Wolffs Segelrederi · DIGI

N:o 3 SUOMEN ]\,IERENKULKU

-

FINLANDS SJÖFART ^r934

Kommerserådet

Carl Custaf Volff.

Carl

Gustal Wo$l ^töddes

den 27 oktober ^{1800 på Svea-}

borg, där

hans

far

_Johan

Diedrich Wolff var ^anförare

för

en nrilitärmusikkår. Ar

I801 flyttacle förälclrarna

till .

Björneborg och fadern blev

I här

lcdare

för

Björneborgs

'

regementes r-nusikkår. ^Fa-

dcrn hade ur

sprungligcn övcrflyttat

till

vårt land från Sverige,

men släkten

här- stammar från Tyskland, där farfadern skall ha varit hand- lande

i

Hannover. Carl Gus-

tafs far avled 1809 och mo-

Woåfffs segieBeedeeå.

På sin tid det

största

i

Finland och hela ll.iorden.

Av

sekreteraren

i

Wasa handelsförening

J.

^{C. R.}

W,

./-r

t{

1 '! { j

/ * w't.v J

För Krimkriget vora utsatta följande'far!yg:

lVasa, barkskepp, 220 läster, byggt 1838. Sökte på resa rrån St. Ubes

till

Wasa i april 1854 ti'll följd av bloc- kad skydd

i

^Stockholm och kvarlåg där över kriget.

Fartyget överseglades

i

Arkipelagen 1865. Befälhavare 1854 var Frans Oskar Häqgström.

Fama, barkskepp, 225 läster, byggt 1839. Kapat ⁱ Engclska kanalen 5 mil från St. Chatarina med saltlast från Cagliari och kondenrncrat av Antlralitctsdomstolen

i

London dcn

2l ^juli

^{1854 sotn}

^pris.

Befälhavare då

J.

^Östman.

Syilonen, brigg, 69 läster, byggd 1842, såld

i

Stock- holm 1854, befälhavare då G. V. Alcenius.

T0ir,0, skonert, 25 läster, byggd 1842. Hemma ^1854.

Såld

i

^{Norge 1857.}

Westa, bärkskepp, 27Qläster, byggt 184?. ^Även upp-' bringat ¹⁸⁵⁴ av engelsmännen med saltlast

från

Hye- res

till

Cöteborg, men

frigavs. Förlist

1859. Befäl' trravare lB54

N.

Pettersson.

Clfo, barkskepp, 200 läster, byggt 1850. Togs ^av fienden

vid

Genitza

i

^Azovska sjön ^{den 28} maj ¹⁸⁵⁵ lastat

för

^Höga Kronan. Befälhavare då C.

V.

Isberg.

Neptun, barkskepp, 165 läster, byggt 1851. Sålt i

Hull

1854. Befälhavare 1854 J. ^Sjöberg.

Ftdes, barkskepp, 141 läster, byggt 1851. Taget av engelska ångfartyget Firetly

i

närheten av Wasa stads

Brändö hantn den

I

augusti 1855: Befälhavare 1854

Otto

von Köhler.

Gelion, barkskepp, 168 lästcr, byggt 1852. Sålt i Oö-

teborg 1854. Tidigare

i

nraj rled saltlast från Hyeres

uppbringat av en$elsmännen, men frigivet ^{såsom des-}

!

Fregatl ^s kep pe

t

Proo ide nce.

tinerat från

fransk hamn

till

neutral hamn

i

^Norge.

Befälhavare 1854

A.

C. Ahlström.

Amoz,on, skonert, 84 läster, byggd 1852. ^Såld

i

^Sta-

vanger 1854. Befälhavare 1854

J. W.

^Häggström.

dern Brita

Fellman ^{1822. Redan}

vid

knappa 12 års

ålder måste C. G.

Wolff

söka

sin

utkomst

på

egen

hand. Han blev

handelsbiträde hos tirman Sarin &

Sourander

i

Björneborg

och

överflyttade 1818, enl.

kyrkboken ^1820,

till

Wasa och

fick

ansiällning hos

rådnran

Withander.

Den

7

november 1825 avlade han borgared

inför

magistraten och vann burskap på

in-

och utrikeshandel.

