FCG Finnish Consulting Group Ab
CPC FINLAND AB
MKB-FÖRFARANDE FÖR LAPPFJÄRDS OCH LAKIAKANGAS
VINDKRAFTSPARKER
PROGRAM FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING
4/2012
INNEHÅ LLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ...1
2 PROJEKTANSVARIG...2
3 FÖRFARANDE VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING...2
3.1 Tillämpande av MKB-förfarande på projektet ...2
3.2 MKB-förfarandets skeden ...2
3.3 Bedömningsförfarandets parter...4
3.4 Samordning av planläggningen och MKB-förfarandet ...7
3.5 Tidsplan för bedömningsförfarandet ...8
4 BESKRIVNING AV PROJEKTET ... 10
4.1 Bakgrund och motivering till projektet ... 10
4.2 Vindkraftsparkens placering och markanvändningsbehov... 11
4.3 Vindkraftverk ... 13
4.4 Vindkraftverkens fundament ... 14
4.5 Bygg- och servicevägar ... 17
4.6 Elöverföring inom vindkraftsparken... 17
4.7 Elöverföring utanför vindkraftsparken... 19
4.8 Anläggning av vindkraftsparken ... 22
4.9 Drift och underhåll ... 24
4.10 Nedläggning ... 24
4.11 Planeringsläge och tidsplan för genom förande ... 25
5 ANKNYTNING TILL ANDRA PROJEKT, PLANER OCH PROGRAM... 26
5.1 Vindkraftsparker i drift i näromgivningen... 26
5.2 Vindkraftsparker som planeras i näromgivningen... 26
5.3 Kristinestad–Ulvsby 400 kV kraftledning ... 28
6 TILLSTÅND OCH BESLUT FÖR PROJEKTET ... 29
6.1 Markanvändningsrättigheter och -avtal ... 29
6.2 Planläggning och bygglov ... 29
6.3 Flyghindertillstånd ... 29
6.4 Tillstånd för undersökning av kraftledningsom rådet ... 29
6.5 Inlösningstillstånd för kraftledningsom rådet ... 29
6.6 Tillstånd enligt elmarknadslagen ... 30
6.7 Tillstånd för anslutning till landsväg ... 30
6.8 Övriga tillstånd som eventuellt behövs ... 30
7 DE ALTERNATIV SOM SKA BEDÖMAS ... 32
7.1 Planering av vindkraftverkens placering ... 32
7.2 Utformning av alternativ ... 33
7.3 Alternativ 1: Lappfjärd ... 34
7.4 Alternativ 2: Lakiakangas... 36
7.5 Alternativ 3: Vindkraftsparker både på Lappfjärds och på Lakiakangas projektom råden ... 37
7.6 Övriga alternativ för elöverföringen ... 40
7.7 Projektet genomförs inte... 40
8 MILJÖNS NUVARANDE TILLSTÅND ... 41
8.1 Allmän beskrivning av vindparksom rådena ... 41
8.2 Bebyggelse ... 42
8.3 Nuvarande näringsverksamhet och markanvändning... 44
8.4 Planläggningssituationen ... 46
8.5 Landskap och kulturarv ... 54
8.6 Jordmån, berggrund och topografi ... 59
8.7 Ytvatten ... 60
8.8 Grundvatten... 61
8.9 Klimat och vindförhållanden ... 64
8.10 Vegetation ... 65
8.11 Fågelbestånd... 67
8.12 Övrig fauna... 71
8.13 Skyddsom råden ... 74
9 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER ... 85
9.1 Konsekvensernas särdrag och betydelse ... 86
9.2 Jämförelse mellan alternativen... 87
9.3 Granskningsom rådena för projektets m iljökonsekvenser ... 87
10 KONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS ... 90
10.1 Konsekvenser för samhällsstrukturen och markanvändningen ... 90
10.2 Konsekvenserna för trafiken och trafiksäkerheten ... 91
10.3 Bullerkonsekvenser ... 92
10.4 Konsekvenser av skuggbildning... 94
10.5 Konsekvenserna för landskapet och kulturarvet ... 95
10.6 Konsekvenser för fornlämningarna ... 98
10.7 Konsekvenser för yt- och grundvatten...100
10.8 Konsekvenser för fågelbeståndet ...101
10.9 Konsekvenser för djuren...104
10.10Konsekvenser för växtligheten ...106
10.11Konsekvenserna för Natura 2000-om råden och andra skyddsom råden ...107
10.12Konsekvenserna för luftkvaliteten och klimatet...108
10.13Utgångsdata och metoder ...109
10.14Konsekvenserna för människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel ...109
11 KONSEKVENSERNA FÖR UTNYTTJANDET AV NATURTILLGÅNGARNA ...111
12 KONSEKVENSER EFTER NEDLÄGGNING ...111
13 BEDÖMNING AV DE SAMLADE KONSEKVENSERNA ...111
14 OSÄKERHETSFAKTORER OCH ANTAGANDEN ...112
15 MILJÖRISKBEDÖMNING ...112
16 METODER FÖR ATT MINSKA SKADLIGA KONSEKVENSER ...112
17 UPPFÖLJNING AV KONSEKVENSERNA ...112
KÄLLFÖRTECKNING ...113
BILA GOR:
Bilaga 1. Den tekniska planen för vindkraftsparkerna Bilaga 2. Profiler av ledningsgatorna
Bilaga 1. Buller, skugga och synlighet. Prelim inära m odellresultat Bilaga 3. Bildm ontage
CPC FINLA ND A B
LA PPFJÄ RDS OCH LA KIA KA NGA S VINDKRA FTSPA RKER FÖRORD
Detta program för miljökonsekvensbedömning (MKB-program ) är en plan för hur m iljökonsekvensbedömningen för Lappfjärds och Lakiakangas vind- kraftsparker ska genomföras. Bedömningsprogram m et har uppgjorts av FCG Finnish Consulting Group Ab på uppdrag av CPC Finland Ab. Följande personer har gjort upp program m et:
Planeringschef, FM Mattias Järvinen (projektchef)
Miljöplanerare, FM Suvi Rinne (projektkoordinator)
Branschdirektör, AFD Jakob Kjellm an
Lantm äteriingenjör, YH Pertti Malinen
Biolog, FK Jari Kärkkäinen
Biolog, FM Tiina Mäkelä
Biolog, FM Ville Suorsa
Planerare, DI Sakari Mustalahti
Geolog, FM Maija Aittola
Arkeolog, FM Kalle Luoto
Ingenjör, Ing. Hans Vadbäck
Landskapsarkitekt, LARK Riikka Ger
Geograf, FM Taina Ollikainen
I sam band m ed MKB-förfarandet lagas olika slags separata utredningar, varav följande personer är ansvariga för:
Flyttfågelobservationer:
Tiina Mäkelä, FCG Finnish Consulting Group Ab
Harry Lillandt, Suupohjan lintutieteellinen yhdistys r.y.
Paavo Sallinen, Suupohjan lintutieteellinen yhdistys r.y.
Turo Tuom ikoski, Suupohjan lintutieteellinen yhdistys r.y.
Utredning för fåglarnas bo byggande:
Ville Suorsa, FCG Finnish Consulting Group Ab
Tiina Mäkelä, FCG Finnish Consulting Group Ab Fladderm usutredning:
Terhi Werm undsen, Werm undsen Consulting Ab
Tiina Mäkelä, FCG Finnish Consulting Group Ab Förfrågan till invånarna:
Taina Ollikainen, FCG Finnish Consulting Group Ab Natura-bedöm ning:
Jari Kärkkäinen, FCG Finnish Consulting Group Oy
Tiina Mäkelä, FCG Finnish Consulting Group Oy Utredning av fornläm ning:
Kalle Luoto, FCG Finnish Consulting Group Oy
Utsikt mot Lappfjärd från Bötombergen.
SA MMA NDRA G
Bakgrund och beskrivning av projektet
Bakgrunden till vindparksprojektet är de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till genom internationella avtal och som m edlem av EU.
En m ångsidig energiproduktion har också lyfts fram som en central priori- tet i Österbottens landskapsprogram för åren 2011–2014. Dessutom ingår i Österbottens landskapsöversikt en vision om att Österbotten år 2040 ska vara känt som en ”verklig föregångare inom förnybar produktion och för sina stora vindkraftsparker”.
De vindkraftsparker som CPC Finland Ab planerar ligger främst på områden som används för skogsbruk öster om riksväg 8, cirka nio kilom eter från Kristinestads centrum mot sydost. Områdena ligger till största delen på Kristinestads område och delvis i kom m unerna Storå och Bötom . Enligt prelim inära bedömningar är vindförhållandena på områdena goda. Det be- fintliga skogsvägnätet kan utnyttjas när vindkraftsparken byggs och un- derhålls. Vindparksområdena är främst i privat ägo och CPC Finland Ab har ingått arrendeavtal för om rådet m ed m arkägarna.
