Förnamn Efternamn
Barns delaktighet på daghem
En undersökning om barns delaktighet på ett daghem i Östra Nyland
Jessica Johansson
Masterarbete Socionom HYH
2014
2 MASTERARBETE
Arcada
Utbildningsprogram: Det sociala området Identifikationsnummer:
Författare: Jessica Johansson
Arbetets namn: Barns delaktighet på daghem
- En undersökning om barns delaktighet på ett dag- hem i Östra Nyland
Handledare (Arcada): Ellinor Silius-Ahonen Uppdragsgivare: Ett daghem i Östra Nyland Sammandrag:
Masterarbetet behandlar barns delaktighet på ett daghem i Östra Nyland. Syftet med arbetet är att få en bättre förståelse av hur barnen upplever sin dag på daghemmet. Hur barnet upplever att det hörs/får komma till tals/får vara delaktigt. Barnets perspektiv kommer fram samt barnets egna upplevelser av delaktighet och medbestämmande i pla- nering och beslut som görs. Studien ser på delaktighet ur ett socialpedagogiskt barnper- spektiv och resultaten läggs in i Roger Harts delaktighetsmodell. Det framkommer också varför delaktighet är en viktig del av daghemskontexten. Forskningsfrågorna handlar om vilka möjligheter barnen har att påverka sin vardag på daghemmet, om bar- net blir hört i olika situationer samt på vilket sätt man kunde öka på barnets delaktighet.
Som metod används observationer och intervjuer av barnen. Därefter görs en narrativ analys på det insamlade materialet. Barnen på daghemmet får vara delaktiga till en viss del i förhållande till delaktighetsmodellen men medan barnen själva upplever att det är de vuxna som bestämmer på daghemmet. Barnen har tydliga önskemål om vad de vill göra under sin dag på daghemmet.
Nyckelord: delaktighet, delaktighetsmodeller, barnperspektiv, socialpe- dagogik
Sidantal: 79
Språk: svenska
Datum för godkännande:
3 MASTER’S THESIS
Arcada
Degree Programme: Social services Identification number:
Author: Jessica Johansson
Title: Children´s participation in daycare
- A survey of children´s participation on a Kinder- garden in Estern Uusimaa
Supervisor (Arcada): Ellinor Silius-Ahonen
Commissioned by: A Kindergarden in Estern Uusimaa Abstract:
The subject of this Master’s thesis deals with the participation of children in a Kindergar- den in Eastern Uusimaa. The purpose of this work is to get a better understanding of how children experience their day in the Kindergarden. How the child fells that she can say what she feels/her voice is heard/ bee participated. The child´s perspective comes thru and the child´s own experience of participation and codetermination in the planning and decision made.The study looks at participation from a social educational children´s per- spective and the results are entered in Roger hart´s participation model. It also reveals why participation is an important part of the Kindergarden context. The researchquestions are about the opportunities children have to influence their day in Kindergarden, if the child is heard in different situations and how one could increase the child´s participation.
As the method observations and interviews of children were used. From the results there is made a narrative analycis. The children in the Kindergarden may be involved to some extent in relation the participation model, but the children themselves feel that it is the adults who decide at the Kindergarden. The children have clear preferences about what they want to do during their day at the Kindergarden.
Keywords: participation, participation models, childperspective, so- cialpedagogy
Number of pages: 79
Language: swedish
Date of acceptance:
4 OPINNÄYTE
Arcada
Koulutusohjelma: Sosiaaliala Tunnistenumero:
Tekijä: Jessica Johansson
Työn nimi: Lasten osallistuminen päivähoidossa
- Tutkimus lasten osallisuudesta päiväkodissa Itä- Uusimaassa
Työn ohjaaja (Arcada): Ellinor Silius-Ahonen Toimeksiantaja: Päiväkoti Itä-Uudellamaalla Tiivistelmä:
Tämä mastertyö käsittelee lasten osallistumista yhdessä päiväkodissa Itä-Uudellamaalla.
Tämän työn tarkoituksena on saada parempi käsitys siitä miten lapset kokevat päivän päiväkodissa. Miten lapsi kokee että hän tulee kuulluksi/hänen ääni kuuluu/ saa olla mu- kana. Lapsen näkökulma tulee esiin sekä lapsen omat kokemukset osallisuudesta suun- nittelussa ja päätöksen teoksessa päiväkodissa. Tutkimuksessa tarkastellaan osallistumis- ta sosiaalipedagogisesta lapsinäkökulmasta ja tulokset kirjataan Roger Hartin osallisuus malliin. Tulee myös esille miksi osallisuus on tärkeä osa päivähoidon yhteydessä. Tut- kimuskysymykset koskevat lasten mahdollisuudet olla mukana päätöksissä jotka koske- vat heidän arkea päiväkodissa. Tuleeko lapsi kuulleeksi eri tilanteissa ja miten voisi nos- taa lapsen osallisuutta. Menetelmänä käytetään havaintoja ja haastatteluja ja tuloksesta tehdään narratiivinen analyysi. Lapset päiväkodissa saavat olla osallisia jonkin verran osallisuusmallin suhteen mutta lapset itse kokevat että se on aikuiset jotka tekevät pää- tökset päiväkodissa. Lapsilla on selkeä mielipide siitä mitä he haluavat tehdä päivän ai- kana lastentarhassa.
Avainsanat: osallisuus, osallisuusmalleja, lapsinäkökulma, sosiaalipe- dagogiikka
Sivumäärä: 79
Kieli: ruotsi
Hyväksymispäivämäärä:
5 INNEHÅLL
1.INLEDNING
2. BAKGRUND
2.1 Tidigare forskning om barns delaktighet på daghem
2.2 Barns delaktighet på daghem ur ett socialpedagogiskt perspektiv 2.2.1 Begreppet delaktighet
2.2.2 Socialpedagogik
2.2.3 Barnperspektiv genom delaktighet 2.2.4 Barnpedagogik
2.3 Delaktighetsmodeller
2.3.1 Roger Harts och Harry Shiers delaktighetsmodeller
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
4.METOD
4.1 Kvalitativ studie med observation och intervju 4.2 Material och tillvägagångssätt
4.3 Undersökningens genomförande 4.3.2 Narrativ analys
4.4 Etiska överväganden
5.RESULTAT
5.1 Observationerna
5.1.1 Barnets röst i planeringen 5.1.2 Barnets möjlighet att påverka 5.1.3 Barnets röst i ledd verksamhet
6 5.2 Intervjuerna
5.2.1 Barnets röst i den dagliga verksamheten 5.2.2 Barnets röst i den fria leken
5.2.3 Barnets röst i utformning av drömdagiset
6. ANALYS
6.1 Analys av observationerna 6.2 Analys av intervjuerna
6.3 Sammanfattning av analysen
7. DISKUSSION OCH KRITISK GRANSKNING
7.1 Undersökningens konsekvenser för arbetslivet 7.2 Förslag till fortsatt forskning
Källor Bilagor
Frågor till barnen Brevet till föräldrarna
Figurer
Figur 1. Mina forskningssvar insatta i Harts delaktighetsstege
7
1 INLEDNING
I dagens daghem är det de vuxnas behov som ligger som utgångspunkt då man lägger upp dagvårdsverksamheten. Det är till och med så att det är barnens föräldrar som ses som kunderna trots att det är barnen som tillbringar största delen av sin vakentid på daghemmet. (Gretschel & Kiilakoski 2007, s. 27) Därför vill jag nu göra denna studie om barns delaktighet på daghem. Jag vill att barnen skall ses som kunderna och göra barnen på daghemmet delaktiga i verksamheten. Personalen på daghemmet vill jag göra medveten om delaktigheten samt få barnens röst hörd.
Jag valde att avgränsa masterarbetet till att omfatta barnens syn på delaktighet på dag- hemmet samt att lyfta fram barnets röst. Detta gjorde jag dels p.g.a. att daghemmet (be- ställaren) ville få reda på i vilken grad barnen får vara delaktiga och dels p.g.a. mitt eget intresse för saken.
Detta masterarbete är ett beställningsarbete från ett daghem i Östra Nyland och syftet är att undersöka barns delaktighet på daghemmet i den vardagliga verksamheten. Blir bar- nens röster hörda? Meningen är att komma in i barnens värld och försöka göra deras perspektiv synligt. Barn har rätt att få vara med i beslut som berör dem. Jag vill ta reda på om barnen på daghemmet får vara med i beslutprocessen som berör deras vardag på daghemmet. Jag ser på barnen som barn och jag ser på verksamheten på daghemmet genom barnen och deras erfarenheter i min studie.