Till en början drev han endast minuthand:l' men före- kommer även under åren 1825*1830 som ^exportör av calcinerad pottaska, smör, fläsk råg och beck- Där- jänrte öppnadc han cn lttcn bokhandcl, oclt V;rsabladets nuvarande tryckeri drevs eii

tid i

Wolffs namn, ehuru han ej var ^riess ägarer På detta tryckeri började lB39 utgivas ortens första tidning, Vasa tidning, och

tryck'

tes även Finlands skeppskalender, som Wolff på egen bekostnad utgav under mer

än 30 år.

Konsul blev Wolff 1843 och

l85l

förekommerhan som kommerseråd.

Det är ernellertid framför

allt

som skeppsrcdare som

Wolff vunnit nanrn och

rykte'

Han var ^på sin

tid

ej

blott

Finlands utan hela nordens största skeppsredare och hans namn representerar ännu den mest storartade verksamhet av finländskt skeppsbyggeri och sjöfart som larrdet upplevat. En motsvarighet

till

honom är

i

våra dagar sjöfartsrådet Gustaf Erikson

i

Mariehamn, som dock icke själv

låtit

bygga sina fartyg, utan efter hand inköpt dem för det mesta lrån utlandet.

Tilloch ned år 1855, tiden för Krimkriget, ^hade Wolff

låtii

^bygga 24

fartyg. Av

dessa gingo före kriget föl- jande fem ^törlorade:

Wiinskopen, brigg, l02läster, byggd 1830, törolyckad

I 847.

Idtgheten, barkskepp, 165 läster, byggt 1836; saknas 1850.

Hahile, barkskepp. 229 låstcr, byggt 1842, förolyckat

1843.

Juno, brigg, ^{140 läster,} byggd 1853, förlorad 1853.

Carolina, brigg, ¹⁴⁴ läster, byggd ^1836, sjönk med stenkolslast 1837.

84

&Y

.l:l .r'! l

59 .63

LIN

F

PKW

FINLANDS ^S

öFART

SUOMEN MERENKULKU N:o ³

Jupiter, barkskepp, ¹⁸³ läster,

byggt

1853. Sålt i Carlskrona 1854. Befälhavare 1854 A. G. GrÖnroth.

Janus, barkskepp, 200 läster,

byggt

1B54. Upp-

bränt av engelsmännen i Gerby skärgård i närheten av Wasa den 4 augusti ^1855.

Wiui, ^skonert, 40 läster, byggd 1854. I-Jppbränd av engclsnrännen

i

Gerby skärgård clen 4 attgttsti 1855.

Alltu,

brigg,l33

^läster, byggd I849. Uppbringad av engelsmännen

i

Genitza den 28 maj 1855. Befälhavare då

A.

Rosenberg.

Frigga, skonert,4l läster, byggd

l8Sl.

Uppbränd av engelsmännen

i

Gerby skärgård den

4

augusti 1855.

Befälhavare lB54

R.

Ahlberg.

Hemnra voro under kriget Pallas och Nevo.

.Providence och Thenus lågo

i

^Norge.

Den Wolffska hanclclsflottan hade sålunda under kri- get minskats nred I2 fartyg, av vilka fem fÖrsåldes samt sju av fienden uppbringades eller förstördes.

Här kan nämnas att under Krimkriget förstördes eller uppbringades av hela landets handelsflotta 89 fartyg

om

9544 lzister och ^såldes

etter

den

I

^januari lB54 158

fartyg onr

25,849 iäster

eller att

^{sålr.rnda gingo}

förlorade nrera

än

35,000 läster (cirka ^{70,000 regis-} terton)

nrot

^svarande c:a

66

^o/o av hela den ^dåtida flottan.

Briggcn Wänskapen var'Wolffs första

fartyg.

^Den

byggclcs

i

Petsnto trära Wasa'av furu på cravel' Mäte' bie've't utfärtlat ^{å Wlrsa} rådhus dcn

l8

septenltrer 1830 är unclcrskrivet av Henr. Oust. Zicleti. Ägare var jämte Wolff handl:tntlcn Herntan

lilhclnr

Vidrttark. Skc'pps' byggmästare var Lars -foh. Högberg. Skeppare varJoh.

