”Arbetsstress är ju väldigt individuellt, en person kan bli jättestressad i någon situation som en annan inte alls
upplever stressig.”
En enkätstudie om stress, utbrändhet och COVID-19 bland vårdpersonal
Fanny Lillås
Examensarbete för (YH)-examen inom social- och hälsovård Utbildning: Sjukskötare (YH)
Vasa 2021
Författare: Fanny Lillås
Utbildning och ort: Sjukskötare, Vasa Handledare: Marlene Gädda
Titel: ”Arbetsstress är ju väldigt individuellt, en person kan bli jättestressad i någon situation som en annan inte alls upplever stressig.”
- En enkätstudie om stress, utbrändhet och COVID-19 bland vårdpersonal
_________________________________________________________________________
Datum 7.5.2021 Sidantal 31 Bilagor 4
_________________________________________________________________________
Abstrakt
Syftet med det här examensarbetet var att få en bättre inblick i hur det är med stress bland vårdpersonal. Hurdant sambandet mellan stress och utbrändhet är och på vilket sätt vårdyrket blivit mer stressigt på grund av COVID-19. Det tas även upp lite i detta examensarbete om samvetsstress och hur den psykiska delen av vårdyrket leder till stress och utbrändhet.
Jag valde att göra examensarbetet som en enkätstudie. Detta för att få en bredare bild av hur det är med stress bland vårdpersonal. Jag hade både öppna och slutna frågor i min enkät och valde att analyserade de enkätsvar jag fick med hjälp utav beskrivande analys och innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt använde jag mig utav Kaufmans (1996) teori om skam.
I resultatet kunde man se att stress är ett problem inom vårdyrket och att det fanns ett tydligt samband mellan stress och utbrändhet. Det fanns även ett samband mellan hur psykiskt påfrestande arbetet var och stress. Ur resultatet framkom det även att vårdyrket tydligt blivit mer stressande på grund av COVID-19. En slutsats man kan dra utifrån detta examensarbete är att vårdyrket är stressande och att det behövs mer personal inom vården.
_________________________________________________________________________
Språk: Svenska Nyckelord: stress, utbrändhet, COVID-19, vårdpersonal _________________________________________________________________________
Author: Fanny Lillås
Degree Programme: Nurse, Vaasa Supervisor(s): Marlene Gädda
Title: “Work stress is very individual, a person can become very stressed in a situation where another person does not experience any stress at all”
- A survey on stress, burnout and COVID-19 among healthcare workers
_________________________________________________________________________
Date 7.5.2021 Number of pages 31 Appendices 4
_________________________________________________________________________
Abstract
The aim of this thesis was to get a better insight into how stressful nursing is, what connection there is between stress and burnout and how nursing has become more stressful due to COVID-19. In this thesis even stress of conscience and how the psychological part of healthcare leads to stress and burnout is addressed a bit.
I chose to do the thesis as a survey. This to get a broader picture of what it is like with stress among healthcare workers. In my survey there were both open and closed
questions. I chose to analyze the responses I got with the help of descriptive analysis and content analysis. As a theoretical starting point, I chose to use Kauman´s (1996) theory of shame.
The results revealed that stress is a problem among healthcare workers and that there was a clear connection between stress and burnout. There could also be seen a
connection between how psychologically stressful the work was and stress. The results also showed that nursing have become more stressful due to COVID-19. One conclusion that can be drawn from this thesis is that nursing is stressful and that more staff are needed in healthcare.
_________________________________________________________________________
Language: Swedish Key words: stress, burnout, COVID-19, Healthcare workers _________________________________________________________________________
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Stress ... 3
2.1.1 Stressreaktionens inverkan på kroppen ... 3
2.1.2 Förebygga stress ... 4
2.2 Samvetsstress och empatitrötthet ... 5
2.3 Utbrändhet ... 7
2.3.1 Karaktäristiska drag av utbrändhet ... 7
2.3.2 Behandling av utbrändhet ... 8
2.3.3 Förebygga utbrändhet ... 8
2.4 COVID-19... 8
3 Teoretisk utgångspunkt ... 10
3.1 Tomkins syn på skam ... 10
3.2 Kaufmans syn på skam ... 12
4 Syfte och frågeställningar ... 13
5 Metod ... 13
5.1 Enkät ... 14
5.2 Etiska principer ... 15
5.3 Dataanalysmetod ... 16
5.4 Urval ... 17
6 Resultat ... 17
6.1 Resultatet av de slutna frågorna ... 17
Arbetssituationen ... 20
6.2 Resultatet av de öppna frågorna... 21
6.2.1 Arbetsstress som är relaterad till COVID-19 ... 22
6.2.2 Vad göra för att minska på arbetsstress ... 23
6.2.3 Återhämtning ... 24
6.3 Diskussion ... 25
6.4 Resultatdiskussion ... 26
Samband mellan utbrändhet och stress ... 26
Förebyggande åtgärder gentemot stress ... 26
6.5 Metoddiskussion ... 28
7 Slutsats ... 29
8 Källförteckning ... 32
1 Inledning
Utbrändhet kopplas oftast ihop med långvarig stress. Det finns olika begrepp för att säga att man är utbränd, man kan använda ordet utbränd men även ord som utmattning och utmattningssyndrom kan användas. Jag har använt ordet utbrändhet för att göra det lättare att hänga med.
