Inventering av läck- och dagvatten vid separata och kombinerade avloppssystem

Nr 1981:86

hS

INVENTERING AV LÄCK- OCH DAGVATTEN VID SEPARATA OCH KOMBINERADE AVLOPPS- SYSTEM I SAMHÄLLENA INOM VASA VATTEN- DISTRIKT 1979

Aulis Korhonen Veikko Palo Matti Panu

V A T T E N S T Y R E L S E N S D U P L I K A T I 0 N S S E R I E

Nr 1981:86

hS

INVENTERING AV LÄCK- OCH DAGVATTEN VID SEPARATA OCH KOMBINERADE AVLOPPS- SYSTEM I SAMHÄLLENA INOM VASA VATTEN- DISTRIKT 1979

Aulis Korhonen Veikko Palo Matti Panu

Vasa vattendistrikts vattenbyrå Vasa 1981

INVENTERING AV LÄCK- OCH DAGVATTEN VID SEPARATA OCH

KOMBINER.ADE AVLOPPSSYSTEM I SAMHÄLLENA INOM VASA VATTEN- DISTRIKT

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

1 UTREDNINGENS BAKGRUND

2 SAMHÄLLENAS AVLOPPSLEDNINGSNÄrl' INOM VASA VAT'rENDISTR.IKT

3 RESULTAT AV LÄCK- OCH DAGVATTENINVENTERINGEN

4 SAMMANDRAG GRUNDTABELL 1

BILAGA 1 Meteorologiska stationer och observa- tioner samt diagram över läck- och dagvatten vid de olika avloppsrenings- verken inom Vasa vattendistrikt

Sida 1

2 3 11 13

1

INVENTERING AV LÄCK- OCH DAGVATTEN VID SEPARATA OCH

KOMBINERADE AVLOPPSSYSTEM I SAMHÄLLENA INOM VASA VATTEN- DISTRIKT 1979

U T R E D N I N G E N S B A K G R U N D

Enligt en utredning som gjorts av vattenstyrelsen och vattenbyråerna beträffande avloppsreningsverkens funktion är läck- och dagvattnet en av de viktigaste orsakerna t i l l att ett avloppsreningsverk fungerar otillfredsställande.

Även ekonomiskt sett anses läck- och dagvattnet utgöra en vikt faktor. Åtminstone under vissa tider av året används en stor del av avloppsreningsverkens kapacitet t i l l att behandla relativt rena läck- och dagvatten. Detta kan resultera i att reningsverket måste utvidgas tidigare än planerat. Dessutom ökar även driftskostnaderna, då närmast genom ökade energikostnader och ökade kemikaliekostnader.

Läck- och dag·vattnet ökar även belastningen på recipienten på grund av driftstörningar vid reningsverken och på grund av att en del obehandlat avloppsvatten måste bräddas.

Med anledning av det som nämns ovan ansågs det ändamåls- enligt att göra en inventering av läck- och dagvatten- situationen. På vattenstyrelsens initiativ påbörjades

hösten 1980 en sådan här inventering vid Vasa vattendistrikts vattenbyrå. 1 samband med inventeringen, som omfattade

alla kommuner inom Vasa vattendistrikt, insamlades data om avloppsledningsnäten samt om läck- och dagvattnet.

Allt eftersom inventeringen framskred påbörjades även liknande inventeringar inom de övriga vattendistrikten.

Ett av utredningens mål har varit att få fram en riks- omfattande sammanställning över avloppsnätens läck- och dagvattensituation.

2

2 S A M H Ä L L E N A S A V L 0 P P S L E D N I N G S N Ä T I N 0 M V A S A V A T T E N D I S T R I K T

Vasa vattendistrikt omfattar 38 kommuner. I alla kommuner förutom en finns avloppsledningsnät. I fem kommuner finns två avloppsledningsnät och i tre kommuner tre nät. De övriga 28 kommunerna har vardera ett ledningsnät. Inom vatten-

distriktet finns sammanlagt 47 avloppsledningsnät. I slutet av 1979 fanns inom samma område 39 avloppsreningsverk.

Vid två tredjedelar av dessa verk mäts avloppsvattenflödet dagligen. Uppgifterna t i l l föreliggande läck- och dagvatten- inventering erhölls från 28 avloppsledningsnät i 23 kommuner.

Vid nitton mindre avloppsledningsnät kontrolleras avlopps- vattenflödet inte regelbundet minst en gång i veckan. Därför kunde dessa inte tas med i inventeringen. Inom en snar

framtid kommer dock större delen av dessa avloppsledningsnät att i.nventeras. I tabell 1 punkt 3 på sidorna 15 - 16 finns upp- räknat de avloppsledningsnät som inte inventerats.

Av de 28 ledningsnät som inventerats är 24 separata och fyra kombinerade system. Av de inventerade ledningsnäten har fyra börjat byggas på 1970-talet, tretton på 1960-talet, sju på 1950-talet och fyra före 1950. De kombinerade systemen började byggas i Vasa 1914 och i Seinäjoki 1928, de övriga i slutet av 1950-talet. Av de ledningsnät som inte inven- terats har alla utom fyra byggts på 1960-talet.

Av de separata systemen (24 st) är nio under 10 km, sex mellan 10 och 20 km, sju mellan 20 och 50 km och två över 50 km. De kombinerade systemens längd varierar mellan 67 och 169 km. De ni tton ledningsnät som på grund av bristf'älliga flddesmätningar inte inventerats är relativt korta. Sex är under 5 km, tre mellan 5 och 10 km, sju mellan 10 och 20 km och tre över 20 km.

Av de separata systemen har tolv ett medelvattenflöde under 500 m3

/d, tio mellan 500 och 2 000 m3/d och två över 2 000 m3

/d. Av de kombinerade systemen har Vasa och

3

3

Seinäjoki ett medelvattenflöde på ca 15 000 m3

/d och de två övriga mellan 2 000 och 4 000 m3

/d.

De undersökta avloppsnäten har en sammanlagd ledningslängd på ca 1 000 km. Betongrören utgör 63

%

av totala rörmängden.

I de flesta avloppsnät (21 st) varierar betongrörens andel mellan 40 och 80

%.

De största kombinerade systemen, som finns i Vasa och Seinäjoki, utgörs t i l l drygt 80

%

av betongrör. Endast två separata system är byggda helt av plaströr.

