmänna kappsegling egde rum den 30 juli. Prisdomare voro hrr Wirén, Mattsson och ingeniör Fournander. Inalles anmälde sig 18 slupar. Denna gång vidtogs den anordning att båtarne, förankrade i en linie, samtidigt vid gifven signal skulle starta från sina ankare. Kursen gick derpå ned till Saapaskorko, vidare omkring Fyrholmen till
baka till Saapaskorko, åter omkring Fyrhol
men, ytterligare en tredje gång omkring Saa
paskorko samt slutligen ned till östra ändan af Wiittakari. Vinden, varierande méllan O och SO t. O, blåste med hårda byar och tvang den ena slupen efter den andra att i halft sjunkande tillstånd uppgifva seglatsen. En
mera spännande täfiing har icke egt rum på Ersta fjärd. Främst af allt gälde här, hvil
ken af de nybygda kuttrarna Vidar eller Aalto skulle vinna öfvertaget. I storlek och kon
struktion voro de hvarandra lika. Den sist
nämnda var bygd och förd af Aug. Westin, som genom tidigare bygnader — deribland centerbordsbåten Älku, den första af detta slag inom sällskapet — gjort sig känd såsom en god båtbyggare. Det upprepade kringseglan- det af vissa punkter på seglingsbanan gåfvo åskådarene ypperligt tillfälle att följa med de olika vexlingarne vid seglatsen. Ett ljudeligt trefaldt hurrah uppstämdes, då efter en se
glats af 3 t. 11 m. 45 s. Aalto, förd af C. J.
Halleen såsom den förste passerade slutpunk
ten af banan. Men blott 20 sekunder senare emottogs Vidar med en liknaiide välkomsthels- ning. Tiden för öfriga båtar utgjorde: för Tärnan, Österblad, 3 t. 17 m. 55 s., Airisto, Ström
berg, 3 t. 37 m. 17 s., Hella, Brofelt, 3 t. 40 m.
38 s., Lokkij *) C. A. Herlin, 3 t. 41 m. 28 s.
Prisen, en nattkikare, en silfverpokal och ett väckareur togos alltså af Aalto, Vidar och Tär
nan. Flamman, som under täflingen kolliderat med Airisto, slutförde ej seglatsen.
*) Denna lilla af herr Lindblom i Kaumo bygda slup bar sig alldeles utmärkt i den höga sjön, och den hade otvifvelaktigt, om tidsgodtgörelse kommit i betrak
tande, intagit ett af de främsta rummen i täflingen.
Den 3 september skulle årets andra all
männa kappsegling ega rum vid Hanga i Rimito, men den 2 och 3 sept. blåste en så hård sydvestlig storm, att ingen båt infann sig till täflingen.
Till den 6 aug. hade en bestyrelse i Hangö föranstaltat en kappsegling. Vidar och Tär
nan afgingo från Åbo den 4 för att deltaga i täflingen, men på ditfärden förlorade Tärnan i en hård stormby sina segel. Förstnämnda Aalto hade tidigare begifvit sig åstad. Bad
sällskapets i Hangö damer hade till täflingen förärat ett l:sta pris, en silfverpokal af 126 marks värde, Nyländska jaktklubben hade an
slagit .160 mk till priser, och Airisto segel
sällskap hade likaså utfäst tvenne priser för täflingen.
Tyvärr var brisen den 6 ej sådan att täfling kunde företagas, men för de talrikt till- städeskomna allmogebåtarne, hvilka ej längre kunde qvardröja, arrangerades dock en täf- lan, dervid Aalto, som ej var inskrifven i något segelsällskap och derför, såsom tillhö
rig allmogeman, tilläts att deltaga, tog l:sta priset, 60 mk. Påföljande dag den 7 företogs den egentliga täflingen och försiggick med laber, men ganska jemn vind. Aalto, som dock nu ej tilläts täfla om pris, förd af A. Westin, tillryggalade banan på 2 t. 9 m. 13 s.; näst derefter följde den af kapten G. E. Mattsson förde Vidar, som hade oturen att under seg
latsen få sin storsegelsbom af bruten, med
2 t. 9 m. 36 s. I ordningen derefter kommo nyländska jaktklubbens farkoster Glunten, M.
Wsenerberg, med 2 t. 17 m. 43 s., Gotlänningen, Brenner, med 2 t. 18 m. 43 s., och Sydost, W ik- berg, med 2 t. 18 m. 49 s. De sistnämnda fyra sluparne blefvo alltså pristagare.
Såsom en tidsbild må från denna kapp
segling här anföras, att då prisnämnden be- sigtigade de till ett par dussin uppgående, från närmaste skärgård tillstädeskomna all- mogebåtarne, för att afgöra, hvilken af dem det af Airisto segelsällskap utfästa pris af 50 mk för den bäst utrustade och bäst under
hållna öppna allmogebåt skulle tillfalla, kom nämnden till den slutsats att priset ej kunde utdelas, enär ingen af dessa öppna båtar var värdig något sådant pris.
