• Ei tuloksia

Vuosikertomus 2007

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa "Vuosikertomus 2007"

Copied!
32
0
0

Kokoteksti

(1)

Vuosikertomus 2007

Årsberättelse Annual Report

T e a t t e r i k o r k e a k o u l u l u k u i n a

T e a t e r h ö g s k o l a n i s i f f r o r

T h e a t r e A c a d e m y i n F i g u r e s

(2)
(3)

v uon n a 2 0 0 7 t e a t t e r i k or k e a k ou lu s s a käytiin keskus- telua rakenteellisesta kehittämisestä. Helsingin taide- yliopiston perustamista on kaavailtu vuosia ja asiasta on tehty useampi selvitys. Teatterikorkeakoulu suhtautui avoimen uteliaasti viimeisimpään selvitysmies, profes- sori Turo Virtasen malliin. Hallitus on myös ilmaissut valmiutensa keskustella muista taideyliopistomalleista.

Ratkaisuja on mietitty mahdollisuuksien ja uhkien nä- kökulmista. Teatterikorkeakoulu on aloittanut varau- tumisen rakenteellisesta kehittämisestä ja yliopistojen oikeudellisen aseman vaihtumisesta koituviin muutok- siin. Tulevista haasteista on informoitu henkilökuntaa mahdollisimman paljon.

s t r a t e gi a a 2 01 2 t ä sm e n n e t t i i n. Siitä tehtiin tiivistetty julkinen versio ja sisäinen toteuttamissuun- nitelma. Taiteellinen tutkimus ja kansainvälistyminen ovat strategisia kehittämiskohteita. Teatterikorkeakou- lun kansainvälistymisstrategia valmistui vuonna 2007.

Seuraavana on vuorossa viestintä- ja henkilöstötoimen- pideohjelmien päivittäminen.

s t r a t e gi a a n n i v e l t y vä n laatujärjestelmän hahmot- tamisen myötä toiminnan eri osa-alueita on kehitetty sitä mukaa, kun kohteita ja puutteita on tullut esille. Laatutyön

Rehtorin katsaus

vuoteen 2007

(4)

keskiössä on johtamisen ja palveluiden sujuvuuden kehittäminen.

t e a t t e r i k or k e a k ou lu s a i pä ä t ök se e n sisäisen rakenteellisen kehittämisen hankkeen valo- ja ääni- suunnittelun laitos (väs) muuttaessa Tampereelta Helsinkiin heinäkuussa. väs aloitti toimintansa pe- ruskorjatuissa tiloissa päivitetyin teknisin varustein.

Muutto sujui hyvin ja koko Teatterikorkeakoulu on innostunut opetuksen olennaisesta helpottumisesta ja mahdollisuudesta syventää yhteistyötä myös muiden taideyliopistojen kanssa.

v uon n a 2 0 0 7 p e ru s t e t t i i n tutkimuksen kehittämis- yksikkö Tutke yhdistämään kaikki Teatterikorkea- koulussa jo olevat jatkokoulutuksen ja tutkimuksen voimavarat. Tohtoritutkintotavoitetta ei saavutettu.

Teatterikorkeakoulun taiteellisilla professoreilla ei ole automaattisesti jatko-opiskelijoiden ohjaamisen ja tutkimuksen vaatimaa työkalupakkia. Siksi yksikön perustaminen oli tarpeen. Tutken perustamiseen on panostettu sekä henkilö- että rahallisin resurssein.

Professoriksi taiteellista jatkotutkintokoulutusta ja tut- kimusta kehittämään valittiin ohjaaja, fi losofi an tohtori Esa Kirkkopelto. Tutkeen perustettiin myös tutkimus- koordinaattorin virka. Yksikköä johtaa teatteritaiteen tohtori, professori Annette Arlander. Kehittämistä tukee laaja johtoryhmä, jotta koko Teatterikorkeakoulun asiantuntemus saadaan yksikön käyttöön. Jatko-opiskelu- prosessiin kuuluvat vaiheet on analysoitu ja uudistus- työ on alkanut vauhdikkaasti. Teatterikorkeakoulun

(5)

taiteellisen tutkimuksen tavoite on kunnianhimoinen:

järjestelmällinen koulutus ja taiteellisen tutkimuksen teoriapohjan ja metodologian kehittäminen. Taide- yliopistona Teatterikorkeakoulun erityistehtävänä on artikuloida taiteilijoiden tieto yhteiskunnan käyttöön.

