Arbetsrelaterad stress
En kvalitativ intervjustudie om arbetsrelaterad stress inom vården
Lina Lönnqvist
Examensarbete för (YH)-examen inom social- och hälsovård Utbildning: Sjukskötare (YH)
Ort och årtal: Vasa 2020
Författare: Lina Lönnqvist
Utbildning och ort: Sjukskötare, Vasa Handledare: Anna-Lena Nieminen
Titel: Arbetsrelaterad stress – En kvalitativ intervjustudie om arbetsrelaterad stress inom vården.
_________________________________________________________________________
Datum 19.4.2020 Sidantal 29 Bilagor 3
_________________________________________________________________________
Abstrakt
I examensarbetet har skribenten valt att behandla ämnet arbetsrelaterad stress. Den arbetsrelaterade stressen är idag ett tilltagande hälsoproblem bland vårdpersonal och många vårdare upplever arbetsrelaterad stress någon gång under sin verksamma yrkeskarriär. Det råder brist på personal vilket gör att arbetet omfördelas på befintlig personal. Ur arbetsgivarens synvinkel betyder det att man ökar produktiviteten medan det ur arbetstagarens synvinkel innebär ökad arbetstid, övertid och tär på krafterna.
Syftet med denna studie är att tillföra mer kunskap om arbetsrelaterad stress. Skribenten vill också ta reda på hur vårdpersonalen påverkas av digitaliseringen, samt hur man kan förebygga arbetsrelaterad stress. I studien har skribenten valt att använda sig av följande tre frågeställningar: 1. Vad orsakar arbetsrelaterad stress? 2. Hur påverkas vårdpersonal av digitaliseringen? 3. Hur kan man förebygga arbetsrelaterad stress?
En kvalitativ studie har gjorts och under studien har skribenten intervjuat fyra företagshälsovårdare i Österbotten. Intervjuerna genomfördes vintern 2020 av företagshälsovårdare med olika långa arbetserfarenheter. Resultatet av intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och som teoretisk
utgångspunkt har Antonovskys teori KASAM samt Robert Karasek och Töres Theorells teori Krav-Kontroll-Stöd använts.
I det slutliga resultatet framkom att arbetsrelaterad stress inom vården är allmänt förekommande och att många vårdare påverkas av stress i sitt arbete varje dag. Det framkom även att brister av olika slag, samt ökade krav på varje enskild vårdare var faktorer som kunde kopplas till arbetsrelaterad stress. En annan faktor som påverkade vårdpersonalen var digitaliseringen. Den kunde upplevas positiv om den fungerade väl, men den kunde även upplevas tidskrävande och stressande i många fall. Faktorer som konstaterades förebygga arbetsrelaterad stress var återhämtning, andningspauser, samt en välformad struktur i arbetet.
_________________________________________________________________________
Språk: Svenska Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, stress, vårdpersonal
_________________________________________________________________________
Author: Lina Lönnqvist
Degree Programme: Nurse, Vaasa Supervisor(s): Anna-Lena Nieminen
Title: Work Related Stress – A Qualitative Study of Work Related Stress in Health Care _________________________________________________________________________
Date 19.4.2020 Number of pages 29 Appendices 3
_________________________________________________________________________
Abstract
The writer has in the exam paper chosen to cover the subject of work related stress. Today work related stress is a growing health issue among health care staff. Many health care worker experience work related stress some time during their active career. Due to lack of staff work is distributed among the currently available staff.
From the employer's point of view it means that you raise productivity, whilst it from the employee's point of view means longer working hours, increased overtime and exhaustion.
The purpose of this study is to add to the knowledge of work related stress. The writer also wants to find out how health care workers are impacted by the digitization and how one can prevent work related stress. The writer has in the study chosen to use the following three questions: 1. What causes work related stress? 2. How are health care workers affected by the digitization? 3. How can you prevent work related stress?
A qualitative study has been done and during the study the writer has interviewed four company health care workers in Ostrobothnia. The interviews were conducted during the winter of 2020 with company nurses with varying lengths of work experience in the field.
The result of the interviews was later analyzed using qualitative content analysis and as a theoretical starting point Antonovsky's KASAM-theory and Robert Karasek and Töres Theorell´s Demand-Control-Support theory has been used.
The final result showed that work related stress in health care is a generally occurring issue and that many health care workers are affected by stress in their every day work. It showed that flaws of varying kind and rising demands on every individual health care worker were factors that could be linked to work related stress. Another factor that affected health care workers was the digitalization. It could be experienced as positive if working well, but it could also be experienced as time consuming and stressful in many cases. Factors that were found to prevent work related stress were recovery, pauses and a well shaped work structures.
_________________________________________________________________________
Language: Swedish Key words: Work related stress, stress, health care workers _________________________________________________________________________
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Beskrivning av stress ... 2
2.2 Stress relaterat till utmattning och utbrändhet ... 5
2.3 Arbetsrelaterad stress ... 7
2.4 Företagshälsovårdarens roll vid arbetsrelaterad stress ... 8
2.5 Digitaliseringens påverkan på vårdpersonal ... 9
2.6 Förebyggande av stress... 9
3 Två teorier om arbetsrelaterad stress ... 11
3.1 Känsla av sammanhang – KASAM av Aaron Antonovsky ... 11
3.2 Hur Antonovsky beskriver hälsa ... 12
3.3 Krav-kontroll-stöd av Robert Karasek och Töres Theorell ... 13
4 Syfte och frågeställning ... 13
5 Metod... 13
5.1 De kvalitativa intervjuerna ... 14
5.2 Val av deltagare och det praktiska genomförandet ... 14
5.3 Etiska överväganden ... 15
5.4 Kvalitativ innehållsanalys ... 16
6 Resultat... 17
6.1 Olika slag av brister... 18
6.2 Krav och press ... 19
6.3 Stöd och samarbete saknas ... 20
6.4 Digitaliseringens påverkan på vårdpersonal ... 20
6.5 Andningspauser och återhämtning ... 21
6.6 Strukturerat arbete ... 22
7 Diskussion ... 22
7.1 Metoddiskussion ... 23
7.2 Resultatdiskussion ... 24
Källförteckning
Bilaga 1 Informationsbrev Bilaga 2 Samtyckesblankett Bilaga 3 Intervjufrågor
1 Inledning
Stress ingår i många människors vardag och alla människor upplever stress någon gång i livet. I dagens samhälle är det inte alltid så lätt att undvika den stress som man dagligen utsätts för. Vi lever i ett samhälle där man som människa ständigt påverkas av olika stressfaktorer i form av krav som dels ställs av en själv men dels ställs av andra. Samtidigt påverkas vi ständigt av digitaliseringen, det ökade informationsflödet och inverkan på upplevd stress i arbetslivet. Jag har valt att behandla ämnet arbetsrelaterad stress hos vårdpersonal eftersom det är allmänt förekommande och blir allt vanligare i dagens samhälle.
Stress kan upplevas olika för varje människa, det som uppfattas påfrestande för den ena människan behöver inte nödvändigtvis uppfattas påfrestande för den andra. Varje människa har olika förutsättningar för att motstå stress både psykiskt, fysiskt och socialt. Det finns många olika faktorer som spelar roll i hur vi upplever stress i vardagen. Ekonomi, kärleksliv, motion och arbete är några av de faktorer som påverkar stressnivån i vår kropp. (Assadi &
Skansén 2000, s.15)
Sparåtgärder inom vården görs i form av nedskärning av personal samtidigt som mängden arbete ska förbli detsamma som tidigare. Detta leder i sin tur till att den arbetsrelaterade stressen men även kraven på varje enskild vårdare, ökar. Under de senaste årtionden har psykisk ohälsa bland befolkningen ökat och tillsammans med stressrelaterade symtom har detta blivit en av de vanligaste orsakerna till många arbetsrelaterade sjukskrivningar.
(Danielsson et al, 2009)
I Finland får man inte ersättning om man är sjukskriven för utmattning. Till skillnad från i Sverige krävs det i Finland att man diagnostiserats med depression för att få ersättning då man är sjukskriven. Utmattningssyndrom klassas som ett symtom och räknas inte som någon sjukdom, vilket inte ger någon rätt till ersättning vid sjukskrivning i Finland. Om man blir sjukskriven för stress i Finland handlar det alltid om korta sjukskrivningsperioder utan ersättning. (Rosenback, 2019)
2 Bakgrund
I detta kapitel kommer skribenten att skriva mera om ämnet stress och vad som händer i kroppen när vi utsätts för olika stressreaktioner. Jag har även valt att skriva om företagshälsovårdarens roll vid arbetsrelaterad stress och i kapitlet tas även digitaliseringens inverkan på vårdarbetet upp och sist behandlas förebyggande av arbetsrelaterad stress.
