Nedanstående förteckning är inte fullstän- dig. I en del kyrkor varierar gudstjänst- tiderna och har därför utelämnats. Detta gäller främst de svenska förortsförsam- lingarnas kyrkor. Uppgifterna har sam- manställts våren 1974 och kan på någon punkt ha ändrats. Söndagens gudstjänster annonseras på lördagen i de större dags- tidningarna. Utförliga annonser om gudstjänster och övrig verksamhet i de svenska evangelisk-lutherska försam- lingarna ingår varje vecka i Kyrkpressen, de finska församlingarnas annonser i tid- ningen Kirkko ja kaupunki.
Förklaringar:
ö — öppethållningstid Sv — svensk gudstjänst Fi — finsk gudstjänst
sö, må, t i , on, to, fr, lö — veckodagarna vard. — vardagar
sommartid — 1. 6 . — 3 1 . 8.
EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN
Närmare upplysningar per tel. 637 079 och 652 276.
r%0 Alphöjdens kyrka Kotkagatan 2 — ö vard. 11—14
L-,° och 18—20. Fi sö 10, lö 19.
^ 0 Baggböle kyrka Brännkärrsvägen 1 — Fi sö 10.
r\Q Berghälls kyrka Östra Prästgatan 2 — ö 9—18.
\-f£- Sv sö 13, lö 18 kapellet. Fi sö 10 och 18, to 19.
en 5 — Sv sept—maj I C Botby kyrka Stenportsväg
1 «J sö 17. Fi sö 1 1 .
I A Botbygårds kapell Botbygårdsvägen 5 — ö vard.
' " 12—19. Sv sept—maj sö 12, juni—aug sö 18.
Fi sö 10.
r n Brobacka församlingshem Skyttens väg 5 — Sv sö 18 (ej regelbundet). Fi sept—maj s ö 1 2 .
C O Brandö kyrka Brändövägen 40 — Sv sept—maj sö 12. Fi sö 10.
V\0 Diakonissanstaltens kyrka Alpgatan 2 — Sv sept—
maj 9.30 törsta sö i månaden. Fi sept—maj sö 1 1 .
|"V« Domkyrkan Senatstorget — Ö 9—19. Fi sö 10, lö 19,
• sept—maj sö 19, juni—aug sö 20 kvällsmusik.
Se även Anglican Church.
Drumsö kyrka, se St Jacobs kyrka.
£5 Forsby kyrka Kottbyvägen 11 — Fi sö 17.
C^A Fredriksbergs kyrka Rakelgatan 4 — Fi sept—maj
w ^ sö 12.
Gamla kyrkan Lönnrotsgatan 6 — ö 9—18. Sv
^ ' sept—maj sö 13, on 19, fr 8, juni—aug sö 12 (ej regelbundet), fr 8 stilla mässa. Fi sö 10 och 18, ti 18, sept—maj on 8 och må—fr 12.15.
a
Gräsvikens kapell Gräsviksgatan 16 — Fi sept—maj s ö 1 6 .I Q Gårdsbacka kyrka Husmorsstigen 1 — ö vard.
14—16. Sv sept—maj varannan to 19. Fi sö 1 1 . / ^ O Hertonäs kyrka Skidbacksvägen 23 — ö 9—18. Sv
v a o sö 12. Fi sö 10.
f"}H Johannes kyrka Högbergsgatan 12 — ö 9—19. Sv sö 16 (juni—juli varierande), ti 19. Fi sö 10 och 18, on 19, lö 19.
m
Jollas kapell Relingsgränd 4 — Sv sept—maj sö 10.Fi sö 12.
D O Karuna kyrka Fölisön — ö juni—aug 11.30—17.30.
Sv juni—aug sö 14. Fi juni—aug sö 12, on 19.
| _ I O Kasbergets kyrka Kaskärrsvägen 2 — ö juni—aug I l O 12—18. Sv sept—maj sö 10 i kapellet. Fi sö 10.
P\A Kottby kyrka Metsolavägen 14 — Sv sept—maj L * * " sö 12, j u n i — a u g varannan sö. Fi sö 10.
L J C Kvarnbäckens kyrka Kvarnvingen 10 — ö vard.
1 lsJ 15—17. Sv sept—maj sö 12.15. F i s ö 1 0 .
A C Kånala församlingsgård Gamla Tavastbyvägen 2 —
r* *J Fi sept—maj sö 10.
r j A N Kårböle kyrka Gamlasvägen 6 — ö sept—maj
D O 12—18, j u n i — a u g 12—20. Sv sept—maj sö 10, juni—aug må 19, i kapellet. Fi sö 10.
D1 E4 F7 J6 D1 D1
G 8
B4 B3 D6 B5 J4
Lutherkyrkan Fredriksgatan 42 stängd). Fi sept—maj sö 10.