R E S U L T A T AV L Ä C K - 0 C H D A G V A T T E N - I N V E N T E R I N G E N

De uppgifter som insamlats och behandlats i samband med inventeringen finns framställda skilt för varje avloppsnät i ett flödesdiagram. Flödesdiagrammen medföljer denna dupli- kation som bilaga 1 figurerna 6- 33. Uppgifterna i diagrammen härrör huvudsakligen från 1979 men i några enstaka fall

även från 1980. Av diagrammen kan man se hur avloppsvatten- flödet varierar från vecka t i l l vecka under året. Vidare framgår av diagrammen även minimivattenflödet, den debi- terade avloppsvattenmängden och avloppsreningsverkets

dimensioneringsflöde. Dessutom finns på diagrammen angivet uppgifter om ledningsnätets och avloppsreningsverkets typ, tidpunkten då utbyggnaden av avloppsnätet har påbörjats, avloppsnätets längd, andelen betong- respektive plaströr, 1979 (1980) års medelvattenflöde, avloppsreningsverkets reningseffekt med avseende på BS och P 1979 (1980), avlopps- reningsverkets funktion under 1978- 1979 ( 1979- 1980),

tidpunkterna för den obligatoriska kontrollen samt inkom- mande BS-halt och BS-reduktionen vid motsvarande tidpunkter.

I fråga om läck- och dagvattnet finns på flödesdiagrammen angivet en medelläckvattenkoefficient, som man fått genom att dividera dygnsmedelvattenflödet under ett är med dygns- minimivattenflödet, som bestämts på basen av d:Lagrammet.

4

För att få reda på om minimivattenflödet gick att använda jämförde man det med den avloppsvattenmängd som avlopps- verket debiterat konsumenterna. Dygnsminimivattenflödet,

som bestämts på basen av diagrammet, motsvarar i allmänhet den debiterade avloppsvattenmängden.

I Alavo, Laihela och Seinäjoki är den debiterade avlopps- vattenmängden betydligt mindre än avloppsvattenflödet under torrperioden Qmin· Inläckningen i avloppsnäten är här av allt att döma mycket stor även under torrare perioder.

Därför har man använt den debiterade avloppsvattenmängden när man undersökt läck- och dagvattnet i dessa tre kommuners avloppsnät. Ytterligare finns på flödesdiagrammen angivet reningsverkets belastningsgrad vid medel- och minimivatten- flöde samt vissa övriga data som berör flödets varaktighet.

På kartan över vattendistriktets område, bilaga 1 figur 1, finns de meteorologiska stationerna utmärkta. Figurerna 2- 4 i samma bilaga visar nederbördsmängderna och temperaturen vid dessa stationer. Figurernas skala är sådan att de kan användas tillsammans med flödesdiagrammen. Figur 5 i bilagan visar medelavrinningen per vecka för Solf å under 1979.

Ån saknar sjöar och har ett avrinningsområde på 27 km2 . Samma data som finns på flödesdiagrammen finns även angivna i grundtabel.len, tabell 1 på sidorna 13- 16. Därutöver

innehåller grundtabellen även april och maj månads läck- vattenkoefficient samt den beräknade belastningen på

reningsverket under motsvarande tid.

Av resultaten från inventeringen av avloppsnäten har även gjorts en del sammanställningar i. 'form av stapel- och rut- diagram. Figurerna 1a och lb visar fördelningen av antalet avloppsnät på basen av läckvattenkoefficienten, som beräknats utgående från årsmedelvattenflödet och medelvattenflödet

under april och maj. Samma uppgifter finns även framställda i figur 2. Figur 3a visar reningsverkens belastningsgrad beräknad enligt årsminimi- och årsmedelvattenflödet,

5

medan figur 3b visar belastningsgraden vid årsminimivatten- flöde och april-maj månads medelvattenflöde. Figurerna 1-3 finns framställda på sidorna 6- 10.

På basen av inventeringen inom Vasa vattendistrikt kan man konstatera att mängden läck- och dagvatten är betydligt

större än vad man tidigare uppskattat. Medianen för de 28 inventerade avloppsnätens genomsnittliga läck- och dagvatten- koefficienter är ca 2. Den genomsnittliga läck- och dagvatten- koefficienten varierar mellan 1,2 och 5,1. För elva avlopps- nät är den genomsnittliga läck- och dagvattenkoefficienten under 2,0, för elva nät varierar den mellan 2,0 och 2,6, för fyra nät mellan 2,8 och 3,6 samt för två nät mellan 4,1 och 5,1. Medelläckvattenkoefficienten för de fyra kombi- nerade systemen ligger både under och över 2. De förhållande- vis små koefficienterna för de kombinerade systemen beror på det stora avloppsvattenflödets utjämnande verkan. Dessutom innehåller reningsverkens bokföring över vattenflödet inte de bräddningar som skett i avloppsnätet.

Medianen för april och maj månads läck- och dagvatten- koefficient är ca 3. Koefficienten varierar mellan 1,1 och 6,6. För sex av näten är koefficienten under 2, för åtta av näten varierar den mellan 2,0 och 3,0, för åtta av näten mellan 3,0 och 3,8, medan de resterande sex nätens koeffi- cienter är 4,3, 4,4, 5,3, 5,3, 6,1 och 6,5. Motsvarande koefficienter för de kombinerade systemen är 2,1, 2,8, 3,1 och 3t6. Redan tidigare konstaterades att medelkoefficienten för de kombinerade systemen var förhållandevis låg. Samma sak gäller även för koefficienten under april och maj.

Orsaken t i l l detta är naturligtvis här också det stora

avloppsvattenf'lödets utJämnande e.ffel<t. LUck- och dugvatten- koefficienten för april och maj månad är i allmänhet mycket större än medeltalet för läck- och dagvattenkoefficienten under hela året (se figur 2). I några enstaka fall är koef- ficienterna nästan lika stora. I dessa fall borde en nog- grannare undersökning av läck- och dagvattnet i respektive avloppsnät göras.

st

5 r" ...

~.111~1!1

~-·~·

. ·=· r-····

_~-~···

fo~·~·

.

~-··~· ~-~··,;; 1---

~-····

~-~·~·

lo~···

~-····

~-~···

r-····

.

~ •

..

•

..

.·.: . .

^·.~.

···~·

.·.~ ..

···~·

~-~···

···~·

.

1---- ~-···· _{~· • •} •

. •

^~

4

3

2

• • •

ro····

~-····

~o····

~-···· ••

.