Delaktighet har på den senaste tiden blivit alltmer aktuell både på daghemmen och i samhälleliga frågor. Dagvårdens och i dagvården förverkligande av delaktighet, baserar sig utgångspunkten på dagvårdslagen i Finland, FNs barnkonvention samt verksamhets- ställenas egna småbarnsfostringsplaner.
2. BAKGUND
I kommunens plan för småbarnsfostran (Plan för småbarnfostran 2013) står det att det är viktigt att barnen får vara delaktiga. Grunderna för att ett barn skall utvecklas språkligt
8
och lära sej kommunicera består av att barnet har hört och lyssnat till någon samt att det finns någon som hört och lyssnat på barnet. Att barnet har fått tala och att någon har ta- lat till barnet. Att det har förts en diskussion med barnet och att barnet har fått fråga och fått ett svar på sin fråga. Grunden för delaktighet i den dagliga verksamheten på dag- hemmet är att man på riktigt lyssnar på barnet och hör vad barnet säger. Det är viktigt att det blir en växelverkan mellan barnet och pedagogen. I daghems världen skall bar- nets tankar och åsikter tas i beaktande enligt barnets ålder. (Plan för småbarnsfostran 2013)
För att få reda på hur det har varit med barns delaktighet på daghem tidigare har jag tit- tat på vad som finns forskat om saken tidigare.
2.1 Tidigare forskning om barns delaktighet på daghem
I Finland och Sverige har det forskats mycket om barn och deras delaktighet på daghem.
Likaså i Storbritannien. De flesta av forskningarna har dock gjorts ur pedagogernas per- spektiv. Mitt intresse ligger i studier ur ett barnperspektiv som tar fasta på barnens röst på daghemmet.
Jag har gjort sökningar i olika databaser och det finns en hel del forskning som gjorts om barn och delaktighet både nationellt och internationellt. Har gjort sökningar i föl- jande databaser; Nelli, Google Scholar, SAGE journals online och Theseus. Sökord jag använde var barn, delaktighet, daghem, lapset, osallisuus, päiväkoti, children, participat- ion och nursery school. Utgående från de publikationer och forskningsresultat som hit- tats har jag valt ut sådana som berör temat barn och delaktighet på daghem.
Efter att ha läst både internationell och nationell forskning kring barns delaktighet på daghem märkte jag att det finns rätt stora skillnader i själva daghems kontexten. I Europa är det rätt vanligt att daghemmet följer en viss sorts pedagogik. T.ex. i Italien är det vanligt med Reggio Emilia pedagogik och i den pedagogiken utgår de från barnen
9
och barnen får vara delaktiga på ett helt annat sätt än om man jämför med daghem i Fin- land som inte har gått in för någon viss sorts pedagogik. Därför har jag valt att koncen- trera mej på tidigare forskning i Finland och Sverige eftersom de liknar varandra ur daghemmens pedagogiska synvinkel.
Organinsationen The Children´s Rights Development Unit startades 1992 i Storbritan- nien för att följa upp genomförandet av FNs barnkonvention. Organisationen har sitt fokus på artikel 12 i barnkonventionen. Många organisationer i Storbritannien gav en central plats för barns delaktighet i sina program. Detta gav upphov till att det i Storbri- tannien finns ett brett urval av publikationer om barns delaktighet. Publikationerna in- nehåller förklaringar till delaktighet, t.ex. Harts delaktighetsmodell, dokumentationer av bra tillämpningar av delaktighet, t.ex. Shiers delaktighetsmodell, handböcker om hur man gör i praktiken för att barn skall få vara delaktiga samt publikationer skrivna av barn och ungdomar om ämnet delaktighet. ( Handikappförbunden, 2008)
Pramling Samuelsson&Sheridan (2003) har forskat mycket i ämnet delaktighet i Sve- rige. En av många forskningar de gjort heter: Delaktighet som värdering och pedagogik.
(Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003) Syftet med deras forskning var att problema- tisera och diskutera barnens rättigheter och möjligheter till delaktighet som ett grund- läggande värde samt som en pedagogisk fråga. Pramling Samuelsson och Sheridan ser på delaktighet utifrån både forsknings- och pedagogisk praxis. Enligt dem är delaktighet och pedagogik ömsesidigt beroende av varandra. De anser att barn skall bli delaktiga i både ord och handling. Barnen skall behandlas med samma respekt som vuxna. Det är viktigt att de vuxna/pedagogerna tror på att barnen klarar av olika saker med rätt sorts stöd och handledning. Ytterligare skall pedagogerna ha tillit samt förväntningar på att barnen klarar av saker och ting bara de får rätt sorts stöd och handledning av pedago- gerna.
Pramling Samuelsson och Sheridan säger såhär om barns rättigheter och möjligheter till delaktighet:
”Vuxna kan lyssna till och tolka barns agerande och barns »röster» kan föras fram av vuxna, men för att barn aktivt ska kunna påverka sin egen situation förutsätts att de är delaktiga och att deras agerande tas på allvar. Om vuxna lyckas fånga barns perspektiv och göra dem delaktiga så finns möjligheten att barn erfar sig som förstådda och delaktiga. När barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intres-
10
sen, intentioner och sätt att förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har inflytande och är delaktiga.” (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003)
Pramling Samuelsson och Sheridan diskuterar kring problemet om barns rätt och möj- lighet till delaktighet. De sätter det i relation till barnperspektiv och barns perspektiv.
De diskuterar sina frågeställningar utifrån vad det innebär för barn att få inflytande och delaktighet på daghem. De tar också fasta på hur pedagogerna utvecklar ett förhåll- ningssätt till barnen där barnen har och upplever sej ha inflytande och delaktighet. Yt- terligare funderar de på hur pedagogerna skall veta att de har tolkat barnens avsikter uti- från barnens egna avsikter och perspektiv. För att synliggöra delaktighet som värde och pedagogik ser Pramling Samuelsson och Sheridan på dem var för sej. Att se på delak- tighet som värde baseras på etiska ställningstaganden vilka ger barn rätten att uttrycka sin åsikt i olika sammanhang. Från detta perspektiv sett är barnen en del av samman- hanget där barnens sätt att tänka och förstå innehåller en värdefull betydelse. Att se på delaktighet som pedagogik baserar sig också på etiska ställningstaganden men det har en djupare betydelse. Den djupare betydelsen innebär att barnens sätt att förstå och ut- trycka sej får en verklig betydelse genom att man tar den tillvara och den bildar innehål- let och formen i både praxis och forskning. (Pramling Samuelsson & Sheridan 2003, s.70-71)
Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) har reflekterat över att forskning kring delak- tighet för barn handlar om att barnen får komma till tals i sådana frågor som pedagoger- na anser att barnen har någonting att bidra med. Pramling Samuelsson & Sheridan fun- derar över om forskning som gjorts om barns delaktighet främst handlar om forskning kring ett slags värde på delaktighet istället för att ta fasta på delaktighet ur ett pedago- giskt perspektiv. Det pedagogiska perspektivet på delaktighet handlar om att både vilja och kunna fånga upp sådant som barnen har intresse för. Detta betyder att pedagogerna måste se barnens värld och ta tillvara barnens erfarenheter samt förståelse. Pramling Samuelsson & Sheridan säger att det inte räcker med att intervjua barnen och lyssna på dem för att göra dem delaktiga. Det pedagogiska perspektivet kräver att man som peda- gog har ett förhållningssätt som främjar barns lärande. Det handlar om att förstå hur barn förstår och erfar olika saker.
11
I sin studie har Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) kommit fram till att de daghem där delaktigheten bland barnen är låg skyller pedagogerna bristen på yttre faktorer som pedagogerna inte själva kan göra någonting åt medan daghem där delaktigheten bland barnen är hög såg pedagogerna sin egen roll och samspelet med barnen som en avgö- rande roll till hög delaktighet. Ytterligare kom Pramling Samuelsson & Sheridan fram till att utbildning inom området delaktighet bland barn på daghem höjer delaktigheten pga. att pedagogerna inte har en fastslagen läroplan med innehåll och form som de sla- viskt följer utan innehållet och formen lever hela tiden i samspel med barnens intressen och frågor. Målet med planen finns dock hela tiden kvar, de tar bara en annan väg, uti- från barnens intresse, till samma mål. (Pramling Samuelsson & Sheridan 2003, s.79-80)
I Finland har Johanna Kiili (2006) gjort forskningar om barns delaktighet på daghem i Jyväskylä. Kiilis forskning, Lasten osallistumisen voimavarat-Tutkimus Ipanoiden osallisumisesta, vill göra barn mera delaktiga på daghem. (Kiili 2006) Under Kiilis forsknings gång kom det fram att barns delaktighet är ett mångfaldig och motstridigt fenomen. Delaktighet kan enligt Kiili ses som en uppfattning av barnet som individ och aktör med vissa grundrättigheter. Grundrättigheterna är t.ex. barnets rätt att delta i beslut som berör barnets eget liv och omgivning. Hon anser att delaktighet och aktivitet kan tänkas passa bra in i en tankegång där barnet ses som sin egen lyckas smed. Då man lyf- ter fram barns delaktighet och rättigheter kan det ge en bild av att barnet bara är en aktör som är borttaget ur sitt sociala sammanhang. Enligt Kiili kan barns delaktighet t.o.m.