Vindkraftsparkerna kommer, beroende på vilket alternativ som väljs, att bestå av högst cirka hundra vindkraftverk. Enhetseffekten för den typ av vindkraftverk som ska användas är cirka 3 MW, och den sammanlagda ka- paciteten skulle vara högst cirka 300 MW. Den uppskattade nettoprodukt- ionen per år skulle i så fall vara cirka 720 GWh, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i cirka 150 000 bostäder utan eluppvärmning eller cirka en tredjedel av Södra Österbottens elförbrukning år 2010. Elöverföringen från vindkraftsparken till eldistributionsnätet skulle ske med en 110 kV kraftled- ning.
Projektansvarig
CPC Finland Ab ansvarar för vindparksprojektet i Lappfjärd och La- kiakangas. CPC Finland Ab är ett finskt dotterbolag som ägs av tyska Germ ania Windpark GmbH & Co. KG. Dotterbolaget grundades på våren 2011. Germania är ett av Europas äldsta och mest erfarna bolag för plane- ring och drift av vindkraftsparker. Germania har verksamhet i nio olika län- der. Bolaget har byggt vindkraft om sam m anlagt 310 MW och planerar över 1 800 MW runt om i Europa.
Tidsplan
Uppgörandet av MKB-programmet inleddes på hösten 2011 vid sidan av den preliminära tekniska planeringen. Kontaktm yndigheten lägger fram MKB-programmet till påseende för en m ånad på våren 2012. Det egentliga bedömningsarbetet inleds samtidigt och kompletteras utifrån kontaktm yn- dighetens utlåtande om MKB-program m et.
MKB-beskrivningen som innehåller resultaten av bedömningsarbetet läggs fram till påseende i december 2012 för två månader framåt. Bedöm nings- förfarandet avslutas med kontaktmyndighetens utlåtande på våren 2013.
Enligt den preliminära tidsplanen för projektet genomförs den förberedande planeringen, MKB-förfarandet och planläggningen av projektom rådet hu- vudsakligen under 2012 och färdigställs under den första hälften av 2013.
De tillståndsförfaranden som krävs för byggandet skulle avslutas i slutet av 2013.
Vindkraftsparkerna kunde eventuellt tas i bruk stegvis redan innan de är helt färdiga före utgången av 2017.
A lternativ som ska bedömas i MKB-förfarandet
För genomförandet av projektet granskas sammanlagt fem genomförande- alternativ, där antalet vindkraftverk, platsen för vindkraftsparken och kraft- ledningens placeringar varierar. I MKB:n ska alternativen jäm föras inbör- des m ed avseende på sina konsekvenser. De olika alternativens konse- kvenser jämförs dessutom m ed ett så kallat nollalternativ, en situation där projektet inte genom förs.
Inga alternativa storlekar på vindkraftverken granskas inom ramen för pro- jektet, utan det vindkraftverk som ska användas i alla alternativ består av ett cirka 140 meter högt cylindriskt torn, ett m askinrum och en trebladig rotor m ed en diameter på cirka 120 meter. Dessutom är kraftledningen en 110 kV luftledning i alla alternativ.
A lternativ 1A : En mindre vindkraftspark på Lappfjärdsområdet. I alternativ 1A består vindkraftsparken av 18 vindkraftverk. Vindkraftspar- kens totala kapacitet är cirka 50 MW. Vindkraftsparkens transformatorstat- ion placeras nordost om Stugmossen. Vid elöverföringen från vindkraft- sparken utnyttjas en 110 kV luftledning som byggs i anslutning till EPV Vindkraft Ab:s vindkraftspark i Öm ossa.
A lternativ 1B: En större vindkraftspark på Lappfjärdsområdet. I al- ternativ 1B består vindkraftsparken av cirka 50 vindkraftverk. Vindkraft- sparkens totala kapacitet är cirka 150 MW. Vindkraftsparkens transform a- torstation placeras nordost om Stugmossen. För elöverföringen från vind- kraftsparken byggs en 110 kV luftledning mot öster till en befintlig 220 kV högspänningslinje, och ledningen fortsätter vid sidan av denna fram till Kristinestad.
A lternativ 2A : En mindre vindkraftspark på Lakiakangasområdet.
Vindkraftsparken består av 18 vindkraftverk. Vindkraftsparkens totala ka- pacitet är cirka 50 MW. Vindkraftsparkens transformatorstation placeras i Haaparanta i Storå. För elöverföringen från vindkraftsparken byggs en jordkabel mot nordost till EPV Regionalnät Ab:s befintliga 110 kV luftled- ning.
A lternativ 2B: En större vindkraftspark på Lakiakangasområdet.
Vindkraftsparken består av cirka 50 vindkraftverk. Vindkraftsparkens to- tala kapacitet är cirka 150 MW. Vindkraftsparkens transform atorstation placeras sydost om Korsbäck. För elöverföringen från vindkraftsparken byggs en 110 kV luftledning mot väster till den befintliga 220 kV högspän- ningslinjen, och ledningen fortsätter vid sidan av denna fram till Kristi- nestad.
A lternativ 3: Stora vindkraftsparker både på Lappfjärds- och La- kiakangasområdet. Vindkraftsparkerna består av sam m anlagt cirka 100 vindkraftverk och deras sam m anlagda kapacitet är cirka 300 MW.
Vindkraftsparkernas transformatorstationer placeras nordost om Stugmos- sen och sydost om Korsbäck. För elöverföringen från vindkraftsparkerna byggs 110 kV luftledningar m ot öster och väster till den befintliga 220 kV högspänningslinjen, och sedan fortsätter ledningen vid sidan av denna fram till Kristinestad.
A lternativ 0: I det så kallade nollalternativet genom förs projektet inte, och m otsvarande m ängd el produceras på annat sätt.
Miljöns nuvarande tillstånd i projektområdet Läge
Vindkraftsprojektet består av två närliggande vindparksom råden, vars sam manlagda areal är cirka 90 kvadratkilometer. Planeringsom rådet för Lappfjärds vindkraftspark ligger öster om riksväg 8, cirka nio kilom eter från Kristinestads centrum mot sydost. Planeringsområdet för Lakiakangas vindkraftspark ligger intill Lappfjärds vindkraftspark, öster om Lillån.
Största delen av Lappfjärds vindkraftspark ligger i Kristinestad och cirka 60 hektar i Storå kommun. Lakiakangas vindkraftspark ligger till största delen i Storå, men cirka 1 800 hektar ligger i Kristinestad och 80 hektar i Bötom kom m un.
Markanvändningen idag
Skogsbruket är den viktigaste av de näringsverksamheter som utövas på projektområdena för Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker. På Lappfjärds vindparksområde utövas också marktäkt, som hör till prim är- produktionen, och dessutom finns ett industriom råde på om rådets norra del. På Lappfjärds projektområde finns också Kristinestads vattentäkt. Pro- jektområdena används sporadiskt för rekreation och friluftsliv (bland annat bär- och svampplockning samt andra utflykter), och dessutom används om rådena allmänt för jakt. Det finns flera privata skogsbilvägar på projekt- om rådena.
Planläggning
I Österbottens landskapsplan som gäller på om rådet finns flera beteck- ningar som styr m arkanvändningen på Lappfjärds projektom råde, till ex- em pel Lappfjärds ådals utvecklingsområde, ett område m ed turistattrakt- ioner, industri- och lagerområdesreserveringar, ett samverkansområde för vatten- och marktäkt och ett bergtäktsområde. Området i Lakiakangas har också försetts med beteckningar, bland annat ett förbindelsebehov för stom vattenledning, placeringen av ett riktgivande datakommunikationsnät, en riktgivande friluftsled och en riktgivande cykelled. I Lakiakangas norra del ligger dessutom skyddsområdet Lappfjärds ådal, som också ingår i Na- tura 2000-nätverket. I Södra Österbottens landskapsplan finns beteckning- en för grundvattenom råde på om rådet i Lakiakangas.
I norra delen av Lappfjärds projektområde har ett marktäktsområde reser- verats i den gällande delgeneralplanen över Lappfjärd. Både i delgeneral- planen över Lappfjärd och i Lappfjärds detaljplansam m anställning har dessutom ett område för industri- och lagerverksamhet reserverats i pro- jektom rådets norra del.
En förutsättning för att bygglov ska kunna beviljas för Lappfjärds och La- kiakangas vindkraftsparker är att en delgeneralplan i enlighet m ed m ar- kanvändnings- och bygglagen (132/1999) uppgörs för projektom rådet.
Delgeneralplaneprocesserna i Kristinestad, Storå och Bötom genomförs vid sidan av MKB-förfarandet.