_{~ r--- r---}

1

1

.

¹

. .

^{1 1}

1,0 årligt Qmed

n=----=--

årligt Qmin

2,0 3.0 4,0

s.o

6,0

Figur la. Avloppsnätens läck- och dagvatten inom Vasa vattendistrikt. Fördelningen av

antalet avloppsnät på basen av läck- och dagvattenkoefficienten n för hela året.

Antalet inventerade avloppsnät är 28 st, varav 24 st är separata system.

De kombinerade systemen är utmärkta med raster.

Q)

st

s

4

3 ^~

2

.

1

.

1---

1,0

Figur lb.

l

1 1

m ~ 1

• • • •

1

• • •

•

• • • • •

•

• • • _{• •} • • •

·:·:·

•

•

• • •

• •

• •

• • • • • •

• • •

• •

• • • • •

• • _• • • ,

...

• • •

·.

~ ..

_• ...

_•

·

_• ^•

_.·.·4

^{• ,...._..}

• •

•

^·.~4

"

•

.

_•

• .

_{• .·.~-}

• ^{• •} •

·:·:4

,·.·.

_•

_•

^• _{•••••} ^•

• •

...:)

• _• • _{• ••••• ~ ,---}

~~

2,0 3,0 4,0 5,0 6.0 7.0 apr-maj Qmed

n = - - - -

Avloppsnätens läck- och dagvatten inom Vasa vattendistrikt. Fördelningen av

antalet avloppsnät på basen av läck- och dagvattenkoefficienten n för april-maj.

Antalet inventerade avloppsnät är 28 st, varav 24 st är separata system.

De kombinerade systemen är utmärkta med raster.

årligt ~min

8

n

_apr-maJ

.

summa

2 1 2 s,, a,J _{2 1 2 2} - ^{1 - 1 -} - ^{- 1 2\}

1 1 2

~6,0

- -

5,5

2 2

5,0

-

-- -

4,5

1 1 2

--- - - f - ·

4,0

-

2,, _{1 1} 4,, -

1 1 2

3,5

2,, ^2,,

2,, ^2,1

3,0

1 1

1 1 2

2,5

3,, ^3,,

1 1

2,0

1 1

-

1 1 4

1,5 2,0 ^2,5 3,0 3,5 • _{4,0 4,5 ~ 5,0 summa}

"med Figur 2. Avloppsnätens läckvattenkoefficienter n inom Vasa vatten-

distrikt. Siffrorna i rutorna anger totala antalet avlopps- nät/antalet kornbinerade system.

Avloppsreningsverkets belastningsgrad

%

vid medelvattenflöde (Q me d)

summa

6/1 10t, 6/2

:: 200

190

180

170

160

150 -- -~~-'"

140 -

130

120

110

100 90

1

2,,

2 ^2t,

80

10

60

1 1 1

50

3J, 6,,

40

2 ¹

30 20

1

1

10

• ^{1 r}

--·

0 ~'-

0 10 20 30 40 50 60

9

2 ¹

1

2

70 J. _,

80

1 ~~

1

1

_{1 - -}

1

~

~

1 - - -

1 - -

1

2 2t,

4J,

3

9/2

3 1 1

-·· ^{. ~ .1 -~ .!. 1 .~}

90 100 110 120 130 140 2150 summa

Avloppsreningsverkets belastningsgrad

%

vid minimivattenflöde (Qmin) Figur 3a. Avloppsnätens läckvatten inom Vasa vattendistrikt.

Avloppsreningsverkens belastningsgrad vid minimi- och medelvattenflöde. Siffrorna i rutorna anger totala antalet avloppsnät/antalet kombinerade system.

Avloppsreningsverkets belastningsgrad % vid medelvattenflöde under april rna

-

^{J (Q aor ma1 ·)}

summa

2 ^{6t, 10/1 6tz}

i! 200

190

180

170

160

150

140

130 120

1

1

1

110

1,,

100 -·-·

90 80

1

3,, ₂ ^2,,

1 4/1 1

70

60

1 1

50

1

40

1

30

1

20

10 ^'-·

l

0 ! 10

20

³¹⁰

40

10

2 ¹

1

2

50 60 70 80

^{g'o 100}

1 ^~a,

1

1 - 1

- 1

! - - - 1 - - -

1

1,,

~

- 1 9 ₁₂

6,,

2

1

1

3 1

110 120 130 1.\o r!1SO summa

Avloppsreningsverkets belastningsgrad

%

vid rninimivattenflöde (Qmin) F'tgur 3b. Avloppsnätens läckvatten inom Vasa vattendistrikt.

Avlopp8reningsverkons belastningsgrad vid årligt

minimivattenflöde och medelvattenflöde under april-maj.

Siffrorna i rutorna anger totala antalet avloppsnät/

antalet kombinerade system.

11

Av rutdiagrammen utvisande belastningsgraden (figurerna 3a och 3b) framgår att läck- och dagvattnet upptar 10- 30 % av reningsverkens kapacitet räknat under hela året och i vissa fall betydligt mer. Under april och maj upptar läck- och dagvattnet 30- 40 % av reningsverkens kapaci tet och i undantagsfall betydligt mer.

Vid alla inventerade reningsverk förutom fyra överskreds dimensioneringsflödet sammanlagt mindre än åtta veckor. Vid sju av reningsverken överskreds dimensioneringsflödet inte alls och vid tio reningsverk med högst en månad. Vid nitton reningsverk överskreds minimiflödet tvåfalt under samman- 1 högst sex månader och vid nio reningsverk under högst tre månader. Vid 22 reningsverk var vattenflödet mindre än 1, 2 gånger minimivattenflödet under 1- 3 månader.

4 S A M M A N D R A G

I de avloppsnät som inventerats inom Vasa vattendistrikt avleddes år 1979 genom pumpstationer och avloppsreningsverk ca 9,5 m miljoner kubikmeter läck-.och dagvatten. Denna mängd utgör 50

%

av den totala avloppsvattenmängd som leddes genom avloppsreningsverken år 1979. På basen av detta kan man

konstatera att läck- och dagvattnet ökar avloppsverkens driftskostnader avsevärt. Om den driftskostnadsökning som läck- och dagvattnet förorsakar är t. ex. 15- 25 % av avlopps- verkets energi- och kemikaliekostnader, kan kostnadsökningen

räknat uppskattas t i l l 500 000 - 700 000 mark om året.

för de separata systemen t i l l 300 000- 400 000 mark om året).