p o s t d o c-t u t k i m u s on vasta aluillaan. Vuonna 2007 sai päätöksensä Teatterikorkeakoulun toinen kansain- välinen tutkimushanke Haasteena tieto: tanssi, liike ja ruumiilliset kokemukset ymmärryksen ja maailman konstruoimisen keinoina. Lopputapahtuma Challenging the Knowledge -symposium järjestettiin lokakuussa.

t e a t t e r i k or k e a k ou lu n k a ns a i n vä l is t y m ise n strategian mukaisiin toimenpiteisiin on ryhdytty, jotta mm. jokainen opiskelija saisi kansainvälisiä kontak- teja opintojensa aikana. Opiskelijoiden ja opettajien kiinnostus kansainväliseen vaihtoon, esitysvierailuihin ja konferensseihin on edelleen kasvanut. Esimerkiksi teatteritaiteen laitoksella oli kansainvälistä toimintaa 16 maassa mm.: Yhdysvallat, Venäjä, Baltian maat ja Pohjoismaat. Lyhyet vaihdot ja vierailut ovat Teatteri- korkeakoulun toiminnalle luontevia ja niitä tehtiin paljon (57). Ulkomaisten perustutkinto-opiskelijoiden määrä on noussut. Ulkomainen kiinnostus Teatteri- korkeakoulua kohtaan on lisääntynyt, mutta kielisidon- naisen opetuksen vuoksi opetustarjonta ulkomaisille opiskelijoille on rajallinen.

op e t u k se n k e h i t t ä m is t ä ja yhteisestä opetus- tarjonnasta vastaavan opetuksen kehittämisyksikkö Opekin aloitteesta tehtiin opintojen ohjauksen arviointi,

(6)

jonka tulosten perusteella ryhdytään toimiin vuonna 2008. Avoin yliopistotoiminta on sijoitettu Opekiin, jotta mm. yhteinen opetustarjonta ja avoimen opetus voitaisiin koordinoida ja siten saada synergiaetuja. Avoin yliopisto- toiminta on ollut suhteellisen niukkaa, mutta yhteiskun- nallisen vaikuttamisen näkökulmasta edelleen tärkeää.

t e a t t e r i k or k e a k ou lu n j a t a i de t e ol l ise n korkea- koulun yhteinen koulutus- ja kehittämisinstituutti iade aloitti virallisesti toimintansa. Esittävien alojen koulutus on lähtenyt hyvin käyntiin sen suojissa. Esittävien alojen työmarkkinoiden erityispiirteet on otettava huomioon mm. kurssimaksuja määriteltäessä ja täydennyskoulu- tukseen tulisi saada tukea valtiolta jatkossakin.

h a k i j a n j a op isk e l i j a n n ä k ök u l m a s t a Teatteri- korkeakoulu on edelleen vetovoimainen, vaikka kansain- välinen kilpailu on lisääntynyt. Opettajat ovat alansa parhaimmistoa ja oppimistulokset ovat välillä liiankin vakuuttavia – opiskelijoita houkutellaan töihin jo ennen valmistumistaan. Teatterikorkeakoulusta valmistui 60 maisteria (tavoite 55). Täysmittaisten tutkintojen keskimääräinen suorittamisaika on lyhentynyt viimeiset kolme vuotta, nyt 6,2 vuoteen.

Kokonaisuudessaan Teatterikorkeakoulun tuloksellisuuteen voidaan olla tyytyväisiä kaikkien muutospaineiden keskellä.

Paula Tuovinen r e h t or i

(7)

u n de r å r 2 0 0 7 disk u t e r a de Teaterhögskolan en struk- turell utveckling. Planerna för ett konstuniversitet i Helsingfors har redan länge debatterats och frågan har behandlats i fl era utredningar. Till den modell som senast lagts fram av utredningsmannen professor Turo Virtanen förhåller sig Teaterhögskolan med stor öppenhet och nyfi kenhet. Högskolans styrelse har givit uttryck för att den är beredd att också diskutera andra modeller för ett konstuniversitet. Högskolan har analyserat de möj- ligheter och hotbilder som olika lösningar kan innebära.