Sv sö 12 (juli
Majstads församlingshem Koreagatan 2 — Sv sept—maj sö 10. Fi sept—maj sö 1 1 , juni—aug sö 19.30.
Malms kyrka Kommunalvägen 1 — Sv sö 12 (ej regelbundet). Fi sö 10.
Mejlans kyrka se Tomas kyrka.
Mellungsby församlingscentrum Korvatunturi- vägen 2 — Varierande gudstjänsttider.
Mikael Agricola kyrka Fabriksgatan 23 Fi sö 11.30 och 19, sept—maj to 19.
Sv sö 10.
Missionskyrkan Observatoriegatan 18. Tel. 13305 — Sv sept—maj sö 12. Fi sept—maj sö 10.
Mosabacka kyrka Brödravägen 6 — Sv sö 11.30 (ej regelbundet). Fi sept—maj sö 10, juni—aug sö 12.
Munkshöjdens kyrka Raumovägen 3 — ö sept—maj 8—15.30, j u n i — a u g 8—14.30. Sv sö 10. Fi sö 1 1 . Munksnäs kyrka Tegelstigen 6 — Sv sept—maj to 19. Fi sö 10.
Månsas församlingssal Baggbölevägen 17 sö 10 (ej regelbundet).
Sv Norra Haga kyrka Tolarivägen 1 — ö 13—20. Sv sö 12. Fi sö 10.
Nordsjö kyrka Sjökortsvägen 9 — Sv sept—maj 9.45. Fi sö 1 1 .
Tomas kyrka (Mejlans kyrka) Rönnvägen 16 — ö 8—
18. Sv sö 1 1 . Fi Mejlans kyrka sö 10.
P\-1 Tyska kyrkan Unionsgatan 1 — Tysk gudstjänst
L" ' 1 sö 1 1 .
(^O Tölö kyrka Topeliusgatan 4 — Sv sept—maj sö 13.
Fi sö 10 och 19, on 19.
FR A9 9e , b v kyrka Djäknevägen 10 — ö
i kapellet (ej regelbundet).Fi sö 10.
9—20. Sv sö 10
E1 D2 C1 A3 C2
ORTODOXA KYRKOR
Närmare upplysningar per tel. 635 581
Uspenski katedralen Skatudden - 0 1 . 5.—30. 8.
vard. 10—16. Kyrkoslaviska sö 10, lö 18.
Heliga Treenighetskyrkan Unionsgatan 31 — Fi sö 10, lö 18.
Eliaskyrkan Lappviksvägen — Fi och kyrkoslaviska alternativt lö 10.
Kyrkan Guds Moders beskydd Tegel backen 25 — Kyrkoslaviska sö 10, lö 18.
Helige Nikolaos kyrka Sandnäsvägen — Kyrko- slaviska sö 10, lö 18.
ADVENTKYRKAN
Närmare upplysningar tel. 634 281
m
Adventkyrkan Annegatan 7 C — Sv lö 12. Fi lö 10.Castrénsgatan 12 Fi lö 10, sö 18.30.
KATOLSKA KYRKAN
Närmare upplysningar tel. 650 751, 637 853
|""\-| Sankt Henriks kyrka Parkgatan 1 — ö 7—20. Sv ' ti 19, to 19. Sv eller Fi okt—maj sö 9, juni—sept sö 8 (alternativt latin), året runt sö 19. Fi vard. 7.30, sö 1 1 , må 19, o n 1 9 , fr 19, lö 19. Latin s ö 1 0 . po Sankta Maria kyrka Tallvägen 2, tel. 485 001 —
ö 7—20. Sö 8.30 latin, 10.30 och 18 (juni—sept 19.30) alternativt Sv och Fi. Vard. 7.30 (juni—sept må, t i , on) och 19.30 (juni—sept to, fr, lö) Sv, Fi eller latin.
METODISTKYRKAN
Närmare upplysningar, tel. 449 874
Kristuskyrkan Apollogatan 5 — Sv sö 1 1 , to 19, sept—maj även sö 18.
P \ 0 Metodistikirkko Rödbergsgatan 2 — Fi sö 11 och 18,
* -J £- (sommartid 19).
PINGSTVÄCKELSEN
Närmare upplysningar tel. 605 593.
JT\-i Filadelfia kyrkan Albertsgatan 31 — Sv sö 11 och 18
*-* 1 (sommartid 11 och 19), to 19.
[ ~ \ 0 Saalem Terrassgatan 9 — Fi sö 11 och 18, lö 18
* - 'v- ' (sommartid sö 10 och 19, lö 19). Uppl. om engelsk- språkiga gudstjänster och övriga finska pingstför- samlingar, tel. 716 544.
riA Norra Hertonäs församlingsgård Rävgränd 4 —
^ * Sv ti 19.30 (varierande). Fi sept—maj sö 17.