Enbart inom Vasa vattendistr;ikt kunde man såledee. spara i.n sarnmanlagt 5- 7 miljoner mark på driftskostnaderna under

en period av tio år. Dessutom förorsakar läck- och dagvattnet, ifall man inte kan begränsa mängden, en för tidig utbyggnad av reningsverken, vilket naturligtvis innebär betydande tilläggsinvesteringar. Investeringarna i avloppsreningsverk var 1970-talet omräknat enligt april månads kostnadsindex

1981 inemot 120 miljoner mark (avloppsreningsverksinveste-

12

ringarna vid de separata systemen var under samma period 72 miljoner mark). Om 10- 20 % av den kapaci tet som läck- och dagvattnet idag upptar kunde elimineras, skulle mot- svarande investeringar om ^{15- 25} miljoner mark skjutas 10- 15 år framåt med tanke på dagens vattenförbruknings- prognoser. För de separata systemen beräknas dessa inves- teringar som kunde skjutas på framtiden t i l l ^7-15 miljoner mark.

En minskning av läck- och dagvattenmängden innebär även en minskning av belastningen på recipienterna. Detta på grund

av reningsverkens förbättrade funktion och effekt och på grund av minskad bräddning av obehandlat avloppsvatten.

Genom att minska läck- och dagvattenmängden kan man minska avloppsvattenbelastningen från samhällena med 10-20% eller med andra ord ö.ka reningseffekten vid avloppsrening.sverken med några procentenheter.

Med ledning av den inventering som gjorts inom Vasa vatten- distrikt kan man konstatera att läck- och dagvattnet skapar stora problem för de flesta avloppsverk i synnerhet under april och maj månad samt under sommar och höst efter lång- variga regn. Vid somliga reningsverk kan man konstatera att

läc1c- och dagvattnet förorsakar en betydande försämring av reningsverkets funktion och effekt under hela året. Detta föranleder också eventuellt en för tidig utbyggnad av renings- verket. Läck- och dagvattnet förorsakar betydande ökningar av driftskostnaderna vid så gott som alla avloppsnät och avloppsreningsverk, såsom redan tidigare nämnts. Vid de flesta avloppsnät inom Vasa vattendistrikt utgör läck- och dagvattnet idag ett dol t problem sorn enligt dagens vatt·en- förbrukningsprognoser kornrner att l'ö.rvärra::~ inorn S- 10 ilr, ifall läck- och dagvattnet inte förrän dess kan begränsas på ett effektivt sätt.

OCH Vasa vattendistrikts

Anm ..

*

Plast 1 m'--' /d L __ ₁ A 1 r\ 1 ^r'\ 1 ^r'\ 1 _.,-1 ~~ ~ ₊

km 1 % 1 % 1 ( al.·t:: I.J

l

maj 1 % 1 % 1 maj ^%

1~

^C\1

^{~ ~}

E

G' 0' 0'

A. V

veckor

1 1 1 1

- -

1

1

^{1 1 1 1 1 1}

¹

1. SEPARATA SYSTEM Alahärmä/Härmän

sairaala 1930 1,4 73 27 242 1,3 1,2 62 80 76 3

-

¹³

Alahärmä/kyrkbyn 1960 17,8 47 53 198 1,5 1,1 21 30 23

-

² ₁₀₁ ~

Alahärmä/Voltti 1956 4,0 65 35 270 1,2 1,2 67 83 78 7

-

²⁷ (JJ

Alajärvi/kornmunen 1961 26,3 38 62 633 2,3 3,6 8 19 30

-

^{33 6}

Alavoistaden 1959 45,5 54 46 1205 2,2 3,1 74 163 230 52 12 10

Jalasjärvi/kommune 1962 42,4 56 44 936 1,8 2,0 37 66 74 6 15 41 år 1980

Jurva/kommunen 1965 17,8 74 26 464 2,2 3,3 20 44 67

-

^{19 7}

Kauhajoki/kommunen 1965 64,1 51 49 2477 2,5 2,4 37 92 89 21 21

J

^{år 1980}

Kauhava/kommunen 1955 33,4 74 26 924 1,5 1,9 35 54 67 1 6 år 1980 Korsholm/Kvevlax 1969 9,0 48 52 ^A. 200 3,1 5,3 21 67 113 8 31 5

Korsholm/Solf 1971 6,0 45 55 1,60 3,6 4,3 17 59 71 7 371 4

Kristinestad/

Lappfjärd 1974 5,0

-

^{100 46}

r2·3

^{4,4 13 31 59 2 16(13}

Kurikka1staden 1953 50,2 72 28 2253 3,2 5,3 14 45 74 3 401 5

Laihela/kommunen 1963 28,6 42 58 720 2,2 2,3 26 58 61

-

¹¹¹⁹

GRUNDTABELL 1. INVENTERING AV LÄCK- OCH DAGVATTEN I SAMHÄLLENAS AVLOPPSNÄT 1979 Vasa vattendistrikts vattenbyrå

ALLMÄNNA DATA ¹ DATA OM LÄCK- OCH DAGVATTEN 1979

Typ av avloppsverk Avlopps- Avlopps- Rörmate- Qmed Läckvatten- Reningsverkets Flöden Anm.

Kommun/avloppsverk nätets nätets ·rial

m3/d

koefficient n belastnings~rad ^"(fi.

utbyggnad längd Be- Plast

Qmin Qmed

c

⁰

Hela Apr- _Qap:r:- ^C\J

påbörjad 31.12.1979 tong 1979 ^.,; +

året maj ^{E E} _.~

år km % % % % ^{maJ %. ·...-!} _{"d C\l} ^X _E

0' 0' 0'

J\ A V

veckor Lillkyro/kyrkbyn 1961 9,0 68 32 375 2,9 3,7 21 62 79 4 40 1

Lillkyro/Merikart 1971 9,8 25 75 104 5,1 6,5 5 29 36

-

^{40 8}

Nurmo/kommunen 1963 38,2 51 49 Ingå ~ i Le: puan SE udun ^u ätevede npuhdis .. am< OJ

Närpes/kommunen 1958 17,0 40 60 731 2,6 3,4 14 35 46

-

^{36 10} f-1

.,J:::.