Utbrändhet har funnits som fenomen sedan 1960-talet och används för att beskriva emotionell och fysiologisk stress som vårdpersonal känner. Ungefär 50% av världens vårdpersonal upplever enligt en studie gjord av Rotenstein et al. (2018) symptom av utbrändhet, tre symptom är speciellt vanliga och dessa är: emotionell utmattning,
depression och låg självkänsla. (Rotenstein, Torre, Ramos, Rosales, Guille, Sen & Mata 2018)
Enligt WHO anses utbrändhet inte som en sjukdom utan som ett tillstånd och definieras som något som uppkommer till följd av långvarig obearbetad stress på arbetet. Enligt WHO bör utbrändhet ses som något som kan hända inom ens professionella liv och inte inom privatlivet. Det finns dock ingen symptombild som berättar att arbetsrelaterad stress skulle vara annorlunda än någon annan långvarig stress som uppkommit till följd av långvariga psykosociala påfrestningar. (WHO, 2019; Skärsgård & Wiklund Gustin s.65) I en artikel som Rosenback publicerade på YLE år 2019 berättar hon att man i Sverige får ersättning för att vara sjukskriven på grund av utbrändhet medan man i Finland måste ha diagnosen depression för att kunna få ersättning för en långtidssjukskrivning. Man kan få ersättning för stressrelaterade besvär men dock enbart om sjukskrivningen är för en kort period. Rosenback har intervjuat Sundblom som berättar att en depressionsdiagnos skuldsätter människan som är sjuk medan en utbrändhet berättar att det är systemet det är fel på och Sandblom poängterar även att vi i Finland har ett ”hektiskt samhälle som sällan ger utrymme för paus och återhämtning”. (YLE, 2019)
Nyqvist publicerade en artikel på YLE år 2020 där han berättar om hur vårdpersonal på Åbo universitetssjukhus tyckte att det var att arbeta under Corona pandemin. Dessa vårdare hade berättat åt Nyqvist att det var stressigt och tröttsamt att arbeta under de rådande omständigheterna. De vårdare som Nylund intervjuade påpekade att det blivit svårare att koppla av under fritiden med tanke på att de inte fått träffa bekanta på samma sätt som förut. Vårdarna berättade även att det hela tiden fanns en underliggande stress och att de
blivit tvungna att arbeta en hel del övertid. Det står även i Nylunds artikel att vårdarna påpekade vikten av att koppla av och ladda batterierna på fritiden. (YLE, 2020) Jag ville skriva om detta ämne eftersom jag var intresserad av hur stressigt vårdyrket egentligen är och hur vanligt det är med utbrändhet bland vårdpersonal eftersom vårdyrket är ett stressigt yrke som kräver en hel av personen i fråga. Jag ville även ta reda på hur man enligt vårdarna kunde minska på den stress som upplevs inom vården. Jag tycker det borde talas mer om utbrändhet och jag tycker att det är konstigt att man i Finland inte kan vara sjukskriven på grund av utbrändhet med tanke på hur högt tempo det egentligen är i dagens samhälle. Med tanke på att COVID-19 har bidragit till att vårdyrket förändrats en hel del tyckte jag det skulle vara intressant att se om vårdarna tyckte att vårdyrket blivit mer stressigt på grund av COVID-19 och på vilket sätt vårdyrket blivit mer stressigt.
Syftet med mitt examensarbete var att se vilket samband det fanns mellan utbrändhet och stress, samt att få kunskap om stress genom att se vad man kunde göra för att förebygga stress inom vårdyrket. Jag hade även som syfte att se hur vårdyrket hade blivit mer stressigt på grund av COVID-19 som var ett väldigt aktuellt ämne då när jag skrev detta examensarbete.