Teaterhögskolan är förberedd på en strukturell utveck- ling och de förändringar som följer av att universitetens rättsliga ställning ändras. Högskolans personal har lö- pande fått information om de kommande utmaningarna.

hö g sk ol a n s s t r a t e gi 2 01 2 har preciserats. Strategin har publicerats som en kortfatttad sammanfattning för offentligt bruk och som en intern implementeringsplan.

Strategins utvecklingsmål är den konstnärliga forsk- ningen och en internationalisering av hela högskolan.

Teaterhögskolans internationaliseringsstrategi blev färdig år 2007. Näst i tur står en uppdatering av åtgärds- programmen för kommunikation och personal.

Rektors

översikt 2007

(8)

s t r a t e gi n om fa t t a r arbetet med att gestalta ett kvalitetsprogram för högskolans verksamhetsområden.

Kvalitetsprogrammet har utvecklats i takt med att problem och utvecklingsmål har kommit i dagen.

I centrum för kvalitetesprogrammet står en utveckling mot smidighet i såväl ledning som tjänster.

e n i n t e r n s t ru k t u r e l l u t v e c k l i ng slutfördes då institutionen för ljud- och ljusdesign (väs) i juli fl yttade från Tammerfors till Helsingfors. Institutionen inledde sin verksamhet i Helsingfors i renoverade lokaler med ny teknisk utrustning. Flyttningen gick bra. Hela Teaterhög- skolan ser med entusiasm på förutsättningarna att på ett enklare sätt arrangera undervisningen och på möjlighe- terna att fördjupa samarbetet med andra konsthögskolor.

å r 2 0 0 7 i n r ä t t a de s enheten för utveckling av forsk- ningen (Tutke) med målet att sammanföra Teaterhög- skolans alla resurser inom påbyggnadsutbildningen och forskningen. Högskolan nådde inte sin målsättning för doktorsexamina. Teaterhögskolans konstnärliga professorer har inte automatiskt den verktygslåda som behövs för att handleda påbyggnadsstudier. Därför var det nödvändigt att inrätta den nya enheten och satsa både personal och ekonomiska resurser. Regissör, FD Esa Kirkkopelto utsågs till professor för den konstnärliga påbyggnadsutbildningen och fi ck också ansvar för att ut- veckla forskningen. En tjänst som forskningskoordina- tor inrättades vid enheten. Enheten leds av tkd Annette Arlander. För att hela Teaterhögskolans exper-

tis skall komma den nya enheten till gagn stöds

(9)

utvecklingsarbetet av en omfattande ledningsgrupp. Alla de processer och faser som hör till påbyggnadsstudierna har analyserats och reformarbetet har påbörjats med god fart. Målsättningen för Teaterhögskolans konstnärliga forskningsverksamhet är ambitiös: en utveckling av systematisk utbildning, teoribildning för konstnärlig forskning och metodologi. Teaterhögskolans särskilda uppdrag som konsthögskola är att artikulera konstnärer- nas kunskap och göra den tillgänglig för samhället.

p o s t d o c- f or sk n i nge n är ännu i sin linda. År 2007 slutfördes Teaterhögskolans andra internationella forskningsprojekt Kunskap som utmaning: dans, rörelse och fysiska upplevelser som ett sätt att förstå och konstruera världen. Projektet avslutades med symposiet Challenging the Knowledge i oktober.

t e a t e r hö g sk ol a n h a r e n l ig t sin internationali- seringsstrategi vidtagit åtgärder för att bl.a. alla stude- rande under studierna skall få internationella kontakter.

Intresset för internationellt utbyte, gästföreställningar och konferenser växer bland studerande och lärare.

T.ex. institutionen för teaterkonst deltog i internationell verksamhet i 16 länder, bl.a. usa, Ryssland, de baltiska och nordiska länderna. Kortvariga utbyten och gästenga- gemang är karaktäristiska för Teaterhögskolans verksam- het. År 2007 genomfördes 57 kortvariga utbyten. Antalet utlänningar som studerar för grundexamen har vuxit. Det utländska intresset för Teaterhögskolan har ökat, men ef- tersom undervisningen är bunden till språket är utbudet till de utländska studerande begränsat.