Soini/kommunen 1968 7,9 75 25 263 2,2 3,6 35 79 127 16 25 9

Storå/kommunen 1968 9,0 41 59 181 1,7 2,7 28 48 78 3 12 16

Teuva/kommunen 1966 19,4 53 47 682 2,2 2,8 22 48 62 3 21 5

Vasa/Aspnäs 1945 22,0 BO 20 1100 1,2 1,2 121 147 144 52

-

⁴¹

Vörå/kommunen 1969 16,0 54 46 585 4,1 6,1 11 45 67 5 34 12

Ylistaro/kommunen 1974 14,8

-

^{100 370 1,9 1,7 23 42 39 2 13 16}

Ähtäri/kommunen 1960 38,4 30 70 1202 1,8 2,1 28 49 49

-

19 13

~

2. KOMBINERADE SYST _~M

Ilmajoki/kommunen 1959 67,0 58 42 1816 2,1 3,6 19 43 73 2 22 9 Lappo1staden 1958 71,5 75 25 Ingår i La} uan Se1 dun J~ teveder puhdist uno Oy Lapuan Seudun Jäte-

vedenpuhdistamo Oy 1974 24,5 22 78 3918 2,0 2,8 24 47 67 1 18 11 1

1. Itn!ENTERING AV LÄCK- OCH DAGVATTEN I AVLOPPSNAT 1979 Vasa vattendistrikts vattenbyrå

OCH DAGVATTEN 1979

Rörmate- Omed Reningsverkets Flöden 1 Anm.

m3/d belastnin s rad

*

Be- Plast

c

⁰

Qmin Qmed Qapr- ^C\l

tong 1979 Hela ^.,...j ₊

året maj maJ ^{E E} _.~

% % % % % ^·r-1 "0 C\l ^~ E

a Cr Cr

A _veckor

"

^V

Seinäjoki1staden 1928 141,2 89 11 16232

r~~r

^{3' 1 35 73 109 7 7 251 år 1980}

Vasa/Pått 1914 169,0 82 18 14556 1,9 2,1 36 66 76 5 18 7

p

3. EJ INVENTERADE ^{1 1 1 1 1 1 1 ()1}

Bötom/kommunen 1975 4,7

-

¹⁰⁰

Kaskö/staden 1969 14,9 70 30

Korsholm/Smedsby 1965 25,8 70 30 Korsnäs/Molpe

Vatten 1968 2,8 53 1 47

Kristinestad/stade 1938 19,0 73 1 27 Kuortane/kommunen 1964 14,5 47 53 Lappajärvi/kommune 1969 17,6 25 75 Lehtimäki/kommunen 1966 4,4 50 50

Malax/kommunen 1966 12,3 49 51

II /Bergö 1975 1,0

-

¹⁰⁰

"

^{/Petalax 1971 3,0 80 20}

1 AV I 1979 Vasa vattendistrikts

ALLMÄNNA DATA DATA OM LÄCK- OCH DAGVATTEN 1979

Typ av avloppsverk Avlopps- Avlopps- Rörmate- Omed Läckvatten- Reningsverkets Flöden Anme Kommun/avloppsverk nätets nätets rial

m3/d

koefficient n belastningss;rad (R

utbyggnad längd Be- Plast Hela Apr- Qmin Qmed _Qap:r;,-- s:: ^{0 C\J}

påbörjad 31 .. 12.1979 tong 1979 ^·ri +

året maj maJ ^{E E} _.~

0 km % % % % ^{·ri ><}

ar _~

,o _"d C\J

J

0' 0'

A A

"

veckor

Närpes/Pörtom 1967 4,0 90 10

Oravais/kommunen 1968 9,1 33 67 Peräseinäjoki/

kornmunen 1965 7,4 50 50 1-'

Storkyro/Isonkyrön ^0'>

Vesihuolto Oy 1961 34,6 46 54

Storkyro/Tervajoen

Vesihuolto Oy 1961 7,8 74 26

Töysä/kommunen 1967 11,3 64 36

Virnpeli/komrnunen 1967 20,7 35 65 Ylihärmä/kommunen 1965 14,1 31 69

~

1

METEOROLOGISKA STATIONER OCH OBSERVATIONER SAMT DIAGRAM ÖVER LÄCK- OCH DAGVATTEN VID DE OLIKA AVLOPPSRENINGSVERKEN INOM VASA VATTEN- DISTRIKT

BILAGA 1

0

•

' • ^•

Figur 1.

+ ALAJÄRVI

e

meteorologisk station

•

observationspunkt i Solf å

Karta över Vasa vattendistrikts område.

Nederbörd mm/vecka

r---

10 ~---4 Q+---~~----~---~

20 1 l.i.i.il f.:.~.) L·.·.·.·.·.-.1

===:J:.:.::t

1.:.:.:.:.:.:.1 f._ .. 1 lf:'fl

a .-.. -.-.-.... ,

=... c::=--.~.. .-.-.-, ... a;zr;:;· ... --- ... - ... , "?'T'· .. .. -.-.-... .. -.-.-.-.-re:v·.. ... ·.· .. -.... , ... , •... . -.-.·.·.·.·.·.·.·.·.·.·.·:· .. ·.·.-.·.·.·.·.·.· .. ·.·.·.·.· .... ·.J

ll

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 2. Vasa flygstations meteorologieka station 1979.

Nederbörd mm/vecka

r---·---~~---

60 :·:~L...:----~---4

41 1 liiH:: rJ IBJl

21 1 ,_._._lj r::::::.l ^{1 ...} !::.1 k·:.'! ... j fi'i':i1 1

----.-^{- - -}

.

^{- .--- .--- --~--- -.}

.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 3. Ylistaro meteorologiska station 1979.

Nederbörd mm/vecka

n

~

40 1(0J((i)J:;:t1 --=:J~((~ t:.:)] 1":~·.1 1

•• + ^e

,.j·j·i·i·j·i·i·i·j·i·l F·=·:·j·=·=·=~

r·=·=1 r·=·=t

r=·=~

•

rl. w ···... ... ... •·'-'· ·'· · ' · . . . . . . 1. :.e: .. ^:X 1

Veckotemperaturer

•c + 21

• L ... .... _._._._._._._._._._._._._._._._._._._._.; rz-t.a.•.: p:n ^{1 '} ' ' ' ' ,z:;:;:;:;:;~:;:~:::::::·:~:::;:;:;:;:;::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:=:~ zm t:::z_-- .. • •'' ~' 1

-21

Jan Feb Mar Apr ~ Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

'

Figur 4. Ähtäri meteorologiska station 1979.