svängas mot barnet om man ser på barnet som en individ som klarar sig utan den vuxnas tillgång och omsorg. (Kiili 2006, s.12)
En grundförutsättning för delaktighet för barn enligt Pramling Samuelsson och Sheridan är att barn måste få en möjlighet att föra sin egen talan och att de får vara delaktiga i både beslutsprocesser och pedagogiska processer. För att vuxna skall kunna tolka och förstå barns perspektiv måste de ha kunskap om barnens kunskapsbildning och lyssna på vad barnen säger. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) vill dock poängtera att för att göra barn delaktiga behöver man något mer än det. Man måste tolka barnens handlingar samt tro på och förvänta sig att barn klarar av olika saker bara de får rätt
12
sorts stöd och handledning av de vuxna. Delaktigheten som pedagogik handlar om att vilja samt kunna fånga det som intresserar barnen. Det gäller att fånga barnens värld och se hur barnens erfarenheter och förståelse kan tas tillvara i både praxis och forskning.
Genom att bara intervjua barnen och lyssna på dem gör inte barnen delaktiga ur ett pe- dagogiskt perspektiv. (Pramling Samuelsson & Sheridan 2003, s.78-79)
Kiilis undersökning hade som mål att granska barns delaktighet genom barnens egna erfarenheter och syn på saken. Hon ville också få fram en barnpolitisk syn på saken.
Hennes mål var att barnens egna erfarenheter och åsikter skulle tas i beaktande på gräs- rotsnivå med början från konstruktiva lösningar, varifrån man försöker utveckla delak- tigheten. Undersökningen bestod av fyra delar. Del ett handlade om barn som under- söknings föremål i fråga om delaktighet. Del två om hur undersöka barns delaktighet.
Del tre handlade om vad barns delaktighet är och i del fyra drog Kiili en slutsats om vad barns delaktighet är sett ur de viktigaste principerna och målen. (Kiili 2006, s.12-14) I Kiilis undersökningen kom det fram att barn på daghem inte har erfarenhet av att vara delaktiga. (Kiili 2006)
I Villmanstrand gjordes 2005 en forskning bland barnen på kommunens daghem. Detta var bland de första forskningar som gjordes utgående från barnets synvikel. Tidigare forskningar hade utgått från pedagogernas synvinkel. Forskningen gjordes med hjälp av ett tärningsspel var det fanns frågekort och aktivitetskort. Spelet spelades av en pedagog och ett barn i gången. Med hjälp av spelet fick man reda på barnens åsikter om deras egen dagvård, daghemmets verksamhet och uppväxtmiljön samt barnens förhållande till sina kamrater och pedagoger. (Gretschel & Kiilakoski 2007, s. 27)
Intervjuerna av barnen skedde i samband med spelet och det var pedagogerna på dag- hemmet som spelade spelet tillsammans med ett barn i gången. På det sättet var det lät- tare för barnen att svara på frågorna då frågeställaren var en bekant vuxen. Frågorna som ställdes i spelet handlade om hur barnen upplever vardagen på daghemmet, växel- verkan mellan barn och vuxen samt barn och barn, barns erfarenhet av lekomgivningen samt hur barnen upplever mat och vilostunden. (Gretschel & Kiilakoski 2007, s. 29-30) Forskningen kom fram till att barnen är nöjda med växelverkan mellan pedagogerna och
13
dem själva samt med växelverkan mellan barn och barn. Barnen upplever att de kan på- verka i sina egna lekar men att de inte får tillräckligt med tid för att leka. (Gretschel &
Kiilakoski 2007, s. 36-38)
Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) har i sin undersökning visat att barn måste få möjlighet att föra sin egen talan för att kunna bli delaktiga i verksamheten på daghem- met. Enligt Pramling Samuelsson & Sheridan måste barnen få vara delaktiga i både be- sluts- och pedagogiskaprocesser för att känna att de får vara delaktiga i daghemmet.
Kiili (2006) har utgående från sin studie kommit fram till att barns delaktighet på dag- hem är väldigt liten och att barn inte har erfarenhet av att vara delaktiga i daghemsverk- samheten. Barnen ser på sej själva som aktörer i daghemsverksamheten.
I undersökningen i Villmanstrand 2005 gjord av Gretschel&Kiilakoski kom de fram till att barnen känner sej mest delaktiga i sina egna lekar på daghemmet.
2.2 Barns delaktighet på daghem ur ett socialpedagogiskt per- spektiv
I detta masterarbete är den teoretiska referensramen ur ett socialpedagogiskt barnper- spektiv. För att förstå socialpedagogiken och barnperspektivet bättre i daghemskontext tas också barnpedagogiken i Finland upp. Till referensramen hör också begreppet delak- tighet. Till följande går jag in på begreppet delaktighet och vad delaktighet betyder.
Därefter behandlas socialpedagogiken, barnperspektivet samt barnpedagogiken i Fin- land. Dessa tre områden har alla anknytning till daghems kontexten.
14 2.2.1 Begreppet delaktighet
Slår man upp på ordet delaktighet i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2014) står det att delaktighet betyder att ta del i något. (SAOL. 2014, s. 319) Detta ger en generell betydelse av begreppet.
Begreppet delaktighet är väldigt omfattande och har olika betydelse i olika samman- hang. Enligt Barn- och ungdomspolitiskta utvecklingsprogrammet 2012-2015 anses det att känslan av delaktighet uppstår då man deltar i och påverkar något. Barn kan känna sig delaktiga i den gemenskap de ingår i, t.ex. daghemsgruppen eller fritidsverksamhet- en. För barnet betyder delaktighet att barnet ges en möjlighet att bli hört i de vardagliga sysslorna på t.ex. ett daghem. (Barn- och ungdomspolitiskt utvecklingsprogram 2012- 2015, s.6)
Martin Molins definition på delaktighet är att delaktighet skall beskrivas som ett samspel mellan individen och individens omgivning både socialt och fysiskt. (Gustavsson, 2004, s.
79)
Begreppet delaktighet används ofta parallellt med begreppet inflytande i pedagogiska sammanhang. Enligt Arner (2009) handlar delaktighet om att ta del av något som andra bestämt medan inflytande handlar om att barnen skall ges en möjlighet att påverka den egna vardagen på ett märkbart sätt.
Enligt Pramling och Sheridan (2003) handlar delaktighet om ett slags demokratisk fost- ran. Detta gör att barnen tror att de på riktigt påverkar sin vardag. Enligt Pramling och Sheridan handlar inflytande om att barnen själva skapar situationer där de får inflytande.
Vad innebär det för ett barn att vara delaktigt i verksamheten på ett daghem? Är det att barnet blir tillfrågat och på det sättet får sin röst hörd eller betyder delaktighet att barnet är med i något som händer på daghemmet? Enligt Magnus Larsson (2004) fungerar be- greppet delaktighet bättre i vissa sammanhang än i andra. Enligt Larsson kan en ledd
15
verksamhetsstund på daghem göras på ett sådant sätt att barnen blir delaktiga. Enligt Larsson är barnet inte delaktigt i t.ex. en fotbollsmatch hen spelar i med sina kamrater. I det sammanhanget används inte begreppet delaktighet utan man pratar om att barnet spelar med sina kamrater. Enligt Larsson hör begreppet delaktiget ihop med vissa soci- ala situationer, en viss form av aktivitet samt en viss relation medan det inte hör ihop med andra. Hur bra begreppet fungerar beror på situationen det handlar om. (Gustavs- son, 2004, s. 157)
Barnets rätt till delaktighet i alla saker som berör barnet har värnats om i lagen. Som grund för lagen har man använt sig av FNs internationella konvention om barns rättig- heter, artikel 12: Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd. (FNs konvention om barns rättig- heter artikel 12/1989)
Artikel 12: Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd
1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt ut- trycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom före- trädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens proce- durregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.
2.2.2 Socialpedagogik
Inom socialpedagogiken har olika centrala begrepp avlöst varandra. Nya begrepp ut- vecklas oftast först i en bred samhällsdiskussion för att sedan tas fram av forskare som gör begreppen mera systematiska och användbara inom studier av aktuella fenomen.
Enligt Herbert Blumer är begreppet delaktighet ett alternativ till begreppet utanförskap.