2 Bakgrund
I bakgrunden beskrivs vad stress är och eftersom långvarig stress kan leda till utbrändhet beskrivs i detta kapitel även vad utbrändhet är för något. Eftersom sjukvårdspersonal ofta kan känna samvetsstress tas det även upp lite om samvetsstress i detta kapitel. I
bakgrunden skrivs även lite om tidigare forskning som hittats om stress och utbrändhet och vad dessa forskningar kommit fram till. Det finns olika begrepp för att säga att man är utbränd, man kan använda ordet utbränd men även ord som utmattning och
utmattningssyndrom kan användas. Jag har valt att använda ordet utbrändhet för att det ska bli lättare att hänga med. Jag har även skrivit lite om vad COVID-19 är för något, med tanke på att COVID-19 är något som är väldigt aktuellt vid det tillfälle då detta
examensarbete skrivs och med tanke på att COVID-19 har lett till nya utmaningar hos sjukvårdspersonal tyckte jag att detta är en viktig del att ta upp i arbetet.
2.1 Stress
Stress är en vanlig faktor i vardagen, positiv stress gör att vi presterar på topp medan negativ stress däremot kräver mycket energi och leder till sist till att man blir utbränd.
Vanliga reaktioner på den negativa stressen är till exempel rädsla, trötthet, oro och ångest.
Stress kan bero på vad som helst och det man är stressad över behöver inte ens finnas på riktigt utan kan var något man tänker, till exempel om man är rädd för att mista jobbet eller är rädd för att inte prestera tillräckligt bra. Människans stressystem är anpassat för att hantera kortvariga hot och inte långvariga hot. (Mieli, 2017; Skärsgård & Wiklund Gustin s.59)
Stress kan uppstå bland annat när en familjemedlem blir allvarligt sjuk, när någon bekant dör eller när man har mycket arbete. När stressen har gått så långt att de positiva tankarna har förvunnit, de negativa tankarna har tagit över och man upplever ångest och oro över något leder detta till att man hela tiden tänker på det som är stressande och koncentrationen förvinner. Om man är väldigt stressad glömmer man saker, man kan få minnesluckor och det blir svårt att fatta beslut. Följande stressymptom är symptom på skadlig stress som man bör vara uppmärksam på: illamående, förstoppning eller diarré, muskelspänning,
bröstsmärtor, magsmärtor och yrsel. (Mieli, 2017)
2.1.1 Stressreaktionens inverkan på kroppen
Vid en akut (kortvarig) stressreaktion händer det en hel del saker i kroppen. Hjärnan
skickar ut signaler till binjurarna som börjar producera stresshormon och dessa hormon gör att man blir mer skärpt, koncentrationen ökar och man får extra kraft. Utöver detta minskar även smärtkänsligheten samtidigt som blodtrycket ökar, blodfetter och blodsockret stiger och minnesfunktionen förbättras. (Skärsgård & Wiklund Gustin s.59)
Vid långvarig stress minskar däremot kraften och man kan få olika besvär. Om man upplever långvarig stress kan man få både psykiska och somatiska problem. Bland dessa symptom finns bland annat nedstämdhet, försämrat minne, trötthet, hjärt- och
kärlsjukdomar, försämrad prestationsförmåga och/eller diabetes. Om stressen man upplever blir väldigt lång kan stressen leda till utbrändhet. (Skärsgård & Wiklund Gustin s.59)
2.1.2 Förebygga stress
Idag är stress ett ord som används väldigt ofta, det kan vara allt från att man har bråttom till ett möte till att personen är slutkörd och upp i varv. På grund av att ordet stress används så flitigt i vardagligt tal är det viktigt att skapa sig en bild av hur stressen ter sig för en viss person när man ska försöka förebygga stressen. Man behöver veta hur den personen som behöver hjälp med att förebygga stress upplever den stress som hen befinner sig i.
(Skärsgård & Wiklund Gustin s.72)
Om man vill veta om stressen man upplever är dålig stress som kan leda till utbrändhet är det viktigt att fundera över några specifika saker och dessa saker är: hur stressen
påverkarar vardagen, hur stressen märks kroppsligt hos personen, vad stress betyder för personen och om personen blivit tvungen att ge upp något på grund av stressen. (Skärsgård
& Wiklund Gustin s.72)
Genom att tala med personen om dessa specifika saker kan man komma underfund med vilka onda cirklar personen har, hur man kan bryta dessa vanor och minska på stressen.
Genom att komma på vad som stressar en viss person kan man reflektera över det som stressar personen och lära sig hantera de moment som är mest stressande. På detta sätt förebygger man förhoppningsvis att en utbrändhet uppstår. Detta samtal ger även en grund för att veta om det behövs något ytterliga ingripande eller om samtalet och de förändringar som den stressade personen gör är tillräckliga för att minska på stressen som upplevs.