/ ^ Q Olaus Petri kyrka (Svenska Kyrkan) M i nervagatan 6 V - » ^ — Sv sö 1 1 , on 8, lö 18.
f > Q Parkstads kyrka Djäknevägen 4 — Sv sö 12 (ej regel- V 2 0 bundet). Fi sö 10.
C O Pauluskyrkan Sammattivägen 5 — ö vard. 1 Sv sept—maj sö 12, juni—aug sö 16. Fi sö 10.
1—20.
C O Rönnbacka kyrksal Fältspatsvägen 5—9 — Sv sö 13
* " (ej regelbundet).
Q - 1 St Jacobs kyrka (Drumsö kyrka) Kvarnbergsbrinken 1
— ö 8—19. Sv sept—maj sö 1 1 , ti 19, juni—aug sö 10. Fi Drumsö kyrka sö 10.
A 5 Sockenbacka kyrka Sockengränd 4 — Fi sö 1 1 .
£3 Suvilahti kapell Vilhelmsbergsgatan 4 — Fi sö 1 1 . p r \ Sveaborgs kyrka Sveaborg — ö sommartid 11—14.
Fi sö 10 maj—sept.
r^~7 Svedängens kyrka Rävbergsvägen 12 — Fi sept—
' maj sö 12, j u n i — a u g s ö 1 7 .
C4 Södra Haga kyrka Vespervägen 12 — Fi sö 10.
U J O Tammelunds kyrka Båtledsbrinken 1 — Sv ej regelb.
lyJ Fi sept—maj sö 10, juni—aug sö 18.
C\0 Tempelplatsens kyrka Luthergatan 3 — ö vard.
1 0 — 2 1 , sö 1 4 — 2 1 . Sv sö 12 (juli—aug ej regelbun- det). Fi sö 10, on 19, lö 19, må—fr 2 1 .
ANGLIKANSKA KYRKAN
Närmare upplysningar tel. 12574, 467 530.
Y\\ Domkyrkans kapell Senatstorget. Engelska: sö
^ 1 8.30 och 10.30, to 10.30. Tillfälliga ändringar före- kommer, kontrollera gärna uppgifterna per telefon.
BAPTISTKYRKAN
Närmare upplysningar tel. 643 931
D1 Betelkyrkan Skillnadsgatan 1—3. — Sv sö 1 1 , on 19.
P ) 9 Baptistikirkko Sparbankskajen 4 — Fi sö 19. Ryska:
L/c- sö 16, to 19.
FRIKYRKAN I FINLAND Närmare upplysningar tel 605 822
P}-1 Andreaskyrkan Fria Missionsförbundet, Högbergs-
L"/ 1 gatan 22 — Sv sö 11 och 19, må 18.30, on 19.
P H Vapaakirkko Annegatan 1 — Fi sö 11 och 18 (som-
^ 1 martid 19), lö 20.
FRÄLSNINGSARMEN
Närmare upplysningar, tel. 647 864
Pj-1 Templet Nylandsgatan 40 — Sv sö 11.15 och 18,
^ 1 sommartid 11 och 19.
Finska kårer Castrénsg. 26, Båtmansg. 6, Mikaelsg.
20, Enarevägen 8, Malms torg 5 — Fi sö 11 och 19.
GAMLA KYRKAN
Gamla kyrkan är den äldsta bevarade kyrkan i Helsingfors. Den uppfördes 1825—26 i väntan på att den planerade "lutherska stenkyrkan", nuv. Domkyrkan, skulle bli färdig. För att bereda plats för denna måste man nämligen riva den svensk-finska församlingens enda kyrka i Helsingfors, den snart hundraåriga Ulrika Eleonora kyrkan som uppfördes efter Stora ofreden. Uppdraget att rita en proviso- risk träkyrka gavs åt Carl Gustav Engel, då redan sysselsatt med den blivande Domkyr- kan. Den byggdes utanför stadens dåtida centrum invid en begravningsplats från 1700- talet, som gjordes till en park. I dag är Gamla kyrkan en verklig citykyrka, en "stillhetens oas" mitt i den brusande storstadstrafiken.
Inredningen i den vackra empirkyrkan kommer till stor del från Ulrika Eleanorakyrkanr altar- skrank, predikstol, bänkar och takkronor, likaså orgelfasaden. Själva orgeln är en Åkerman-orgel från år 1869, ombyggd 1973 av Hans Heinrich från Maxmo. Gamla kyrkan är huvudkyrka både för Norra svenska försam- lingen och den finskspråkiga Vanhan kirkon seurakunta, men används därutöver för kyrk- liga begivenheter och sammankomster i friare form samt vid större begravningar.