(10)

på i n i t i a t i v av enheten för utveckling av under- visningen (Opek), som har ansvaret för högskolans gemensamma undervisningsutbud och för att utveckla undervisningen, gjordes en utvärdering av studiehand- ledningen. Utvärderingens resultat kommer att åtgärdas under år 2008. Det öppna universitet är placerat under Opek för att högskolan skall kunna koordinera den gemensamma och den öppna undervisningen och uppnå synergieffekter. Det öppna universitetets verksamhet har varit relativt knapp men den är viktig med tanke på möjligheterna att påverka samhället.

t e a t e r hö g sk ol a n s o ch Konstindustriella högsko- lans gemensamma utbildnings- och utvecklingsinstitut IADE inledde sin verksamhet och utbildningen för teater, dans och perfomance har kommit igång. Arbetsmark- naden för de kreativa branscherna har respekterats bl.a.

då det gäller att fastställa kursavgifter. Viktigt att även i fortsättningen få statsstöd för fortbildning.

t r o t s de n i n t e r n a t ion e l l a k on k u r r e nse n är Tea- terhögskolan fortfarande attraktiv både för de studerande och de som ansöker om en studieplats. Lärarna företräder eliten inom sina branscher och studieresultaten är ibland alltför övertygande – de studerande lockas ut i arbetslivet redan innan de har avslutat sina studier. År 2007 utdi- mitterade Teaterhögskolan 60 magistrar (målet var 55).

Genomsnittstiden för att avlägga examen har förkortats de senaste 3 åren och är nu 6,2 år.

(11)

När vi betraktar Teaterhögskolans resultat i förhållande till den press som kommer från alla förändringar och reformer kan vi vara nöjda med helheten.

Paula Tuovinen rektor

Hannu och Ker ttu -Monument | koreografi och foto: Per ttu Leinonen

(12)

i n 2 0 0 7, t h e r e wa s c onside r a bl e de b a t e at the Theatre Academy on structural changes and future development.

Proposals to set up a merged arts university in Helsinki have been in the pipeline for years, and several inves- tigations on the subject have been made. The Theatre Academy openly expressed its interest in the latest plans proposed by Professor Turo Virtanen, and the Board has also declared its willingness to discuss other models for the arts university. In appraising these plans, we look at them in terms of opportunities and threats. The Theatre Academy has already begun to prepare for this major structural change and for the revised legal position of the universities. Personnel have been informed of the future challenges as much as possible.

t h e c on t e n t of ou r s t r a t e g y 2 012 was amended and a summary prepared for publication, together with an implementation plan for internal use. Strategic develop- ment will focus on arts research and internationalisation.

The Theatre Academy’s internationalisation strategy was completed in 2007, and the next step is to update the com- munications and personnel action plans.

a l ong w i t h t h e f or m u l a t ion of a quality system in conjunction with the Strategy, various aspects of

Rector’s review

of 2007

(13)

our activities were improved and altered when needs and shortcomings emerged. Efforts to improve the effectiveness of management and services are at the core of this process.

a m a jor p r oj e c t at the Theatre Academy was complet- ed in July with the move of the Department of Lighting and Sound Design (väs) from Tampere to Helsinki. The Department is now installed in renovated premises with updated technical equipment. The process of relocation went well, and the Academy as a whole is enthusiastic about the new possibilities both with teaching arrange- ments within the Academy and the potential for closer cooperation with other arts universities.

t h e de pa r t m e n t of r e se a r ch de v e l op m e n t (Tutke) was set up in 2007 to bring together the Academy’s existing doctoral (postgraduate) training and research resources. This was a necessary step, as the doctoral de- gree target was not being met, in part because the artistic professors at the Academy lacked the necessary resources for tutoring doctoral (postgraduate) students and for research. Both human and fi nancial resources have been invested in the new Department. Stage director Esa Kirkko pelto Ph.D was appointed professor for developing the artistic aspects of doctoral (postgraduate) training and research, and a research coordinator’s post was also set up. The Department is headed by Professor Annette Arlander, Doctor of Arts in Theatre and Drama. The Acad- emy’s future development is supported by an extensive management group, so that all of the expertise available

(14)

can be harnessed for the purpose. The doctoral (post- graduate) study process has been reviewed, and reforms are speedily being implemented. The Theatre Academy has an ambitious goal regarding research: to provide systematic training and to develop the theoretical basis and methodology of research in the performing arts.