(Skärsgård & Wiklund Gustin s.72)
Stress kan förebyggas genom att lyssna på kroppen och återhämta sig eller ta paus när kroppen säger att man behöver ta det lugnare. Eftersom våra hjärnor inte vet skillnaden mellan yttre och inre hot kan det hjälpa att ändra sina tankesätt och tänka positiva och upplyftande tankar istället för att tänka negativa tankar och trycka ner sig själv. Det faktum att våra hjärnor inte kan skilja mellan yttre och inre hot är orsaken till att stress kan orsaka fysiologiska problem. (Skärsäter & Wiklund Gustin s.73)
En metod som visat sig fungera bra för att förebygga stress är kollegiala samtalsgrupper där vårdpersonal tillsammans med sina kollegor får reflektera kring de utmaningar och stressmoment som de upplever och hur dessa skulle kunna förebyggas. Detta har visat sig fungera bra eftersom personerna då känner sig mera delaktiga i arbetet och känner att någon lyssnar på dem. (Skärsgård & Wiklund Gustin s.73-74)
Man kan försöka lära sig hantera stressen genom att komma på hur man reagerar på stress, får man huvudvärk, ökar pulsen, blir man varmare/kallare och/eller börjar händerna darra.
Om man vet vad som händer när man blir stressad kan man lättare försöka bearbeta stressen och lära sig hur man behärskar de situationer när man blir stressad och till sist lär man sig hur man ska bete sig när man blir stressad vilket förhoppningsvis leder till att den stress som upplevs minskar. Man kan även försöka minska på stressen genom att försöka ta kontroll över situationen, är man till exempel stressad över hur mycket jobb man har kan det hjälpa att göra upp ett arbetsschema som hjälper en få struktur på arbetet, man kan även fundera över om de krav man har på sig själv är rimliga och om det arbete som man tänker sig att man måste göra faktiskt måste göras, man kan till exempel delegera en del av arbetet till någon annan. (Mieli, 2017)
Havermans et al. (2018) har gjort en undersökning i hur man förebygger stress inom vårdyrket och fick som resultat att man kan förebygga stress genom att förbättra
kommunikationen mellan vårdaren och förmannen, genom att känna sig trygg med sina arbetskamrater och genom att vårdarna får känna sig delaktiga i beslut som tas. Andra faktorer som Havermans et al. (2018) kom fram till att stress orsakades av att det fanns för lite vårdpersonal och att vårdarna kände sig behöva klarare anvisningar i vad som hör till deras arbetsuppgifter. (Havermans, Brouwers, Hoek, Anema, Beek & Boot, 2018.)
2.2 Samvetsstress och empatitrötthet
Det kan ses ett samband mellan vårdpersonals samvetsstress och utbrändhet. Den känslomässiga belastningen kan bli väldigt stor hos en vårdare, orsaker som kan leda till samvetsstress är bland annat hög arbetsbelastning, etiska konflikter, möten med bekymrade anhöriga och svårt sjuka patienter. Känslomässigt belastande stress kan bero på att man inte lever upp till de förväntningarna som någon annan eller en själv har på en och känslan av att inte räcka till. Samvetet kan ses både som en tillgång och som ett hinder för vårdare.
Om vårdare kan tolka sitt samvete och uppmärksammar när de har dåligt samvete, ses samvetet som en tillgång, måste vårdaren däremot döva sitt samvete för att kunna fortsätta arbeta inom vården har det visat sig att det finns ett samband mellan samvetsstress och utbrändhet. (Skärsgård & Wiklund Gustin s.76-77)
Empati är ett arbetsverktyg för vårdarbetare som gör det lättare att sätta sig in i patientens situation och förstå sig på patienten. Enligt THL 2020, behöver vårdaren beröras
emotionellt i arbetet för att kunna utföra sina arbetsuppgifter och hjälpa patienterna.
Empatitrötthet är enligt THL 2020, inte en diagnos utan ses som ett fenomen som sker inom vårdyrket. Empatitrötthet ses som något som kan hanteras. (THL, 2020)
Samvetsstress är en normal reaktion på patienters traumatiska upplevelser som överförs till vårdaren vid onormala eller omänskliga situationer, samvetsstress är psykiskt belastande för vårdare. Om belastning pågår under en längre tid eller är väldigt kraftig blir stressnivån hos vårdaren för hög och detta kan leda till emotionell utmattning som i sin tur leder till utbrändhet. (THL 2020)
Samvetsstress kan förebyggas genom att arbeta på ett multiprofessionellt sätt, lämna arbetet på när man går hem och genom att inte tänk på arbetet när man är hemma.