2.1 Beskrivning av stress
Som tidigare redan nämnts är stress något som alla människor utsätts för någon gång i livet och under sin verksamma yrkeskarriär. Stress kan uppkomma genom fysisk eller psykisk påfrestning och kan bero på både yttre och inre faktorer som människan utsätts för. En händelse på arbetsplatsen, tung fysisk ansträngning, infektion, dåliga kostvanor, brist på sömn, för mycket stillasittande, olika livshändelser och traumatiska upplevelser är bara några av de faktorer som kan påverka människans välmående och som även utgör en belastning i form av stress för människan. (Lundberg & Wentz, 2004 s.36-37) Ordet stress är en term som står för kroppens reaktion på olika påfrestningar. Den rätta benämningen på de utlösande faktorerna är ”stressorer” (Herlofson, 2014 s.92)
Varje människa upplever stress på olika sätt. Detta beror på hur vi uppfattar en situation, vår livsstil, genetiska faktorer, vårt eget hälsotillstånd osv. Tyvärr händer det lätt att kroppen vänjer sig vid de olika stressreaktionerna, detta fenomen kallas för habituering, och det är viktigt att komma ihåg att både akut och kronisk stress är något som i längden kan leda till alvarliga påföljder. (Lundberg & Wentz, 2004 s.37)
När kroppen utsätts för akut stress överförs både syre och näringsämnen till det centrala nervsystemet samt de kroppsdelar som är i behov av en snabb aktivering. (Lundberg &
Wentz, 2004 s.75) När kroppen känner att man är i ”fara”, dvs de reaktioner som uppstår i kroppen vid en akut stressreaktion, gör att blodtrycket stiger, hjärtfrekvensen ökar samtidigt som stresshormoner utsöndras i blodet. Detta tillför mera energi till kroppen och bidrar till att öka kroppens koncentrationsförmåga. De organ som finns i magtarmkanalen får i sin tur ett minskat blodflöde. Köns- och tillväxthormoner dämpas och blodets koagulationsförmåga ökas vilket minskar blodförlust om man råkar ut för en skada. Dessa funktioner är normala vid en kortvarig stressreaktion och är nödvändiga för att skydda vår hälsa under en viss tid.
Det är dock viktigt att kroppen snabbt återgår till det normala, dvs den akuta aktiveringen i kroppen tar slut och gör så att kroppen får tillfälle för vila och återhämtning. (Lundberg &
Wentz, 2004 s.34-35)
Kortisol är ett hormon som utsöndras i kroppen när man utsätts för en stressreaktion.
Stressreaktionen leder i sin tur till ett förhöjt kortisolvärde i kroppen som kan mätas från saliven. Om kroppen utsätts för en långvarig stressreaktion kan det orsaka skadliga förändringar i kroppens fettämnesomsättning, höja koagulationsfaktorer i blodet och även orsaka störningar i kroppens egna immunförsvar. Tillsammans kan detta leda till en inflammationsreaktion. (THL, 2019)
Förhöjda kortisolvärden existerar vid kroniska sjukdomar, diabetes, depression, anorexia nervosa, bukfetma och vid hård fysisk träning. Om kortisolnivåerna i kroppen hålls på en förhöjd nivå under en längre tid kan detta orsaka alvarliga skador på flera organ i kroppen.
Låga kortisolvärden existerar till exempel vid kronisk trötthet, funktionsstörningar i sköldkörteln, premenstruella symtom och reumatism. Stressen ökar det onda kolesterolet (LDL-kolesterol) och minskar det goda kolesterolet (HDL-kolesterolet) (Lundberg &
Wentz, 2004 s.75-76)
Vår kropp är en sammansatt organism där ingen funktion bör vara ”ur bruk”. Alla funktioner som vi kan observera i människokroppen behövs för att bilda en fungerande helhet. Detta gäller även samarbetet mellan psyke och kropp samt de andra fysiologiska kroppsfunktionerna. (Lundberg & Wentz, 2004 s.76-77)
Tre olika faser av stress
Det finns tre olika faser av stress: Akut stress, långvarig stress och utmattning. (Hasson, 2008, s.41) Den första fasen, dvs den akuta stressen, påverkar kroppens förmåga att kunna överleva och klara av olika utmaningar eller hot. Syftet med denna reaktion är att förflytta den kraft och energiflöde till de kroppsdelar som i stunden är mest i behov av kraft och energi. Det kan vara fråga om att springa till bussen eller att bli jagad av någon. Vid akut stress börjar hjärtat slå snabbare samtidigt som andningsfrekvensen ökar. Detta behövs för att kroppens större muskulaturer, tex benmuskulaturen, ska få tillräckligt med syre.
Blodkärlen drar ihop sig för att minimera risken för större blödning vid eventuell skada.
(Hasson, 2008, s.41)
När kroppen strävar efter överlevnad, minskar energiflödet till de mindre viktiga
kroppsfunktionerna. Detta leder i sin tur till att blodflödet till magtarmkanalen minskar och b la påverkar kroppens vatten och saltutsöndring, matspjälkningskanal och gör att kroppens infektions- och smärtkänslighet minskar. (Hasson, 2008, s.42).
Stress kan definieras som kroppens sätt att varva upp när den utsätts för någon typ av påfrestning, något som är friskt och en helt naturlig reaktion för kroppen när den utsätts för stressorer. Besvär kan uppstå först när kroppen inte längre får möjlighet till återhämtning under flera månader eller till och med år. (Theorell, 2012. s.39-40) Kroppen behöver ständigt tid för både återhämtning och avkoppling och om den av någon anledning inte får möjlighet att återhämta sig efter en stressreaktion, kan detta bidra till att kroppen åldras för tidigt. Vid akut psykisk stressreaktion är dock denna inte lika lämplig eftersom man sällan har någon nytta av ökad energimobilisering samt ökad muskelkraft vid vardagliga stressreaktioner.
(Hasson, 2008, s.42).
Om kroppen under en längre tid utsätts för stress utan att få någon möjlighet för återhämtning leder den långvariga stressen till ökad produktion av stresshormon vilket leder till försämrad återhämtningsförmåga och sömnproblem. Man lär sig redan i ung ålder att lyssna på kroppen och under en stressituation skickar kroppen ständigt signaler om stressen, om man då inte lyssnar blir dessa signaler med tiden allt starkare. Man kan drabbas av symtom som huvudvärk, koncentrationssvårigheter och ständig trötthet. (Hasson, 2008, s.43-45)
Men som med allt annat kan även kroppen vänja sig med dessa symtom som i slutändan blir allt alvarligare. (Hasson, 2008, s.45) När man ignorerat kroppens signaler under alltför lång tid drabbas man av den så kallade utmattningen. Det kan handla om både medveten och omedveten ignorans. Det kan vara fråga om att en person inte har förstått vad det betyder att drabbas av långvarig stress eller att personen i fråga helt enkelt inte vet hur man ska hantera dessa signaler. (Hansson, 2008, s.45-46) Mer om utmattning tas upp i kapitel 3.