DOMKYRKAN
Man har svårt att föreställa sig Helsingfors utan dess arkitektoniskt enhetliga och monu- mentala centrum kring Senatstorget som domineras av den mäktiga vita Domkyrkan i empirstil. Kyrkan, som har blivit en symboi för huvudstaden, är en skapelse av den be- römda arkitekten Carl Gustav Engel, vars klassiskt inspirerade byggnadsverk präglar hela stadskärnan. Ritningarna godkän- des 1822. Tio år senare inleddes det första byggnadsskedet och vid Engels död 1840 var kyrkan färdig till det yttre. Under det följande byggnadsskedet gjordes dock endel tillbygg- nader som delvis ändrade kyrkans ursprung- liga utseende, ss. den höga trappan och de båda paviljongerna på vardera sidan om denna samt de fyra små tornen som omger huvud- tornet. Kyrkan fick namn efter den dåvarande ryska kejsaren Nikolai I och "dess helgon St.
Nikolai". Den invigdes 1852. Sedan 1959, då Helsingfors blev stiftsstad, kallas den Dom- kyrkan. Domkyrkan är visserligen en försam- lingskyrka, men vid kyrkliga och nationella högtidsdagar samlas här människor från hela staden. På torget nedanför trappan har under historiens gång hållits parader, medborgar- demonstrationer och riksomfattande fester.
Kyrkans krypta invigdes 1973 för att tjäna det kulturella och andliga livet i huvudstaden.
J O H A N N E S KYRKA
Johannes kyrka, som invigdes 1891, är med sina 2600 sittplatser stadens största kyrka.
Denna katedralinspirerade kyrka i nygotik, som ritats av svensken A. E. Melander, kalla- des först Nya kyrkan. Trots sin storlek har den en jämförelsevis god akustik som lämpar sig både för tal och musik. Den värdefulla orgeln är av märket Walcker. Altartavlan har målats av den kända finska konstnären Eero Järne- felt. De olika skedena i kyrkans historia är nära förknippade med de andliga strömningar som huvudstaden upplevt. Kända väckelse- predikanter som B. H. Päivänsalo, Urho Muroma och Frank Mängs har på sin tid här samlat stora åhörarskaror. Kyrkokonserter av hög klass, orgelmässor och musikgudstjäns- ter hålles ofta i Johannes kyrka. Vid upp- förandet av Bach's Matteuspassion under Stilla veckan är kyrkan år efter år fylld till sista plats.
BERGHÄLLS KYRKA
Berghälls kyrka, som representerar en ren- odlad finländsk nationalromantisk stil, är en skapelse av professor Lars Sonck. Kyrkan invigdes 1912. Dess mäktiga granittorn syns över hela staden. Kyrkan rymmer 1600 perso- ner. Varje dag vid tolvslaget och klockan sex på eftermiddagen klingar en koralmelodi, komponerad av Jean Sibelius, från klock- spelet i kyrkans främre torn. Åren 1955-56 restaurerades kyrkan, varvid en ny högklassig orgel med 70 stämmor anskaffades från Kangasala orgelfabrik. Det stora krucifixet ovanför altaret och altarreliefen i trä är utförda av bildhuggaren Hannes Autere. Berghäll är en traditionell arbetarstadsdel med mycket tät bosättning. Kyrkan är den oomstridda medel- punkten och sätter sin egen prägel på stads- delens liv. Församlingshemmet invid kyrkan har liksom denna under årtionden samlat stora skaror av gamla och unga. Detta var också konstnärens tanke, när han skapade altarreliefen som i bild återger Jesu uppma- ning: "Kommen till mig I alla som arbeten".
SVEABORGS KYRKA
Sveaborg, som uppfördes under den tid Fin- land hörde till Sverige, var på sin tid ett be- fästningskonstens mästarprov. Också under den tid landet var storfurstendöme under ryska tsaren var en garnison förlagd till Svea- borg. 1854 uppfördes för garnisonens behov en kyrka på ön, den heliga Alexander Nevskijs kyrka. Efter det Finland hade blivit självstän- digt byggdes kyrkan delvis om. De fem lök- kupolerna, karakteristiska för ortodoxa kyrkor, ersattes med ett bastant torn och interiören gavs en mera luthersk prägel. Kyrkan används fortfarande som garnisonskyrka men tjänar dessutom som församlingskyrka för den civila befolkningen på Sveaborg. När mörkret faller på, ser man ljusstrålarna från fyren i kyrktor- net med regelbundna intervaller svepa in över staden.
KOTTBY KYRKA
Kottby kyrka ligger på sidan om de stora huvudstråken och därför är den okänd för många helsingforsbor fast den är helt unik i sitt slag. Som en stilren exponent för den funktionalistiska stilen på tjugotalet utgör den ett värdefullt inslag i vår byggnadskonst.