Samvetsstress kan även förebyggas genom att våga berätta när något är psykiskt tungt för en och genom att vid behov lämna över en patient till någon arbetskollega när man anser att det är för psykiskt tungt att vårda patienten. (THL 2020)
En studie som utfördes år 2003 berättar att höga nivåer samvetsstress hör ihop med att uppfatta att samvetet varnar oss från att skada andra. De som deltog i studien ansåg att man som vårdare blir tvungen att döva samvetet för att kunna arbeta inom vården. En sak som enligt studien ledde till samvetsstress bland vårdpersonal är att man som vårdare har det moraliska ansvaret över patienterna men varken makt eller kontroll över situationen. Andra faktorer som enligt studien ökar samvetsstressen är bland annat bristande stöd från
arbetsledare och medarbetare, bristande känsla av värde, för lite tid för patienterna och mer obligationer än vad man har tid med. Enligt studien ledde tvetydliga krav av vårdpersonal till att de inte visste vad som förväntades av dem och detta i sin tur ledde till samvetsstress eftersom de inte visste vilken standard de borde hålla. (Glasberg, 2007)
Jaracz et al. gjorde år 2017 en studie som kom fram till att vårdpersonal har en mer direkt kontakt med patienterna, att de hjälper dem som lider och ibland även de döende vilket leder till större påfrestning för vårdpersonalen. Denna studie kom fram till att
känslomässigt temperament och nivån av stress som upplevs kan leda till utbrändhet.
Jaracz et al. (2017) kom även fram till att intensiteten av stressen som vårdare upplever och utbrändhet beror på hur högt det känslomässiga temperamentet är hos en person. Enligt studien är avvikelser i vad vårdaren har för förväntningar och hur det egentligen är på arbetsplatsen en orsak till utbrändhet. (Jaracz, Rosiak, Bertrand-bucińska, Maciej, Nieżurawska & Borkowska, 2017.)
2.3 Utbrändhet
Utbrändhet är ett vanligt fenomen som de flesta säkert någon gång upplevt, enligt mieli 2017, är detta ett nödvändigt varningstecken som ger oss signalen att det är dags att ta en paus, stanna upp. Det arbete man gör bör pausas med semestrar och lugnare perioder så att man inte ska känna av stressen hela tiden, om man inte får dessa pauser kan arbetet bli en börda och försämra det övriga livet och till sist leder stressen till utbrändhet. (Mieli, 2017) Utbrändhet anses inte som en sjukdom i sig men utbrändhet kan leda till sjukdomar så som depression, missbruk och olika somatiska sjukdomar som uppkommer till följd av stress.
Enligt Terveyskirjasto 2018, sjukskrivs man för det mesta inte på grund av utbrändhet utan sjukskrivningen beror oftast på att man har andra besvär som gör arbetet svårare. Dessa besvär kan till exempel varar att man upplever ångest, koncentrationssvårigheter och/eller sömnlöshet. (Terveyskirjasto, 2018)
En studie som gjordes år 2007 visar att 27,2% av Finlands vårdare någon gång har varit utbrända och bland 53% av dessa fanns även någon annan mental sjukdom med i bilden, så som, depression, ångest och alkoholmissbruk. Över den två år långa perioden som denna studie inföll hade männen ungefär 55 sjukdagar till följd av en allvarlig utbrändhet och kvinnorna hade ungefär 41 sjukdagar till följd av en allvarlig utbrändhet. (Ahola, 2007)
2.3.1 Karaktäristiska drag av utbrändhet
Utbrändhet kännetecknas av att motivationen till arbetet har försvunnit och livsglädjen som en gång fanns där inte längre finns. Utbrändhet kan uppstå om man har för stora krav på det arbete man utför, har för mycket arbete och/eller är osäker i den arbetssituation man befinner sig i. Utbrändhet är en kombination av långvarig stress och obalans mellan arbetslivet och privatlivet. (Mieli, 2017)
Utbrändheten utvecklas stegvis och tidiga tecken på utbrändhet är bland annat brist på förtroende för sitt eget arbete och sig själv, psykisk trötthet, en känsla av ensamhet, sömnsvårigheter och huvudvärk. Efter att dessa symptom funnits en tid får man
skuldkänslor och man börjar dra sig undan. Utbrändheten kan bli långdragen och kan då leda till utmattningsdepression och om man har en svår utbrändhet kan det ta en lång tid före man blir återställd igen. (Mieli, 2017; Terveyskirjasto, 2018)
2.3.2 Behandling av utbrändhet
Behandlingen kan vara utdragen och ta lång tid, ibland flera år. Detta eftersom det kan vara svårt att bryta de vanor man byggt upp och att behandla en utbrändhet kan ibland betyda att man måste ändra hela den livssituation man lever i. Behandlingen ser olika ut beroende på hur långt gången problematiken med utbrändhet har gått. En annan sak som gör att
behandlingen ser olika ut för olika individer är att det inte finns några tydliga riktlinjer för hur behandlingen ska se ut och att behandlingen bör individanpassas. Behandlingar för utbrändhet kan vara till exempel ridning, kognitiv beteendeterapi, keramikkurs,
samtalsterapi, trädgårdarbete, avslappningsövningar och/eller stresshanteringskurser. I princip vad som helst kan anses som en behandling för utbrändhet, så länge det minskar stressen. Det kan även vara bra att ta hjälp av en arbetspsykolog för att reda ut situationen man befinner sig i. (Skärsäter & Wiklund Gustin s.74-75; Mieli, 2017)
2.3.3 Förebygga utbrändhet
Utbrändhet förebyggs bäst genom att ha regelbundna utvärderingar av arbetssituationen samt genom att utveckla det som inte fungerar som det ska. Utbrändhet kan även
förebyggas genom att man tar hand om sitt eget mående, sover tillräckligt och begränsar arbetstiden så det inte blir allt för stor obalans mellan arbetslivet och privatlivet.