•.

m³ /km2

vecka

411·1---~---

1 8 T

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 5. Solf ås avrinning 1979.

DATA

system anla.t;,!5.1.1...LH5

Avloppsnätets 1930

Avloppsnätets längd 31.12.1979 1 370 m Rörmaterial betong 73 %

1

plast 27 %

Avloppsnätets medelvattenflöde Omed 242 m 3 /d R en . e ffek t 19 7 9 B S 9 7 % 1 funk t i on 19 7 8-7 9 b ra ( 4)

DATA (OCH DAG)VATTEN Medelvattenflöde

Minimivattenflöde n =l ' 3

Ren.verkets belast .. grad Qmed 80%

ren. verkets belast. grad Qmin 62%

Qdim överskri- di ts 3 veckor Q2xmin överskri- di t s - veckor Qmin+20% under- skridits 13 veckor Ren. effekt 1979 P 91% /f'unktion 1978-79 tillfredsst. ( 3)

Inkommande BS 7 mg/1 163 Reningseffekt

%

93

234 99

190 99

52

87

m7vecka

3000~----~~~---~~---~---

2xQ min

--------------------- _ _ _ _ < _________lllilllllllllll_.._

2 000

. . . . . . ^. . ^. . . . ^. . . . .

-~·.,., '11!1111111111

._,__.llllllifiill ... - - - - · -

1000~---~

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 6. Avloppsvattenflödet i Härmän sairaalas avloppsät, Alahärmä, 1979.

DATA

em, simultanfällningsanläggning snätets utbyggnad påbörjad 1960

Avloppsnätets längd 31.12.1979 17 775 m Rö al betong 47 % 1 plast 53 %

Avloppsnätets medelvattenflöde Qmed 198 m3

/ct

Ren.effekt 1979 BS 97% /funktion 1978-79 bra (4)

Ren.effekt 1979 P 81% /funktion 1978-79 tillfredsst. (3)

Inkommande BS7 mg/1 301 Reningseffekt

%

99

m³/vecka

61

82

DATA OM LÄCK- (OCH DAG)VATTEN Medelvattenflöde

Minimivattenflöde D=l,5 Qdim öve Ren.verkets belas .grad Qmed 30

%

ren.verkets belast.grad Omin 21

%

di ts - veckor Q2xmin överskri- di t s 2 veckor Qmin+20% under- skridits 10 veckor

270 99

JOOOr---

2'>< Qmin

2000 1

--- ---&:!

'l.... ~··S ^p=r ~~ ^{0 \}

1

....

1000~~~;;~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~==~~:;~~==~~~~9

Jan Feb ~1ar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee Figur 7. Avloppsvattenflödet.i Alahärmä kommuns avloppsnät, kyrkbyn, 1979.

ALLMÄNNA DATA

··separat system, simul tanfällningsanläggning Avloppsnätets utbyggnad påbörjad 1956

Avloppsnätets längd 31 .. 12.1979 4 025 m Rörmaterial betong 65

%1

plast 35 %

Avloppsnätets medelvattenf'löde Omed 270 m3/ct Ren. effekt 1979 BS 98% /funktion 1978-79 bra ( 4) Ren. effekt 1979 P 96% /funktion 1978-79 bra (4) Inkommande BS

7 mg/1 464 Reningseffekt

%

99

316

97·

DATA OM LÄCK- (OCH DAG)VATTEN Medelvattenf'löde

Minimivattenflöde n

=

^{1 ' 2}

Ren. verkets belast. grad Qmed 83%

ren. verkets belast. grad Qmin 67%

392 99

323 99

Qdim överskri- di ts 7 veckor Q2xmin överskri- di t s - veckor Qmin+20% under- skridits 2 7 veckor

220 ¹ 96 .

m³/vec.ka

3000,---~~~=---~---~

2 _{0 00}

1 ---·1

^~ _\

I I R·

_{• ::::J} ^r;=l ₁ ^f 1 1

14

t

1 bf··t

; ' ·'

r···1

1 • • •

1

Cllllllllllllll

1000j_---~---,

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 8. Avloppsvattenflödet i Alahärmä kommuns avloppsnät, Voltti, 1979.

Separat system, efterfällningsanläggning Avloppsnätets utbyggnad påbörjad 1961 Avloppsnätets längd 31.12.1979 26 269m Rörmaterial betong 38

%1

plast 62 % ₃ Avloppsnätets medelvattenflöde Qmed 633 m /d

.. effekt 1979 BS 97% /funktion 1978-79 bra (4) Ren. effekt 1979 P 97% /funktion 1978-79 bra (4)

Inkommande BS7 mg/1 Reningseffekt

%

m³/~ecka

158 97

158 1

95

DATA OM (OCH DAG)VATTEN Medelvattenflöde

Minimi vattenflöde n = 2' 3

Ren.verkets belast.grad Qmed 19

%

ren.verkets belast.grad Qmin 8 %

212 90

480 98

Qdim överskri- di ts - veckor Q2xmin överskri- dits 33 veckor Qmin+20% under- skridits 6 veckor

8 OliO

1 l!:!:il fif::c 1

6 000

1 r:~:l:L ~.l:·;l

::::::::::::: \_._._._._._._._._. ·-·-·-·-·- - ' - ' - ' i i i J J

^... ·.·ttlll!.!:m. 1·:·:·:1

i

r:·:·~

^{il - 1}

4 0 0 0 1 \

l:i:i}il!ltlll.lll.lll~::l!l:ill·l::~:::l:lil:l·l:~\:.::1::::!::::::;:1

⁰

~

• • • • • ;1 • • • • • • • Q • • • • • • •

2000 ^{_ _} 4lill!llllllill _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ - - · -• • • • • • ^{f • • • • • • • • • • •} - - - -^{1 • 6 a o • 1 e • 1 •}

• 1 • • • • s • • • • • • • • • • .. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 0 t • • • • • • • • • • • • • •

... ^, ... .

...

^,

... ^, .... .

• • • • • • • • • 1 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 9. Av1öppsyattenflödet i Alajärvi kommuns avloppsnät 1979~

m Rörmat

Avloppsnätets enflöde 1 205 m.:;

1

d

Ren.effekt 1979 BS 83% /funktion 1978-79 tillfredsst. (3) Ren. effekt 1979 P 77% /funktion 1978-79 tillfredsst = ( 3)

Inkommande BS7 mg/1 170 Reningseffekt

%

96

m³/vec.ka 15 000

5 000

'.