The special mission of the Theatre Academy among arts universities is to articulate the knowledge of artists into a form of signifi cance for our culture and society.

p o s t-d o c t or a l r e se a r ch at the Theatre Academy is only just getting started. The Academy’s second international research project, Challenging the Notion of Knowledge:

Dance, Motion and Embodied Experience as Modes of Reasoning and Constructing Reality, was completed in 2007. The fi nal symposium, Challenging the Knowledge, was held in October.

ac t ion t o p u t ou r i n t e r n a t ion a l is a t ion strategy into effect has started, with the aim that every student has the opportunity to establish international contacts while studying. Students and teachers are increasingly interested in international exchanges, guest perform- ances and conferences. For example, the Department of Theatre and Drama had international activities involving 16 countries, including the usa, Russia, the Baltic states and the other Nordic countries. Short exchanges and visits are particularly suitable for the work of the Theatre Academy, and there have been a great many of them (57).

The number of foreign degree students has increased too.

Interest in the Theatre Academy abroad is growing, but

(15)

because of language constraints, there is only a limited amount of tuition available for foreign students.

t h e de pa r t m e n t of t e a ch i ng de v e l op m e n t (Opek), which is responsible for developing the Academy’s teach- ing and for courses common to all Academy´s students, proposed that the study guidance system be assessed.

Assessment has now been completed and measures based on the results of this will be taken in 2008. The Depart- ment also manages Open University teaching and aims to coordinate courses common to all Academy´s students and Open University courses in order to achieve synergy benefi ts. There have been relatively few Open University courses, but this is nevertheless an important function in terms of the Academy’s wider investment in society.

t h e i n s t i t u t e f or a r t, de v e l op m e n t a n d e duc a t ion (iade), a joint body of the Theatre Academy and the University of Art and Design Helsinki, offi cially began operations, and it has made a good start in its pro- vision of training in the performing arts. The special na- ture of the performing arts labour market must be taken into account in setting course fees, and central govern- ment support for continuing education should continue.

f r om t h e p oi n t of v i e w of a ppl ic a n t s a n d

s t u de n t s, the Theatre Academy is still an attractive place, even though international competition has increased.

Our teachers are among the best in their fi eld, and the results of study are sometimes even a bit too impressive

— some of our students are recruited even before gradu- ation. In 2007, 60 students graduated with a Master’s

(16)

degree (the target was 55). The average time for complet- ing a full-scale degree has been decreasing over the past three years and is now 6.2 years.

On the whole, we are satisfied with our results at the Theatre Academy in 2007 amidst all the changes and pressures for further changes.

Paula Tuovinen r e c t or

(17)

Lukuja

Siffror Figu r es

(18)

2004 2005 2006 2007

Hakeneet ja hyväksytyt 2004–2007

Sökande och antagna A ppl ic a n t s a n d A dmi t t a nces

Hakeneet • Sökande • a ppl ic an t s

Hy väksytyt Antagna a d mi t ta n c e s

1589 1620

1399

1237

58 82 70 64

(19)

2004 2005 2006 2007

Perus- ja jatkotutkinto-opiskelijat 2004–2007

Grund- och påbyggnadsstuderande

Un dergr a dua t e , Gr a dua t e a n d Doc t or a l (Post gr a dua t e) S t u den t s

Jatko-opiskelijat Påbyggnadsstuderande d o c t o r a l (p o st gr a d uat e)

Perustutkinto Grundutbildning

under gra duat e and gr ad uat e

369

360

385

374

35 41

46 48

108 - kansanmusiikkia ja nykytanssia | koreografit: Sampo Kerola, Nina Mamia ja Kira Riikonen | kuva: Heidi UutelaViereinen sivu: 2 kön är 1 för mycket | teksti ja ohjaus: Richard Turpin | kuva: Johannes Romppanen

(20)

Avoimen yliopisto-opetuksen

ja täydennys koulutuksen opiskelijamäärät vuosina 2004–2007

Antalet studerande vid den öppna högskolan och fortbildningen S t u den t s E n rol l ed in t he Open Un i v er si t y

a n d C on t in u ing Educ a t ion

2004 2005 2006 2007

högskolan •op en u niversit y

622

439

332

477 1039

1125

971 893

Avoin yliopisto • Öppna

Isä | ohjaus: Pirkko Saisio | kuva: Pekka Holmström Viereinen sivu: Horobingo | kuva: Jani Koskinen