(Terveyskirjasto, 2018)
Det kan vara svårt att veta vilka åtgärder som är förebyggande och vilka som är
behandlande när det kommer till utbrändhet, samma åtgärder kan vara både behandlande och förebyggande eftersom utbrändhet är en utveckling som sker över tid, utbrändhet är inte något som uppkommer från tomma intet. (Skärsgård & Wiklund Gustin s.71)
2.4 COVID-19
COVID-19 eller coronavirus som det även heter är en infektionssjukdom som upptäcktes för första gången i december 2019. Coronaviruset har ansetts som en pandemi från 11.3.2020 och är ännu när skribenten skriver detta arbete en pandemi våren 2021.
Coronaviruset sprids genom droppsmitta (droppar som kommer ut i luften när man till exempel nyser eller hostar och som någon annan människa sedan andas in) och leder främst till respiratoriska symptom (symptom som har med andningen och lungorna att göra). Det tar vanligtvis 5–6 dagar från det att man blivit exponerad tills det att man börjar få symptom men det kan ta så länge som 14 dagar före symptom uppkommer. Vanligaste
symptomen man kan få av coronavirus är: feber, torrhosta och att man är trött. Mindre vanligare symptom är: att man är sjuk i kroppen, har halsont, diarré, huvudvärk och att smak- och luktsinnet försvinner. Allvarliga symptom på coronavirus som kräver att man direkt söker sjukhusvård är: svårigheter att andas, bröstsmärtor och svårigheter att tala eller svårigheter att röra på sig. (WHO, 2020; WHO, 2021)
Coronavirus kan förebyggas genom att man tvättar händerna regelbundet med tvål och vatten, genom att vara minst en meter från människor som nyser eller hostar, genom att undvika att röra vid ansiktet, genom att undvika onödigt resande och genom att inte umgås i stora folkskaror. Man kan förebygga att coronaviruset sprids genom att man stannar hemma om man känner sig sjuk och genom att man täcker munnen när man hostar eller nyser så att inte partiklar av sjukdomen kan komma ut i luften. (WHO, 2021)
Salari et al. (2020) gjorde en forskning om hur vanligt det var att vårdpersonal som hade hand om COVID-19 patienter upplevde stress, depression och ångest. Studien gjordes som en metaanalys av 29 forskningar. Denna forskning kom fram till att förekomsten av
depression, ångest och stress bland vårdpersonal som vårdade COVID-19 patienter var hög. Salari et al. (2020) påpekade att stress som upplevs på arbetet är en faktor till psykisk ohälsa. Forskningen kom fram till att 45% av vårdarna som vårdade COVID-19 patienter upplevde stress. Forskningen kom även fram till att 25,8% av vårdarna upplevde ångest och att 24,3% av vårdarna upplevde någon sorts depression. (Salari, Khazaie, Hosseinian- Far, Khaledi-Paveh, Kazeminia, Mohammadi, Shohaimi, Daneshkhah & Eskandari, 2020.) Luo et al. (2020) gjorde en metaanalys av 62 forskningar med syftet att ta reda på hur COVID-19 påverkade vårdares mentala status. Luo et al. (2020) kom fram till att vårdarna hade högre ångest (33%) och att förekomsten av depression (28%) var högre hos vårdare som vårdade COVID-19 patienter. Luo et al. (2020) kom även fram till att social isolering och att vara mer mottaglig för COVID-19 ledde till högre psykisk påfrestning.
Forskningsresultatet visar även att förebyggande åtgärder, aktuell och korrekt hälsoinformation och ett effektivt hälsosystem skulle kunna minska på den psykiska påfrestningen som upplevs på grund av COVID-19. (Luo, Guo, Yu, Wenying & Wang, 2020.)