Frcdric Astren

från

Nykarleby. Wänskapen trtklare- rades första gången den

I

oktober 1830

till

^Medelhavet

med

II

mans besättning och last för Wasastjerna 341

tolfter plankor och för Wolfl500 ttrnnor tjära, ²²

tun'

nor beck och 23

toltter plankor' Är

1839 ägde Wolff Wänskapen he

lt.

^{Sista gången} utklarerades Wänskapen den 26 augusti 1846

till

Helsingör och vidare efter or- der med last av plankor, bräoer och

tjära'

Skeppare då C. V. Strörristen. På samma resa blcv aetta Wolffs törsta

tartyg. Är

¹⁸⁴⁷

^står

^clet antecknat som fÖrolvckrt.

Iltred Wänskapen hade under dess

tillvaro

utskeppats 6;763 hela oclt 22 halva tunnor tjära och

till

landet in' hämtats ^10,317 tunnor

salt.

^Dess längsta resa hade

räckI 22 utårtadcr.

Providencc var Wolffs ^enda fregattskepp och rätte- ligen hans äldsta fartyg, byggt år ^{1836 och då mätande} 2t2 tastcr. l4 fot djupgående. Det utklarerades den

l9

oktober 1836

till

Hclsingör och vidare cfter order med Iast för Wolff om 310 tunnor tjära och plankor. Besätt- ningcn

l9 ^ntan.

^{Skcppare P.}

J.

^{Eskelson, från Wasa'}

Fartyget lecl haveri ¹⁸⁶⁸ och uppges 1869 som för- lorat.

Wolffs största och sist byggda fartyg Carl Gustat om 375

gln

läster stod ännu på ^stapel

vid

Wolffs död i

juli

1868.

Hela den Wolffska flottan uppgick

till

45

fartyg.

De byggdes på. Wolffs eget varv

i

Brändö på Wasa tvål- fäbrlt<s nuvarande område söder om lotsstationen och tackelkammaren fanns på Smulterö hoime. Virket var

till

största delen från Vestervik bys skogar. Samtliga tartyg voro skuldfria ^och ograverade.

Den Wolffska flottans lästetal ^steg

till

^{9,170 eller}

17,423 registerton

och

utgjorde

vid

kommerserådet Woltfs död 6,215 läster eller en fjortondedel av landets hela

flotta.

Härom närmare

i

^en följande artikel.

(Ettertryck förbjudet).

Bal'ksaeppet Cart Austaf,

S P EC

IALB

O

LAO

s/ördRs för Åxruruo

ttFinsha sjö"

64 bo

Grundat

1898

öf ;'ry ^INGEN

^{Under $6-årlg}

^PROCESS

^verksamhet

mellan bolaget

oct

dess försäkringstagare

t

aa

o

€i ^S3

Huvudkontor: Helsingfors, S. Esplanadg. 12

-

^Agenter

i

^{landets städer}

N:rot

7-8

|''

⁾

:

^:

.:

SUOMEN Ä,IERENKULKU

-

FINI.:ANDS. SJÖFART r934

..i

'1,

,$

, :.,i.iil

.. r l':]

WoåflSs segieånnedeei.

Ptl sitt tirt ttet

^största

i

^F intand och hela Norden.

Av

sekreteraren

i

^Wasa hanclelsfören ing

J.

^{G. R, Lind.}

I I.

i!,

n

rij

Kommerserådet Carl Gustal

Wolll

avled

i

Stocklrolrn den

l9 juli

1868, nren begrovs pii Kapellbacken

i

hetn- stadcn Gamla Wasa den

2

augusti

1868.

Han efter- låinrnatle nraka

i

^andra giftct, Nat:rlia, föclcl Strörrrstert,

lyra

tl(ittrar och åtta söner, ilv vilka r'n Kortstrl Eugen

Wollf

i

Viborg iinrru lcvcr.

Vitl

titlen

Iiir

korurttcrst'radct Wollfs ^tlöcl hatle lan- clct 548 fartyg out 84,588

ltister.

Härav beltipte sig pzi Österl'iottcr.r 42,:J23 lristcr cllcr nrcr ;in

hlilitcrr.

Was:i stacl

var vid

dcrrrra

tidpunkt

nted sina 35 fartyg ^ortt 8,203 läster dcn fjåirde

i

ordniugen'av larrch:ts städc'r.