Kyrkan som är ritad av arkitekt Eero Sutinen invigdes 1930. Den smälte synnerligen väl in i det idylliska landskapet i förstaden Kottby.
Ännu i dag utgör Trä-Kottby ett utomordent- ligt exempel på 20-talets trädgårdsstadsplane- ring. Kottby kyrka var den första kyrka i Hel- singfors som hade en församlingssal i kombination med själva kyrkobyggnaden.
Numera har antalet invånare i stadsdelen vuxit och församlingsverksamheten har blivit allt- mer omfattande. De utrymmen den hemtrev- liga lilla kyrkan erbjuder förslår därför inte längre. Det ungdomliga inslaget i de två församlingar som disponerar kyrkan har alltid varit påfallande och den moderna andliga musiken har här samlat stora skaror.
MIKAEL AGRICOLA KYRKA
Mikael Agricola kyrka, som är uppkallad efter Finlands kända reformator, invigdes 1935.
Den är ritad av Lars Sonck. I samband med en genomgripande restaurering 1968 gjordes en omdisposition av kyrkans korparti. Altaret flyttades fram till platsen under valvbågen mellan koret och kyrkorummet, varigenom det tidigare alltför långa avståndet mellan präst och församling förkortades. Det frilagda koret fungerar nu som kapell vid dop, vigslar och mindre andaktsstunder. Efter restaureringen kan de ökade kraven på differentiering och mångsidighet i denna tids gudstjänst- och församlingsliv bättre tillgodoses. Kyrkans exteriör, med den höga tornspiran som vid klart väder syns ända bort till andra sidan av Finska viken, är oförändrad. Den stora kryptan tjänade i många år efter kriget som natthärbärge för bostadslösa. I dag är den centrum för livlig ungdomsaktivitet.
MEJLANS KYRKA — T O M A S KYRKA
Helsingfors snabba tillväxt efter andra världs- kriget aktualiserade behovet av nya kyrkor.
Den första som då byggdes var Mejlans kyrka.
Den invigdes 1954. Denna i många avseenden intressanta och för senare byggen normgivan- de kyrka är planerad av arkitekten Markus Tavio. Den företräder ingen bestämd stil.
Arkitekten har vinnlagt sig om att skapa en tilltalande och samtidigt funktionell kyrka.
Byggnaden inrymmer två kyrksalar, en större för den finska församlingen och en mindre (Tomas kyrka) för den svenska. Under samma tak finns dessutom rymliga utrymmen för modern församlingsverksamhet. Med Mejlans kyrka introducerades den nya typen av kyrkor som fungerar både som gudstjänstlokaler och kyrkliga arbetscentra. Den flickscoutkår som har sin verksamhet förlagd till Mejlans kyrka har under många år varit en av de aktivaste och största scoutkårerna i Finland.
A L P H Ö J D E N S KYRKA
Alphöjdens kyrka, som blev färdig 1957, utgör en slående kontrast till katedralkyrkorna trots att den ingalunda är någon oansenlig bygg-
nad. I debatten om kyrkobyggen har man under senare tider ofta motsatt sig byggandet av pompösa kyrkor som dominerar omgivnin- gen. Det nya församlingsarbetet kräver dock stora, mångsidiga utrymmen. Alphöjdens finska församling täcker ett område som har den tätaste bosättningen i Finland. Den är en typisk arbetarförsamling. Dess kyrka, som planerats av arkitekterna Keijo Ström och Olavi Tuomisto, har på ett naturligt sätt inte- grerats med stadsdelen och dess sjudande liv. Den är ett verkligt arbetscentrum med ändamålsenliga utrymmen som erbjuder stora grupper av människor i alla åldrar tillfällen till stimulerande aktivitet och givande samvaro samt andlig och lekamlig hjälp åt människor i nöd.
NORRA HAGA KYRKA
Norra Haga kyrka blev färdig år 1963. Liksom den trettio år äldre kyrkan i Kottby är den en typisk förortskyrka. Det är intressant att jäm- föra de båda kyrkorna med varandra. Under de tre årtionden som skiljer dem åt har stora för- ändringar skett i fråga om församlingsarbetet.
Det mångförgrenade arbetet har i stor ut- sträckning koncentrerats till själva kyrkobygg- naden. I Norra Haga kyrka har gudstjänstrum- met och övriga verksamhetsutrymmen kombi- nerats på ett idealiskt sätt. Tillsammans bildar de en harmonisk helhet som skapar en osökt känsla av gemenskap. Kyrkan är cent- ralt belägen, men ligger ändå inte vid det mest trafikerade stråket. Kyrkan har planerats av arkitekt Eevi Aho. På en av väggarna i för- samlingssalen finns Pekka Kontios ovanliga och effektfulla tegelrelief "Den tomma gra- ven". Kristusgestalten ovanför altaret har skulpterats av Harri Kivijärvi. De vackra kyrko- textilierna är komponerade av Dora Jung och kyrksilvret bär Eero Rislakkis signatur.