Bosättning
Det finns inga fasta bostäder eller fritidsbostäder på projektom rådena för de planerade vindkraftsparkerna. Den fasta bostad som ligger närm ast kraftverkens planerade byggplatser finns på cirka en kilometers avstånd, i Vanhakylä i Storå. Utifrån Lantmäteriverkets geografiska inform ations- m aterial finns det sammanlagt 460 fasta bostäder och 25 fritidsbostäder inom en två kilom eters radie från vindkraftverken. Bebyggelsen är till största delen gles i de omgivande trakterna. Bebyggelsen har beaktats i planeringen av kraftverkens placering och det finns en skyddszon på cirka en kilom eter m ellan bebyggelsen och kraftverken.
Trafik
Lappfjärds och Lakiakangas projektom råden ligger öster om riksväg 8 (vägen mellan Åbo och Uleåborg). Till vindkraftsparkernas norra sida skulle m an komma längs regionalväg 664 (Honkajoki–Storå–Kristinestad) och till södra sidan längs Uttermossavägen, skogsbilvägen Pöllistön metsätie sam t vägen Kärjenkoskentie. I anläggningsskedet utnyttjas projektom rådenas om fattande privata skogsvägnät, som ska förbättras och kom pletteras.
Landskap och kulturarv
På projektområdena finns inga nationellt, landskapsm ässigt eller lokalt värdefulla landskapsområden eller kulturhistoriskt värdefulla byggda m il- jöer. Enligt befintliga uppgifter finns totalt cirka tjugo kända fornlämnings- objekt och -områden på Lappfjärds och Lakiakangas projektområden. Ob- jekten har beaktats i planeringen av vindkraftverkens och de nya vägarnas placering och det finns en skyddszon på minst femtio m eter m ellan dessa och kraftverken.
Jordmån och berggrund
Jordm ånen på Lappfjärds och Lakiakangas projektområden är huvudsaklig- en blandad morän, torv på försumpade områden och sand på åsom råden.
På Lappfjärds projektområde förekommer också ställvis berghällar. Berg- grunden på Lappfjärds projektområde består huvudsakligen av pyroxenhal- tig granit, glimmergnejs och granodiorit. Största delen av berggrunden på Lakiakangas projektområde består av glimmerhaltig gnejs och glimmerskif- fer.
Ytvatten
På projektområdena finns inga små vattendrag som är värdefulla i natur- vårdshänseende eller ur fiskeriekonomisk synpunkt och heller inga sm å vattendrag som är skyddade m ed stöd av vattenlagen.I den södra delen av Lappfjärds projektområde ligger Snörsjön, som är cirka fem hektar stor.
Lappfjärds vindkraftspark skulle delvis och Lakiakangas vindkraftspark helt ligga på Lappfjärds ås och Isojoki (MUU100030) skyddade avrinningsom - råde, och därför måste m an fästa särskild uppmärksamhet vid vattenkvali- teten och förändringar i denna under de åtgärder som utförs där. Lapp- fjärds å – Isojoki som rinner norr och öster om projektom rådena hör till Natura 2000-programmet och till de internationella Project Aqua-objekten som godkänts av UNESCO.
Grundvatten
På vindkraftsparkernas projektområden ligger Storåsens (1028706), Kors- bäcks (1028703), Lakiakangas (1015103) och Harjunm äkis (1015114) grundvattenområden av klass I. Enligt den preliminära planen placeras två vindkraftverk på Storåsens egentliga tillrinningsområde och ett vindkraft-
verk alldeles i kanten av grundvattenområdet. På Lakiakangas grundvat- tenområde placeras två vindkraftverk, varav det ena på tillrinningsom rå- det. Kraftverken har placerats på grundvattenområdena med det förbehål- let att grundvattenområdena inte utsätts för någon betydande konsekvens.
I MKB:n utreds möjligheterna för konsekvenser och metoderna för att und- vika dessa.
Klimat och vindförhållanden
Projektet ligger i den sydboreala klimatzonen vid Österbottens kust, där havet inverkar stort på områdets klimat. Årets m edeltem peratur är cirka 3–4 °C och den typiska regnmängden är 500–550 millimeter. Vindens års- m edelhastighet på 100 meters höjd varierar m ellan 6,0 och 6,3 m eter per sekund. På 150 meters höjd är vindens årsmedelhastighet cirka 7–8 m eter per sekund. CPC Finland Ab utför just nu vindmätningar på om rådet. Med hjälp av mätningarna preciseras bland annat uppgifterna om om rådets vindhastighet.
Vegetation
Miljön i de områden där vindkraftverken preliminärt ska placeras sam t de om råden där planerade servicevägar, jordkablar och luftledningar ska pla- ceras består omväxlande av barr-, löv- och blandmoskog, ett utdikat kärr och torvm o. Trädbeståndet på projektom rådena består närm ast av tall, gran och björk. Skogarna brukas och är främst unga eller m edelålders gall- ringsskogar sam t plantskogar.
Fågelbestånd
Fågelbeståndet på projektområdena kan antas främ st representera arter som är typiska i karga m oskogar och sumpig kärrmark. På om rådet i La- kiakangas förekommer förmodligen också lavskrika. Enligt utgångsdata finns det fem fiskgjusbo på 2–10 kilom eters avstånd från de närm aste kraftverken.
Varje höst flyttar hundratusentals fåglar till sydliga övervintringsplatser längs Bottniska vikens kust i Kristinestadsom rådet. Vid uppföljningen av höstflyttningen på projektområdena hösten 2011 var största delen av de observerade flyttfåglarna tranor, småfåglar, trastar och ringduvor. De stora fågelarternas flyttstråk gick främst väster om projektområdena, nära kus- ten. Utgångsdata kompletteras på våren med en uppföljning av vårflytten och en inventering av det häckande fågelbeståndet i april–m aj 2012.
Övrig fauna
Vanliga djurarter i Suupohja-området är bland annat älg, lo, räv, skogs- hare, fälthare, mårdhund, utter, sorkar, igenkott, herm elin, vessla och grävling. Av de sällsynta och hotade arterna förekom m er flygekorre på projektom rådena, enligt uppgifter från Finlands m iljöcentral.
Skyddsområden
På Lappfjärds projektområde finns det inga skyddsområden. Lakiakangas vindparksområde ligger till en liten del på Naturaområdet Lappfjärds ådal (FI0800111, SPA/SCI). I närheten av projektområdena ligger också flera skyddsområden, och de närmaste av dessa är Naturaområdena Lappfjärds våtm arker, Hanhikeidas, Lålby åkrar, Bötombergen och Kristinestads skär-
gård. På området i Lakiakangas ligger dessutom två naturskyddsom råden på privat m ark.
Miljökonsekvenser som ska bedömas
De m iljökonsekvenser som projektet eventuellt m edför har i MKB- programskedet identifierats genom en analys av projektets planerade verk- sam heter under anläggningen och driften av vindkraftsparken. Enligt be- döm ningen är de viktigaste konsekvenserna av detta projekt konsekvenser för landskapet, människorna och m iljön sam t buller och skuggbildning.
Miljökonsekvenser som ska bedömas inom projektet är:
Konsekvenser för m arkanvändningen och den byggda m iljön
Konsekvenser för landskapet och kulturm iljön
Konsekvenser för växtligheten och naturvärdena
Konsekvenser för fåglarna
Konsekvenser för Naturaom råden och andra skyddsom råden
Konsekvenser för viltbeståndet och jakten
Trafikkonsekvenser
Bullerkonsekvenser
Konsekvenser genom ljus- och skuggbildning
Konsekvenser för näringarna
Konsekvenser för m änniskorna
Konsekvenser i anslutning till säkerheten
Bedömningen av konsekvensens betydelse görs som en expertbedöm ning, bland annat med beaktande av konsekvensens typ, art, reversibilitet, om fatt- ning och varaktighet samt konsekvensobjektets värde och känslighet. Det bör observeras att definitionen av konsekvensens betydelse är expertens egna subjektiva värdering. Synpunkterna bland de medborgare och intressentgrup- per som deltar i MKB-förfarandet beaktas i bedömningen och har en väsentlig betydelse för bedöm ningens resultat.