Blumer menar att en viktig förklaring till att nya begrepp, så som delaktighet och inte- grering, växer fram är att det konstrueras nya sociala problem. Delaktighet kan ses som det senaste i raden av begrepp som är förknippade med lösningar på utanförskap- och underordningsproblem. (Molin et al 2010, s. 24-25)
16
Enligt Madsen kan socialpedagogik beskrivas som ett arbetssätt med specifika mål och frågeställningar. (Madsen 2001, s.7) Enligt Madsen strävar man i socialpedagogik efter att inkludera alla människor i samhällsgemenskapen, i detta masterarbetets fall inklu- dera alla barn i daghemsgruppen, oavsett vilken bakgrund eller särskilda behov det finns (Madsen 2006) medan det enligt Ranne et al (2005) är att utgångspunkten för socialpe- dagogiken är mångvetenskaplig och den binder samman det samhällsvetenskapliga och det pedagogiska synsättet. Det socialpedagogiska tänkandet har som grund att utgå från individens självbestämmanderätt och subjektivitet. Socialpedagogiken har som mål att förbättra livskvaliteten. Socialpedagogiken utgår från vardagen, gemenskap, dialog och delaktighet. I daghemskontext betyder det att pedagogen måste ha förståelse för barnets vardag på daghemmet. Pedagogen måste kunna ha en växelverkan med barnet och dess- utom ha en förmåga att möta barnet. Det som kännetecknar ett socialpedagogiskt synsätt på ett daghem är att pedagogen bygger upp ett förhållande till barnet och att de två har en interaktion. Pedagogen skall jobba på ett sådant sätt att hon kan utvärdera och reflek- tera över sitt eget arbete och via det komma på lösningar som barnet har nytta av i verk- samheten. (Ranne et al 2005, s.14-16)
Socialpedagogiken är ett mycket viktigt inslag i den pedagogiska processen som före- kommer på ett daghem. Det socialpedagogiska arbetet beskrivs dels som ett föränd- rings- och utvecklingsinriktat perspektiv där integration av individen i samhället står i centrum samt dels som ett sätt att lyfta fram, stödja och medverka till att individers och gruppers egna resurser utvecklas, dvs. ett mobiliserande perspektiv. I det socialpedago- giska tänkandet finns inslag av socialisering, anpassning och normalisering, men det finns också inslag av frigörande karaktär. (Eriksson et al 2004, s.9) I daghemskontext betyder det att pedagogen i sitt jobb skall förändra och utveckla sitt synsätt på barnet i gruppen och lyfta fram barnet och stödja barnet till att utvecklas.
Enligt Madsen finns det inom forskning i delaktighet många olika uppfattningar om hur begreppet skall förstås. Det kan förstås på två olika sätt. Ett samhälle kan vara integrerat då det har etablerats ett sammanhängande nätverk av sociala relationer mellan olika grupper och delsystem så som familj eller daghem. En individ blir socialt integrerad då det har utvecklats ett socialt band och identifikationspunkt mellan individen och en grupp. (Madsen 2006, s.135) För att använda Madsens utsago om integration i dag-
17
hemskontext ses daghemmet som knutpunkten där barnet blir integrerat i daghemsgrup- pen. Det uppstår ett band mellan daghemmet, pedagogerna som jobbar där och barnets familj.
Socialt deltagande handlar om att skapa en grund för olika läroarenor. Deltagandet be- tyder delaktighet i en social praxis som är organiserad i olika gemenskaper av barn och vuxna. Då man ser lärandet som en social praxis betyder det att deltagarnas relationer sinsemellan är avgörande för hur barnen och de vuxna lär sig och vad de lär sig. Barn lär sig genom att få delta i olika aktiviteter och processer. (Madsen 2006, s. 200)
Enligt Madsen skall daghem i Danmark vara ett alternativ för alla barn. Det betyder att pedagogiken i daghemmen skall vara sådan att alla barn kan delta, också de med sär- skilda behov. Utmaningen blir professionellt stor. Nu måste man tänka om och få med särskild expertis på de ”vanliga” daghemmen. Ett daghem kan ses som ett obligatoriskt ställe för barn i en viss livsfas. Det blir en nödvändig och betydelsefull social arena för barnet. Där erhåller det vardagslivserfarenheter. Vardagslivet på ett daghem handlar om att lära sig hur man har samvaro med jämnåriga. (Madsen 2006, s.205-206)
Denna samvaro tar också Stensmo upp. Enligt Stensmo (1991) går det socialpedago- giska arbetet ut på att vägleda det sociala lärandet d.v.s. det lärande som sker då två människor möts. Enligt Stensmo skall barnen få kunskaper och färdigheter i att utveckla social kompetens. Socialpedagogik är en mellanform mellan socialt arbete och pedago- gik där man lägger tonvikt på pedagogiken. Att arbeta socialpedagogiskt betyder att man arbetar i grupp. (Stensmo 1991, s.18-19)
2.2.3 Barnperspektiv genom delaktighet
Barns syn på andra och världen har blivit allt viktigare. För att en pedagog skall förstå barns perspektiv är hon hänvisad till att tolka det barnet gör eller säger. Samtidigt styrs hon av sin egen föreställning av barns perspektiv. För att kunna tolka ett barns perspek- tiv blir det frågan om att ha kunskap om att vara lyhörd för barnets uttryck och det sammanhang där barnet ingår i, där pedagogen alltid är en del. Det är viktigt att peda-
18
gogen gör sig medveten om grunderna för sin tolkning. Det gäller att tolka utan att över- tolka. ( Johansson & Pramling Samuelsson 2003, s.23-24)
Det är svårt att tala om ett bestämt generellt barnperspektiv. Man måste försöka se på världen ur barnens ögon. Barnperspektivet är ett påhitt av vuxenvärlden. Barnen förstår inte själva vad ett sådant perspektiv betyder de är mitt inne i det. Barnen är experterna som de vuxna måste rådfråga. Då kan vi få reda på hur barnen har det och hur de upp- fattar saker och ting. (Lökken & Södstad 2010, s.14)
Barnperspektivet innefattar också en annan dimension. Barnet har rätt att uttrycka sej och att bli lyssnad på. För ett barn är delaktighet främst relaterat till barnets egen lek.
Barn i daghemsålder har en bild av att det huvudsakligen är vuxna som bestämmer men i leken, där de vuxna oftast inte är med, är det barnet som bestämmer. Barnens perspek- tiv är att de är rätt så maktlösa mot de vuxna. Då en vuxen inte är med kan barnen enligt sig själva påverka och bestämma. De kan bestämma vad de skall leka och med vem, men de är medvetna om att de inte kan bestämma över vad kamraterna vill. ( Johansson
& Pramling Samuelsson 2003, s. 24-25)
Enligt Johansson & Pramling Samuelsson har många forskare lyft fram vikten av att skilja ut barnperspektivet och lyfta fram influenser från barndomen i det vi gör. Barn- domen är något vi bär med oss hela tiden och hurdant förhållningssätt vi har till barn är format av den egna uppväxten. Enligt Pramling beror pedagogens syn på barn på det kulturella inflytande vilket vi oftast inte är medvetna om och som ger oss de ögon med vilka vi ser på vår omvärld. Därför är det viktigt för en pedagog att analysera grunden för sitt eget beteende mot barn. Då kan man möjliggöra en reflektion och medvetenhet kring sitt pedagogiska handlande. ( Johansson & Pramling Samuelsson 2003, s. 46) Enligt Anne Smith (2000) finns det flera samband mellan barns delaktighet och lärande.
Smith hänvisar till den sociokulturella teorin och menar att om barn tillåts delta med all sin förmåga hjälper det barnen att lära sig. Enligt Smith behöver barn tillfällen och ut- rymme att praktisera beslutsfattande annars lär de sig aldrig. Hon menar också att de möjligheter som barnen erbjuds på daghem till att delta har stor betydelse för färdighet- er och förmågor längre fram i livet. Enligt Smith måste man som pedagog sätta ljuset på det som sker i daghemmet för att se om det finns spår av dessa tankar i den verksamhet man ansvarar för. Enligt Smith skall pedagogen fråga sig själv: Hur delaktig har barnet
19
möjlighet till att vara på mitt daghem? Smith menar att pedagogerna i ett daghem skall vara känsliga för barns perspektiv och låta barnen vara delaktiga och vara med för att fatta beslut från tidig ålder. Enligt Smith är delaktighet något mer än att få säga sista ordet. Enligt Smith handlar delaktighet om rätten att få sin röst hörd samt rätten att bli lyssnad på. Då barnet upplever sig delaktigt är det ett sätt för barnet att känna sig som kompetent. Enligt Smith utgår man utgår från barnens perspektiv då man försöker se på världen med ett barns ögon. Hon har några frågor hon anser att pedagogen bör ställa sig själv:
”
Om jag var ett barn i den här förskolan hade jag då upplevt att jag kan få min röst hörd? Hade jag då upplevt att här finns det vuxna som lyssnar på mig? Hade jag känt mig delaktig i det som händer på den här förskolan?”