BOTBYGÅRDS KAPELL
Besökare i Botbygårds kapell blir säkert för- vånade när de hör, att de befinner sig i ett f . d . sädesmagasin, så genialt har arkitekt Tarja Salmio-Toiviainen lyckats med uppgiften att av Botbygårds gamla stenmagasin skapa ett stilfullt, stämningsmättat gudstjänstrum. Det vackra kapellet, med något av de åldriga finska stenkyrkornas karaktär, ansluter sig på ett naturligt sätt till det kulturlandskap som bildas av Botbygårds karaktärsbyggnad med omgivande park. På den motsatta sidan ligger en modern stadsdel och alltsedan kapellet invigdes 1963 har det fått tjäna som guds- tjänstlokal för invånarna i den östra delen av Helsingfors, där kyrkorna är tunnsådda. Men också andra söker sig gärna hit ut. Som vigsel- kapell är det f . d . sädesmagasinet mycket uppskattat. Också för mindre kyrkomusik- aftnar lämpar det sig väl. Den lilla försam- lingssalen under kapellet har samma intima prägel som kapellet.
KÄRBÖLE KYRKA
"Kyrkan mitt i byn" är ett gammalt talesätt.
Tanken har på ett åskådligt sätt förverkligats i Södra Kårböle, en av stadens västra förorter.
Som ett enormt tält, rest av pilgrimer, har arkitekterna Marjatta och Martti Jaatinen ut- format denna år 1968 invigda kyrka som domi- nerar hela omgivningen. Genom sitt säregna utseende skiljer den sig på ett markant sätt från de kringliggande byggnaderna, men bildar dock en helhet med dessa. Kyrkan rymmer förutom den stora kyrksalen ett mindre kyrkorum för de svenska gudstjänster- na samt ändamålsenliga utrymmen för olika församlingsaktiviteter. Väggen bakom altaret i kyrksalen utgörs av en stor glasmålning som har formen av en låg triangel med en 28 meter bred bas. Detta konstverk i granna intensiva färger, kallat "Chiesa nuova" eller den nya kyrkan, är utfört av konstnärinnan Hilkka Toi- vola-Karpakka.
TEMPELPLATSENS KYRKA
Tempelplatsens kyrka är insprängd i berget.
Genom takfönstret som omsluter kyrkorum- met öppnar sig detta uppåt mot det fria. Kyr- kans innerväggar är den sprängda klippytan och över rummet välver sig ett kupolformat tak, vars inre och yttre yta är av koppar. Ryktet om denna säregna arkitektoniska skapelse har gått ut över hela världen och sedan kyrkan år 1969 invigdes har den besökts av i medeltal 2000 personer per dag. Dess tillblivelsehisto- ria sträcker sig över flera decennier. År 1960 utlystes en arkitekttävlan som vanns av arki- tekterna Timo och Tuomo Suomalainen Dessa frångick en tidigare godkänd plan på att uppföra en kyrka i katedralstil på det av höga bostadshus omgivna berget. I stället valde de den geniala lösningen att bevara plat- sens speciella karaktär och göra själva klippan till en kyrka. Förslaget utlöste en lång intensiv debatt, främst orsakad av ekono- miska synpunkter. Sedan den totala bygg- nadskvoten reducerats från ursprungliga 18.000 m3 till 13.760, godkändes projektet.
Tempelplatsens kyrka har blivit ett centrum för livlig andlig verksamhet. Förutom ordina- rie gudstjänster och gemensamma försam- lingsaktioner anordnas här konserter, kyrko- spel, föredrag och andra kristna samman- komster.
KASBERGETS KYRKA
Den mäktigaste kyrkobyggnaden i den östra delen av Helsingfors är Kasbergets kyrka, som blev färdig 1970. På samma sätt som Kårböle kyrka sätter den sin prägel på den typiska förortsbebyggelsen. Kyrkan har ritats av arkitekt Lauri Silvennoinen, som också ritat det närbelägna Tammelunds kapell. För var- dera kyrkan har arkitekten skickligt nyttjat sexhörningen som grundplan. Den mäktigt höga kyrksalen i Kasbergets kyrka får liv av konstnären Reino Hietanens färggranna glas- målning "Circuium vitae", livskretsen. Trots att Kasbergets kyrka är en sakral byggnad som markant skiljer sig från omgivningen, är den samtidigt ett väl planerat arbetscentrum med utrymme för söndagsskola och övrigt barnarbete, vilket är nödvändigt i en stadsdel för unga familjer.