Plan för deltagande och informering
I förfarandet vid miljökonsekvensbedömning kan alla de parter delta, vars förhållanden eller intressen, såsom boende, arbete, rörlighet, fritidssyssel- sättningar eller andra levnadsförhållanden, kan påverkas av projektet. Me- dan bedömningsprogrammet är anhängigt kan medborgarna fram föra sina åsikter om behovet av att utreda projektets konsekvenser och om huruvida de planer som presenteras i MKB-program m et är tillräckliga. På m otsva- rande sätt kan medborgarna senare i MKB-beskrivningsskedet framföra sina åsikter om huruvida de utförda utredningarna och bedöm ningarna är till- räckligt omfattande. Medan MKB-rapporterna är framlagda ordnas möten för allm änheten som är öppna för alla. På dessa m öten presenteras uppgifter om projektet, MKB-förfarandet och planläggningen. Om mötena inform eras separat, till exempel i lokala tidningar och på Södra Österbottens NTM- centrals webbplats. Dessutom görs en brevenkät som en del av bedömning- en av konsekvenserna för människorna. För att övervaka kvaliteten på MKB- förfarandet och kontrollera innehållet har en så kallad uppföljningsgrupp till- satts. Till gruppen har representanter för lokala organisationer och aktörer inbjudits.
KONTA KTUPPGIFTER
Projektansvarig
CPC Finland Ab Unionsgatan 22 00130 Helsingfors
Telefon: +49 5971 860 845 Fax: +49 5971 860 860
Verkställande direktör Erik Trast Telefon: +49 5971 860 845 E-post: erik.trast@gwp-wind.de
Kontaktmyndighet:
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/
Ansvarsområdet miljö och naturresurser PB 262
65101 Vasa
Telefon: 020 636 0030 (växel) Fax: (06) 362 1090
http://www.ely-keskus.fi/pohjanm aa Miljörådet Pertti Sevola
Telefon: 040 066 7664
E-post: pertti.sevola@ely-keskus.fi
MKB-konsult:
FCG Finnish Consulting Group Ab Osm ovägen 34/PB 950
00601 Helsingfors Telefon: 010 409 5000 Fax: 010 409 5001 Kontaktperson:
Planeringschef Mattias Järvinen Telefon: 050 312 0295
E-post: m attias.jarvinen@fcg.fi
Kartmaterial:
© Logica Suom i Oy, Lantm äteriverket 2011
© Karttakeskus Fotografier:
© FCG Finnish Consulting Group Ab
© CPC Finland Ab
A nvända förkortningar och termer:
dB, decibel E nhet för ljudstyrka. O m bullernivån ökar med tio dec ibel innebär det att ljudenergin tiofaldigas . dB (LAeq) Genomsnittlig ljudnivå, även kallad ekvivalentnivå.
Den genomsnittliga ljudnivån mots varar den kon- s tanta ljudnivån.
CO2 koldioxid
EU E uropeis ka unionen
gCO2/kWh gram koldioxid per produc erad kilowattimme
GTK Geologis ka fors knings c entralen
Granitoid Gemensam benämning på magmatisk s ten s om på- minner om granit (fältspatsgranit, granit, granodiorit oc h tonalit).
GWh gigawattimme
ÅDT genoms nittlig trafikmängd per dygn
ÅDTtung genoms nittlig andel tung trafik per dygn
km kilometer kV kilovolt m meter
m ö.h. meter över havet
m3/d kubikmeter per dag
MW megawatt
MWh megawattimme RES-E-direktivet E uropaparlamentets och rådets direktiv 2 001/77/EG
om främjande av el producerad från förnybara ener- gikällor på den inre marknaden för el
t ton
tonmeter enhet för lyftkranens lyftkapac itet, angivet för s törs ta tillåtna moment
UHEX databas för hotade arter
VTT Statens teknis ka fors knings c entral
Miljötillstånd För verksamhet s om medför ris k för förorening av miljön behövs tills tånd enligt miljös kydds lagen.
MKB M iljökonsekvensbedömning är ett förfarande där de
eventuella miljökonsekvenserna av ett projekt s om är under planering och dess alternativ utreds innan det s lutliga bes lutet fattas .
MKB-program Den projektansvariges plan över hur projektets mil- jökons ekvens er s ka bedömas .
MKB-beskrivning E fter utredningen av de konsekvenser s om present- eras i bedömningsprogrammet s ammanställs res ul- taten i en miljökons ekvens bes krivning.
1 INLEDNING
CPC Finland Ab planerar två närliggande vindkraftsparker i Lappfjärd och Lakiakangas. Lappfjärds vindkraftspark ligger i Kristinestad och i Storå kommun. Lakiakangas vindkraftspark ligger i Kristinestad, Storå kom m un och Bötom kom m un.
Vindkraftsparkernas sammanlagda areal är cirka 90 kvadratkilom eter och de ligger huvudsakligen på privat mark. CPC Finland Ab har ingått arrende- avtal för området med markägarna. Vindkraftsparkerna ligger huvudsaklig- en på det område som har anvisats som område läm pligt för vindkrafts- produktion i fram tida Österbottens etapplandskapsplan 2.
Bild 11. Vindparksområdena ligger vid den österbottniska kusten i tre kommuner.
Innan ett beslut om genomförande av projektet fattas låter CPC Finland Ab göra en m iljökonsekvensbedömning (MKB). I förfarandets första skede görs ett program för miljökonsekvensbedömning (MKB-program ), som är en plan för hur projektets m iljökonsekvensbedömning ska genomföras i en- lighet med MKB-lagen. Bedömningsprogrammet innehåller information om projektet och dess alternativ, bedömningsmetoderna, tidsplanen och in- form ation om hur deltagandet i förfarandet ordnas. I MKB-förfarandets andra skede görs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning), som innehåller resultaten av den egentliga m iljökonsekvensbedöm ningen.
Det finns ingen gällande generalplan för områdena där vindkraftsparkerna planeras, och därför uppgörs en delgeneralplan som tillgodoser projektets m ål samtidigt som MKB-förfarandet pågår. Planläggningen genom förs uti- från de utredningar som görs i MKB-förfarandet.
2 PROJEKTA NSVARIG
CPC Finland Ab ansvarar för vindparksprojektet i Lappfjärd och La- kiakangas.
CPC Finland Ab är ett finskt dotterbolag som ägs helt av tyska Germ ania Windpark GmbH & Co. KG. Germania är ett av Europas äldsta och m est erfarna bolag för planering och drift av vindkraftsparker. Germania har nu verksamhet i nio länder och bolaget har byggt vindkraft om sam m anlagt 310 MW. Bolaget planerar för närvarande över 1 800 MW runt om i Europa.
CPC Finland Ab grundades på våren 2011. CPC Finland Ab utvecklar just nu flera vindkraftsparker i Finland. Parkernas totala kapacitet är cirka 330 MW.
Ytterligare information om bolaget och dess verksamhet finns på webbplat- sen http://www.cleanpowercom pany.de.
3 FÖRFA RANDE VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING
Syftet m ed MKB-förfarandet är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser vid planeringen. Lagens syfte är samtidigt att öka m edborgarnas tillgång till inform ation och deras m öjligheter till m edbestämmande. Genom förfarandet får också den projektansvarige in- form ation som denne behöver för att kunna välja det lämpligaste alternati- vet m ed tanke på miljön, och myndigheten får veta mer om projektets för- utsättningar och information för att kunna definiera tillståndsvillkoren.
Inga beslut om projektet fattas i MKB-förfarandet, utan beslutet fattas ef- ter MKB:n i samband m ed planläggningen och tillståndsförfarandena.
3.1 Tillämpande av MKB-förfarande på projektet
Lagen om förfarandet vid m iljökonsekvensbedömning (468/1994) och änd- ringen av lagen (458/2006) tillämpas alltid på projekt som kan m edföra betydande skadliga m iljökonsekvenser.
Statsrådet har den 14 april 2011 lagt till vindkraftsparker m ed m inst 10 kraftverk eller en total kapacitet på m inst 30 MW till projektförteckning- en i 6 § i MKB-förordningen. Således ska den planerade vindkraftsparkens m iljökonsekvenser utredas i ett MKB-förfarande.
3.2 MKB-förfarandets skeden
MKB-förfarandet består av två skeden: i förfarandets första skede uppgörs ett program för m iljökonsekvensbedömning (MKB-program ), och därefter en m iljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning).
Officiellt börjar MKB-förfarandet när den projektansvarige sänder MKB- programmet till kontaktmyndigheten. Kontaktm yndigheten lägger fram MKB-programmet till påseende och ber berörda parter att ge utlåtanden och åsikter. Alla som kan påverkas av projektet får fram föra åsikter om MKB-programmet och om huruvida det är tillräckligt omfattande eller inte.
Kontaktmyndigheten ger ett eget utlåtande om MKB-program m et utifrån de erhållna anm ärkningarna och utlåtandena.
Miljökonsekvensbedömningen görs utifrån MKB-program m et och utlåtan- dena om detta. Resultaten av bedöm ningsarbetet sam m anställs i MKB- beskrivningen. Kontaktmyndigheten lägger fram MKB-beskrivningen till allm änt påseende. MKB-förfarandet avslutas när de berörda parterna och kontaktmyndigheten har gett sina utlåtanden om MKB-beskrivningen.