Täyden

nyskoulutus Fortbildning c ont inuing ed uc a

t ion

(21)

Teatteri- ja tanssitaiteen kandidaatin ja maisterin tutkinnot 2004–2007

Kandidat- och magisterexamina i teater- och danskonst B achel or’s a n d M a st er’s Degr ees in The a t r e a n d Da nce

2004 2005 2006 2007

Ma isteri •

Ma gister

43 32

82 60

7 12

20

29

Kandidaatti • Kandidatb ac h

el or´s degree Tavoite 45 • Mål 45 • ta r ge t 45

Ma st

er

´s d eg

re e

55

(22)

Maisterin tutkintojen (160 ov)

keskimääräinen suoritus aika ja tutkintojen keskimääräinen laajuus 2004–2007

Den genomsnittliga studietiden för magisterexamina (160 sv) och ex- aminas genom snittliga omfattningenAv er age Time of C ompl e t ing a M a st er’s Degr ee a n d t he Av er age Nu mber of Cr edi t s C ompl e t ed

2004 2005 2006 2007

Laajuus (ov) • Omfattning (sv) • c r edi t s

170 168,9 174,6 171,0

6,1

6,9

6,2

Suoritusaika (vuotta) Studietid (år) t ime (in y

e ar s)

7,5

Suoja-alue | ohjaus: Satu Linnapuomi | kuva: Raisa KilpeinenViereinen sivu: Something fishy | koreografia: Mia Keinänen | kuva: Sanne Katainen

(23)

Katsojat • Åskådare • sp ec tat o r s

7 142 7 596 7 027 7 011

2004 2005 2006 2007

Esitystilastot 2004–2007

Föreställningsstatistik P er f or m a nce S t a t ist ic s

Esity Föreställnkset

ingar perf

or ma nc

e s

169 190

212

235

30

Ensi-illatPremiärer

35 35 42

p r e m ier e s

(24)

Henkilötyövuodet vuosina 2004–2007

Årsverk 2004–2007

P er son Wor k-Ye a r s 2 0 0 4– 2 0 0 7

Opetushenkilökunta 40 39 39 39 57 % 43 %

Undervisningspersonal Te a c hin g s ta ff

Muu henkilökunta 90 90 90 87 58 % 42 %

Övrig personal O t her s ta ff

Yhteensä 130 129 129 126 57 % 43 %

Totalt In t o ta l

josta budjettivaroin 120 120 120 116

varav budgetmedel fr o m s tat e b ud g e t

20 0 4 20 05 20 0 6 20 0 7

Naiset • Kvinnor Women 2007 Men • Män Men 2007

(25)

Kustannukset 2006–2007 (1000 euroa)

Kostnader 2006–2007 (1000 euro) C ost s 2 0 0 6– 2 0 0 7 (eu r 10 0 0)

2006 2007

Koulutus 9 317 10 158

Utbildning Ed u c at io n

Tutkimus 1 199 1 524

Forskning Re se a r c h

Taiteellinen toiminta 72 149

Konstnärlig verksamhet A r t is t ic a c t i v i t y

Yhteiskunnalliset palvelut 656 612

Samhälleliga tjänster S o c ie ta l ser v ic e s

Yhteensä 11 244 12 443

Totalt In t o ta l

(26)

Kokonaismenot ja rahoitus 2006–2007 (1000 euroa)

Totala utgifter och finansiering (1000 euro) E x pen di t u r e a n d Fu n ding (eu r 10 0 0)

Kokonaismenot Totala utgifter

Total expenditure

2006 2007 %

Palkkaukset 6 305 6 518 52 Löner

S a l a r ie s

Matkustusmenot 285 281 2 Resekostnader

Tr av el c o s t s

Aineet ja tar vikkeet 432 1 008 8 Material och förnödenheter

M at er i a l s a nd eq uip men t

Vuokrat 2 905 2 984 24 Hyror

Ren t

Ulkopuoliset palvelut 1 005 1 231 10 Externa tjänster

E x t er n a l ser v ic e s

Investoinnit 40 185 1

Investeringar In v e s t men t s

Apurahat ja muut menot 143 287 3 Stipender och övriga utgifter

S c ho l a r ship s a nd o t her c o s t s

Menot yhteensä 11 115 12 494 100 Utgifter totalt

To ta l e x p ense s

(27)