I

f0rsta runrnlet kom Brahestad uted 54

fartyg

oru 12,763 läster, därefter Viborg rried 136 fartyg, varav 129 galeaser, 0m 9, 165 läster och Uleåborg med 37 far- tyg om 8,748

läster.

Femte

i

^ordningen var Abo ^med 30

fartyg

on1 7,499

läster.

Men Wasa stad stod nu främst

i

ordningen inonr länet, tack vare den Wolffska handelsflottan, sonr sedan det första tartyget byggdes

pii lB30 talet ökats 1842

till

8,1849

till

9, 1851,

till ll,

1852

till 13, lB53 tiil

^{15, 1863}

till

^{18, t8ri5}

till

20 och 1868

tiil

25 fartyg om 6,2l5 läster.

De Wotffska fartygen utgjorde

vid

komrnerserådet Wolffs död

25.

Deras värderr kan anges enligt boupp- teckning och narnnen h befälhavare 1868. ^{De voro:}

Carl Gustaf, barkskepp, 375

9/i0

läster, byggt 1868,

värderat

till

Fnrk ^112,770:

-.

Belälhavare _.Jac. Silf-

vast.

^{F;rrtygct såldes}

till

Lrtlandet 1882.

Ilero, barkskcpp, 372 1710 läster, byggt 1868, värcle-

rat

till

Frnk 111,600;

-.

Befälhavare Jac. Henriksson.

Sålt

till

Lrtlandet 1882.

Aurphion, barksltcpp, 364 lästcr, byggt 1865, värcle-

rat tiii

Fnrk 98,280:

-.

Befälhavarc J. A. ^Grönqvist.

sårt

1872.

Jupiter, barkskepp, 363 läster, byggt 1865, värderat

till

Fnik 98,010:

-.

Befälhavare A. G. Ahlströrn. Sålt

till

E. Dahlströn

i

Wasa iBB3.

Delfin, barkskepp, 331 läster, byggt ^1864, värderat

till

^Fmk 86,060:

-.

Befälhavare G. W. Nyman. Sålt

till

Äbo, förolyckat ^1885.

Oden, barkskepp, 302 läster,

byggt

1863, värderat

till

Frnk 75,500:

-.

Befälhavare O. F.

Köhler.

^Far- tyget såldes 1873

till

ett norskt affärshus för c:a 50,000 rtta rk.

Barden, barkskepp, 296 liistcr, byggt 1867, vlirde'rat

till Fnk

89,010;

-.

Befälhavare

H. A.

Lundströn.

Sålt

till

utlandet ^1882.

Gefion, barkskepp, 296 läster, byggt 1867, värderat

till

Fuik 88,920:

--.

Befälhavare

L. v.

Schantz. Sålt

trll

utlarrdet 1882.

Tlror,

barkskcpp, 294 lästcr, hyggt 1863, värclerat

till

Frrrk 73,500:

*.

Befälhavare O.

Samulin.

Sitlt r87l .

Ncpturr, barkskepp, 294 täster, byggt 1862, värderat

till

Frrrk 58,800:

-.

Befälhavare G. Nyrnan. Sålt

till

ut Ian(lct 1882.

Mcntor, barkskcpp, 289 läster, byggt 1861, värdcrat

till

Frrrk 57,800:

-.

Bcfällravare M.

J.

^{Axe lsson. Sålt} l87r.

Saturn, barkskepp, 287 läster, byggt 1860, värderat

till

Frnk 57,400:

-.

Befälhavare T. Levelius. Led 1869

haveri

i

närheten av Öregrund. Såldes 1871.

Patria, barkskepp, 283 läster, byggt 1861, värderat

till

Fmk 56,600:

-.

Befälhavare O. Lundström. Stran-

dat

^1871.

t-loppct, irarkskepp, 271 Iåister, byggt 1859, våirderat

till

^{F-rrrk 40,762:}

-.

Bcfälhavarposten l8ti8 obesatt.

Fördes senare av

K. Liljeqvist.

Såldes 1882

till

utlan- det.

'Apollo, barkskepp, 249 läster, byggt 1858, värderat

till

^{Fnrk 37,450:}

-.