MKB-beskrivningen samt kontaktm yndighetens utlåtande inklusive ett sam mandrag av utlåtanden och åsikter bifogas till dokumenten för ansökan om bygglov och miljötillstånd, som förutsätts för att projektet ska kunna genom föras.
Bild 3.1. MKB-förfarandets skeden.
3.2.1 MKB-program
Bedömningsprogrammet är en utredning av projektom rådets nuvarande tillstånd och en plan över vilka konsekvenser som utreds och på vilket sätt utredningarna görs. I bedömningsprogrammet presenteras bland annat:
uppgifter om projektet, dess syfte, planeringsskeden, läge, m arkan- vändningsbehov, den projektansvarige och projektets anknytning till andra projekt
alternativa sätt att genomföra projektet, varav ett alternativ är att avstå från projektet
uppgifter om de planer, tillstånd och med tillstånd jämförbara beslut som förutsätts för att projektet ska kunna genom föras
en beskrivning av miljön, information om utredningar som gjorts eller planeras i fråga om miljökonsekvenserna, samt om metoder som an- vänds vid anskaffning och utvärdering av materialet och om antagan- den i anslutning till detta
ett förslag till begränsning av det influensområde som ska studeras
en plan för anordnande av bedömningsförfarande och deltagande i anslutning till detta sam t
en uppskattad tidsplan för planeringen och genom förandet av pro- jektet och den tidpunkt då utredningarna och MKB-beskrivningen ska vara färdiga
3.2.2 MKB-beskrivning
I konsekvensbeskrivningen presenteras resultaten och slutledningarna av m iljökonsekvensbedömningen och hur man har kom m it fram till dessa. I konsekvensbeskrivningen ska framgå preciseringar av uppgifterna i be- döm ningsprogram m et, och dessutom :
en utredning om förhållandet mellan projektet jämte alternativen och m arkanvändningsplaner, användning av naturresurser sam t planer och program för m iljöskyddet
projektets centrala egenskaper och tekniska lösningar sam t en be- skrivning av verksam heten
en uppskattning av arten och mängden av avfall och utsläpp m ed be- aktande av projektets planerings-, byggnads- och driftskeden sam t konsekvenserna efter driften
det centrala m aterial som använts vid bedöm ningen
en utredning om m iljön samt en bedömning av miljökonsekvenserna av projektet och dess alternativ, om eventuella brister i de använda uppgifterna och om de centrala osäkerhetsfaktorerna inklusive en be- döm ning av riskerna för eventuella miljöolyckor och deras påföljder
en utredning om projektets och alternativens genom förbarhet
ett förslag till åtgärder för att förebygga och begränsa skadliga miljö- konsekvenser
en jäm förelse av projektalternativen
ett förslag till övervakningsprogram
en utredning om bedömningsförfarandets olika skeden, inklusive för- farandena för deltagande
en utredning om hur kontaktmyndighetens utlåtande om bedöm - ningsprogram m et har beaktats
en lättfattlig och åskådlig sam m anfattning 3.3 Bedömningsförfarandets parter
Projektansvarig är CPC Finland Ab, som ansvarar för beredningen och genom förandet av projektet.
Kontaktmyndighet är Södra Österbottens NTM-central. Kontaktm yndig- heten ser till att förfarandet vid bedömning av projektets miljökonsekven- ser ordnas i enlighet med MKB-lagen och -förordningen. Kontaktm yndig- heten sköter bl.a. tillkännagivanden och kungörelser samt ordnar nödvän- diga offentliga samråd, samlar in utlåtanden och åsikter, granskar bedöm - ningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen och ger utlåtanden om dessa. Kontaktmyndigheten ordnar vid behov uppföljning av m iljökonse- kvenserna tillsammans med andra myndigheter och den projektansvarige.
MKB-konsult är en extern och oberoende grupp av experter som på upp- drag av den projektansvarige bedömer miljökonsekvenserna. Gruppen be- står bland annat av experter inom m arkanvändning, naturvetenskaper och teknikbranschen. MKB-konsult för detta projekt är FCG Finnish Consulting Group Ab.
Dessutom har en större uppföljningsgrupp tillsatts för att öka m öjlighet- erna till växelverkan och medbestämmande samt tillgången till information.
Till uppföljningsgruppen har representanter för intressentgrupper som den projektansvarige anser viktiga inbjudits. Uppföljningsgruppen samm anträ- der en gång i varje utkastskede, då gruppens m edlem m ar kan ge kom - m entarer om rapportens innehåll. Det första mötet för uppföljningsgruppen hölls i Majbo i Dagsmark den 22 februari 2012. På mötet diskuterade m an bland annat om projektets tekniska planering och om genom förandet av och innehållet i MKB- och planförfarandena. Deltagarna gavs också m öjlig- het att kommentera rapportens innehåll innan den lades fram till påseende.
Tabell 3.1. Parter i projektets MKB-förfarande.
Part Representant/instans
Projektansvarig C P C Finland A b
Kontaktmyndighet N ärings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Ö s terbotten
Konsult FC G Finnis h C ons ulting Group A b Uppf öljningsgrupp (inbjudits) C P C Finland A b
Södra Ö s terbottens N T M -c entral FC G Finnis h C ons ulting Group A b Sydbottens N atur oc h M iljö Suupohjan ympäris tös eura
Suupohjan lintutieteellinen yhdis tys M öykyn mets äs tys s eura
V illamo-H eikkilän M ets äs tys s eura Karijoen mets äs tys s eura
I s ojoen mets äs tys s eura
Skogs vårds föreningen Ö s terbotten Lappfjärds U ngdoms förening
Ö s terbottens s vens ka produc entförbund M us eiverket
Ö s terbottens förbund Södra Ö s terbottens förbund Ö s terbottens mus eum
Kris tinestads planläggnings- och miljös ekt- ioner
Storås planläggnings - oc h miljös ektioner Bötoms planläggnings- oc h miljös ektioner Ö s terbottens naturs kydds dis trikt
Fors ts tyrels en
V ilt- oc h fis kerifors knings ins titutet Lappfjärds s kiftes lag
Fingrid O yj
E P V Regionalnät A b Fortum Sähköns iirto O y
Lappfjärds nejdens jaktvårds förening I s ojoen-Karijoen Riis tanhoitoyhdis tys
I förfarandet vid miljökonsekvensbedömning kan, förutom ovan näm nda parter, alla de parter delta, vars förhållanden eller intres-
sen, kan påverkas av projektet. Medan bedöm ningsprogram m et och konsekvensbeskrivningen är framlagda kan parterna framföra sina åsikter till Södra Österbottens NTM-central om projektet och dess miljökonsekven- ser samt om huruvida bedömningsarbetet är tillräckligt om fattande eller inte.
I sam band m ed miljökonsekvensbedömningen ordnas m öten för allm än- heten, där allmänheten kan framföra sina åsikter om miljökonsekvensbe- döm ningen och om utredningarnas tillräcklighet direkt till NTM-centralen, den projektansvarige eller konsulten. Dessutom inform eras allm änheten om projektet och om MKB- och planförfarandet på mötena. NTM-centralen inform erar om m ötena genom kungörelser i tidningarna och på webbplat- sen.
Bild 3.2.Projektets första möte för uppföljningsgruppen hölls i Dagsmark i Majbo den 22.2.2012. I Bilden visar CPC Finland Ab:s Erik Trast projektets bakgrunder för uppföljningsgruppen.
Kontaktm yndigheten kungör de platser där MKB-program m et och - beskrivningen finns till påseende i samband m ed kungörelserna. Sam tidigt m eddelas om platser och tidpunkter för allm änna m öten. NTM-centralen m eddelar om hur MKB-förfarandet framskrider på sin webbplats (www.ely- keskus.fi/etela-pohjanmaa). Från webbplatsen kan m an dessutom ladda ned MKB-förfarandets rapporter och andra relevanta officiella dokum ent i PDF-form at.
Bild 3.2. Aktörer som deltar i MKB-förfarandet.
3.4 Samordning av planläggningen och MKB-förfarandet
En förutsättning för att bygglov ska kunna beviljas för Lappfjärds och La- kiakangas vindkraftsparker är att en delgeneralplan i enlighet m ed m ar- kanvändnings- och bygglagen (132/1999) uppgörs. Det finns inga planer som möjliggör byggande av vindkraftsparker på projektområdena, och där- för m åste de uppgöras innan ansökan om bygglov kan inlämnas. CPC Fin- land Ab har fört förhandlingar om planläggning av områdena m ed planläg- garna i Kristinestad, Storå och Bötom .