Positiv stress
All stress behöver inte vara negativ. Det finns nämligen också något som kallas positiv stress. Om man lyckas hålla stressen på en måttlig nivå påverkas inte vår kropp negativt av den. Stressen är en naturlig förutsättning hos människan, men hur vet man då om stressen är positiv eller negativ? Nervositeten vi känner inför t ex ett prov får oss att bli extra peppad och gör att vi fokuserar på att lösa de problem vi ställs inför. Om vi känner oss involverade i och intresserade av ett arbete är det positivt med en måttlig stressnivå i vår kropp och ser vi dessutom resultat i det vi åstadkommit omvandlas stressen från en belastning till en positiv
utmaning. (Assadi & Skansén, 2000 s.12) En utmaning kan t.ex. beskrivas som positiv när människan känner sig nöjd över sitt resultat eller sin prestation även om det innebar att ta en risk och ställas inför en tillfällig, positiv stress. (Arnetz & Ekman, 2013 s.88)
Negativ stress
Men den positiva stressen kan även övergå till en negativ stress för vår kropp. Vi behöver alla låta vår kropp vila, få tid för återhämtning och avkoppling för både kropp och själ. Om vi inte själva ger oss tid för detta, kommer våra fysiska och psykiska krafter till sist att ta slut. Det gäller att hitta en balans mellan den positiva och negativa stressnivån för att kunna må bra. (Assadi & Skansén, 2000 s.12)
Stressen kan förbli långvarig, intensiv och återkommande. När vi får en känsla av att både den fysiska och psykiska kraften påverkar oss negativt samtidigt som kroppen töms på all kraft är det frågan om negativ stress. När stressen ”griper tag” om oss istället för att pusha oss framåt omvandlas det positiva till det negativa. Negativ stress kan drabba vilken människa som helst precis när som helst i livet. (Assadi & Skansén, 2000 s.12-13)
Den negativa stressen kan leda till en kronisk trötthet och ge oss en känsla av att vara otillräcklig. Man känner sig jagad, irriterad, minnet sviker och man kan drabbas av inlärningssvårigheter. Ett problem leder till ytterligare ett problem och i allvarligare fall kan man även drabbas av depression, ångest och hjärtinfarkt. Till sist kan man hamna i en sorts ond cirkel, där man inte längre hittar någon utväg. Detta är den mest allvarliga, negativa reaktionen som tillkommer och som i värsta fall kan leda till självmord. Det är viktigt att inte nonchalera den negativa stressen utan istället ta den på största, möjliga allvar. (Assadi
& Skansén 2000 s.12-13)
2.2 Stress relaterat till utmattning och utbrändhet
När man pratar om utmattning och utbrändhet syftar man ofta på samma saker, men vilket begrepp är egentligen mest korrekt att använda? Idag anser man att syftet med dessa två benämningar i princip betyder samma sak men att vi borde använda ordet utmattning istället för utbrändhet. Ordet ”Utbrändhet” är en svensk översättning av det amerikanska ordet
”Bornout” och är egentligen ingen medicinsk term. Man kan säga att den engelska betydelsen för ordet är urladdning, något som går att jämföra med ett batteris urladdning.
Den svenska betydelsen för ordet är något oåtkalleligt skadat, med andra ord även utbränt, vilket idag anses som en olämplig beskrivelse av tillståndet. När arbetstagaren sjukskrivs för
arbetsrelaterad psykisk ohälsa bör man därför använda en annan term, dvs utmattning.
(Socialstyrelsen, 2003, s.7)
I Finland anses utmattningssyndrom endast vara ett symtom, alltså ingen medicinsk sjukdom. Utmattningen i sig är alltså inget som ska medicineras och går ofta hand i hand med en depressionsdiagnos, dvs utmattningen är en del av depressionen. I Finland har 2,5 % någon gång lidit av svår, arbetsrelaterad utmattning och en betydande ökning kan ses där upp till 25% under de senaste 12 månaderna drabbats av utmattning i Finland. (Terveysportti, 2018) På finska pratar man om ”työuupumus” som betyder arbetsutmattning. Utmattning i arbetet orsakas av en obalans mellan prestation och förväntning som pågått under en längre tid. Detta innebär en stor påfrestning som på sikt kan leda till utmattande trötthet och andra arbetsutmattande symtom. (Arbetshälsoinstitutet, 2019).
Utmattning kan uppträda när man länge påverkats negativt av all stress. Utmattningen kan vara arbetsrelaterat och kan b la orsakas av för stor arbetsmängd, tidsbrist eller brist på kontroll. Att klara av att stiga upp på morgonen och påbörja en ny dag kan kännas hopplöst samtidigt som det kräver mycket energi för att orka ta sig igenom den. (Maslach & Leiter, 1999 s.58-59) Det är viktigt att komma ihåg att utmattning och stress inte är samma sak.
Stress förekommer ofta under en kortare tid och behöver i sig inte vara något negativt medan utmattning uppkommer efter en längre period när man inte får möjlighet till återhämtning samt orsakar mera långvariga symtom. (Terveysportti, 2018)
Huvudvärk, magsår, högt blodtryck, sömnlöshet och spänningar i muskler är några av de symtom som förekommer vid utmattning. Människor som drabbats av utmattning löper även större risk för att drabbas av infektion. När man drabbats av utmattning har man svårt att känna sig avslappnad och det går inte längre att känna sig tillfredsställd. (Maslach & Leiter, 1999 s.63)
Utmattning uttrycker sig olika för varje enskild individ. Man drabbas av en urholkad känsla i kroppen. Man kan känna en urholkning av engagemang, dvs det som en gång varit väldigt viktigt för en själv och det som har känts meningsfullt, förvandlas till något som mest känns helt meningslöst. Samtidigt kan man känna en urholkning av alla känslor inombords. Det som en gång varit en trygghet, glädje och fyllt av iver kan omvandlas till motsatsen dvs oro och depression. Ordet ”urholkning” kan i detta sammanhang beskrivas som en typ av förlust.
Det uppstår brister mellan människans behov samtidigt som arbetets krav bara ökar.
(Maslach & Leiter, 1999 s.39-40)
Som tidigare nämnt är ”burnout” ingen medicinsk term men är det amerikanska ordet för svenskans ”utbrändhet” (Socialstyrelsen, 2003, s.7). Enligt Schaufeli et al. (2008 s.205) är dock ”burnout” (utbrändhet) en medicinsk diagnos i flera europeiska länder. ”Burnout”
beskrivs i denna artikel som psykisk, fysisk och mental trötthet samtidigt som även de kognitiva funktionerna påverkas. ”Burnout” beskrivs som slutskedet av de tre stressrelaterade tillstånden; lindriga stressymptom, mera allvarliga stressymptom och utmattning. (Schaufeli et al. 2008 s.211, 214)
Stress och ”burnout” är inte samma sak. När man jämför stress och ”burnout” finner man några märkbara skillnader. En skillnad är att dysfunktionaliteten vid stress är mera tillfällig och övergående medan den vid ”burnout” är mera långvarig. En annan väsentlig skillnad på dessa två begrepp är att varje människa kan uppleva stress i arbetslivet men endast de människor med höga krav på sin arbetsinsats och som arbetar hårt för att uppnå sina mål kan bli utmattade. (Socialstyrelsen, 2003, s.26). Mera ingående om den arbetsrelaterade stressen tas upp i nästa kapitel.
2.3 Arbetsrelaterad stress
Idag är arbetsrelaterad stress allmänt förekommande i vårt samhälle. Den kan orsakas av för stor arbetsmängd, nedskärning av personal, tidsbrist, för trånga utrymmen men även vid för mycket ansvar för varje enskild vårdare. Ur arbetsgivarens synvinkel betyder det att man ökar produktiviteten medan det ur arbetstagarens synvinkel innebär ökad arbetstid, övertid och tär på krafterna. Det handlar om nedskärning av personal när det gäller sparåtgärder men även förändringar i arbetsfördelningen. Syftet med nedskärning av personal är att få mindre personal att utföra mera arbete. Sjukskötarna blir färre i arbetet men får ett större ansvar om flera patienter. (Maslach & Leiter, 1999 s.58-59)
Alla människor behöver få tid för avkoppling och återhämtning för att orka. Detta gäller även i arbetet, som med nedskärning av personal i kombination med tidsbrist leder till allt mindre pauser mellan de olika arbetsmomenten. Varje arbetsuppgift dröjer ut på tiden vilket leder till att man utan paus behöver gå vidare till nästa arbetsuppgift. Man hinner inte hämta andan mellan arbetsuppgifterna och får inte tillfälle att pusta ut. Sjukskötarens arbetsdagar kan i många fall bli längre men både kraft och möjlighet att klara av allt som fodras och begärs är en utmaning. Långa, intensiva arbetsdagar urholkar till slut vårdarna på energi och gör att de till sist blir allt mer slitna och orkeslösa. (Maslach & Leiter, 1999 s.59-61)
Arbetsmängden kan bli för stor och kraven orealistiskt höga. En person som blivit utmattad kan inte längre arbeta normalt på grund av att all energi tagit slut. Personen i fråga är då i behov av vila och återhämtning flera gånger om dagen för att inte kollapsa helt i sin totala trötthet. Det är viktigt att komma ihåg att många personer som blivit utmattade inte längre har möjlighet att arbeta heltid samtidigt som rehabiliteringen kan ta upp till flera år för vissa människor. Sjukskrivnings- och rehabiliteringstiden utgörs av en ständig kamp att klara arbetsdagen samtidigt som en kombination av uppgivenhet och trötthet är ett faktum.
(Prevent, 2007 s.7-8)
Enligt Selamu et al. (2017) är högarbetsbelastning och avsaknad av klara gränser i arbetslivet orsaker till stress. För många kvinnor blir det även en svårighet att inte kunna kombinera familjeliv med ett lågavlönat yrke. Samarbetet mellan kollegorna, rådgivare och chefer är viktigt och om det inte fungerar kan det bidra till ökad stress i arbetslivet. När samarbetet mellan dessa yrkeskategorier är god fungerar det som ett stöd för arbetsplatsens verksamhet.