67.

90

DATA OM (OCH DAG)

=:; L,2 Ren.verkets belas ^o

ren~verkets belast.grad

133 91

•

25 28

di ts 52 veckor di t s 1 veckor Qmin+20% under- skridits 10 veckor

140 85

---Cilriiiiiiii-~-~---G!illlllllll!ltCllBiöilll!l --~ -~---i'llil!lilill--~--~---GIIilillii!IIJ~~tUII!IIIIIII!it~---~4lllill!llllt

Q förbrukning

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 10. Avloppsvattenflödet i Alavo stads avloppsnät 1979.

DATA

system imultanfällningsanläggning oppsnätets utbyggnad påbörjad 1959

Avloppsnätets längd 31 .. 12.1979 67 000 m Rörmaterial betong 58 % 1 plast 42 %

Avloppsnätets medel vattenflöde Qmed 1 816 m³

1

d . effekt 1979 BS 90% 1 funktion 1978-79 bra ( 4) Ren.effekt 1979 P 90% /funktion .1978-79 bra (4) Ink. BS

7 ^mg/1 134 Reningseffekt

%

95

68 93

DATA OM LÄCK- (OCH DAG)VATTEN

Nedelvattenflöde _ 2 1 Minimivattenflöde n- '

Ren .. verkets belast .grad Qrned 43%

ren .. verkets belast~grad Qmin 19%

58 88

19 84

Qdirn överskri- di ts 2 veckor Q2xmin överskri- dits 22 veckor Qmin+20% under- skridits 19 veckor

·58 84

~/ve~ka---~----~

^{40 000}

} f

Joono•--..,·--

-~iiL-~--- w --l!liiiiiiiiiiiiiiiiJIIIlllllil _ _ _ _ _ _ 'lllllllllll8 _ _ ~-~---1

20 _._._. _. ...

. ^'

2 ^l(

a

m"in

10nnnl~---~~---~~--~~~--~---~~~~~

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 11. Avloppsvattenflödet i Ilmajoki kommuns avloppsnät 1979.

ad 1962 42 446 m 56 % 1 plast 44 %

Avloppsnätets medelvattenflöde Qmed 936 m3

/ct

Ren. effekt 19 80 BS 93% /funktion 197 9-80 tillfredsst.. ( 3) Ren.effekt 1980 P 88% /funktion.1979-80 tillfredsst. (3) Ink •. BS7

tng/1 ⁴⁶⁸¹ '267 ^{436 1} 424 1

Ren.

effekijJ;b 96 1 1 94 95 1 97 1 m³/ vecka.

15 000

DATA OM (OCH DAG)VATTEN n = 1,8

Ren.verkets belast._

ren .. verkets belast. grad Qmin 37 %

44 l 372 1

89 1 97 1

hrå.ddning

Hluuu~=====i==1~~==9~===~r:=====~

ZxQ min

Qdim

di ts 6 veckor Q2xmin överskri- di t s 15 veckor Qmin+20% unde.r- skridits 4 veckor

88

24

. • • . • • • • • • O.min' • . • • • · • · •

···~···

______ ^_... ___ _

~--4lll!llllilllll ll!lllllllD -'lillllliiii!II'IIIIIIIIIIID ~ ^.._.. ~ . . . - - - - : . . : - • . _ : . . - •

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 12. Avloppsvattenflödet i Jalasjärvi kommuns avloppsnät 1980.

DATA

påbörj

Avloppsnä tets längd 31.12 .1979 l'/ '!~~ m Rörmaterial betong 74 % 1 plast

Avloppsnätets medelvattenflöde Qmed 464 /d Hen. effekt 1979 BS 90% /funktion 1978-79 bra ( 4)

Ren. effekt 1979 P 75% /f·unktion 1978-79 försvarlig ( 2) Ink. _{BS 7}

mg/1 209

Ren. effekt % 95

146 68

DATA OM ⁽ DAG)VATTEN Medelvattenflöde

Minimivattenflöde n= 2,2

Qdim överskri-

Ren. verkets belast. grad Qmed 44%

ren ~ verkets belast" Qmin 20%

di ts - veckor Q2xmin överskri- di ts 19 veckor Qmin+20% under- skridits 7 veckor

155 94

440 1100 96 90

m³/vec.ka

~---~---,

8 090 " ~~·-

6 000 .-.-.-

4 0 0 0

llllllillli·il . :. ;.;

· 2

.xn mi~ ·[~[:::i!t!JIII!II: ... ..

- - - - - - - - - - - -.-:-·.w.·~~··

. ...

. . . . .

2 000 • • • • • • • • ^{1 e 1 • • 4 1 e 1} 1 1

a • 1 • • • •

1 1

• 1

a 1

6 • 1 ° • • • ₀ • • •

11 0 • • •

11 t

0

• 8

• 10

e •

---~-^{. . .} · . . . ; , . . : . . . ; . . ~..: ^{. . : . • •} : . . . . : ~ ^{• • 1 • • •} : . . . : . : . . . • . . ; . . ; . ; . , . • . . . . ; . . . ; . . ; . . . ; , . . . . : . . . . _ , • . . . _ . _ , - .

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 13. Avloppsvattenflödet i Jurva kommuns avloppsnät 1979.

ALLMÄNNA DATA

Separat :;system, simultan:fällningsanläggning Avloppsnätets utbyggnad påbörjad 1965

Avloppsliätets längd 31.12.19 80 64 100 m

Rörmaterial betong 51 % / plast 49 % . ₃ Avloppsnätets medelvattenflöde Qmed 2 477 m /d

Ren.effekt 1980 BS 85% /funktion 1979-80 tillfredsst. (3) Ren.effekt 1980 P 69% /funktion.1979-80 försvarlig (2)

DATA OM LÄCK- (OCH DAG)VATTEN Medelvattenflöde =

2 5 Minimivattenflöde n '

Ren. verkets belast. grad Qmed 92%

ren. verkets belast. grad Omin 37 %

Ink·. BS7 mg/1-. 471 R.effekt% 97

5481

92

1561

96

3311

95

611 1

95

4121· 1121 89 78

506

1113

64 87

471 89

m³/ vecka

Qdim överskri- di ts :21 veckor Q2xmin överskri- di ts 21 veckor Qmin+20% under- skridits 5 veckor

606 65

40000 ,---~---~---~~~--~---

JO 000

20 OOD 1 " .. \ ~~a f 1'-~~

10 000

Jan Feb Mar

• • • • • • • • • • • • • • 1

. _. ^. _. . _. . . _{. . .} . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ^.