Målet är att genomföra delgeneralplaneprocesserna sam tidigt som MKB- förfarandet. Insamlandet av det utgångsmaterial och genomförandet av de utredningar som förutsätts för delgeneralplaneringen samordnas så effek- tivt som möjligt m ed MKB-förfarandet. Delgeneralplanernas berednings- m aterial utarbetas delvis samtidigt som MKB-beskrivningen utarbetas. Del- generalplanernas utkast och planförslag kommer att läggas fram för påse- ende, varvid allmänheten kan ge respons om planerna. Man strävar efter att informera om planläggningen och MKB-förfarandet sam tidigt sam t att sam ordna m öten för allm änheten.
Faktaunderlaget och utredningarna som behövs för delgeneralplaneringen erhålls huvudsakligen genom MKB-förfarandet och utgångspunkten är att de utarbetas för att också betjäna planläggningen. Delgeneralplaneringarna av Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker är dock självständiga pro- cesser, som regleras av markanvändnings- och bygglagen. Under plan- läggningarna förs förhandlingar m ed myndigheterna i Kristinestad, Storå och Bötom .
Bild 3.3. MKB-förfarandets och delgeneralplaneringens skeden.
3.5 Tidsplan för bedömningsförfarandet
Innan det egentliga MKB-förfarandet inleddes, lät den projektansvarige göra en grundlig teknisk placeringsplanering på hösten 2011. I planeringen definierades preliminärt antalet turbiner, deras placering, förbindelsevä- garna och sträckningsalternativen för elöverföringen. I placeringsplane- ringen användes utgångsdata för att beakta objekt som är känsliga m ed tanke på miljön, såsom bebyggelse, naturskyddsom råden och sm å sjöar och vattendrag. Den preliminära planen blev klar i januari 2012. Den tek- niska planeringen justeras vid behov under hela MKB- och planförfarandet.
Uppgörandet av MKB-programmet inleddes i slutet av hösten 2011 vid si- dan av den preliminära tekniska planeringen. Kontaktmyndigheten lägger fram MKB-programmet på våren 2012 under en m ånads tid. Det egentliga bedömningsarbetet inleds samtidigt och kompletteras utifrån kontaktm yn- dighetens utlåtande om MKB-programmet. MKB-beskrivningen som inne- håller resultaten av bedömningsarbetet läggs fram till påseende i slutet av 2012 under två m ånaders tid. Bedömningsförfarandet avslutas m ed kon- taktm yndighetens utlåtande på våren 2013.
Delgeneralplanerna som gäller projektet utarbetas sam tidigt som MKB- förfarandet pågår. Planprocessen är inte i sig en del av MKB-förfarandet, m en man strävar efter att samordna den med MKB-förfarandet till väsent- liga delar. Planerna för delaktighet gällande delgeneralplanerna blir klara på våren 2012. Planutkasten bearbetas bland annat utifrån materialet som erhållits i MKB-förfarandet och de färdigställs efter att MKB-beskrivningen är klar. I mån av möjlighet läggs planerna fram till påseende samtidigt som MKB-beskrivningen under vintern 2013. Planerna färdigställs utifrån den erhållna responsen och enligt den preliminära tidsplanen godkänns de på som m aren 2013.
Under MKB-förfarandet ordnas möten för uppföljningsgruppen och för all- m änheten både i MKB-program skedet och i MKB-beskrivningsskedet.
Bild 3.4. Tidsplan för den tekniska planeringen, MKB-förfarandet och del- generalplaneringen.
2011 2012 2013
UPPGIFT 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8
PRELIMINÄR TEKNISK PLANERING Planering av vindkraftverkens placering Elplanering
Vägplanering MKB-PROGRAMSKEDE Beredning av MKB-programmet MKB-programmet till påseende Kontaktmyndighetens utlåtande MKB-BESKRIVNINGSSKEDE Terrängutredningar
Beredning av MKB-beskrivningen MKB-beskrivningen till påseende Kontaktmyndighetens utlåtande DELGENERALPLAN
Beredning av PDB PDB till påseende Beredning av planutkast Påseendetid
Myndighetens utlåtande Beredning av planförslag Planförslag till påseende Godkännande av planen DELTAGANDE Uppföljningsgrupp Möten för allmänheten
4 BESKRIVNING A V PROJEKTET
4.1 Bakgrund och motivering till projektet
Bakgrunden till vindparksprojektet är de klimatpolitiska m ål som Finland har förbundit sig till genom internationella avtal och som m edlem av EU.
Målet med arbets- och näringsm inisteriets klimat- och energistrategi på lång sikt är att höja vindkraftens totala kapacitet i Finland från den nuva- rande kapaciteten på cirka 170 MW (oktober 2010) till 2 500 MW senast år 2020. Energi som produceras med vindkraft är förnybar energi som inte orsakar växthusgasutsläpp.
Bild 4.1. Installerad vindkraftskapacitet i Finland (VTT 2011).
Grunden till den internationella och den från den härledda nationella kli- m atpolitiken är FN:s klimatavtal som ingicks år 1992. Målet m ed kli- m atavtalet är att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig m änsklig påverkan på klim atsystem et.
Begränsningen av industriländernas växthusgasutsläpp preciserades i Kyotoprotokollet från år 1997. Kyotoavtalet ålade varje avtalspart att verkställa nationella program för att m otverka klim atförändringar.
Dessutom har Europeiska unionen slutit ett avtal, klimat- och energipake- tet, som gäller alla m edlemsländer i EU. Målet med klimat- och energipa- ketet är att före år 2020 minska växthusgasutsläppen m ed 20 procent jäm fört med 1990 års nivå. Dessutom är m ålet att höja den förnybara energins andel till 20 procent av EU:s energiförbrukning.
Finlands nationella plan föreslogs för riksdagen i april 2001. I den konsta- terades att man strävar efter att göra energianskaffningen mångsidigare och styra den i en riktning där allt mindre växthusgaser uppstår, bl.a. ge- nom att främja användningen av förnybar energi och kontrollera att plan- läggningen och tillståndspraxisen gör det möjligt att hitta nya platser för kraftverk som använder förnybara energikällor.
Den nationella planen reviderades år 2005 genom en ny redogörelse till riksdagen om Finlands riktlinjer för energi- och klimatpolitiken under den närmaste framtiden. För att m inska växthusgasutsläppen och öka energi- självförsörjningen föreslogs i redogörelsen att m an ska utnyttja vindkraft, vid sidan av vattenkraft och biobränslen. När det gäller att utnyttja vind- kraft konstaterades det att det finns en stor potential längs kusterna och i fjällom rådena, m en fram för allt i havsom rådena.
I november 2008 godkände statsrådet en ny klimat- och energistrategi för Finland. Strategin behandlar klimat- och energipolitiska åtgärder fram till år 2020 och i ett bredare perspektiv ända fram till år 2050.
I de riksomfattande målen för områdesanvändningen betonas att den riksomfattande energiförsörjningens behov borde tillgodoses och m öjlig- heterna att utnyttja förnybara energiformer förbättras. Dessutom ges an- visningar om att vindkraftverk i första hand borde placeras i vind- kraftsparker m ed flera kraftverk.
En m ångsidig energiproduktion har lyfts fram som en central prioritet i Österbottens landskapsprogram för åren 2011–2014. Vindförhållandena i det österbottniska kustområdet konstateras ge utmärkta förutsättningar för en ökad vindkraftsproduktion.
I Österbottens landskapsöversikt ingår en vision om att Österbotten år 2040 ska vara känt som en verklig föregångare inom förnybar produktion och för sina stora vindkraftsparker. Målet är att Österbotten ska vara kol- dioxidneutralt i fråga om värm eproduktion och trafik år 2040.
I Österbottens landskapsplan, som har fastställts, har områden som läm - par sig för vindkraftsproduktion anvisats (m iljöm inisteriet, decem ber 2010). Österbottens förbund bereder dessutom etapplandskapsplan 2, som ska komplettera landskapsplanen i fråga om energiförsörjningen.
Etapplandskapsplanen omfattar förnybar energiproduktion, med betoning på vindkraften.
Enligt Finlands vindatlas är Lappfjärds och Lakiakangas vindparksområden m ycket lämpliga för vindkraftsproduktion med avseende på vindförhållan- dena. Dessutom stödjer vägnätet på om rådena anläggningen av vind- kraftsparkerna och markens bärighet är god. Om rådena i Lappfjärd och Lakiakangas strider inte i betydande grad m ot den nuvarande eller plan- lagda markanvändningen och ligger tillräckligt långt från närmaste bebyg- gelse.
4.2 Vindkraftsparkens placering och markanvändningsbehov
Vindkraftsprojektet består av två närliggande vindparksom råden. Plane- ringsområdet för Lappfjärds vindkraftspark ligger cirka nio kilom eter från Kristinestads centrum mot sydost och dess areal är cirka 4 800 hektar.
Största delen av området ligger i Kristinestad och cirka 60 hektar i Storå kom m un.