(Selamu et al, 2017 s.5) I en annan forskning som gjordes 2015 angående samma ämne kom man fram till att de som arbetat ett år eller mer visade en klar tendens till högre upplevd stress och lägre subjektivt välmående inom vården. (Atanes et al, 2015 s.5)
2.4 Företagshälsovårdarens roll vid arbetsrelaterad stress
Det är viktigt att företagshälsovårdaren utgår från en mångdimensionell människobild, att människan är en enhet av kropp, själ och ande. Företagshälsovårdaren måste förstå att människan har en frihet men samtidigt också begränsas av det sammanhang och den värld hon lever i. Samtidigt som människan längtar efter att vara en unik människa vill hon också tillhöra en större gemenskap, finnas i ett sammanhang. Människan måste få känna att det finns en mening med livet och längtar efter en gemenskap med andra människor och med Gud. (Eriksson, 2001 s.15)
Det är företagshälsovårdaren som är sakkunnig i hälsofrämjande arbete och månar om arbetstagarens hälsa och välbefinnande. Till arbetsuppgiften hör att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos arbetstagaren och att ständigt arbeta för att förebygga uppkomst av eventuella sjukdomar och symtom. Hälsogranskningar ordnas regelbundet för att kunna följa med arbetstagarens hälsa och för att kunna ingripa i tid ifall behov till fortsatt vård skulle behövas. Det är viktigt att företagshälsovårdaren är medveten om arbetstagarens hälsa och känner till eventuella förändringar i arbetet samt är lyhörd för förändringar som sker i arbetstagarens hälsa. (Arbetshälsoinstitutet, 2020) Ohälsa på arbetsplatsen orsakas
ofta av stress och inom vården är arbetsrelaterad stress ofta förekommande. Konstaterad arbetsrelaterad stress inverkar på arbetsplatsens verksamhet och arbetstagarens prestation.
Det är därför viktigt med företagshälsovårdarnas förebyggande åtgärder som bidrar till att b la sänka sjukfrånvaron. (Arnetz & Ekman, 2013 s.300)
2.5 Digitaliseringens påverkan på vårdpersonal
Idag utgör digitaliseringen en stor del av vårdarbetet. Sen slutet av 1990-talet har digitaliseringen ständigt ökat. Till en början användes digitaliseringen inom vården främst för dokumentation i vårdjournaler och idag har det utvecklats så pass mycket att det utgör en stor, viktig del för att en god och säker vård ska kunna fungera. Med hjälp av digitaliseringen kan vårdpersonal snabbt och enkelt hantera elektroniska recept, få kontakt med andra i personalen och som tidigare även nämnts dokumentera och följa med patientens mående i olika datasystem, något som är en viktig del vad gäller patientsäkerhet och kvalitétsvård. (Johansson & Skärgren, 2014. s.17)
Enligt en undersökning som gjordes under nio års tid av Heponiemi et al. (2018) visade att digitaliseringen är en bidragande faktor till ökad stress bland vårdpersonal. Enligt denna studie kunde man efter nio år påvisa ett samband mellan kognitiv överbelastning och hur stressigt vårdpersonal upplever deras informationssystem. I studien framkom också att informationssystemen inte borde öka arbetsbelastningen för vårdpersonal utan istället bidra till ökad effektivitet. Resultaten visade att vårdpersonalen bör få tillräckligt med tid för att lära sig handskas med nya informationssystem och patientdata. Dessutom är en god laganda, socialt stöd och överlag en känsla av tillfredställelse över arbetet viktigt. (Heponiemi et al, 2018 s.7)
2.6 Förebyggande av stress
För att kunna förebygga arbetsrelaterad stress spelar arbetsorganisation och ledarskap en stor roll. Det finns ett antal faktorer som man bör beakta, b la arbetsbelastning, möjlighet till stöd samt tid för att kunna återhämta sig i arbetet men även möjlighet till att själv kunna påverka sitt eget arbete. (Prevent, 2007 s.27) Det är viktigt att man uppmärksammar arbetsrelaterad stress i god tid för att kunna undvika att tillståndet försämras. Om man upptäcker arbetsrelaterad stress i tid kan man undvika större problem och öka livskvaliteten för arbetstagaren. För arbetsgivaren kan det även handla om stora ekonomiska vinster om man ingriper i tid. (Prevent, 2007 s.31)
Kost och motion
Kost och motion är en viktig faktor i hur man själv kan förebygga stress. Näringsrik kost och regelbundet intag av föda, fela gånger om dagen är viktigt för att vi ska må bra. Maten vi äter innehåller viktiga byggstenar för vår kropp. Om kroppen inte får i sig näringsrik mat samtidigt som stressen påverkar kroppen märkbart, skadas kroppen. När kroppen belastas under en längre period av stress sänks anabolismen vilket gör att kroppens återuppbyggnad går på lågvarv. Under stressiga perioder behöver man ge kroppen ordentligt med näring för att nya celler ska kunna bildas och bytas ut. (Prevent, 2007 s.39)
Hela vår kropp påverkas av fysisk träning och den har också en mängd olika positiva effekter på vårt mående. (Ahlsén & Norrbom, 2019 s.179) För att tåla stress behöver man ha en bra kondition. Det gör att man lättare kan hantera de stressreaktioner man utsätts för. Motionen påverkar både den fysiska och psykiska uthålligheten. Om man har en god kondition minskas belastningen på hjärtmuskulaturen vilket gör arbetet för hjärtat lättare. Motion och fysisk aktivitet är ett bra hjälpmedel för att vi ska kunna göra oss av med stresshormonerna i vår kropp. Det är även vetenskapligt bevisat att motion är det bästa läkemedlet för att behandla men även för att förebygga stress. (Prevent, 2007 s.40)
Kortisol är ett stresshormon som utsöndras vid fysisk ansträngning. Träning och motion innebär en sorts stress för kroppen vilket gör att kortisolnivåerna i kroppen ökar. Under den fysiska ansträngningen ökar både puls och blodtryck. Kroppens muskler behöver mera syre och energi, därför börjar hjärtat slå hårdare och snabbare för att kunna pumpa ut mera blod.
Dessa reaktioner är helt normala under fysisk ansträngning. Efter hård, fysisk ansträngning börjar kroppens stresspåslag att minska, detta leder till att kortisolnivåerna i kroppen börjar sjunka, men då till en lägre nivå än före ansträngningen. Under regelbunden, fysisk ansträngning kommer kortisolnivåerna i kroppen att öka allt mindre under ansträngningsfasen samtidigt som kortisolnivåerna sjunker allt lägre efter varje träningspass.
Detta gör det möjligt för kroppen att lära sig hantera stresspåslaget, inte enbart under fysisk ansträngning, utan även stress som orsakas av andra faktorer. (Hansen, 2016. s.38)
Återhämtning och sömn
För att kunna återhämta sig ordentligt är vila och sömn en viktig aspekt för vår kropp. Flera undersökningar som gjorts under senaste decenniet visar att förmågan att inte kunna varva ner efter en arbetsdag har ökat hos både kvinnor och män. Trots att man sett en märkbar ökning hos båda könen är ökningen allt större hos kvinnor. Med högsta sannolikhet beror
detta på att kvinnor har mer ansvar i att få vardagen hemma att fungera, något som leder till ökade stressreaktioner för kvinnan. (Theorell, 2012. s.109)
För att förebygga stressrelaterade skador är det bra att vila och ta korta pauser under dagen, speciellt i arbetet. Under tiden vi sover (framförallt i djupsömn) sker flera betydelsefulla reaktioner i vår kropp. Blodtryck, hjärt-, och andningsfrekvens återgår till normalnivå samtidigt som kroppens hormonnivå samt blodsockernivå balanseras. Hjärnans nivå av serotonin påverkas vid ansträngning och normaliseras under återhämtning. När kroppen får tid för återhämtning sker även återuppbyggnad av kroppens celler och energireserverna fylls på. (Prevent, 2007 s.35)
3 Två teorier om arbetsrelaterad stress
Skribenten har valt ut två teorier som kommer att användas som teoretisk utgångspunkt i denna studie. Den första är framtagen av Aaron Antonovsky och han fokuserar i sin teori på människans hälsa, vad som behåller den och förorsakar människans hälsa, istället för att fokusera på vad som gör människan sjuk. Teorin heter Känsla av sammanhang – KASAM av Aaron Antonovsky. Den andra teorin jag har valt heter Krav-Kontroll-Stöd och är framtagen av Robert Karasek och Töres Theorell.