3 Teoretisk utgångspunkt
Den teoretiska utgångspunkt som jag valt handlar om skam (shame theory) vilket jag har valt eftersom skam är relevant till stress och utbrändhet eftersom vårdare kan känna skam över att inte orka med den press eller det tempo som det är inom vårdyrket. Kaufmans (1996) teori passar även bra in på detta arbete eftersom vårdpersonalen kan känna skam med tanke på hur nytt allting med COVID-19 är och vårdpersonal kanske inte alltid vet vilket som är det bästa handlingssättet i vissa situationer som har med COVID-19 patienter att göra. Denna teori är utformad av Kaufman (1996). Kaufman föddes år 1943 och har varit professor vid Michigan State University. Kaufman (1996) har utvecklat en teori om skam som baserar sig på Tomkins teori om skam. Tomkins var en psykolog i USA som dog år 1991. (Kaufman, 1996, s.20; s.246)
Enligt Kaufman (1996) blir skam ofta negligerat eftersom det anses som tabu att tala om skam i vårt samhälle. Andra orsaker till att skam blir negligerat är att det anses skämmande att tala om den skam man upplever och man upplever skuld för att man skäms över något, Kaufman (1996) menar även att det inte finns tillräckligt bra beskrivande ord för vad skam egentligen är för något. Det faktum att teknologin utvecklas hela tiden leder till allt mer och mer press som gör att människor känner skam när de inte kan leva upp till den pressen som skapas. (Kaufman, 1996, s. 4-5)
För att förstå Kaufmans (1996) teori behöver man först ta en titt på Tomkins teori (affect theory) som handlar om hur olika känslor har olika ansiktsuttryck och som menar att känslor är något som är medfött, inte något man lär sig, man kan däremot lära sig hur man beter sig när man upplever olika känslor. (Kaufman 1996, s.12)
3.1 Tomkins syn på skam
I Tomkins teori finns det nio centrala känslor och han har skrivit ner vilka ansiktsuttryck som händer vid de olika känslorna. Han delar även in dessa känslor i positiva och negativa känslor. Här nedan kommer den lista som Tomkins gjort där det står vilka dessa nio känslor är och vilka ansiktsuttryck som hör ihop med de olika känslorna.
Till de positiva känslorna hör:
1. Intresse – spänning: ögonbrynen är neråt, spårande, tittar, lyssnar 2. Njutning – lycka: leende, läpparna vidgas uppåt och utåt
3. Överraskning: ögonbrynen är uppåt, blinkningar Till de negativa känslorna hör:
4. Ångest – lidande: gråtmild, krökta ögonbryn, ledsen min, tårar, rytmiskt gråtande 5. Rädsla – skräck: fryst blick, blekhet, kall, svettig, ansiktsryckningar, gåshud 6. Arghet – vrede: pannan rynkad, hopbitna käkar, rött ansikte
7. Skam – förödmjukelse: blicken nedåt, huvudet nedåt 8. Avsky: övre läppen höjd
9. Avsmak: undre läppen lägre än över läppen och framskjuten
Tomkins ser det som att skam påverkar oss först och främst genom att våra ansiktsuttryck ändras och sekundärt som kroppsliga förändringar. Tomkins anser att ansiktsuttryck används som respons för att ge feedback åt någon annan person om något som har hänt.
(Kaufman, 1996, s. 11-12; 14)
Tomkins menar att människor är byggda på ett sådant sätt att vi känner ett behov av att kontrollera de saker som påverkar oss positivt eller negativt och han har fyra strategier för detta. Dessa strategier är: att maximera de positiva känslorna, minimera de negativa känslorna, minska hinder för känslor och att maximera styrkan att åstadkomma de tre föregående strategierna. Tomkins förklarar de olika responsen på de olika känslorna genom tre variationer av en simpel princip, och denna princip är: densiteten av nervsignaler
(antalet nervsignaler per enhetstimme). De tre variationerna är stimulanshöjning (positiva känslor), ingen förändring i stimulansen (neutrala känslor) och stimulansminskning (negativa känslor). När dessa nervstimulanser plötsligt stiger kommer personen att bli skrämd, rädd eller intresserad av det som hänt. Om dessa stimuli hålls på en hög nivå länge kommer personen att bli arg eller stressad. (Kaufman, 1996, s. 12-14)
Enligt Tomkins är känslor våra biologiska motivationsmekanismer. Tomkins menar att stress är nertryckta känslor och att många av de endokrina förändringarna som sker vid stress är ett resultat av obearbetade känslor. Psykiska sjukdomar kan enligt Tomkins vara ett resultat av obearbetade känslor. (Kaufman, 1996, s.15)
Tomkins anser att stress är en faktor av lidande medan skam är en faktor av förolämpning.
Tomkins förklarar det som att stress är sår som uppkommit från utsidan och händelser medan skam kommer från insidan och är något som personen åstadkommit sig själv.
Tomkins menar att en person som känner skam känner sig naken, ovärdig, besegrad och främmande. (Kaufman, 1996, s. 17)
3.2 Kaufmans syn på skam
Enligt Kaufman (1996) spelar skam en central roll när det kommer till samvete och
förödmjukelse och är källan till låg självkänsla, lågt självförtroende och osäkerhet. Skam är en orsak till att man känner sig underlägsen till någon eller något. Plötslig utsatthet och osäkerhet på sig själv är karakteriserande drag för skam. Det spelar ingen roll om alla kollar på en eller om man bara har sina egna ögon på sig så kan man ändå känna skam.