Befälhavare Jac. Sjöberg. Såldes 1872 ttll ett engelskt handelshus för 2,200 pund.

Fanra, barkskepp, 249 läster, byggt ^1858, värderat

till

Fnrk 37,450:

-.

Befälhavare W.

Lund.

Sålt ^1873.

Mcrcur, barkskepp, 242 låster, byggt 1859, värderat

till

Fnrk 36,412:

-.

Befälhavare A. G. Hellund. Utstru- kct i ttrllkanrnrarförteckning

1880.

^:

Providcrrcc, frcgattskrpp. 220 lästcr,

byggt

1836,

värderat

till

Fnrk 20,000:

-.

Befälhavare Rob. ^Ahl-

strönl.

Gjortte haveri 1868. Antecknat ^{sorn förlorat}

1869.

Themis, barkskepp, 212 läst1r, byggt 1840, värderat

till

^{Frnk 25,000:}

-.

Befälhavare C. A. Thöm. Sålt

till

Norge 1869.

Echo, barkskepp, 180 läster, byggt 1865, värderat

till

Fmk 54,000:

-.

.Befälhavare M. E. Sarlin. ^Såldes

till

Norge 1872 och gick på utresan under

vid

^Gottlands norra udde.

Pallas. barkskepp, 172 läster, byggt 1848, värderat

till

Frnk 18,000:

-.

Befälhavare C.W. Strömsten. För- olyckadcs 1875, varvid 4 ntan nv besättningen ornkom- nro, nänrligen sjörrännen Dahl far och son, Berg sarat Engrrran.

',;1:

I

f

1

: 'ii il.1

1

Resande

till I{elsingfors tag in

pd

o

Landets största och förnämsta

hotell.

Rum

från Fmk 30:

-

med varmvatten och telefon.

Betjäningsavgift på notan enligt fastställd tariff.

Telegramadress

Grand. Telefon 20

546.

ffiRAroM ${OTEL

MIE(AEI-SGAT.AN

T7

r!1rTTEÄ{o

r

^J Ä RN vÄ c s sTATr o N

250

SUOMEN MERENKULKU r 934

Alla

elektriska anläggningar om bord

såsorn

Belysningsanläggningar, Signalanläggningar, Radioanläggningar,

Elektriska propellerandrev,

a

@

@

@

@ Knaftanläggningar för hjälpdrift,

@ Elektriska andrev för ankarspel, vinschar, pumpar m.

m.

levererar nred ingående kännedom

FINSKA EI-EKTRISKA AKTIEBOLACET COTTFR. STRÖNNNERO

Neva, brigg, 135 läster, byggd 1855, värderacl

till Fmk 18,000:-_.

Befälhavare

F.

Söderman. Nanrnet senare ändrat

till Balder.

_Gick

:

oktober lg6g totalt

förlorad.

_{Kapten då G.} Ströruste.1.

Alfcn, skonert, 57 lästcr, byggti lB5g, värdcrad

till Fmk

10,000:

-.

Befälhavare C-

E.

Högluncl. Sålcles 1872.

Express, skonert, 48 läster, byggd 1857, värderad

till

'

Frrrk 7,000:

-.

^Bcf älhavarc A. W. Heikcl. Saknas tg7 l.

Vivi,

sl<oncrt, 32 läster, byggcl 1857, värtleracl

till

6,000 nrark. Befälhavarc

J.

^östrrrrn. Strarrclacle hiisten 1868 p;i resa

till

Liihcck vicl 0rcsrutrtls rervcrr och blcv vtlrlt.

Dc

nybyggda

fartygcn lät Wolff

göra

sin

första rc-sa rned harrclsågttlc plankor

till

Marseille, tliir botten ruppdrevs oclr förhveltles nreti

zinkpltit.

Onr flcrtalet fartyg lycler tt'rnrcrr, ttyggt av fr,riu på kravel, ^j?irnfast

och zinkat.

Sour koppracle

och

kopparfastå anges Pallas, Themis, Fama, Clio och Alku.

Wolffs fartyg gingo rnest

i ^fraktfart

ntellan Meclel-

havcts och Svarta havets

hanrnar.