Vid allmogeseglatsen var det märkligt att skåda, hvilka vidunderliga tillställningar man anbragt på flere båtar. Med stänger, stic
kor, rep och band hade man på de konstfyndi
gaste sätt upphängt gamla uppsprättade kaffe- eller mjölsäckar, de senare bärande stämpeln W . Rothes Dampfmuhle, Lubeck, ja, äfven en och annan gammal kjol hade söndertagits och omformats att för tillfället fungera såsom lä
segel. När denna flotta seglade ut i en linie, kunde den förlikas vid ett trasfölje, dragande ut på tiggarefärd.
Fyra samseglingar hade under året an
nonserats, men olämpligt väder föranledde att
blott en af dem kom till stånd. Denna egde rum den 9 juli. De 6 slupar, som deltogo, stälde färden till Nådendal.
Året 1883.
Arssammanträde försiggick den 28 april och valdes till sällskapets bestyrelse herrar G. E. Mattsson (chef), John Österblad, (v.chef), S. J. Brusén, W . Lindström och P. Brofelt.
En komité nedsattes att granska ett in- lemnadt förslag till seglingsregler, och upp
drogs åt samma komité att gå i författning om fullständigande af sällskapets signalcodex samt dess befordran till tryck.
Genom magistratens resolution af den 23 juli 1883 berättigades sällskapet att vid W iitta
kari holme uppföra en landningsbrygga.
Sällskapets bestyrelse föranstaltade att sällskapets farkoster skulle uppmätas innan årets första täfling finge försiggå. Detta skedde enligt den för Yacht Racing Association i E ng
land nyligen antagna grund, likasom ock dess respitberäkning infördes. Derjemte bestämdes att endast uppmätta båtar kunde få täfla om pris vid sällskapets kappseglingar. Dessutom infördes vid kappseglingarna flygande start.
Vid sällskapets enskilda kappsegling, som egde rum den 1 juli med Wiittakari såsom
A f de 12 anmälde båtarne voro blott 9 berät
tigade att täfla om pris. Båtbyggaren A. E.
Lindberg uppträdde här för första gången med sin nybygda kutter Nordstjernan. Resultatet af kappseglingen enligt reducerad tid blef följande:
Nordstjernan,
tim.
7 ton, E. A. Lindberg, 1
min.
37 sek..
17, Vidar, 7 r M. Dahlström, 1 39 58,.
Alkuy 47211 E. Rancken, 1 40 5 5 ,
Flamman, 2Va n A. B. Nordfors, 1 47 3 8 ,
Vanadis, 4 11 E. Lindberg, 1 48 2 8 ,
Yankee, 2 Va11 E. Eklund, 1 54 1, Rebecka7 2j/2ii Fr. Nordfors, 1 56 CO CD Airisto, 6 ii C. Åkerman, 1 59 0 , Amor, 1 n I. R. Hartzell, 2 17 37- Seglatsen leddes af sällskapets kommo
dor och såsom prisdomare fungerade sjökap- tenerne C. C. Wirén och C. J. Halleen.
Nordstjernan erhöll såsom l:sta pris säll
skapets hedersvimpel i siden och Vidar till
erkändes 2:dra priset, 1 silfverpokal.
Första allmänna kappseglingen för året egde rum den 15 juli. Samlingspunkt W iitta- kari. T olf båtar, deraf 5 tillhörande skär
gårdsbor, hade anmält sig. Oaktadt segling försiggick, aftog vinden under seglatsen så att ingen prisutdelning kunde ega rum; dock tilldelades allmogebåtarne Hnvi och Kulkkila uppmuntringspris, bestående af ett halft dus
sin silfverskedar och en silfverbägare. Ord
ningen för de först återkomne af sällskapets båtar var: Nordstjernan, Vidar, Flamman och Tärnan.
Den andra allmänna kappseglingen den 19 aug. hade Hanga i Rimito till samlings
punkt, och hit hade samlat sig en hel mängd allmogebåtar, men blott 4 af dem deltogo i täflingen, enär de öfriga, såsom icke försedda med föreskrifna lifräddningsredskap, icke till- lätos deltaga. Till prisdomare blefvo utsedde kollegiassessor P. Brofelt och lektor G. Cyg- nseus. Denna gång var intresset närmast fäst vid den af herr K. Jansson bygda och kon
struerade nya öppna slupen Into, som här för
sta gången skulle mäta sina krafter.
Den reducerade tiden för seglatsen blef för herremannabåtar:
tim. min. sek.
Into, 4 ton, K. Jansson, 1 42 44, Vidar, 5‘/a » M. Dahlström, 1 48 41, Nordstjernan, 7 „ E. A. Lindberg, 1 49 39, Vanadis, 21/2 „ E. Lindberg, 1 59 42, Tärnan, 5 „ J. Österblad, 2 G 57, Lokki, 2V2 „ C. A. Herlin, 2 9 48, Bylgior, 3V2 ,, Gr- Fabritius, 2 22 14,
och för allmogebåtar:
tim. min. sek.