( Johansson & Pramling Samuelsson 2003, s. 68-69) Med dessa tankar kommer jag in på ämnet barnpedagogik.
2.2.4 Barnpedagogik
I Finland styrs småbarnsfostran och barnpedagogiken av den nationella småbarnsfost- ringsplanens grunder. Grunderna utgår från avtalet om barns rättigheter. I grunderna förutsätts det av pedagogerna att de förbinder sej till barnen och att de har en förmåga att reagera på barnens känslor och behov. Pedagogerna ses som möjliggörare av barnens delaktighet och skapare av en god atmosfär. Atmosfären skall vara en sådan att barnen kan känna sej som en del av gruppen samt delaktighet. (Gretschel & Kiilakoski 2007, s.27-28)
Det är forskat att småbarnsfostringsplanen innehåller olika uppfattningar om barnet.
Barnet ses som både en passiv och en aktiv individ. Å ena sidan tror man inte på barnets resurser då man i fostringen skall anpassa och förbereda barnet för samhället samt å andra sidan ses barnet som en aktiv initiativtagare som kan göra egna beslut. Enligt det senare påståendet är fostran och undervisning samhällets förändringskraft. (Gretschel &
Kiilakoski 2007)
20
Barnperspektivet och barnpedagogiken går väldigt mycket in i varandra och utgår från samma grunder. Både barnperspektivet och barnpedagogiken utgår från barnet och dess behov och vill barnets bästa.
För att kunna mäta delaktigheten hos barnen på daghemmet kommer jag till följande in på olika delaktighetsmodeller.
2.3 Delaktighetsmodeller
Vad är då delaktighet? Delaktighet kan beskrivas som trappsteg- eller en stegmodell. På de nedersta stegen har barnet bara en liten eller ingen möjlighet alls att påverka medan det ju högre upp man kommer på trappan eller stegen blir det större möjligheter att på- verka. Det avgörande är ändå att barnet upplever att hon fått vara med och bestämma och påverka i frågor som berör henne. Man kan inte prata om delaktighet ifall det för barnet inte uppstår en upplevelse av att sådana saker som är viktiga för barnet har blivit beaktade. (Muukkonen & Tulensalo, 2004)
För att kunna mäta delaktigheten på daghemmet väljer jag att använda mej av delaktig- hetsmodeller som grund. Det finns olika typer av delaktighetsmodeller. I detta kapitel kommer det att handla om två olika delaktighetsmodeller. De två modeller jag valt ut att ha med i mitt masterarbete anser jag att är sådana delaktighetsmodeller som bäst går att anpassa till daghemskontexten trots att de inte är ämnade för det ändamålet.
I mitt masterarbete har jag utgått från två modeller av delaktighet. Roger Harts delaktig- hetsmodell och Harry Shiers delaktighetsmodell. Dessa två modeller har jag valt för att de passar in i daghemskontext men de är inte anpassade för barnpedagogik. Modellerna tar inte upp barngruppens interna relationer. Jag vill få fram barngruppens interna relat- ioner medan Harts och Shiers delaktighetsmodeller inte är anpassade för gruppsituation- er. Harts och Shiers delaktighetsmodeller är rätt likadanna. Shiers modell har 5 steg me- dan Harts har 8. Shiers modell utgår från Harts modell men tre första stegena som inne- håller icke deltagande/ icke delaktighet tas inte med. Har med båda modellerna för att visa hur lika de är men i mina forskningsresultat har jag tittat närmare på och använt
21
mej av endast Harts modell. Detta har jag gjort pga att Shiers modell utgår från pedago- gens perspektiv medan Harts modell utgår från barnets perspektiv Detta har jag gjort pga. att många professionella anser att de tre nedersta stegen i Harts modell är de mest användbara. Med hjälp av stegen kan de känna igen och arbeta bort icke delaktighet i pedagogernas eget arbete. ( Handikappförbunden 2008)
I följande kapitel går jag närmare in på Harts och Shiers delaktighetsmodeller.
2.3.1 Roger Harts och Harry Shiers delaktighetsmodeller
Roger Hart har skapat en modell speciellt för barns delaktighet. Hart har studerat hur beslut påverkar barnets liv i deras närsamhälle. Han anser att det är barnets rättighet att få ta del av det som besluts och att få ta del av sitt eget medborgarskap. Detta sker ge- nom att barnen får uttrycka sina åsikter och syn på saker. Delaktigheten i hans modell består av åtta nivåer. (Hart 1997, s.41 )
Roger Harts delaktighetsstege:
22
Nivå 1-3 ger ingen delaktighet alls till varken barnen eller föräldrarna. Nivå 4-8 ger olika grader av delaktighet till barnen och föräldrarna.
Då man använder sej av Harts delaktighetsstege börjar man nerifrån och går uppåt för att se på vilken nivå av delkatighet man befinner sej på.
På det nedersta steget ,Nivå 1, handlar det om manipulation: Barnen manipuleras av pe- dagogerna i frågor som barnen inte förstår vad de innebär. De vuxna bestämmer utan att fråga råd av barnen.
På det andra steget nerifrån, Nivå 2, handlar det om dekoration: Pedagogerna utnyttjar barnen på ett sådant sätt att barnen inte märker att de utnyttjas. Barnen blir utnyttjade för att pedagogernas budskap skall få stöd.
På det tredje steget nerifrån, Nivå 3, handlar det om symbolism: Pedagogerna lyssnar på barnen, men barnen får inte säga sin åsikt. Man kan säga att skenet bedrar. Det är de vuxnas åsikter som stöds och barnens intressen kommer inte fram
På det fjärde steget nerifrån, Nivå 4, handlar det om att barnen är anvisade men infor- merade: Pedagogerna bestämmer att barnen skall vara delaktiga, de bjuder in barnen.
Pedagogerna förklarar motivet och vilka begränsningar som gäller och efter det får bar- nen själva bestämma om de är med eller inte.
På det femte steget nerifrån, Nivå 5, handlar det om att barnen blir konsulterade och in- formerade: Pedagogerna planerar och har ansvar för vad som skall göras men de tar barnens åsikter på allvar. Barnen tillfrågas för att ge kommentarer på de förslag som pedagogerna lägger fram.
På det sjätte steget nerifrån, Nivå 6, handlar det om beslutsfattande. Beslutet initieras av pedagogerna och delas med barnen: Pedagogerna gör beslut för barnen men barnen får vara med i diskussionen. Barnens åsikter hörs.
På det sjunde steget nerifrån, Nivå 7, handlar det om att barnen tar initiativ och styr be- slutsfattandet: Barnen deltar själva (planerar och utför) och de kan få hjälp av pedago- gerna.
På det åttonde steget nerifrån, Nivå 8, handlar det om att beslutfattandet görs av barnen, delat med pedagogerna: Barnen är mycket delaktiga men de är inte ensamma. De vuxna
23
finns till hands om det behövs. På den här nivån känner sig barn likvärdiga med peda- gogerna. (Hart 1997, s.41-45 )
I Storbritannien har FN:s konvention om barnets rättigheter ökat intresset för barns del- aktighet. Harts delaktighets stege har varit den modell som haft mest inflytande inom detta område. Harry Shier har utvecklat en alternativ modell av delaktighet utgående från Harts delaktighetsstege. Shiers modell har fem nivåer för delaktighet. ( Shier 2001)
Nivåerna i Harry Shiers delaktighetsmodells är:
1. Barn blir lyssnade till.
2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter.
3. Barns åsikter och synpunkter beaktas.
4. Barn involveras i beslutfattande processer.
5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutfattande.
( Shier 2001)
Utöver dessa fem nivåer finns det tre olika engagemangsteg på varje nivå: Öppningar, Möjligheter och Skyldigheter. Steg ett, Öppningar, finns med på alla nivåer. Det steget finns så fort en pedagog vill arbeta på den nivån. Det andra steget, Möjligheter, inträffar då behoven för att arbeta på den här nivån är uppfyllda. Behoven kan vara resurser i fråga om arbetstid, färdigheter och kunskap, att utveckla nya arbetssätt eller andra sätt för att närma sig arbetsuppgifter som är fastställda. Till slut uppstår steg tre, Skyldighet- er. Då har man kommit överens om att personalen skall arbeta på den här nivån och de blir skyldiga att göra det. Man bygger in ett system i arbetet som gör det möjligt för barnen att vara delaktiga. ( Shier 2001) Shiers modell är kanske lite mer ur ett pedago- giskt perspektiv dvs. barnets delaktighet tolkas ur pedagogens synvinkel men eftersom Shiers modell går mer på djupet i sina delaktighetstolkningar väljer jag att ha med Shi-
24
ers modell också. Dessutom vill jag visa hur liten skillnaden är mellan Shiers och Harts delaktighetsmodeller.