Då fartygen för reparation eller annars besökte hernstaden riröattirde de saltlast. Wolffs salthandel var tillräcklig att nästan 'ensam

fylla

ortens

behov.

Vid tullbesiktning av hans saltnederlag den

l3

och

l4

april 1847 befanns där vara rrpplagt 5231 tunnor.

.

_-Från ^England förde fartygen kol och

vid

utgående

friin henrstaden vanligen irlankor, bräclcr och

tjäia.

De

gingo på senare år alltid oförsäkrade. Med de inbespa- rade assuransavgifterna kan jag_årligen bygga ett

nytt

skepp, skall Wolff ha

yttrat.

Endast en påse pengar kunde

vid

hernkornst€n vara skepparens reclovisning för en långiärd, rrren det var klingandc pundstycken i påse n.

Någon ostindiefarare fanns

ej

bland Wolffs fartyg, Men sjökapienen Enril Wallenius

i

Wasa är ett levande

vittnc'pir

att

åtnrinstone Echo untler Wolffs

tid

seglat

på Vestiudicn förantle sockerlast. Kapten ^Wallenius

vrr

clå kajutval<t på fartygct rtrctl en lön ont 12 nrark

i

ririrnatlcn. Eftcr Wolf fs diill s('.1's,1.. på Anrcrika Carl Gust:r[, I

Iclo,

[3artlr:rr oclt NeptLrn.

Bl. a.

augcr cn korresponderrs från Havanna

till

Wasabladct clen 3 april lf37lt följirrrtle :

,>Jtrg irar

i

tl;rg

att

hsrättir dcn S()rgliga nyhcterr att kaptenclt Johan Alcxandcr ^He rtell, befälhavare ir finska barkskeppct Neptun fråu Wasa statj avled

i

^Havanna

den 23 d:s

i

galopperande lungsot. Kapten Hertell hit- konr i förra mårnaden och var vid ankonrsten hit så dålig

att

h-an knappast kunde

gå.

Han blev

i

går begraven

och följdes

till

graven

av

härvarande slandinåviska

kaptener.

_{Kapten Ohlsen å norska skeppet Delphin} förrättade jordfästningen, eneclan inga prbtestantiska präster finnas

här.

Neptun avseglar hä1ifrån

i

morgon

i

barlast

till

Pensacola för att lasta timmer på Europa.

Styrrnan Hcrnran Wilhelrn Sncllnran har av-ryske kön- suln

tått

ordrcs

att föra

skeppet

till

lastningsorten.

251

HELSINGFORS

.: li'',i:

SUOMEN MERENKULKU

-

FINLANDS SJöFART ^{l 934}

N:rot 7--B

Styrman Snellman har ^på ett utmärkt sätt skött farty- geis affarer här under-kapten Hertells sjukdom sant itadse besOlt honont på hospitalet. ^{Det säges}

att

kap- ten Hertell lämnar efter sig ^en gammal moder och tro- lovatl brud

i

Finlarrd.r

Den Wolffska flottan ^{bredtte sålunda}

ut

sin duk ^på när ^och

ijiirran

hav och clen gjorde sirr ägare känd och

ittuO i

eget och frärnmantJe lancl, men den förde ^rtted sir ovansf,lig heder även

åt

det finska fosterlandet'

konr"lcrsörådet

^Wolf

t

hörde

till

^tttätt,

^soltt

^ntatt

ntinns. Han var en

nrärkcslnan

på olika

^områden,

ruten hans egentliga vcrksarnhct

var

skeppsredaretts' eegåvad tu.ä

liusi

förstånd ^{och skarp} atfärsblick full- fOtirie han

vittöynt,

ruålntedvetet och itlogt detta sitt

värv

r4ed även god ^ekonomisk

framgång'

Han ^be- gynte sin bana ^rtied

två

tomma

händer'

Han ^slutade åän sor.tr:Wasa stads då rikaste

man'

Boupptecknin- gen, som efter honom verkställdes av magistraten ^den iS januari ^{1869, utvisade}

i

summS^inventarii;2,617,171 niuir. å.rr lehåilningen ^steg

till

2,099,470

nrärk'

^En'

bart

^{f artyge}

ns väåe

^uppgick

till

1,3-74,'t25 ntark'

(l

^{nrk tlå}

: I

guldfranc cllcr ⁷²

öre)'

Ställningen var

i

allo

solid.