Planeringsområdet för Lakiakangas vindkraftspark ligger cirka en kilometer öster om Lappfjärds vindkraftspark och dess areal är cirka 4 500 hektar.
Lakiakangas vindkraftspark ligger till största delen i Storå, m en cirka 1 800 hektar ligger i Kristinestad och 80 hektar i Bötom kom m un.
Vindkraftverken kommer att placeras minst en kilometer från närmaste be- byggelse. Avståndet mellan kraftverken kommer att vara 500–800 m eter.
För anläggningen av kraftverken behövs en trädfri yta på högst en hektar.
Det befintliga vägnätet utvidgas så att det m öjliggör transporttrafik till kraftverksområdena. Beroende på vilket alternativ som väljs byggs högst cirka 50 kilometer nytt vägnät och vägnät som ska förbättras på Lappfjärds vindparksområde och cirka 40 kilometer på Lakiakangas vindparksområde.
Beroende på vilket kraftlinjealternativ som väljs byggs en cirka 30 kilometer 110 kV luftledning för överföringen av den el som vindkrafts- parkerna producerar.
För Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker utarbetas delgeneralpla- ner som möjliggör ansökan om bygglov. Vindkraftsparkerna ligger huvud- sakligen på det område som har anvisats som om råde läm pligt för vind- kraftsproduktion i framtida Österbottens etapplandskapsplan 2, som gäller energiförsörjningen.
Det bör observeras att projektets tekniska dim ensioner i detta skede är prelim inära och att de kan ändras under MKB-förfarandet allt eftersom ut- redningarna fram skrider.
Bild 4.2. Vindkraftsparkernas planeringsområden enligt det största alterna- tivet (alternativ 3) i Lappfjärd och Lakiakangas samt den planerade kraft- ledningens sträckning.
4.3 Vindkraftverk
Lappfjärds och Lakiakangas vindkraftsparker skulle bestå av sam m anlagt cirka 100 vindkraftverk. Enhetseffekten för den typ av vindkraftverk som ska användas är cirka 3 MW, och den sammanlagda kapaciteten skulle vara cirka 300 MW. Den tekniska och kom m ersiella utvecklingen under de kommande åren inverkar på det slutliga antalet kraftverk och på enhets- storleken.
Ett vindkraftverk består av ett cirka 140 meter högt torn, ett m askinrum och en trebladig rotor. Det cylindriska ståltornet bultas fast i betongfunda- m entet. Rotorbladets längd är cirka 60 m eter och rotorbladens diam eter cirka 120 m eter. Vindkraftverkets högsta höjd är 200 m eter.
För att optimera produktionen strävar man efter att placera kraftverken så högt som möjligt och så att avstånden mellan dem m otsvarar diam etern för m inst 4−6 rotorer. I praktiken ska avstånden m ellan kraftverken vara m inst cirka 500–800 m eter.
Bild 4.3. Principskiss av det vindkraftverk som ska bedömas i MKB- förfarandet. Höjden på vindkraftverkets cylindriska ståltorn är 140 meter och rotorbladet är 60 meter. Vindkraftverkets maximala höjd är således to- talt 200 meter.
Bild 4.4. Exempel på ett 3 MW vindkraftverk (i bakgrunden) och dess ro- torblad (WinWinD).
4.4 Vindkraftverkens fundament
Valet av fundamenttyp görs separat för varje vindkraftverk utifrån m ark- underlaget på varje enskild plats. Det lämpligaste och mest kostnadseffek- tiva sättet att bygga fundament ska väljas separat för varje vindkraftverk utifrån resultaten av de m arkundersökningar som görs senare. Enligt ut- gångsuppgifterna är den teknik för fundamentbygge som ska tillämpas an- tingen stålbetongfundament som vilar på marken, stålbetongfundam ent m ed m assabyte eller fundam ent förankrat i berg.
I projektets planeringsskede genom förs prelim inära undersökningar av jordm ånen genom att borra testhål i området kring ett eventuellt kraftverk.
Inom vindkraftverksområdena genomförs preciserande undersökningar av jordm ånen för den slutliga dimensioneringen av fundam enten och detalj- planeringen.
Den m ängd betong som behövs för varje fundam ent är 300–
600 kubikmeter (m3) beroende på kraftverkets storlek, tornets konstrukt- ion och jordmånens egenskaper. Om projektet förverkligas enligt det största alternativet (cirka 100 kraftverk) kommer den totala mängden be- tong som behövs för fundam enten att uppgå till 30 000–
60 000 kubikmeter. Den mängd stål som behövs är några tiotal ton per fundament, det vill säga den totala m ängden stål som behövs för vind- kraftsparken är cirka 1 000–2 000 ton.
Bild 4.5. Anläggning av ett stålbetongfundament som vilar på marken (Bild: Leila Väyrynen/FCG).
4.4.1 Stålbetongfundament som vilar på marken
Om m arken har tillräcklig bärighet, byggs vindkraftverket vilande på m ar- ken. Markens bärighet ska vara sådan att sättning inte uppstår till följd av belastning från vindkraftverket. Bärande m arkstrukturer är bland annat olika m oräner, sandsorter och naturgrus.
Diam etern på ett stålbetongfundament som vilar på m arken är cirka 20–
25 m eter och höjden cirka 1–2 m eter. I anläggningsskedet avlägsnas först trädbeståndet på ett cirka 50 x 50 meter stort om råde där fundam entet ska byggas. Därefter gjuts stålbetongfundamentet ovanpå ett tunt skikt av grus eller kross. Efter gjutningen täcks fundam entet m ed jordm aterial.
Bild 4.6. Stålbetongfundament som vilar på marken.
4.4.2 Stålbetongfundament med massabyte
Om den ursprungliga marken på området där vindkraftverket ska byggas inte har tillräcklig bärighet, väljs stålbetongfundament med massabyte. Då grävs först de lösa ytjordlagren bort under fundamentet. Bärande och täta m arkskikt nås vanligen på 1,5–5 meters djup. Efter grävningen fylls gropen
Betong
Jordmaterial Jordmaterial
m ed naturgrus eller kross. I de tunna skikten packas materialet genom vib- rations- eller fallviktspackning. Stålbetongfundamenten gjuts ovanpå fyll- ningen.
Fundamenten har samma dimension som fundament som vilar på marken, utan m assabyte.
Bild 4.7. Stålbetongfundament och massabyte.
4.4.3 Fundament förankrat i berg
Om det finns kalt berg på området, kan fundam enten förankras direkt i berget. Stålbetongfundament förankrat i berg kan användas i sådana fall där berget kommer i dagen och ligger nära markytans nivå. Först sprängs ett om råde för fundamentet i berget och därefter borras hål för stålanka- ren.
Antalet ankaren och deras djup beror på bergets art och vindkraftverkets tyngd. Efter förankringen gjuts stålbetongfundam entet i den reservering som gjorts i berget.
Vid användning av förankring i berget är stålbetongfundam entets storlek vanligen mindre än vid andra sätt att bygga ett stålbetongfundam ent.
Bild 4.8. Fundament förankrat i berg.
Betong
Jordmaterial Jordmaterial
Betong
Grus eller kros s
Stålankaren
4.5 Bygg- och servicevägar
För anläggningen av vindkraftverken behövs ett vägnät i gott skick som kan användas året runt. Vägarna ska vara cirka sex m eter breda. Vid di- m ensioneringen av vägar och anslutningar som ska byggas bör dessutom beaktas att vindkraftverkens rotorblad levereras till platsen m ed special- transporter som är över 50 meter långa. Därför krävs m er utrym m e än norm alt för anslutningar och kurvor. Vägarnas maximala lutning är tio pro- cent och m insta krökningsradie 50–60 meter. För anläggningen av vägarna används kross eller naturgrus. Längden på de vägar som ska byggas eller iståndsättas är totalt cirka 90 kilometer, om vindkraftsparkerna förverkli- gas enligt det största alternativet.
Längs vägarna transporteras byggmaterial och m ateriel som behövs för resningen av vindkraftverken. Efter anläggningen används vägnätet för service- och övervakningsåtgärder vid vindkraftverken. Vägarna betjänar också lokala m arkägare och andra som rör sig på om rådet.
Bild 4.9. Servicevägar som ska byggas eller iståndsättas i samband med projektet.
4.6 Elöverföring inom vindkraftsparken
Vindkraftverkens generatorspänning är vanligen en kilovolt (kV) eller m er.
Spänningen höjs med en transformator inuti kraftverket till det inre elöver- föringssystemets m edelspänningsnivå (vanligen cirka 20–45 kV). Därefter överförs vindkraftselen med jordkabel till en elstation som ska byggas på vindparksområdet. Vid elstationen höjs spänningsnivån till 110 kilovolt med
en transformator. Man strävar efter att överföra elen med så hög spänning som möjligt i varje del, för att minska elförlusten. Samtidigt minskas tvär- snittsytan i den ledare som används i överföringsnätet.