Shiers modell har en särskild fråga för varje steg på varje nivå. Man besvarar frågorna och definierar den nuvarande situationen. Sedan är det lätt att se vilket steg som måste tas för att få en högre delaktighetsnivå. I verkligheten är det troligtvis så att man befin- ner sig på flera olika steg och nivåer i diagrammet.
Källa: Handikappförbunden: Egen växtkraft-Barns och ungdomars delaktighet
25
Nivå 1. Barn blir lyssnade till. På den här nivån kräver det att pedagogen lyssnar samt är uppmärksam och har omtanke på vad barnet har att säga. Initiativet kommer från barnet som vill uttrycka sin åsikt. Det speciella på den här nivån är att man bara lyssnar om barnet själv tar initiativet till att uttrycka en åsikt, man skall inte försöka ta reda på bar- nets åsikter om barnet inte själv vill det. Steget Öppningar på nivå 1 kräver alltså bara att pedagogen är beredd att lyssna på barnet. Steget Möjligheter kräver att man arbetar på ett sådant sätt som gör det möjligt att lyssna på barnen. Steget Skyldigheter på denna nivå kräver att daghemmet har en policy att man skall lyssna på barnen och att lyssnan- det är en skyldighet. Alla i personalen är skyldiga att noga lyssna på barnen. ( Shier 2001)
Nivå 2. Barnen får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter. Det kan finnas många anledningar till varför barn inte alltid uttrycker sina åsikter för de pedagoger som arbe- tar med dem. Möjliga orsaker kan vara t.ex. bristande tillit, blyghet eller tidigare erfa- renheter från att pedagogen inte har lyssnat. Det kan också hända att barnet inte är van vid att få vara delaktig. För att barnen skall kunna uttrycka sina åsikter måste pedago- gerna agera positivt för att stödja barnet och göra det möjligt att vara delaktigt. Då det gäller steget Öppningar på nivå 2 räcker det att pedagogerna agerar så att de hjälper barnen att få säga sina synpunkter och åsikter. Möjligheterna på nivå 2 kräver att barnen skall kunna uttrycka sina åsikter. Steget Skyldigheter på den här nivån kräver att peda- gogerna inkluderar olika arbetssätt och försäkrar sig om att barnen får en möjlighet att uttrycka sina åsikter. (Shier 2001)
Nivå 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas. Då man vid beslutsfattande tar hänsyn till barnens åsikter betyder det inte att man måste ta med barnens önskemål i varje beslut som görs. Pedagogerna måste inte heller göra allt som barnen ber om. Barnens åsikter är en av många faktorer som påverkar beslutet. Det är dock viktigt att förklara för barnen varför man t.ex. inte tillgodosett deras önskemål. På nivå 3 sker Öppningar så fort peda- gogen är beredd att ta hänsyn till barnets åsikter. Möjligheterna uppstår då det görs möj- ligt att ta hänsyn till barnets åsikter. Skyldigheterna sker då barnet har rätt att uttrycka sig fritt i frågor som rör barnet. (Shier 2001)
Nivå 4. Barnen involveras i de beslutfattande processerna. Nivå 4 kan ses som en över- gång från rådgivning till aktiv delaktighet i beslutsfattandet. På de lägre nivåerna förblir
26
beslutsfattandet pedagogens område medan nivå 4 ändrar på situationen. Barnen blir genast involverade i besluten. De får vara med i beslutsfattningen tillsammans med pe- dagogerna. Att barn får vara delaktiga i beslut har visat sig ha många fördelar. Det ökar på barnets känsla av att äga och ha tillhörighet, barnets självtillit ökar, barnets empati förmåga blir bättre och barnet känner ansvar. Öppningar på nivå 4 sker då pedagogen är beredd att låta barnet vara med i beslutsprocessen. Möjligheterna sker då man skapar en procedur som gör det möjligt att barnet är med i beslutsprocessen. Skyldigheter sker då daghemmet skriver in i sin målsättning att barnen måste involveras i beslutsfattandet.
Samtidigt förbinder daghemmet sig att övervinna eventuella hinder som finns. (Shier 2001)
Nivå 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutfattande. Skillnaden mellan nivå 4 och 5 är ganska liten. Det är fråga om en liten gradskillnad. På nivå 4 kan barnen aktivt bli involverade i en beslutprocess, men de har ingen riktig makt över beslutet. För att man skall uppnå nivå 5 fullt ut behövs det ett tydligt engagemang från pedagogernas sida. De måste gå med på att lämna ifrån sig en del av makten. Men man får inte tvinga på barnen ett ansvar som de inte vill ha eller som inte är lämpligt för deras ålder. På nivå 5 sker Öppningar då pedagogen är redo att dela beslutsfattandet med barnen. Möj- ligheterna sker då det finns en process som gör det möjligt. Skyldigheterna sker då det blir daghemmets målsättning att barn och pedagoger skall dela på makt och ansvar åt- minstone inom något område var det görs beslut. (Shier 2001)
Både Harts och Shiers delaktighetsmodeller är barncentrerade vilket passar bra in i dag- hemskontext med tanke på planen för småbarnsfostran.
Shiers delaktighetsmodell skiljer sej från Harts delaktighetsstege genom att det inte finns någon nivå där barnen själva fattar sina beslut utan någon vuxen/pedagog. Speci- ellt i barnens lekar händer det hela tiden att barnen fattar beslut utan att någon pedagog blandar sej i leken. Chansen för att barnet skall få bestämma själv i leken är stor. Detta passar inte in i Shiers modell eftersom delaktighetsnivåerna utgår från att pedagogerna och barnen förenas.
Om man jämför Harts och Shiers delkatighetsmodeller går Shiers delaktighetsmodell steget djupare än Harts trappa då det gäller pedagogens sätt att fundera ut på vilken nivå
27
delaktigheten ligger bland barnen. I Shiers modell kommer först ett påstående som säger någonting om delaktigheten t.ex. på nivå 3: Barns åsikter och synpunkter beaktas. Där- efter måste pedagogen fundera om hon verkligen är beredd att göra som påståendet sä- ger, dvs. titta på steget öppningar och fundera om hon är beredd att ta i beaktande barns åsikter och synpunkter. Om svaret är jakande kan pedagogen gå vidare till steget möj- ligheter och fundera på sitt arbetssätt och om det möjliggör det påståendet säger. Alltså, är det möjligt att beakta barns åsikter och synpunkter i beslutsfattandet. Därefter kom- mer steget skyldigheter och där måste pedagogen fundera om det är policy att göra som påstående säger, dvs. väger man in barns åsikter och synpunkter i beslutsfattandet. Harts trappa har ett påstående, t.ex. steg 6 (vilket motsvarar nivå 3 i Shiers modell) där peda- gogen gör beslutet för barnen. Man lyssnar och tar barnets åsikter i beaktande men det slutgiltiga beslutet görs av pedagogen. Harts trappa ger ett större spelrum för tolkningar medan Shiers modell säger hur det skall vara för att delaktigeten på ett visst steg skall vara fullständig.
För att kunna använda sej av Shiers och Harts delaktighetsmodeller i daghemskontext måste man vara insatt i den socialpedagogik och barnperspektiv som finns på daghem.
Med tidigare forskningar och Shiers och Harts delaktighetsmodeller i baktanke satte jag upp mitt syfte och frågeställning för mitt masterarbete.
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Mitt masterarbete är ett uppdrag av en föreståndare på ett daghem i Östra Nyland. Syftet med mitt masterarbete är att få en bättre förståelse av hur barnen upplever sin dag på daghemmet. Därför undersöker jag hur barnet känner att det hörs, hur det får komma till tals och hur det får vara delaktigt på daghemmet. Jag vill få fram barnens perspektiv och genom det vill jag få upp ögonen på personalen. Jag vill få fram barnens egna upplevel- ser av delaktighet och medbestämmande i planeringen och besluten som görs. Min stu-
28
die ser på delaktighet ur ett barnperspektiv, dvs. jag ser på daghemsvälden ur barnens ögon. Barnperspektivet handlar om vilken innebörd delaktighet har för barnen samt hur de upplever sin delaktighet i olika situationer på daghemmet. Barnen skall ha rätt att uttrycka sej samt att bli lyssnade på.
I min studie vill jag få svar på följande frågor:
1) I vilken grad har barnen på daghemmet möjligheter att påverka sin vardag i daghem- met?
2) I vilken grad får barnen vara med i planeringen av den dagliga verksamheten?