ÄGGELBY KYRKA
I Åggelby kyrka har man förverkligat en strä- van till flexibilitet i fråga om utrymmena. Så- lunda kan den två våningar höga kyrksalen förstoras genom tilläggsutrymmen i första våningen. Ytterligare utrymme kan vid behov beredas genom att församlingssalen i andra våningen har försetts med glasväggar och ljudåtergivningsapparater. Kyrkan är sålunda varken för stor för en liten menighet eller för liten för en fulltalig menighet. Värt att notera är det lilla kapellet som används för de svenska gudstjänsterna. Altarets placering mitt i rummet med församlingen bänkad om- kring altaret har visat sig på ett påtagligt sätt levandegöra den kristna gudstjänstgemen- skapen. Konstverken i Åggelby kyrka är mycket moderna, både Raimo Heinos massiva träskulptur "Det är j a g " ovanför altaret i kyrk- salen och Marjatta Weckströms relief "Den trånga porten" i övre aulan. Kyrkotextilierna har komponerats av konstnärinnan Lea Thil- Junnilafrån Åggelby.
K V A R N B Ä C K E N S F Ö R S A M L I N G S G A R D
NORDSJÖ FÖRSAMLINGSGÅRD Helsingfors har vuxit nästan explosionsartat de senaste åren. Nya förorter blir till som på löpande band. Kyrkor har man dock inte kunnat bygga lika snabbt och det finns därför många tättbefolkade bosättningsområden där man år efter år har fått vänta på sin kyrka.
För att på sådana platser få igång försam- lingsarbetet har man under åren 1968-69 byggt tre tillfälliga kyrkor. De har konstruerats med tanke på att lätt kunna monteras ner och efter behov flyttas till annan plats. Kvarnbäc- kens församlingsgård (vänster) har projekte- rats av arkitekterna Kaija och Heikki Siren.
En likadan församlingsgård finns i grann- stadsdelen Gårdsbacka. Nordsjö församlings- gård (höger) har ritats av arkitekterna Bengt- Wilhelm Levön och Ola Laiho. Församlings- gårdarna är små i förhållande till de stora behoven i nya stadsdelar, men de är funktio- nella och samtidigt intima och erbjuder trots allt möjligheter till gudstjänstliv, församlins- gemenskap och rätt mångsidig verksamhet.
Som arkitektoniska lösningar har de väckt intresse långt utöver landets gränser.
USPENSKIJ-KATEDRALEN
Infarten till Helsingfors hamn domineras av två mäktiga kyrkobyggnader, Helsingfors domkyrka och till höger om denna högt uppe på Skatuddens klippor, Uspenskij-katedralen.
De står där som representanter för landets båda statskyrkor, den lutherska och den orto- doxa. Uspenskij-katedralen i rödtegel, krönt av tretton förgyllda kupoler, är Nordeuropas största ortodoxa kyrka. Den är ritad av arki- tekt A. M. Gornostajev och invigdes 1868.
Gudstjänstspråket i Uspenskij-katedralen är i allmänhet kyrkoslavonska. I den stämnings- mättade och händelserika gudstjänsten intar körsången en viktig plats. Den ortodoxa guds- tjänsten, som huvudsakligen består av bön, bygger på urgamla heliga texter som kören sjunger. Körens konstnärliga kvalitet är inte huvudsaken, dess uppgift är framför allt att vara ett instrument för församlingens gemen- samma bön och lovsång. Också för dem som inte tillhör församlingen blir den djupa andakt som präglar den ortodoxa gudstjänsten en stark upplevelse.
HELIGA T R E E N I G H E T S K Y R K A N Norr om Domkyrkan ligger Helsingfors orto- doxa församlings andra kyrka, Heliga Treenig- hetskyrkan. Den är huvudstadens äldsta sten- kyrka, ritad av arkitekten Carl Gustav Engel som också ritat Domkyrkan och Gamla kyrkan.
Kyrkan byggdes 1827, året efter Gamla kyr- kan, främst för de köpmän som levde och verkande i dessa kvarter. Den vita och gyllene ikonostasens stomme utgörs av korintiska pelare. Karakteristiska för kyrkans ikoner är silverhöljen. På "De avlidnas bord" tänder församlingens medlemmar ljus till åminnelse av de bortgångna i bön för dem. Helsingfors ortodoxa församling sträcker sig 50 km öster- ut och norrut samt västerut 140 km och har ca 13.000 medlemmar. Det finska ortodoxa ärke- biskopsstiftet är en autonom kyrka som står i andlig hierarkisk gemenskap med det Eku- meniska Patriarkatet i Konstantinopel. Med sina 65.000 medlemmar är Finlands ortodoxa kyrka den enda gamla nationella ortodoxa kyrkan i Väst-Europa. Numera förrättas gudstjänsterna på finska, majoritetens språk i den ortodoxa församlingen, men vid behov även på kyrkoslavonska, svenska och grekiska.