3.1 Känsla av sammanhang – KASAM av Aaron Antonovsky
I teorin KASAM (Känsla av sammanhang) finns enligt Antonovsky tre centrala komponenter som ligger som grund för hans teori. Dessa komponenter kallar han för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. (Antonovsky, 1987 s.43)
Den första komponenten är begriplighet och är även definitionens kärna. Den baseras på hur människan upplever både inre och yttre stimuli. Det betyder att människor med hög begriplighet förstår de stimuli de kommer att möta.
Den andra komponenten kallas för hanterbarhet. Den handlar om hur människan klarar av att hantera de krav som man ställs inför samt hur man upplever att resurser finns till förfogande för att hantera kraven. Personer man känner tillit för, så som ens partner eller någon annan familjemedlem, kan vara resurser som är till förfogande. Man upplever mindre, eller till och med ingen, stress om man har en hög känsla av hanterbarhet.
Den sista komponenten är meningsfullhet. I denna komponent betonas engagemang och människans känsla av att vara delaktig. I en undersökning som gjordes visade det sig att personer med hög KASAM var engagerade och pratade mycket om saker som var betydelsefulla i deras liv.
Enligt Antonovsky är meningsfullheten den komponent som är mest central i KASAM. Han menar att dessa tre komponenter är sammanflätade med varandra och att det behöver finnas en balans mellan dem alla tre. Om en person upplever brist på meningsfullhet är det svårt att känna hög begriplighet och hanterbarhet. Alla människor har olika gränser för vad de klarar av och detta är något som är, och bör få vara, individuellt. (Antonovsky, 1987 s.43-45, 47)
3.2 Hur Antonovsky beskriver hälsa
Stressor är en benämning på en faktor som för människan orsakar negativ stress. Om en människa ställs inför en stressor uppstår ett spänningstillstånd. Beroende på hur människan hanterar dessa stressorer kan resultatet bli hälsa, ohälsa eller något där emellan. Detta beror på hur pass framgångsrik spänningshanteringen är för just den människan. GMR står för generella motståndsresurser och är termer som formulerats av Antonovsky i hans arbetshypotes. Han menar att generella motståndsresurser (GMR) i form av pengar, kulturell stabilitet, ”jagstyrka” och socialt stöd kan ge kraft till människan för att bekämpa de så kallade negativa stressorerna. (Antonovsky, 1987 s.16-17)
År 1970 fick Antonovskys arbete som medicinsk sociolog en helt ny riktning. Detta berodde på en händelse som inträffade då han höll på att analysera resultat från en undersökning som gjorts om israeliska kvinnor angående deras hälsa och välmående. I undersökningen jämfördes kvinnors psykiska hälsa som hade varit fångar i koncentrationsläger, med kvinnor som inte hade varit fångar i koncentrationsläger (en så kallad kontrollgrupp). Resultaten visade att de kvinnor som hade blivit utsatta för lägrets svåra skräck fortfarande hade en tillfredställande psykisk hälsa. Detta fick honom att börja formulera den så kallade salutogenetiska modellen. (Antonovsky, 1987 s.15)
Antonovsky utvecklade då begreppet ”Känsla av sammanhang” (KASAM). Genom GMR menade han att alla stressorer blir begripliga. Han menade också att när en människa ständigt utsätts för stressorer ger det oss både erfarenhet och senare även en känsla av sammanhang.
Denna ”känsla av sammanhang” kom att bli det mest centrala begreppet i hans teori. En modell som istället för att fokusera på det som gör människan sjuk, väljer att fokusera på vad som förorsakar och bibehåller människans hälsa. (Antonovsky, 1987 s.17)
3.3 Krav-kontroll-stöd av Robert Karasek och Töres Theorell
Krav-kontroll-stöd är en teori som är framtagen av Karasek och Theorell. Teorin baserar sig på förhållandet mellan psykiska krav och människans sätt att kunna fatta olika beslut.
(Theorell, 2012. s.22). Den handlar även om hur man hanterar stress och de besvär som kan orsakas till följd av detta. I mental arbetsbelastning ingår prestationskrav, psykologiska krav och tidsbegränsade arbetsuppgifter. För att människan ska kunna ha kontroll över sin arbetssituation är både kunskap och möjlighet att kunna ta olika beslut ett krav.
(Folkbildningsnätet, 2014. s.14-15). Det är också viktigt att kunna känna att man har kontroll över sin arbetssituation. En stressreaktion uppstår speciellt när man håller på att förlora kontrollen över en situation och man är tvungen att arbeta hårt för att inte förlora den helt och hållet. (Theorell, 2012. s.21)
Den sista delen i teorin handlar om stöd. I arbetet är det viktigt att varje arbetstagare har stöd från ledningsgruppen och andra kollegor. Det sociala stödet gör att man har någon att bolla olika tankar och händelser med samtidigt som det också gör att man känner gemenskap i en grupp, något som är viktigt för varje enskild individ. (Folkbildningsnätet, 2014. s.16-17)
4 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om arbetsrelaterad stress som är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Skribenten vill ta reda på vad som orsakar arbetsrelaterad stress och hur digitaliseringen påverkar vårdpersonalen. I denna studie har jag även valt att lyfta fram det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad stress.
Frågeställningar:
• Vad orsakar arbetsrelaterad stress inom vården?
• Hur påverkas vårdpersonal av digitaliseringen?
• Hur kan man förebygga arbetsrelaterad stress?
5 Metod
Till denna studie har skribenten använt intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom det ansågs vara det mest lämpliga till studien. Skribenten ville genom enskilda intervjuer få fram företagshälsovårdarnas egna upplevelser och synpunkter kring ämnet arbetsrelaterad stress.
I resultatet ville skribenten få fram både olikheter och likheter, därför användes en kvalitativ intervju som grund för min datainsamlingsmetod. Etiken har tagits i beaktan genom hela skrivprocessen, datainsamlingen och den kvalitativa innehållsanalysen. Här kommer en närmare beskrivning av de olika skeden som gjorts i studien.
5.1 De kvalitativa intervjuerna
Som datainsamlingsmetod valde jag att göra en semistrukturerad intervju som innebär att man som intervjuare har färdigställt frågorna på förhand och att man använder sig av några följdfrågor i form av ”Utveckla gärna” och/eller ”Hur menar du?” (Henricson, 2017 s.147- 149). Med en semistrukturerad intervju fanns möjlighet att lyssna på vad informanterna, i detta fall företagshälsovårdarna, hade att berätta.
Att använda sig av intervju som datainsamlingsmetod innebär att genomföra ett samtal med en annan människa som har ett syfte och en välformad struktur. En forskningsintervju utförs av en forskare som avgränsar och har kontroll över samtalet. Genom en intervju med omsorgsfullt ställda frågor får man även fram den intervjuades enskilda åsikt. Intervjuaren bör vara bra på att lyssna och ställa följdfrågor för att få intervjusamtalet att växa. (Kvale, 1997 s.13)
5.2 Val av deltagare och det praktiska genomförandet
Skribenten har intervjuat fyra företagshälsovårdare, verksamma vid Työplus. Jag valde att intervjua företagshälsovårdarna för att öka informationsinnehållet eftersom de har mycket kunskap, men också för att de ofta är tvungna att reflektera över situationen kring detta ämne.
Detta är viktigt när det gäller urval för kvalitativa metoder. (Holme & Solvang, 1997 s.104) Vi har tillsammans diskuterat ämnet arbetsrelaterad stress, om orsaker till den märkbara ökningen, digitaliseringens påverkan på vårdpersonal och hur de i sitt arbete jobbar för att försöka förebygga detta. Informanterna kontaktades individuellt och fick sedan bekanta sig med ett informationsbrev (Bilaga 1), skriva under en samtyckesblankett (Bilaga 2) och de fick även möjlighet att på förhand bekanta sig med intervjufrågorna (Bilaga 3).
Intervjufrågorna framställdes med mina frågeställningar i fokus. Jag tittade även igenom andras arbeten för att få lite tips om vilka andra frågor jag kunde ha med. När intervjufrågorna vad framställda skickades dom vidare till min handledare för ett godkännande. När jag fått grönt ljus skickade jag intervjufrågorna vidare till mina informanter som fick möjlighet att bekanta sig med frågorna på förhand. När det gällde själva
intervjuerna var jag väldigt flexibel. Informanterna fick själv välja tid och plats för när och var intervjuerna skulle äga rum och jag försökte i intervjufrågorna så långt som möjligt undvika ”ja/nej-frågor”. Tre av mina intervjuer skedde under arbetstid medan den fjärde intervjun ägde rum i hemmet. Intervjuerna spelades in med min mobil och efter att intervjuerna var färdiga, renskrev jag dem i ett dokument för att lättare kunna analysera intervjuerna efteråt.