3) I vilken grad lyssnar pedagogerna på barnen i den ledda verksamheten som t.ex. sam- lingen eller pysselstunder?
Genom att undersöka detta får beställaren veta hur det ligger till och kan utveckla sin verksamhet i en positiv riktning med tanke på barnens delaktighet i daghemsverksam- heten.
I följande kapitel tar jag upp metoden för hur jag skall få svar på min frågeställning.
4 METOD
Metoden för mitt masterarbete är observation och intervju. Studien ser på daghemsverk- samheten ur ett barnperspektiv med barnens ögon och deras erfarenheter av delaktighet på daghemmet dvs. barnen ger mej materialet, via intervju och observation, och jag an- vänder det mot olika teorier. Jag lyfter fram barnets röst och tar fasta på det barnet säger i intervjun. Jag ser på observationen ur barnens synvinkel. Jag går in i rollen som ett barn i barngruppen. Studien görs kvalitativt.
29
Min egen förförståelse av barns delaktighet på daghem är av stor vikt i den tolkning av observationer och intervjuer jag gör. Det svåra för mej kommer att vara att inte över- tolka det jag får fram. Jag vill göra barnets röst synligt. Min upplevelse är att barns rös- ter inte hörs i daghemsverksamheten. Många pedagoger säger att de låter barnen vara delaktiga men min erfarenhet är att alla pedagoger inte ens vet vad delaktighet innebär och vad det betyder att göra barnen delaktiga. Barnen själva förstår inte då de är delakt- iga eller inte, därför är det viktigt att pedagogerna vet hur, på vilket sätt, de kan göra barnen delaktiga och göra barnens röster hörda.
Daghemmet jag valt att göra min studie på är valt genom att jag tog kontakt med före- ståndaren på daghemmet ifråga och frågade henne om de skulle vara intresserade av att få vara med i en studie om delaktighet och hur barnens röster på daghemmet blir hörda.
Barngruppen jag gjorde studien i är utvald av föreståndaren för att daghemmet skall och vill få reda på hur barnen är delaktiga i just den barngruppen.
4.1 Kvalitativstudie med observation och intervju
Med observationer menas att man medvetet gör iakttagelser i ett bestämt syfte. Det be- tyder att man bestämmer sig för att lägga märkte till vad som händer just nu på en viss plats. För att fånga iakttagelserna använder man sig av en viss teknik, tex bandinspel- ning och anteckningar. Observationer kan också göras genom att observatören samlar observationerna i huvudet. (Reich & Wesen 1986, s.11)
I pedagogiska sammanhang definieras observation som en uppmärksam iakttagelse. Det betyder att man skall vara tillräckligt vaken för att uppfatta vad som händer i omgiv- ningen. Man kan ändå inte observera allt som händer runtomkring, man måste avgränsa det man vill rikta sin uppmärksamhet mot. Det är viktigt med fokus. (Lökken & Söbstad 2010, s.36)
30
Enligt Reich&Wesen (1986) är fördelen med ett observationsschema att man kan ut- forma schemat så enkelt som möjligt och på det sättet behöver man inte vara koncentre- rad på att göra observation under långa stunder. En nackdel med schemat är att i förväg låsa fast det man vill titta efter. Då blir oförutsedda och kanske viktiga händelser borta ur observationen. (Reich & Wesen 1986, s.18-19 )
Observationsscheman är till för att styra observationen, att göra det lättare för observa- tören samt att göra bearbetningen enklare. Man kan välja mellan att endast anteckna an- tal och tid eller att ha öppna frågor för att beskriva det som händer, reaktionerna och relationerna. (Kylen 2004, s.107)
Enligt tidigare observationer av Birgitta Angel har endel småbarn en viss slags utstrål- ning som gör att vuxna och andra barn ger mycket tid och har mycket kontakt med dem.
Medan andra barn får mindre av den biten. Till stor del sker detta helt omedvetet. Det är därför viktigt att observera samspelet mellan barn och vuxna. (Reich & Wesen 1986, s.34-35 )
Då man gör en observation skall man både se, höra och fråga för att få grepp om det som sker. Observation innebär att man en längre eller kortare tid är tillsammans med den grupp man skall undersöka. Observatörsrollen kan se ut på olika sätt. I huvudsak finns det två olika observations sätt: öppen och dold observation. I en öppen observation vet deltagarna om att man gör en observation. I en dold observation finns det två tillvä- gagångs sätt. Det ena är att man inte tar någon kontakt med aktörerna. Den andra är att man själv är deltagare i gruppen man observerar men de man observerar vet inte om att man gör det. (Holme & Solvang 2001, s.110-111)
Då man gör en observation ställer man sig frågan ”Vad ser jag just nu?”. Den mest grundläggande metoden för att få en beskrivning på vad som händer precis nu är att göra en observation. I en undersökning görs observationer på ett systematiskt sätt och utgår från det som problemet kräver. I en observation är det viktigt att hålla isär det ob- serverade och upplevelsen. Då en människa observerar är det lätt hänt att det man ser, hör, tänker och känner kommer med. Samma sak gäller värderingar, tolkningar och slut- satser. (Kylen 2004, s.95-96)
31 Följande punkter skall finnas i en observation:
Datum och tidpunkt samt observationens längd
Var observationen görs, vilken plats
Vem som deltar i den observerade situationen
Beskrivning av situationen. Vad händer, hur sker det och vilka är inblandade
Sammanfattning och tolkning av observationen
Med hjälp av punkterna får man en uppfattning av vad som hände. (Lökken & Söbstad 2010, s.42)
Det finns inget enkelt sätt som garanterar att man når framgång i det kvalitativa forsk- ningsarbetet. Ofta präglas hela situationen av forskarens eget beteende genom den när- het som uppstår mellan forskaren och det undersökta. ( Holme & Solvang 2001, s. 93) Att intervjua barn i åldern 5-6 år är väldigt utmanande och det gäller att veta hurdana frågor man kan ställa för att få svar på frågorna man är ute efter. Därför kan det vara bra att testa frågorna på något barn, som inte skall vara med i den egentliga undersökningen, innan man gör den egentliga intervjun.
En kvalitativ forskning handlar om analyser och därmed tolkningar av dem. En kvalita- tiv forskning är en chans att lära sig något om sig själv och andra. Man skall våga ta den chansen och använda den. (Widerberg 2002, s.31)
En kvalitativ intervju har en styrka i att situationen man undersöker liknar en vardaglig situation. Det är en form av intervju där forskaren har den minsta styrningen på intervju personerna. Den intervjuade får påverka utvecklingen av samtalet. Forskaren ger ramar- na på temat men det är viktigt att försäkra sig om att man får svar på de frågor man vill ha svar på. (Holme & Solvang 2001, s.99)
Intervju av barn på ett daghem är en viktig form av datainsamling då man vill få reda på vad barnen tänker, känner och önskar. Intervjuerna ger en inblick i barnens inre värld.
Intervjun ger ett djup som inte observationen kan ge. I en observation är det svårt att se
32
känslorna, tankarna eller avsikterna. Dem får man fram i en intervju. (Lökken & Söb- stad 2010, s.94)
4.2 Material och tillvägagångssätt
Datainsamling skedde genom observationer och intervjuer på ett daghem i en kommun i Östra Nyland. Daghemmet har en grupp bestående av 21 barn i åldern 4-6 går. Pedago- gerna i gruppen är tre till antalet, bestående av en barnträdgårdslärare och två barnskö- tare. För att få göra observationerna och intervjuerna kontaktades barnens föräldrar via brev där de informerades om att jag kommer att göra en undersökning på deras barns daghem.
Att metoden för studien skulle bli observationer och intervjuer var klart i ett tidigt skede, hur många observationer och intervjuer var dock oklart. Efter lite funderande och läsande av andras observationer och intervjuer i olika sammanhang kom jag till att ob- servationerna skulle ske under två veckors tid varannan dag samt att intervjuerna skulle vara fyra till antalet. Jag genomförde således sex observationer och fyra intervjuer. Ob- servationerna var 10-15 minuter långa/gång. De gjordes mestadels på förmiddagen p.g.a. det är då som daghemsverksamheten är mest styrd. Intervjuerna gjordes också på förmiddagen p.g.a. barnen oftast orkar bäst då. Intervjuerna tog mellan 15-30 minuter.
Att transkribera allt material var väldigt tidskrävande och av någon orsak var inspel- ningarna väldigt svåra att lyssna på. Det fanns ett störande sus i bakgrunden. Jag gissar på att det var daghemmets ventilationssystem som hördes som ett väldigt tydligt sus på bandet.