Mägistraten fick

för

förrättningen J ^% ,ä

suulrna inventaril 26,171 tnark eller

i

runt tal ^{en kvarts} rnilion

i

nuvarattcle pcnningt'värde.

Fit"ttn

Carl Gustaf Wolifs handelsrättigltcter ^upp- sades den

l0

decetltber 1883'

--

^:

(Eftertryck förbittdet).

Utös modernisering.

Under denna rubrik skrives

i

Å. U. den 18 juli föfjag-dg;

ffåilä'ooi

"iälöi ^vid Utö på ångarens ^senaste tur ^f rån Ilull ^: har sivetvis utlöst en dör'öt.i.iiätirnlentarer av för Äbo- iiui*'.dårtrinlen ^lnindre smiökrande

art'

Dessa komrtrenta-

;;i.;,n*; iill

^{en början från} konkurrenthamnen Hangö,

äli"l.i'rrä4.

^iiatut tutt varit ^gans.k-a törvånansvärt om ^de ,il,uriuit. ^-'NLr ienast har emellertid också eu huvudstads-

;;i1.";iatit

^{ttotu sin röst}

ⁱ

^{forn: av ett uttalande}

i

^{en på}

iiäärtsiuii ^{ptuierad signerad} artikel, författad, ^skulle vi ^tro,

il;;i.;iäå;

^{skribenl på} sjöfartsområdet' Artikelförfatta-

i.n äi

^tfutpt tillrätta'nred ^Utö som inloppq.riats ^f ör fartyg och Jramhålier

att

^{nHangö dock är den av l'lnländs slaoer} ioi"

iiiitiitt

^att arrlöpioch som bcfiilhavarna i rcgel .helst

iiuiit

..ao.

Onr smörtiafiken säges

[].

3-; <rPå denna linje-

;;;i;[. ;;;r ifvåiio

^år med saiisporo precisiun försiggått åue. äångo, m?ste man ställa hcli andra anspråk nred av-

i..noäå ialieriret och regelbrrnderthet ärt

irl

^{de-n sjöfart av}

iiåmptaraktar, ^som hittiiis försiggått och fortfarande :iger runr via ^Utöt.

Vad rjet fijrsta av de bägge påståcrrdena beträffar.synes ,let llisiottr ,rä ^,lest hållba"iheI kurrdc dragas

i

tvivelsnrål' Äu.tl ^{unt nian bortser från} de rrrrdantagsfiirhållandcn, ^sont -Lritiiia

unnsti utttlcr svår;t isvirrtrar, kan tnan {r;iga sig onl

'ttineti

siår

i

^t'rt sådart särklass sonr författarcu sli ^katc.go-

ii.iil-iitto.tff

^denna

ort.

Det andra påståendet fiirefaller äri annu mindre berättigat. Så anspråkSlös som författa- iön uiu söra sällande haitrafiken viä"Utci knappast hittills

varit.

öen

iva

smörlinjen är inte ^{Abos första regullåra} t'inic siiderut. irch ^rnårrrre- dct inte

i

^f örbigåerrdc sagt drjss-

;i;;i;

^{n'.'ltänt att båter} på den lirtje sonr i{yratio år rned

;ll;;.;d;1..

någon gång diiigerats

tiil

och från Hangö via utö?

Det svnes oss som om den av vår sjöfarts tryggande ^och r.rtvecklirrg rrtarr tvivel varmt intresserade författaren i vlss niari-unriärtatit

att

draga de närnrast

till

hands liggande

ko,nklusionerna,ur ^de lörhandenvarande premisserna' I stäl-

iäitåiäid ttltiilist

orda om Hangös föräelar hade han rned

;ii.rtr;;t

^{t unnal} hävda behovei av sjösäkerhetsanstalter-

;;;' tlä;;;iiei

utotanoe

i

trakten av- Utö, _-de.nna viktig.a

""i'rri-iää

itke blott-är inloppsplatsen för de flesta av de

i;i;;;;;;

^{tiarikera Åno, utäir äessutom vintertid mvcket}

äJiää*i tnau möjlisa inl6ppet även för Hangö och därmed

trii niiran ^{rr.la vdr} irinterti'åfik, för att ^{inte täla om den be-} iuAänå. ioft ett

t.knitkt

välrrirustat Utö ^är predestinerat

å1til;l;