5.3 Etiska överväganden
När man gör en intervjustudie är det viktigt att man följer de etiska principerna för att kunna uppnå ett vetenskapligt, korrekt arbete. Det är viktigt att man som forskare känner till konsekvenserna som kan uppstå i och med en intervju med en annan person. Deltagarna i intervjun ska heller inte påverkas negativt av undersökningen. (Kvale, 1997 s.105,110) När man intervjuar en annan person är det viktigt att man bevarar den så kallade etiska hållningen. Med detta menas att man som intervjuare är lyhörd, visar medkänsla och en vilja att få den intervjuade att känna sig tillfredsställd i intervjusituationen. Det är med andra ord viktigt att intervjuaren alltid strävar efter ett tillvägagångssätt som utgår från en medveten värdegrund. (Wiklund, 2003 s.235)
Enligt Forskningsetiska delegationen (2009, s.5) är det viktigt att man under datainsamlingsmetoden beaktar deltagarnas självbestämmanderätt, integritet och att inga fysiska eller psykiska men i och med deras deltagande i forskningsprocessen uppkommer.
Personernas deltagande bör alltid ske frivilligt med rätt till att avbryta sin medverkan när som helst om så önskas.
Det hör till forskarens ansvar att behandla materialet som fås från deltagarna i förtroende samt att deltagarna genom hela skrivprocessen hålls anonyma. Detta innebär med andra ord att när resultaten i forskningen publiceras, ska deltagarnas identitet inte kunna avslöjas.
(Denscombe, 2018. s.439) Etiken har tagits i beaktan under hela forskningsprocessen. Före intervjutillfället skickades, som tidigare redan nämnt, ett informationsbrev (Bilaga 1) och intervjufrågor (Bilaga 3) ut till deltagarna. Detta för att deltagarna på förhand skulle ha möjlighet till att både bekanta och förbereda sig på intervjuerna. En samtyckesblankett (Bilaga 2) skrevs också under, av etiska skäl, av båda parterna vid intervjutillfället om att de gav samtycke för sitt deltagande och att materialet får användas i min studie som publiceras i Thesues. Deltagarna var även medvetna om att de när som helst fick avbryta sin medverkan, utan någon speciell orsak.
5.4 Kvalitativ innehållsanalys
Man kan använda sig av en kvalitativ innehållsanalys när det är fråga om att analysera skriftliga ord. Det kan vara nedskrivna ord så som i dokument, skriftliga rapporter, eller i form av intervjuer. När man ska analysera en intervju, som i denna studie är aktuellt, bör intervjuerna spelas in på något sätt för att man ska ha möjlighet att analysera dem efteråt.
Intervjuerna i min studie har därför spelats in och sedan skrivits ner till skriftligt format, dvs transkriberade texter. (Henricson, 2017 s.393) En innehållsanalys är lämplig när man ska analysera något som sagts, t.ex. vid en intervju. Man grundar analysen på ett kommunikationsinnehåll och kan baseras på personens egen erfarenhet av hälsa. (Olsson &
Sörensen, 2007 s.129)
De flesta av informanterna kände jag till sen tidigare, så någon större presentation av mig själv var inte nödvändigt annat än det informationsbrev jag skickat ut till informanterna på förhand (Bilaga 1). Däremot presenterades studien samt vilket syfte inklusive frågeställning som var aktuell. Frågorna var ställda så att de skulle ge svar på mina frågeställningar och utifrån de färdigt ställda frågorna hade deltagaren också möjlighet att svara och berätta saker som de själv ville angående arbetsrelaterad stress. Det är viktigt att man som intervjuare är neutral under intervjutillfället och att man iakttar eventuella känslor, ansiktsuttryck och gester från informanten. Att följa med detta kan vara en fördel under innehållsanalysen efteråt. Dagen efter intervjutillfället skrev jag ner allt som sagts under intervjun i ett dokument, även detta för att underlätta analysarbetet. (Henricson, 2017 s.150-151)
Det finns två olika sätt man kan utföra en innehållsanalys på, endera deduktivt eller induktivt.
Den sist nämnda är den jag tänkt använda mig av. En induktiv innehållsanalys innebär att man i analysen utgår från en text och innehållet i den. (Henricson, 2017 s.290). Det första steget i en analys av data är att kategorisera och organisera. Jag började därför med att printa ut alla transkriberade intervjuer. Detta gjorde jag för att få en överblick om intervjuerna hade något gemensamt i form av uttryck och känslor. (Denscombe, 2018 s.160)
När intervjuerna är transkriberade och utskrivna är det bra att läsa igenom texterna flera gånger för att sedan märka ut ställen i texten som har en viss betydelse som är intressant att analysera. (Denscombe, 2018 s.394). Detta gjordes i form av att färglägga olika stycken ur varje text för att eventuellt få fram samma svar, påståenden eller känslor. Genom att skriva något speciellt ord vid ett speciellt stycke kan man hitta material som hänvisar till samma
syfte samt liknande områden och därefter blir det lättare att analysera data i form av en kodtabell. (Denscombe, 2018 s.160-161)
När det gäller att analysera med hjälp av en kodtabell kan man använda sig av ett analysschema som stöd. Detta schema kan delas in med meningsenheter och text, koder, subkategorier och kategorier och/eller teman där den transkriberade texterna, som är numrerade och kodade, kan sättas in. Efter detta kan etiketter sättas på koderna i form av ord som ska ligga nära texten. När man färdigställt dessa koder är nästa steg i schemat att se om innehållet ska beskrivas som subkategorier, kategori och/eller teman. Slutligen, när man kan se det färdiga analysschemat, kan man se det som kommer att bilda resultatet. (Henricson, 2017 s.292-293)
6 Resultat
I detta kapitel kommer jag att redogöra för de resultat som framkom i intervjuerna.
Respondenterna var mellan 29 och 60 år och de hade alla olika långa arbetserfarenheter. De flesta hade jobbat som företagshälsovårdare i 2-10 år och en av dem i nästan 30 år. Genom företagshälsovårdarnas svar fick man fram både likheter och olikheter. De var alla överens om att stress hör till de topp två vanligaste orsakerna till sjukskrivningar inom vården.
Här har jag sammanfattat några tabeller över de tre frågeställningarna i min studie. I denna tabell framkommer även resultatet av intervjuanalyserna. Längst till vänster är min frågeställning, i mittenspalten finns kategorierna och spalten längst mot höger innehåller koderna. Den första tabellen svarar på den första frågeställningen, den andra tabellen på min andra frågeställning och den tredje tabellen på min tredje och sista frågeställning. Jag har även valt att använda mig av korta citat från intervjumaterialet för att göra analyserna mera intressanta och trovärdiga.
Tabell 1 Vad orsakar
arbetsrelaterad stress? Olika slag av brister 1. Personalbrist 2. Tidsbrist
3. Många och ständiga förändringar
Krav och press 1. Mycket ansvar
2. Stor arbetsbörda 3. Ojämn
arbetsfördelning
Stöd saknas och samarbetet
bristfälligt 1. Stöd från ledningen
2. Otillräcklig feedback 3. Bristfällig
arbetsgemenskap
Tabell 2
Hur påverkas vårdpersonal av digitaliseringen?
Negativt: bristfällig kunskap 1. Frustration
2. Tidskrävande 3. Stressande
Positivt: Hjälpande verktyg 1. Ofta bra inskolning
2. Lätt att använda 3. Bidrar till säker vård
Tabell 3
Hur kan man förebygga
arbetsrelaterad stress? Andningspauser och
återhämtning 1. Hälsosam livsstil
2. Motvikt
3. Andningspauser
Välformad struktur 1. Bra samarbete
2. Välplanerad arbetsdag 3. Diskutera och
reflektera
Utgående från huvudkategorierna har jag sammanfattat det transkriberade materialet och kommer här nedanför att presentera dem.
6.1 Olika slag av brister
En av kategorierna som hör till vad som orsakar arbetsrelaterad stress är brister av olika slag.