Rahoitus Finansiering

Funding

2006 2007 %

Opetusministeriön rahoitus 12 408 12 588 95

Undervisningsministeriets finansiering

Fundin g fr o m t he Minis t r y o f Ed u c at io n

Ulkopuolinen rahoitus 689 632 5

Extern finansiering D o me s t ic e x t er n a l f undin g

Rahoitus yhteensä 13 097 13 220 100

Finansiering totalt To ta l f undin g

(28)

Organisaatio

OrganisationOrga n is a t ion

Erik Söderblom

Vararehtori Prorektor Vic e - Rec t o r

Paula Tuovinen

Rehtori Rektor Rec t or

Maarit Hildén

– 5 . 8 . 2 0 07

Kirsi Munck

6 . 8 .– 3 1 .1 2 . 2 0 07

Hallintojohtaja Förvaltningsdirektor He a d o f A d minis t r at io n

(29)

ProfessoritProfessorerP rof e ssor s Eeva Anttila

Tanssipedagogiikka • Danspedagogik • Da n c e P eda g o g y

Annette Arlander

Esitystaide ja -teoria • Performance och teori • P er f o r m a n c e a nd Theo r y

Juha-Pekka Hotinen

Dramaturgia • Dramaturgi • Dr a m at ur g y • (v t/ t f/a c t in g) 1 . 8 .– 3 1 .1 2 . 2 0 07

Juhani Liimatainen

Äänisuunnittelu • Ljuddesign • S o und De sig n

Marjo Kuusela

Koreografia • Koreografi • C ho r eo gr a p h y

Esa Kirkkopelto

Taiteellinen tutkimus • Konstnärlig forskning • A r t is t ic Re se a r c h • 1 . 8 . 2 0 07–

Katariina Numminen

Dramaturgia • Dramaturgi • Dr a m at ur g y • (v t/ t f/a c t in g) 1 .1 .– 3 1 .7. 2 0 07

Kati Outinen

Näyttelijäntyö • Skådespelarkonst • A c t in g

Pentti Paavolainen

Taiteen tutkimus, teatteri ja tanssi • Konstforskning, teater och dans A r t Re se a r c h , The at r e a nd Da n c e • – 3 1 . 8 . 2 0 07

Maarit Ruikka

Ohjaajantyö • Regi • D ir e c t in g

Ervi Sirén

Nyk ytanssin tanssijantyö • Samtidsdans • C o n t emp or a r y Da n c e • – 3 1 .7. 2 0 07

Ari Tenhula

Nyk ytanssin tanssijantyö • Samtidsdans • C o n t e mp o r a r y Da n c e (v t/ t f/a c t in g) 1 . 8 . 2 0 07–

Erik Söderblom

Ruotsinkielinen näyttelijäntyö • Skådespelarkonst • Ac t ing (Swedish)

Markku Uimonen

Valosuunnittelu • Ljusdesign • L ig h t in g De sig n

Vesa Vierikko

Näyttelijäntyö • Skådespelarkonst • A c t in g

(30)

Organisaatio

Organisation • Orga n is a t ion

H a l l i t u s•S t y r e l seS t y r e l se•B o a r dB o a r d Opetus- ja tutkimusneuvosto Opetus- ja tutkimusneuvosto Undervisnings- och forskningsrådet Undervisnings- och forskningsrådet Teaching & Research Council Teaching & Research Council R ehtor i

R ehtor i • R ek torR ek tor • R ectorR ector VararehtoriProrektorProrektorVice-RectorVice-Rector

(31)

O p e t u sO p e t u s Un de r v isn i ngUn de r v isn i ng Te ach i ngTe ach i ng

LaitoksetInstitutionerDepartments Teta Teatteritaiteen laitos • Institutionen för teaterkonst

Depa r t men t o f The at r e a nd Dr a m a

S Ruotsinkielinen näyttelijäntyön laitos • Svenska institutionen för skådespelarkonst Sw edish Depa r t men t o f Ac t in g

T Tanssitaiteen laitos • Institutionen för danskonst Depa r t men t of Da nc e

Peda Tanssi- ja teatteripedagogiikan laitos • Institutionen för dans- och teater pedagogik Depa r t men t o f Da n c e a nd The at r e P eda g o g y