^såsom känningspunkt iör hela den stora trafik sont

;6k;; ;is in titt

^{uåtu ösiligare ltamnar}

vid

Finska viken'

iiåJ'rö'e'i.tei

ha siöfartsm"vndigheterna, en stor del av tid- nino*åssen "och sii'ifartens -tvvä]r

alltför fåtaliga talesmän i iL'iäaecn sedan åra( al kärnJiat för en radiofyr på Utö, nlen

iiii"i"e3.

Det obetvdliga arislag, som begärts, har icke be-

uitåts. och den natione-ila skandalen,

att

^{Finland sakrrar e}

;;ä*lvr; ^{h^i}

^icke reparerats'

Ej

heller har det visat sig

rltiiri.it

ätt

rnotlcrnisöra den otilltredsställande rnistsigrrale-

ii"å"i i

Utiivattrten: lika litet har det lypkats att ^utverka

ni*t.i toiett

nytt irispcktit)nsfartyg för'Äbo lotsfördelrring,

"ii[.]t

^{tuttus nian} so'n bckant tiinkt sig placerat vid Utii niJöi --'-Fairfottut.tt o.it'siårastc årsticicn ftir att tjänstgitra sont lotsbåt' har visserligen

i

fi)rbigående frarnhållit, att g11-lnllirrfyr på Utti rrttctl itii slurtolikhct< sktrlle tsklirrka tra- iiten stöirc'trvqshet

i

dessa grrrntlfyllda vattcrtu (var blev di,n,nnn rru?).' Men dctta är

ällt'

Sådana snälla skynrttn- äänstiiroa piipekanden äro atldPles för tama då det gäller

.n ti,iitu

^tänÄen, prestigefråga för vår ställning s.o.m.sjö-

ät*åtion. bet

gritlerätt ikitrta med grovt artilleri ^trm niån r;iff renrrcra"vårt ^anseenäe

i

trtländska sjöfarandes öson

- ^att

konstateia

att

radiofyrert på Utö 6ynes låta vånta oå sisr,, räcker

inte.

Det bör vara en angelågen upp-

åiiiioiort

ättä, men isvnnerhet, ^synes det oss, för våra kust-

;ililL,;a ivinsLå tidninlar, att 6edtämt, ofta och eftertryck- ligt utropa: modernisera Utö!

-

Louhikatastrofens efterspel. Sjöfartsstyrelsen har grans-

f.at

unäÄisoiningsprotokolleh an!ående katast.rofen ^med

ir"gt"ityg.i

torrtii bctr övcrsäut lrärrrJlirrgarrra

i

rirerrdet till iia'tråxio'eor.n i Vi borg. Sanrti ^rIi gt nted f o1 j de et.t- ;rrontenroria

å*iä.

oäiaeraier octibestärnmelser

i

gällande lag, vilka en- List stvrllserfi ^åsikt blivit överträdda, samt de persor]er sonl

irEiiål"i"..

Siotartsstyrelsen ^anser att vårdslöshet i fråga ^onr

bar- och rläckslasten förekommit och att ^luckorna

till

last-

i"mni."

^{lamnats tippna. Vem som sist} och slutligen åtalas avgöres av slatsåklagaren, sorll har hand om målet' ^Bland

de åtalade komnta främst befäthavaren och styrntannen å Louhi, fartygets förra befälhavare och ägare samt den lokala besiktnirtgsmanncn.

il

-1,' i,::r

lr

A.B. BRUHN Co. A'Y'

Shipbrokers and Chartering Agents ROCKA, FITILAND

Celegnaddn: ^{BRUIiNCO' KOCKA}

Scott's code 1906 & Boe code.

Brokermember of Che Bal' tic and lnternational lTarl'

time Conference.

A.B. J,

^B

^{RU H N.}

scEvEDoRna ^BUSII{ESS

KOCKA, FIflLATTD

Cet egr, ad di. : ^{B RU 17} N, KO ClUl

Scott't code ^19O6 & Boc code.

Members of Chc Fedcra' tion of United Finnish

Stcvedorcs.