Under intervjuerna framkom att brister i arbetet är en tydlig faktor som påverkar stressnivån hos arbetstagarna. Det råder brist på vikarier vilket gör att arbetet omfördelas på befintlig personal. Sparåtgärder inom vården innebär b la att skära ner på personalen och att i mån om möjlighet få ett mindre antal vårdare att utföra mera vårdåtgärder. Detta leder i sin tur till att tidsbrist också är en av orsakerna till ökad stress hos arbetstagaren. I en av intervjuerna framkom även att många och ständiga förändringar gör att personalen inom vården känner
sig stressade över att inte ha kontroll över arbetet. Det kan handla om förändringar vad gäller digitaliseringen men även brist på kunskap vilket gör att vårdaren känner osäkerhet vid den främmande situationen. Vissa arbetstagare skulle behöva mera handledning men begär ingen handledning p g a tidsbrist och känner sig osäkra då de måste ta tag i arbetsuppgifter som de egentligen inte klarar av. För lite tid när det gäller inskolning på arbetsplatsen ökar också stress hos arbetstagaren. På alla arbetsplatser finns inte introduktionsmaterial som är ett ovärderligt stöd för nya arbetstagare. Skriftliga manualer för olika arbetsmoment underlättar också för nya arbetstagare.
”Det krävs mera av vårdarna idag. Det är mera uppgifter, mera vårdbedömningar, mera patientbesök och vårdåtgärder samtidigt som arbetstiden inte växer. Det tar hårt på personalen då det dessutom är ett relativt lågavlönat yrke.”
”Något som också bidrar till ökad stress, framförallt hos kvinnor, måste jag nog ändå säga att är treskiftesarbete, stor arbetsbelastning och krävande uppgifter. Sen har det ju att göra med hur stresstålig man är som person också, alla hanterar den stressiga vardagen på olika sätt.”
”Många är trötta men försöker pressa sig i alla fall. De som jobbar inom sjukvården har många sjukskrivningar och det kan man ju tolka som om det är mycket belastning i arbetet.”
”En stor orsak till ökad stress i vårdarbetet är många och ständiga förändringar. Det kommer något nytt hela tiden och man hinner knappt lära sig det första sättet klart innan nästa ska introduceras”.
6.2 Krav och press
I intervjuerna framkom också att krav och press på varje enskild vårdare gör att många vänder sig till företagshälsovården för utmattningssymtom. Många känner sig otillräckliga samtidigt som arbetsfördelningen kan vara ojämn. En känsla av otillräcklighet hos vårdpersonal förekommer i samband med att personaltätheten minskar och allt fler unga kvinnor vänder sig till företagshälsovårdarna för b la ångest, sömnproblem, depressioner eller andra stressrelaterade symtom. Man kan också se att allt fler vårdare går ner i arbetstid för att orka. Vårdyrket upplevs i många fall krävande, tar mycket kraft och energi samtidigt som tiden för återhämtning kan vara knapp. Arbetstagaren upplever att arbetsgivaren inte ger den uppmuntran som de känner att de skulle vara värda. Positiv feedback gör att arbetstagarna känner sig värdefulla och uppskattade.
”Många kan på våra hälsogranskningar t ex säga att: Oj tå vi nangang sko få hör hu bra vi e iställi för att bara fö hör va allt vi sko måst gö betär.”
”Förr i tiden var det inte så märkbar skillnad i åldrarna, men idag ser man nog en tydlig ökning hos de unga kvinnorna.”
”Det förekommer nog att personal går ner i arbetstid om de lider av arbetsrelaterad stress, helt klart.”
”Mentala problem hör nog till topp två vanligaste hälsoproblemen vi möter och är något vi diskuterar i arbetet varje vecka. Dessutom ser man allt fler unga kvinnor som drabbas.”
6.3 Stöd och samarbete saknas
När stöd och samarbete mellan kollegor och förmän fungerar ökar trivseln på arbetsplatsen.
För att kunna hantera stress och känna att man som vårdare gör ett meningsfullt arbete behöver samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna fungera. För att samarbetet ska fungera är tydlig kommunikation avgörande men också att man själv förstår hur viktig varje yrkesroll är inom vården. Med ett effektivt samarbete krävs att alla arbetar mot samma mål. I intervjuerna framkom att feedback från ledningen i många fall är bristfälliga och att arbetstagarna då känner sig otillräckliga.
”Har man en förman som tar tag i saker i tid och stöder personalen så ser jag det som en kraftresurs och då minskas också stressbesvären för arbetstagaren.”
”Hur arbetsgemenskapen är på arbetsplatsen spelar en stor roll, att få stöd i arbetet är viktigt, både från ledningen men också från kollegor.”
”Man brukar ju prata om yrkesmässigt självförtroende, och det får ju nog sig en törn om man inte hinner med sitt eget arbete.”
”En annan sak som jag också har märkt är att otillräcklig feedback från ledningen/chefer tar hårt på sjukvårdspersonal.”
6.4 Digitaliseringens påverkan på vårdpersonal
Digitaliseringen inom vården har med tiden blivit allt mer vanligt och idag utgör det en stor del av vårdarbetet. Jag frågade informanterna hur digitaliseringen påverkar vårdpersonal och fick både positiva och negativa svar. Digitaliseringen påverkar vårdpersonalen negativt om
man inte har tillräcklig kunskap inom ämnet och om dokumentationen blir väldigt tidskrävande. Vårdpersonal kan också uppleva en viss frustation och stress över digitaliseringen om det inte fungerar som det ska. Eftersom digitaliseringen idag utgör en stor del av vårdarbetet är man i många fall beroende av tekniken för att få arbetet att löpa både säkert och smidigt. Det som framkom vara positivt med digitaliseringen var att det många gånger fungerar som ett bra och hjälpande verktyg. Personalen bör få tillgång till bra inskolning och tycka att det är lätt att använda sig av digitaliseringen i arbetet för att ska vara positivt.
”De flesta som känner sig stressade i arbetet nämner nog digitaliseringen som en orsak, det säger ju nog en hel del om saken tycker jag.”
”Jag skulle säga att det är positivt om digitaliseringen gör saker och ting lättare att sköta om, annars kan det nog anses mer stressande än hjälpande.”
”Idag är den yngre generationen så pass vana med tekniken redan att jag åtminstone inte har sett att digitaliseringen skulle påverka dem negativt. Den äldre generationen kan ha svårare att lära sig och blir mer stressade av den, de kan också ifrågasätta mera att ”hur kan det vara okej att använda sig av telefoner och surfplattor i arbetet”.
”Vad gäller tillförlitlighet och hantering av det sekretessbelagda uppgifterna skulle jag nog säga att digitaliseringen nog bidrar, om det fungerar som den ska, till mera säker vård.”
6.5 Andningspauser och återhämtning
Det som alla informanter kunde hålla med om var att motvikt till arbetet är viktigt. Flera av informanterna nämnde även att det är vanligt att personalen ”tar med arbetet hem” och att arbetet cirkulerar i huvudet trots att arbetsdagen tagit slut. För att kunna må bra är både andningspauser i arbetet och återhämtning hemma viktigt, framförallt när det gäller att förebygga arbetsrelaterad stress. Motion, hälsosam och regelbunden kost, vila och sömn är viktiga hörnstenar i återhämtningsprocessen.
”Det här med motvikt är jätteviktigt. Har du en arbetsdag på 8 timmar behöver du ha en motvikt där hemma på fritiden för att kunna hålla livet i balans.”
”Allt från motionsvanor till vanlig återhämtning i form av vila och sömn är viktiga byggstenar i grunden.”
”Nollställningen är nog en viktig faktor. Att nollställa hjärnan då man kommer hem och inte tänka på arbetet fören nästa arbetsdag igen.”
”Egna hobbyn är viktigt, gärna något helt annat än vad man sysslar med på jobbet, det kallas motvikt.”
6.6 Strukturerat arbete
För att kunna förebygga arbetsrelaterad stress är det viktigt att man först lär känna sig själv och sina egna gränser, något som inte alltid är så lätt. En av mina frågor till företagshälsovårdarna var hur man kan förebygga arbetsrelaterad stress och svaren var de alla rätt så enade om. Att organisera och strukturera upp sin arbetsdag så långt som möjligt är bra för att minska stressen i arbetet. Det kan också vara nödvändigt att lära sig att gå vidare och ta tag i nästa arbetsmoment, istället för att bearbeta situationen en längre tid efteråt. Om man känner att man påverkas negativt av arbetsrelaterad stress är det bra att i god tid söka hjälp, då kan man tillsammans minska eventuella långtidssjukskrivningar.
”Som företagshälsovårdare har vi ju möjlighet att så långt som möjligt planera besöken själva vilket gör det mindre stressigt, med vissa undantag såklart…”
”När det gäller det förebyggande arbetet av stress så behöver man börja med att kartlägga arbetssituationen, man behöver kanske kalla in till ett möte med chefen och ledningen för att sätta ett finger på problemet och för att kunna lösa det.”
”Man behöver kartlägga arbetstagarens liv ser ut överlag, stress kan ju bero på så många olika faktorer, inte enbart jobbet. Ibland kanske man är snabb att säga att arbetet är orsaken, då det i själva verket kan handla om något helt privat.”