S A A L E M - B Ö N E H U S E T ANDREASKYRKAN
Den största frikyrkoförsamlingen i Helsing- fors är den finska Saalemförsamlingen, som tillhör pingstväckelsen. Dess helgedom är Saalem-bönehuset (vänster), sedan 1938 in- rymt i ett vanligt bostadshus i Berghälls stadsdel. Salen rymmer 1.300 personer och kan sägas vara en typisk pingstkyrka, an- språkslöst utformad, men ändamålsenlig som samlingsrum. Den främre delen av salen upptas av en stor estrad för talare och musik- grupper, och i anslutning till denna finns en dopbassäng.
Andreaskyrkan (höger) tillhör Svenska Friför- samlingen och är den äldsta av de frikyrkliga samfundens kyrkobyggnader i södra Finland.
Den hemtrevliga lilla kyrkan byggdes 1886 på initiativ av de ivriga kristna som hade gripits av den frikyrkliga väckelse som vid denna tid spred sig i Helsingfors. Andreaskyrkan, som kallades Allianshuset fram till år 1923, är en typisk exponent för den frikyrkliga byggnads- stilen vid slutet av 1800-talet.
SANKT HENRIKS KYRKA SANKTA MARIA KYRKA
Sankt Henriks kyrka (vänster) har fått sitt namn efter Finlands första katolska biskop, vilken led martyrdöden omkring är 1000. Den har ett idealiskt läge i den natursköna Brunns- parkens omedelbara närhet, där den s.k. dip- lomatstaden är belägen. S:t Henriks kyrka invigdes 1860 och har restaurerats flera gån- ger, senast 1973. År 1954 byggdes en ny katolsk kyrka, Sankta Maria (höger), ritad av arkitekt Kaj Salenius. Den ligger alldeles intill den stora huvudleden västerut mot Åbo.
Ehuru katolikernas antal i Finland understiger 3000, är den romersk-katolska kyrkans verk- samhet här likväl mycket mångsidig. Sedan 1949 har den ett eget kulturcentrum i Helsing- fors, Studium Catholicum, inrättat och upp- rätthållet av dominikanbröder samt ett eku- meniskt centrum utanför staden. Katolska systrar är verksamma bl.a. i barnträdgårdar och i den engelska skolan i Helsingfors som ligger nära Sankta Maria kyrkan.
F Ä R G B I L D E R N A P Å P Ä R M E N S I N S I D O R
Bilden på pärmens framflik föreställer Karuna kyrka som är belägen på Fölisöns frilufts- område (B 2). Den uppfördes 1686 i Karuna, men flyttades år 1912 till sin nuvarande plats. Klockstapeln daterar sig till år 1767. Kyrkan företräder en typ av träkyrka allmän i sydvästra Finland på 16- och 1700 talen: en långkyrka med vapenhus och sakristia på var sin sida om långhuset, men lägre än detta. På sommaren firas gudstjänter regelbundet i Karuna kyrka.
På pärmens bakre flik är en bild av huvudbyggnaden på Svartholmen, på finska Musta- saari, (A 2 och B 2), som är en vacker, grönskande holme rätt utanför stadens centrum.
Den tillhör Helsingfors stad, men har upplåtits åt Helsingfors evangelisk-lutherska för- samlingar att nyttjas fram till år 1992. Den är öppen för stadsborna året om. Under sommaren upprätthålles regelbunden motorbåtstrafik till holmen. Närmare upplysningar erhålles per tel. 670 597.
På insidan av pärmens baksida är ett bildkollage från Sandudds begravningsplats (C 1).
Den inrättades år 1829. Många märkesgestalter i Finlans historia och kulturliv under ett och ett halvt sekel har beretts en sista viloplats på denna vackra kyrkogård. Här ligger också hjältegravarna från krigsåren 1939—1945. Tretusen etthundtafemtionio stupade vilar här och i deras mitt överbefälhavaren, marskalken av Finland C. G . E. Mannerheim.
Utgivare: Helsingfors ev-luth församling- ars Informationskommitté
Pärmbild och lay-out: Kirsti Pietilä Färgbilder: Urho Pietilä
Svart-vita bilder: Kalevi Hujanen Tryck: Ornamentum Oy
Redaktion: Helsingfors ev-luth. försam- lingars informationscentral, Annegatan 14 C, 00120 Helsingfors 12, tel. 629 759 (byrå), 652 276 (informationschef), 637 079 (svensk informationssekreterare), 654 610 (finsk informationssekreterare).
Broschyren har utgivits på finska, svens- ka, engelska och tyska.