----~~-~~~~~---

Apr Maj Jun Jul Aug

Figur 14. Avloppsvattenflödet i Kauhajoki kommuns avloppshät 1980.

Sep Okt Nov Dee

ALl.MÄNNA DATA

Separat system, effektiverad biologisk damm Avloppsnätets utbyggnad påbörjad 1955

Avloppsnätets längd 31.12.1980 33 383 m Rörmaterial betong 74 % 1 plast ²⁶ % ,..., Avloppsnätets medelvattenflöde Qmed 924 m⁰ /d

Ren.effekt 1980 BS 81% /funktion 1979-80 tillfredsst. (3)

Ren. effekt 19 80 P 90% /funktion 1979-80 tillfredsst. ( 3)

Inkommande BS

7 mg/1 Reningseffekt

%

218 52

44

1

95.

136 98

DATA OM LÄCK- (OCH DAG)VATTEN Medelvattenflöde _1 5

Minirni vattenflöde n- '

Ren.verkets belast.grad Qmed 54%

ren.verkets belast~grad Qmin 35%

131 89

Qdirn överskri- di ts 1 vecka Q2xmin överskri- di t s 6 veckor Qmin+20% under- skridits 12 veckor

"~~~---~---,

^{16 000}

~ ~ ~"

-1

12000 ... : m r - ...._. -~m - -Cllli!IIDIIIP...,...., _..., ... m ; . . . . , ~...,..., l\l!lllll1fm1lJ . . . . _ . . . , - - - . - . . . . . . _ . , . . . _ . . .

2.xQ min 8

4 0 00 ... --- ... ---- .... ' • ·...;, ~ ~ ~ ~·...;., ;...; ..;,... -~ . -. ..;...· - . ; .;..laar-1 ~ ,;,.,.; ..:.. ·..,;., ;..,.· ~ ,;..; ~ .;.... - - - - .... ~ ... ....,

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 15. Avloppsvattenflödet i Kauhava kommuns avloppsnät 1980.

påbörjad 1969 Avloppsnätets längd 31 12.1979 9 000 m Rörmaterial b.etong 48 % 1 plast 52 % ₃ Avloppsnätets medelvattenflöde Omed 200 m /d Ren.effekt 1979 BS 87% /funktion 1978-79 bra (4)

Ren~ effekt 1979 P 75% /funktion 1978-79 försvarlig ( 2)

Inkommande ,ss₇ mg/1 Reningseffekt

%

n³/vec.ka.

5 85

4000 -

brä.ddnin

DATA OM LÄCK- (OCH DAG)VATTEN Medelvattenflöde _

Minimivattenflöde n- 3 ' 1

Ren.verkets belast.grad Qmed 67

%

reneverkets belast.grad Qmin 21

%

25 68

271106 91 871

öve

dits 8 veckor Q2xmin överskri- dits 31 veckor Qmin+20% under- skridits 5 veckor

111 1

85

96 95

brå.ddning

260 86

3000~~---~~----v~t---.w---~~---~

Q

2 000

J:::::=~~=:~===:=~~=t#:=

100

···~

;-ca ' 1. ~;....; -~.-..;....;..;..: --·~·---·..,:..:...:. ~ ~·..:..· • -·~ ^{• •} : . . . - - - - - ll!lllllllllr

tllllllllllla"._...

¹

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 16. i Korsholms kommuns avl Kvevlax 1979

ALLMÄNNA DATA

Separat system, simultanfällningsanläggning Avloppsnätets utbyggnad påbörjad 1971

Avloppsnätets längd 31.12.1979 6 000 m Rörmaterial betong 45 % 1 plast 55 %

Avloppsnätets medelvattenflöde Omed 160 m /d 3 R en . e ff ekt 19 7 9 B S 8 7 %

1

funk t i on 19 7 8-7 9 b r a ( 4) Ren. effekt 1979 P 90% /funktion. 1978-79 bra (4) Ink. BS 7

mg/ 1 110 Ren.effekt% 89 .

3 .

m ~ vecka.

DATA OM LÄCK- (OCH DAG)VATTEN Medelvattenflöde _

3 5 .Minimivattenflöde n- '

Ren ^s verkets belast. grad Qmed 59%

ren.verkets belast.grad Qmin 17%

92 99

Qdim överskri- di ts 7 veckor Q2xmin överskri- di ts 37 veckor Qmin+20% under- skridits 4 veckor

44 80

Jooo.---~~

Qditn

20004===~~~~~~====~~~====~===========================;;=~~~~~~~~~~~~~~

1 000 ^{2 "'Q min} /j··I/1/I/.//·!Ii!, . . .

,,~ 4 q=~=·Alttr!tiliil,~.~~=~;;:;!!!!!~::~;~,z=~'

. . . .

^___...

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... .

~---·---

... ____ ^{.... __}

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

Figur 17. Avloppsvatteflödet i Korsholms kommuns avloppsnät, Solf, 1979.

system ts

Avl ts längd Rörmaterial betong Avloppsnätets mede Ren.effekt 1979 BS Ren.effekt 1979 P :nbk .. BS7 mg/1 181

Ren .e:ffekt % 91

3

1 '/ vec.ka

_ _ad 1974 31 .. 12. 79 5 000 m

- %

1

plast 100%

flöde Qmed 46

78% /funktion 1978-79 82% /funktion 1978-79

/d

bra (4) bra ( 4)

DATA OM (OCH DAG)VÅTTEN Medelvattenflöde

Minimivattenflöde n = 2 ,3

Ren verkets belast. grad Qmed 31%

ren. verkets belast. grad Qmin 13%

44 68

Odim rskri- dits veckor 02xmin överskri- di t s 16 veckor Omin+20% under- skridits 13 veckor

2000r---1~~---~---_j

brÖ.ddning

15001_---~---~~~---~---l

ooo

J.-~....11111111111UiiiiiiiiiiiiiiJ....__ ... IIIIIIIIII..Ialliiiiiii-I!IIIIIIIIIIUilr

2x0min

---~---

Qmj

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dee

18 enflödet i Kristinestads stads avl , Lappfjärd, 1979.