”…Att få bolla lite tankar med någon av kollegorna är också viktigt, men sen också att försöka hitta andningshål i arbetet och se över arbetstagarens situation helt enkelt.”
”Vi får hjälpa så att många människor kan få stöd och hjälp i rätt tid vilket påverkar sjukfrånvarostatistiken positivt.”
7 Diskussion
När man skriver en metoddiskussion är syftet att granska kvaliteten av studiens innehåll samt styrkor och svagheter. Därför har jag i detta kapitel sett över min studie med ett kritiskt
förhållningssätt. Eftersom en kvalitativ forskningsmetod har använts har följande tre begrepp varit aktuella: Tillförlitlighet, trovärdighet och överförbarhet. Dessa begrepp beskrivs närmare i metoddiskussionen. Fokuset ligger i denna metod på att kunna påvisa att både syftet och frågeställningar har besvarats samt se om metoden varit lämplig för min studie. (Henricson, 2017 s.411-412)
7.1 Metoddiskussion
I detta examensarbete har skribenten valt att behandla ämnet arbetsrelaterad stress. Syftet med studien var att ta redan på vad som orsakar arbetsrelaterad stress, hur digitaliseringen påverkar vårdpersonal och hur man kan förebygga arbetsrelaterad stress. I bakgrunden valde jag först att beskriva stress i allmänhet, detta för att läsaren skulle få mer kunskap inom ämnet. Vid informationssökningen valde jag att fokusera mera på arbetsrelaterad stress och jag bestämde mig tidigt i forskningsprocessen att intervjua fyra företagshälsovårdare. Denna studie har varit väldigt intressant och lärorik samtidigt som studiens syfte och frågeställning har varit tydligt upplagda och funnits som en röd tråd genom hela skrivprocessen.
Som tidigare redan nämnts har jag valt att använda mig av tre begrepp i den kvalitativa forskningsmetoden: Tillförlitlighet, trovärdighet och överförbarhet.
För att öka studiens tillförlitlighet kan skribenten styrka studiens ställningstagande genom hela forskningen. Det är viktigt att beskriva analysarbetet noggrant för att kunna bestryka studiens tillförlitlighet. Att öka studiens trovärdighet innebär att studiens syfte ska kunna besvaras i resultatet. En röd tråd ska kunna påvisas genom hela forskningsprocessen (bakgrund, syfte och frågeställning, metod, diskussion och resultat) för att bestryka trovärdigheten. Överförbarhet innebär att det slutliga resultatet kan användas i andra situationer och att även andra människor kan ta del av resultatet. För att bedömningen av studiens överförbarhet ska kunna främjas behövs en tydlig beskrivning av urval, deltagare, datainsamling-, och analysmetod. (Granskär, 2017 s.230-232)
Jag valde en kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt förhållningssätt. Detta gjordes för att få respondenterna att berätta om deras egna upplevelser och erfarenheter kring ämnet.
Resultatet har återspeglats med teori och bakgrund och presenteras i resultatdiskussionen i följande kapitel. (Granskär, 2017 s.220-221) Jag valde intervju som datainsamlingsmetod och till skillnad från att göra en enkätstudie fick jag på detta sätt fram mer detaljerade och varierade svar som är lämpligt vid en kvalitativ studie. Eftersom alla intervjuer skedde
muntligt fick jag även lite längre, givande svar som hade stor betydelse vid innehållsanalysen än om det hade skett skriftligt.
Detta var min första kvalitativa studie och med facit i hand kunde jag ha gjort några saker annorlunda. Jag skulle t ex ha kunnat använda mig av flera nyare källor samt eventuellt använda flera varierande sökord. Jag skulle också ha kunnat intervjua ytterligare några företagshälsovårdare för att få ännu mera material, erfarenheter och upplevelser att analysera. Frågeställningarna har hållits relativt likadana från början till slut där endast något enstaka ord har lagts till eller tagits bort under skrivprocessen.
7.2 Resultatdiskussion
I detta kapitel har skribenten tolkat resultatet av det transkriberade materialet (de renskrivna intervjuerna) mot studiens bakgrund och teori. Jag anser att studiens frågeställningar har besvarats och kan kopplas till studiens teori och resultat.
Frågeställningarna i min studie har varit: 1. Vad orsakar arbetsrelaterad stress? 2. Hur påverkas vårdpersonal av digitaliseringen? 3. Hur kan man förebygga arbetsrelaterad stress?
Det som framkom i alla intervjuer var att stressen upplevs olika för varje arbetstagare och att flera faktorer har inverkan på stressnivån i kroppen. Lundberg och Wentz (2004, s.36-37) menar att stressen är något som varje människa utsätts för någon gång i livet och att den kan bero på både yttre och inre faktorer t.ex. någon händelse på arbetsplatsen, infektion, dåliga kostvanor, sömnbrist eller andra olika psykiska eller fysiska påfrestningar. Detta framkom även i mitt resultat.
En fråga som utöver frågeställningarna också ställdes till respondenterna var om man kunde se en ökning vad gäller arbetsrelaterad stress hos unga kvinnor, något som informanterna mycket väl kunde göra. Vårdyrket är ett relativt krävande, lågavlönat men även ett kvinnodominerat yrke som bidrar till ökad arbetsrelaterad stress hos kvinnor, och speciellt hos unga kvinnor. Detta framkom även i boken ”Psykosocial miljö och stress” skriven av Theorell Thöres. (2012, s.109) Både i boken och i intervjuerna trodde man med högsta sannolikhet att kvinnans ansvar i hemmet också kan vara en bakomliggande faktor till ökad stressreaktion hos kvinnan.
Enligt Selamu et al. (2017) orsakar hög arbetsbelastning och otydliga gränser på arbetsplatsen stress hos arbetstagaren. I intervjuerna framkom, liksom i studien, att
samarbetet mellan kollegorna och ledningen/förmän bör fungera för att minska stressnivån i arbetet. När olika yrkesgrupper kan samarbeta fungerar det som ett stöd för arbetsplatsens verksamhet. (Selamu et al, 2017 s.5)
Maslach & Leiter (1999, s.58-59) skriver i sin bok ”Sanningen om utbrändhet” att den arbetsrelaterade stressen är relativt vanlig i dagens samhälle, något informanterna alla kunde hålla med om. I boken kan man även läsa om att stress inom vården kan orsakas av b la för stor arbetsmängd, nedskärning av personal, för mycket ansvar på varje enskild vårdare samt tidsbrist. Syftet med nedskärning är ekonomisk vinning och medför att vårdpersonal förväntas göra mera arbete på kortare tid. Sjukskötarnas ansvarsområde växer samtidigt som de blir allt färre p g a nedskärningarna. Detta kom även tydligt fram i resultatet och informanterna kunde se detta som en orsak till varför man ser en ökning av stressrelaterade sjukskrivningar inom vården.
Vad gäller digitaliseringen kunde man också se likheter mellan intervjuerna och den undersökning som gjordes av Heponiemi et al (2018). För några arbetstagare ansågs digitaliseringen vara boven till den arbetsrelaterade stressen. I undersökningens resultat visade det sig att digitaliseringen var en bidragande faktor till ökad stress bland vårdpersonal.
Informationssystemet kan om det fungerar som det ska, bidra till minskad stress och anses då som ett hjälpande verktyg och bidra till ökad effektivitet i arbetet vilket även det kom fram i resultatet.
Med teorin KASAM (känsla av sammanhang) menar Antonovsky att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är tre centrala begrepp som behöver vara sammanflätade för att uppnå en god hälsa. När det uppstår brister vid något av de ovannämnda begreppen utfaller stressen hos människan. För att minska stress hos arbetstagaren är det viktigt med bra, strukturerat arbete, tillräckligt med personal och att samarbetet mellan olika yrkesgrupper fungerar så att man känner en delaktighet i gruppen. I resultatet kunde man tolka att brister mellan de olika tre begreppen ibland förekommer inom vården och att det i sin tur leder till ökad stress hos arbetstagarna. (Antonovsky, 1987 s.44-45)
Den andra teorin ”Krav-kontroll-stöd” skriven av Robert Karasek och Töres Theorell står för hur man kan hantera stress och därför kan även den teorin jämföras med resultatet. Det som framkom i undersökningen var att det är viktigt att arbetstagaren känner kontroll över sin arbetssituation. När arbetstagaren ”mister kontrollen” startar den inre stressreaktionen i kroppen. Något som är viktigt för att förebygga arbetsrelaterad stress, och som nästan alla informanter var överens om, var att stödet från både kollegor och ledning är viktigt. Det