Att göra en observation samt att vara observatör är krävande. Det svaga med en obser- vation är att det kan finnas en risk att man övertolkar det man ser. Det starka med en observation är att man kan observera vad barnen i gruppen gör och inte bara lyssna till vad de säger att de gör. En annan svag sida i en observation är att de som blir observe-
33
rade kan bete sej annorlunda då de vet att de blir observerade. (Björndal 2005) I min observation upplevde jag det aldrig som väldigt krävande att vara observatör. Jag för- sökte vara så objektiv som möjligt under mina observationer. Pedagogerna hade förkla- rat för barnen varför jag fanns där. De sade att jag vill komma och titta hur det är på daghemmet. Jag fick göra mina observationer ostört och jag lade mej inte heller i vad barnen gjorde eller sade förutom en gång då ett barn tog kontakt med mej men jag styr- de henne inte åt något håll, allting kom från barnet hela tiden.
Innan jag började mina observationer hade jag pratat med personalen i gruppen och vi kom överens om hur jag skall göra mina observationer. Personalen visste varför jag fanns på plats och till barnen sades det att jag kom för att hälsa på och titta på hur det är på deras dagis i deras grupp. Barnen var väldigt nyfikna i början på mej och vad jag gjorde. Svarade att jag sitter och skriver lite hur det är att vara barn på dagis. De var nöjda med det svaret och fortsatte sedan med vad de höll på med. Tanken var att jag kommer in i gruppen och sätter mej ner någonstans och börjar observera vad som hän- der i de situationer jag valt att titta närmare på. Ibland blev det att jag valde att obser- vera hela barngruppen och ibland bara några barn i en viss situation.
Metoden för insamlandet av material är observation i en barngrupp samt enskilda inter- vjuer av barnen. Observationen ger en helhetsbild och intervjuerna går in på djupet. In- tervjuerna ger en möjlighet till att komma närmare barnen och få en fördjupad insikt i om de får vara med i beslut som görs på daghemmet, beslut som gäller barnens vardag- liga verksamhet på daghemmet. Min undersökning är kvalitativ. Min analysmetod är narrativ analys.
Efter att observationerna var gjorda började jag att intervjua barnen. Då jag utformade intervjuguiden utgick jag från Shiers och Harts delaktighetsteorier. Den senare hade jag som grund för analysen av materialet. I min observation och i mina intervjuer önskade jag få fram så mycket som möjligt om hur barnen får vara delaktiga i den vardagliga verksamheten på dagis.
34
I en kvalitativ studie försöker forskaren sätta sig in i den situation man undersöker samt att se världen ur det eller den undersöktas perspektiv. Man försöker alltså se på forsk- ningen inifrån. Med detta som utgångspunkt försöker man skapa en djupare och mer fullständig uppfattning om det man studerar. ( Holme & Solvang 2001, s. 92) I min forskning försöker jag se på barnens delaktighet genom barnet och barnets perspektiv.
Jag använde mig av kvalitativ forskningsmetodik för att kunna sätta mig in i barnens situation och se på daghemsvärlden ur barnets perspektiv. Enligt det får jag bäst fram barnets åsikter om sin delaktighet.
I mina intervjuer med barnen kände jag det som viktigt att ge dem tid och att lyssna på vad de berättar. Intervjuerna har skett vid olika tillfällen men alltid på samma plats dvs.
avskilt från resten av barngruppen för att få den lugn och ro som behövs för att kunna samtala på tumanhand.
Då jag observerade såg jag om barnen fick komma till tals och om deras åsikter blev hörda i situationer som gäller de ledda stunderna på daghemmet. På vilket sätt bemöter pedagogen barnet? Observationerna var iakttagande, dvs. deltagarna visste om att de blir observerade. Observationerna skedde under pysselstund, under samlingen till matsi- tuationen vid lunch tid samt på eftermiddagen då det var fri lek och sagostund. Då jag gjorde min observation utgick jag från de fem punkter som nämns i Lökken&Söbstads bok. Jag såg om pedagogerna låter barnen bestämma i t.ex. samlingen och matsituation- en eller om det är de vuxna som tar alla beslut? Ändrar sig pedagogen efter barnens önskemål? I vilken grad får barnet vara delaktigt i ett beslut? I vilken grad hörs barnet?
På vilket sätt kommer barnets röst fram? Föreslår pedagogen andra alternativ eller låter hon barnen komma med alternativ? Säger pedagogen direkt ja eller nej till något barnen har på förslag? Hela tiden hade jag Shiers och Harts delaktighetsteorier i tankarna.
För att få svar på mina forskningsfrågor gjorde jag upp ett observations schema. I min observation ville jag få svar på följande frågor: Ändrar sig pedagogen efter barnens önskemål? Får barnet vara delaktigt i ett beslut? Hur hörs barnet? På vilket sätt? Före- slår pedagogen andra alternativ eller låter hon barnen komma med alternativ? Säger pe-
35
dagogen direkt ja eller nej till något barnen har på förslag? Hela tiden hade jag Shiers och Harts delaktighetsteorier i tankarna.
Jag vill få fram interaktionen mellan barn och vuxen, men också vuxen och barn. Dessu- tom vill jag lyfta fram interaktionen mellan barn och barn.
Jag gjorde intervjuer av barnen för att få en djupare förståelse i hur barnen tänker i fråga om deras delaktighet på daghemmet. Jag önskade att få fram så mycket som möjligt av barns erfarenheter och tankar kring delaktighet på daghemmet. Intervjuerna hade semi- strukturerade frågor, dvs. samma frågor ställdes till alla barn som var med i intervjuer- na. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter vilket gav barnen en chans att säga sin åsikt i samma frågor. Barnen intervjuades individuellt för att de skulle våga vara så ärliga som möjligt och verkligen komma med sin egen åsikt och inte tycka lika som kompisen.
4.3 Undersökningens genomförande
I mitt masterarbete har jag tittat på hur delaktiga barnen på daghemmet får vara ur bar- nens perspektiv. Får barnen vara med och bestämma vad verksamheten innehåller eller är det pedagogerna som under en planeringsdag gör upp innehållet. Först gjorde jag ob- servationer och sedan intervjuade jag barnen för att få en insikt i hur barnen ser på sin delaktighet då daghemsverksamheten planeras. Därefter gjorde jag en analys på det in- samlade materialet. Mina resultat har jag satt in i Harts delaktighetsmodell. På det sättet fick jag en tydlig överblick om barnens delaktighet och i vilken grad barnen anser sej få vara delaktiga, om de alls får vara det. Genom att titta på modellen såg jag samtidigt hur man kunde göra för att barnen skall få vara mera delaktiga.
I min observation och intervju använde jag mig av både inspelning och anteckningar.
Jag skrev rent mina observationer och intervjuer rätt så snabbt efter att de ägt rum. Allt material jag fick in sparades på en lösenordskyddad dator. Det materialet kommer att
36
förstöras bara mitt masterarbete är klart och presenterat. Fördelarna med min studie var att jag först gjorde observationen på barnen och sedan intervjuade dem.
Nackdelen med en observation kan vara att pedagogen blir extra observant och låter barnen vara mycket delaktiga eftersom hon vet att jag är där för att observera just detta.
Då jag gjorde min observation tittade jag speciellt på hur pedagogerna lyssnar på barnen och om barnens röst hördes.
För att barnen inte skulle känna sig pressade eller nervösa vid intervju tillfället började jag med att prata lite allmänt och ”värma upp” barnet med frågor som t.ex. Vad har du gjort idag på dagis? Med vem har du lekt?
Till föräldrarna berättade jag i ett brev (se bilaga2) kort om mig själv, syftet med min undersökning, mitt tillvägagångssätt samt etiska överväganden.
Jag valde att göra observationer under två veckors tid i början av mars. Observationerna gjordes ungefär varannan dag ca 10-15 minuter/gång. Observationerna gjordes på för- middagen då det var ledd verksamhet i form av pyssel, under samlingen till matsituat- ionen vid lunch tid samt på eftermiddagen då det var fri lek och sagostund. Sammanlagt gjorde jag sex observationer.
Innan jag gjorde de egentliga intervjuerna testade jag att intervjua barn i den åldern jag intervjuade för min undersökning. Barnen jag intervjuade i test-intervjun var barn i min egen bekantskapskrets.
De egentliga intervjuerna gjorde jag efter mina observationer.
De barn jag intervjuade fick jag själv plocka ut från en namnlista. Pedagogerna i grup- pen ville inte påverka mitt resultat i någon riktning genom att de skulle ha valt ut barnen som skall intervjuvas. Tog vart fjärde barn. På det sättet blev det slumpen som avgjorde vem jag skulle intervjua. Jag valde ut fyra barn i åldern 5-6 år. Två barn var pojkar och två flickor. Då barnen nämner något annans barns namn byter jag ut namnet till ett på- hittat för att ingen skall kunna bli igenkänd.