VÄS Valo- ja äänisuunnittelun laitos • Institutionen för ljud- och ljusdesign Depa r t men t o f L igh t in g a nd S o und De sig n

Tutke Tutkimuksen kehittämisyksikkö • Enheten för utveckling av forskningen Depa r t men t of Re se a r c h De v el o pmen t

Opek Opetuksen kehittämisyksikkö • Enheten för utveckling av undervisningen D epa r t men t of Te ac hing D e v el opm en t

Laitoksia palvelevat yksiköt Enheter som betjänar institutionernaUnits at the service of the Departments Opte Opetusteatteri Undervisningsteatern • The Tr a inin g The at r e

K Teatterikorkeakoulun kirjasto • Teaterhögskolans bibliotek The at r e Ac a de m y L ib r a r y

Er il liset l a itok set

Er illiset l a itok setFr istå ende inr ät tninga r Fr istå ende inr ät tninga r

Independen t Units

Independen t Units

IADE Suomen taideyliopistojen koulutus- ja kehittämisinstituutti Finlands konstuniversiteternas utbildnings- och utvecklingsinstitut Ins t i t u t e f o r A r t, De v el o p men t a nd Ed u c at io n

Teakon Teatteritekniikan suunnittelutoimisto • Centralen för teaterteknisk utvecklingsarbete Sta ge Tec hn o l o g y De sig n a nd C o nsultat io n Uni t

H a l l i n t o y k si k k ö

H a l l i n t o y k si k k ö För va l t n i ng se n h e t e n För va l t n i ng se n h e t e n A dm i n is t r a t ion

A dm i n is t r a t ion

(32)

Paula Tuovinenovinen Kirsi Munck Kirsi Munck Jaana Simula Jaana Simula

Toimitus mitusRedak tionedak tionE d i t o r sE d i t o r s

Hahmo Design Oy Hahmo Design Oy

Graafinen suunnittelu

Graafinen suunnitteluGrafisk designGrafisk design Gr a p hic De sig n

Gr a p hic De sig n

Marianne Möllerarianne Möller Maria Valtonenaria ValtoneVVV n English Centre:

English Centre:

Jaakko Mäntyjärvi, Peter Ovell Jaakko Mäntyjärvi, Peter Ovell

Tr Tr

Teatterikorkeakoulu Teatterikorkeakoulu

Teaterhögskolan Teater

TTT högskolan Th e a t r e A c a d e m yTh e a t r e A c a d e m y Haapaniemenkatu 6

Haapaniemenkatu 6Aspnäsgatan 6Aspnäsgatan 6 P.O.Box 163, FIN-00531 Helsinki P.O.Box 163, FIN-00531 Helsinki tel. +358 0(9) 431 361 tel. +358 0(9) 431 361 fax +358 0(9) 4313 6200 fax +358 0(9) 4313 6200 http://www.teak.fittp://www.teak.fi ISSN 1456-0828 ISSN 1456-0828

Ekstasis | ohjaus: Anni Ojanen kuva: Aino Ojanen

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

fem eller ”strings” återfinns och vidareutvecklas också; sanatoriemiljön, den komplicerade väninnerelationen till Hagar Olsson, Edith som den nya kvinnan som tar för

Forskningen anses också vara till nytta för att man skall kunna utveckla undervisningsmetoder i empati för läkarstuderande.. Affektiv empati och

Läkaren framställer konsultationssamtalet som ett slags ansvarsöverlämning, där hen ansvarar för att förmedla den kunskap som finns medan patienten ska ta ansvar för vad

Den statliga ersättning som för närvarande betalas till kommunerna och samkommunerna, och i fortsättningen till landskapen, för vårdkostnaderna för personer som inte har en hemkommun

I motiveringen till lagstiftningsordningen hänvisas det också till att exempelvis personuppgifter inom social- och hälsovården enligt grundlagsutskottet inte får lämnas ut

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid att Folkpensionsanstalten, som enligt propositionen ansvarar för upprätthållandet av bakgrundssystemet för Institutet för hälsa

Lönesubvention kan nu- mera betalas också med anslag för utkomstskydd för arbetslösa, som hör till social- och hälso- vårdsministeriets huvudtitel.. Lönesubvention för den

Eftersom studierna sker på statens bekost- nad och utgör avlönad skötsel av tjänst, ska den som har antagits för studier som leder till en officerstjänst och en studerande som