4.6.1 Elstation
Det behövs cirka 0,5 hektar för den elstation som ska placeras på området.
Stationen består av en eller två transformatorer, ställverk, en ändstolpe som behövs för anslutning av en 110 kilovolts ledning och en byggnad som skydd för den nödvändiga apparaturen. Byggnadens yta är cirka 30–
70 kvadratmeter. Vid stationen placeras eventuellt också en cirka 20–
30 m eter hög m ast för datakom m unikation.
Bild 4.10. Exempel på en elstation.
4.6.2 Kabeldragning inom vindkraftsparken
El- och dataöverföringskablar inom parken grävs ned i ett kabeldike som norm alt är 0,5–1 m eter djupt. Kabeldiket är vanligen cirka en m eter brett.
Största delen av kabeldikena placeras i anslutning till transportvägarna.
Om kablarna placeras på ett annat ställe än längs vägen, behövs en cirka fyra m eter bred och trädfri korridor under anläggningstiden.
Kablarna kopplas samman i små byggnader på parkområdet. Ytan på de så kallade parktransformatorstationerna är vanligen cirka 3–10 kvadratmeter.
Tack vare kopplingsmöjligheterna kan man inom parken, till exempel i an- slutning till underhåll och vid fel, skapa alternativa elöverföringsrutter. På så sätt kan m an skapa så sm å elfria om råden som m öjligt.
4.6.3 Dataöverföring
Övervakningen av både produktionen och elöverföringen sker genom fjär- rövervakning med hjälp av olika automatiska system. På området placeras därför datakommunikationskablar och fördelningsskåp som behövs för att dirigera trafiken. Man strävar efter att placera datakommunikationskablar-
na och fördelningsskåpen i vägrenen i samma kabeldiken som elkablarna på cirka 0,5–1 m eters djup.
4.6.4 Jordning av elapparater
Till elarbetena hör också jordning av vindkraftverken och andra elappara- ter, för att garantera arbetssäkerheten för service- och m onteringsperso- nalen. Som en del av jordningssystemet byggs också ett åskskydd, för att undvika skador på apparaturen och garantera säkerheten för m änniskor och djur som rör sig på om rådet när det åskar.
4.7 Elöverföring utanför vindkraftsparken 4.7.1 A llmänt
En 110 kilovolts (kV) kraftledning ska ansluta vindkraftsparken till en el- station med namnet Kristinestad som just nu håller på att byggas norr om staden Kristinestad. Enligt den preliminära planen ska kraftledningen helt och hållet dras som en luftledning. För elöverföringen utanför vindkraft- sparken har olika alternativ utarbetats. Alternativen presenteras separat i kapitel 7.
4.7.2 Stolpar
Stolparna är antingen stagade portalstolpar eller fristående stålstolpar i fackverkskonstruktion. De stagade portalstolparna är antingen av trä eller av stål. Stolparna är cirka 18–23 meter höga. På enskilda ställen används eventuellt fristående stolpar i fackverkskonstruktion, till exempel som vin- kelstolpar. Stolparna placeras m ed cirka 200–250 m eters m ellanrum .
Bild 4.11. Exempel på en 110 kV luftledning med stagade portalstolpar.
4.7.3 Ledningsområde
Om en 110 kV luftledning byggs på ett nytt m arkom råde krävs en cirka 26–30 meter bred trädfri ledningsgata. Dessutom kom m er en tio m eter bred kantzon på båda sidor om ledningsgatan. På denna zon begränsas trädens tillväxt, för att förhindra att de faller ned på ledningen.
Bild 4.12. En typteckning på en 110 kV luftledning, inklusive stagad portal- stolpe, ledningsgata, kantzoner och ledningsområde.
Man strävar efter att placera ledningssträckningen i samband m ed befint- liga ledningsgator där det är möjligt. De befintliga ledningskorridorerna breddas från fall till fall med 0–38 meter. Breddningen av ledningsgatan beror bl.a. på den typ av stolpe som ska användas, de befintliga ledningar- na samt på kraftledningar som eventuellt ska rivas. På en del avsnitt strä- var m an efter att utreda om det är m öjligt att köpa den befintliga ledning- en och om den kan användas eller om man måste riva den och bygga en ny i stället. I mån av möjlighet strävar man också efter att använda stolpar som är gem ensam m a m ed andra aktörer.
Ledningsområdet består av en ledningsgata och en kantzon, vars bredd är tio m eter på vardera sidan om ledningen. Hela ledningsom rådet är alltså 46 m eter brett. Den projektansvarige löser in en begränsad nyttjanderätt för ledningsom rådet.
Bild 4.13. En typteckning på en 110 kV och en 400 kV luftledning, inklusive stagade portalstolpar, ledningsgator, kantzoner och ledningsområden.
4.7.4 Sätt att verkställa ledningssträckningarna
Under projektet har m an granskat alternativa sätt att verkställa kraftled- ningssträckningarna samt elöverföringen inom ram en för vindparkspro- jektet. Sträckningsalternativen och tvärsnitt av ledningsgatorna beskrivs i bilaga 1. Utgångsläget i bilagan avspeglar inte den nuvarande situationen, utan situationen efter att Fingrid har byggt elstationen Kristinestad och ledningarna på 400 kV till området. I planerna antas också att EPV Vind- kraft Ab:s vindkraftsprojekt i Öm ossa förverkligas.
På bild 4.14 presenteras delområdena i alternativen för den planerade elö- verföringsrutten. På delområde A1 kommer en 400 kV, en 110 kV och två 220 kV luftledningar samt CPC:s och EPV:s gemensamma 110 kV luftled- ning i fackverkskonstruktion att placeras sida vid sida. Ledningsgatan breddas då med cirka 16 meter. Alternativt (A) bygger CPC och EPV egna 110 kV ledningar m ed stagade stolpar bredvid varandra. Byggandet av CPC:s kraftledning breddar ledningsgatan m ed cirka 38 m eter.
På delområde B1 kan man riva Fingrid Oyj:s oanvända 220 kV ledning och i stället bygga CPC:s och EPV:s gemensamm a 110 kV luftledning i fack- verkskonstruktion. I så fall behöver ledningsgatan inte breddas. Det är också m öjligt (B) att den ena aktören ansluter sig till Fingrid Oyj:s ledning m ed en spänning om 110 kV och att den andra bygger en egen 110 kV ledning bredvid. Båda skulle vara ledningar m ed stagade portalstolpar.
Ledningsgatan skulle då breddas m ed cirka 15 m eter.
På avsnitt C finns det tre genomförandemöjligheter: Bredvid Fingrid Oyj:s 400 kV ledning byggs EPV:s och CPC:s gem ensam m a 110 kV ledning i fackverkskonstruktion, i stället för den befintliga 110 kV ledningen som rivs (C2) (ledningsgatan breddas m ed 2 meter). Om den befintliga 110 kV led- ningen inte rivs, kommer den att finnas m ellan EPV:s och CPC:s sam t Fingrid Oyj:s ledningar, och ledningsgatan breddas m ed 18 m eter (C1).
Om EPV:s kraftledning inte byggs och den befintliga 110 kV ledningen inte
rivs, byggs CPC:s nya 110 kV ledning bredvid de befintliga ledningarna och ledningsgatan breddas m ed 16 m eter (C).
Bild 4.13. Översikt över den anslutande kraftledningen och avsnitten i de olika genomförandealternativen.
På det nordligaste avsnittet av område D är det m öjligt att bygga EPV:s och CPC:s gemensamma 110 kV luftledning i fackverkskonstruktion bredvid Fingrid Oyj:s 400 kV ledning (D2). I så fall breddas ledningsgatan bara m ed 2 meter. Om ett sam arbete m ed EPV inte är m öjligt, byggs en ny 110 kV ledning m ed portalstolpar, och ledningsområdet breddas med cirka 21 m eter. Om luftledningen ligger på samma sträckning som Fingrid Oyj:s 400 kV ledning, är det m öjligt att lägga till ledare för en spänning av 110 kV till samma portalstolpar, och då byggs ingen egen ledning på av- snittet (D1).
På område E byggs en ny 110 kV luftledning m ed stagade portalstolpar från vindparksom rådet ända till det befintliga ledningsom rådet.
Sträckningen för elöverföringen och genomförandesättet kommer att preci- seras när planeringen framskrider och möjligheterna att sam arbeta m ed andra aktörer har utretts.
4.8 A nläggning av vindkraftsparken
En stadig plattform för lyftanordningarna byggs före resningen av vind- kraftverken. Monteringsom rådena är cirka 60 x 80 m eter stora och yt-