Madagaskar, 5 ton, Miokelsson, 1 55 15,
Kulkkila, 3 Va „ 2 4 54,
Vesta, 3V2 „ Sandholm, 2 6 29, Karl, 3 „ Törnqvist, 2 16 9.
Såsom priser tilldelades: Into, ett silfver- cigarrfodral, Vidar, en revolver med 100 pa
troner, Nordstjernan, 25 mk, Madagaskar, en kikare, Kulkkila, V2 duss. silfverskedar.
Det nu ifrågavarande året erbjöd dock tillfällen till ytterligare lifaktighet. Raumo och Björneborgs segelsällskap hade gemen
samt till den 8 juli föranstaltat en kappseg
ling vid det halfvägs emellan dessa orter be
lägna Birkskär. Bättre tillfälle kunde ej er
bjudas för segelvännerne i Abo att formera bekantskap med vännerne i landets nordligare delar och få med dem utbyta tankar och del
taga i en jemförande seglats. Sällskapets med
lemsantal hade väl ökats för året och dess kassa derigenom vunnit tillskott, men detta togs i anspråk för andra sällskapets ändamål, och nu, såsom vanligt — må det för histori
kens skull här antecknas — var det emot ga
ranti af enskilde medlemmar ångaren “Ah- kera“ blef befraktad för färd till kappseglin
gen. Ogynsamt väder vållade att med affär- den från Abo den 7 juli kl. 8 på aftonen ett sällskap af endast 12 personer medföljde. Vi
dar och Nordstjernan voro de enda båtar, säll
skapet medförde. Färden stäldes först till Raumo, der påföljande dag i den arla mor
gonstunden en hel mängd damer och herrar och ett musikkapell togs ombord, och så ån
gade man vidare. Redan kl. 10 ankrade man vid Birkskär och från Ahkera ljöd de der väntande Björneborgarne till mötes tonerna
af Björneborgska marschen, hvilka besvara
des från land af ett från Björneborg med- fördt musikkapell. Snart skakade Björnebor- gare, Raumoiter och Abobor varm hand med hvarandra på Birkskärs trädbevuxna strand, der nu 12 slupar från Björneborg, 4 från Rau
mo, 2 från Abo och 14 allmogebåtar lågo för
töjda och med sina hvita segel erbjödo en särdeles vacker anblick. Seglats tänkte ingen nu på, ty vinden var mycket mager. Der- emot bemödade sig värdarne på stället så myc
ket mera om att undfägna de nykomne gä- sterne. Midt under dessa lyckade bemödan
den sprang emellertid en bris upp, och nu gälde det att snarast möjligt hasta till segels.
Klockan var redan 1/22 på e. m. innan man fick de förberedande arrangementerna undan
gjorda och kappseglingen, som gick ut till liafs, kunde vidtaga. Segelbanan var emeller
tid alltför kort och ledde in bland farlighe
ter, vinden laber och föränderlig, hvarför om seglatsen ej är vidare att tillägga, än att l:sta priset, 70 mk, togs af Vidar, M. Dahlström, 2:dra, 50 mk, af Nordstjernan; E. A. Lindberg, 3:dje, 20 mk, af Östman från Raumo, och 4:de a f gamle segelvännen Karlström, han likale
des numera från Raumo. Ett femte pris till
föll en allmogebåt. Enär såväl hrr Dahlström som Karlström afstodo från dem tilldelade pris, fördelades deras belopp såsom ytterligare trenne pris för allmogebåtar. Såsom prisdo
mare fungerade konsul Gr. Sohlström och öf-
verste 0. Gräsbäck fr. Björneborg, rektor V.
Cannelin och magister W . Panelius fr. Eaumo samt kapten G. E. Mattsson från Abo.
Den 5 aug. hade Nyländska jaktklubben föranstaltat kappsegling i Hangö och dit äf
ven inbjudit Airisto segelsällskap, som utöf- ver det sedan förlidet år kvarstående priset, 50 mk, utfäst ett allmogepris om likaledes 50 mark. “Ahkera“ , som för färden befraktats af medlemmar i Airisto segelsällskap, med
förde från Åbo 20 passagerare. Nordstjernan;
Into och Vidar voro de tre af sällskapets bå
tar, som blifvit anmälde till kappseglingen.
Nyländska jaktklubben, som året förut anta
git ett af Kristiania segelsällskap användt mät- ningssystem med kategori-inledning och till
hörande respitberäkning, tillämpade vid denna kappsegling ifrågavarande system. Prisnämn
den, som utgjordes af nyländska jaktklubbens kommodor, friherre M. Y. af Schultén, löjtnant Thomé, konsul Degener, ingeniör Hintze och lotsålderman Blomqvist, hade dock ej lyckats rätt sätta sig in i det nya respitberäknings- systemet, hvilket föranledde en reporter till ett af Helsingforsbladen att derpå fästa nämn
dens uppmärksamhet, hvarigenom han ådrog sig en minst sagdt oförtjent afspisning, utom att någon rättelse icke gjordes.
Yinden var för det mesta laber, dock tidtals ifriskande. Resultat af seglingen blef enligt den felaktigt tillämpade respiten föl
jande :