Skam är något som gör oss sjuka som kommer inifrån oss själva, om man vill förstå och kanske bota det som gör att man mår dåligt bör man först försöka förstå sig på vad skam är för något. (Kaufman, 1996, s.5;17)
Skam behövs för att man ska kunna utveckla ett samvete, man känner skuld när man gör något fel. Man behöver känna exakt rätt mängd skam över något, känner man för lite eller för mycket skam tar ens medvetande skada. En annan sak man behöver känslan av skam till är för att känna av mänsklig värdighet och om man inte känner av denna värdighet kan man tappa livslusten. Genom tiderna har människor kopplat ihop skam med ära och stolthet. Skam spelar en viktig roll när en människa försöker komma på vem hen är, när hen försöker hitta sin identitet. (Kaufman, 1996, s. 5)
Kaufman (1996) man att man när man känner sig utsatt känner en sårbar osäkerhet på sig själv och när man vänder uppmärksamheten inåt och kritiskt analyserar allt vad man gör kan det bli så pass allvarligt att det ger en paralyserande effekt och man kan känna ett spontant behov av att gömma sig eller försvinna och detta kan kännas överväldigande. En ensamhet kan uppstå på grund av att skammen och ett allvarligt självtvivel kan bli ens bästa vän. (Kaufman, 1996, s. 17-18)
Kaufman (1996) säger att skam är människors inre plåga, skam är den mest gripande känslan som finns hos människor. Skam kan kännas som förnedring, feghet eller känsla av misslyckande. Kaufman (1996) menar att det för att en person ska känna skam inte behövs andra personer, skam är något som en person kan ge sig själv och som kan uppkomma från tomma intet. En person som ser ner i marken och som avvärjer blicken känner skam oavsett hur länge det handlar om. Skam drar uppmärksamheten till ansiktet eftersom man rodnar och ökar därmed synligheten av ansiktet och därmed av personen. Eftersom skam drar uppmärksamheten till ansiktet hör skam och självkännedom ihop. Kaufman (1996) kopplar ihop skam med tabun att kolla direkt in i någon annans ögon och tabun att göra det allt för synligt när man kollar bort. (Kaufman, 1996, s.17)
Enligt Kaufman (1996) är skam en medfödd problematik och kulturen gör skammen till ett ännu större problem. Kaufman (1996) menar att personer har det svårt med att blotta sig för allmänheten om sina oundvikliga brister när man i denna kultur inte har blivit uppmuntrad till att visa ens misstag och svagheter. Man blir enligt Kaufman (1996) inte lärd i skolan eller hemma hur man ska tolerera skam och hur man överkommer skammen.
(Kaufman, 1996, s.18)
4 Syfte och frågeställningar
Syftet med mitt examensarbete var att se vilket samband det fanns mellan utbrändhet och stress samt att få kunskap om stress genom att se hur man kan förebygga stress inom vården. Jag hade även som syfte i examensarbetet att se hur vårdyrket blivit mer stressigt på grund av COVID-19. Jag valde att göra denna studie eftersom stress är en del som ingår i vårdares vardag och jag ville veta hur man kan förebygga stressen som upplevs inom vården. Jag ville även få en inblick i hur vårdyrket förändrats på grund av COVID-19.
Frågeställningarna i mitt arbete var:
1. Vilket samband finns det mellan utbrändhet och stress?
2. Vad kan man göra för att förebygga stress bland vårdpersonal?
3. Hur har vårdyrket blivit mer stressigt på grund av COVID-19?
5 Metod
Jag har gjort en enkätstudie och använt mig utav både kvantitativa och kvalitativa metoder.
Jag använde mig utav en kvantitativ metod när jag analyserade svaren i de slutna frågorna och utav en kvalitativ metod när jag analyserade de öppna frågorna i enkäten. Henriscon (2014, s.116) berättar att en kvantitativ metod vill få svar på de syften som finns i ett arbete och detta görs med hjälp av observationer eller strukturerade mätningar. När man gör en kvantitativ studie kan resultatet man får presenteras med hjälp av siffror. Enligt Henriscon (2014, s.130) använder man sig utav kvalitativa metoder när man vill förstå sig på någon händelse eller få en insikt i hur personer egentligen har det. En kvalitativ metod är när man har något som någon beskrivit som data, till exempel intervjuer, dagböcker eller öppna frågor i en enkät. I en kvalitativ metod är det de ord och de beskrivningar som
respondenterna givit som blir grunden för analysen.
5.1 Enkät
Enkäter är bra att använda om man vill nå ut till många personer och snabbt få information om många. De frågor som ställs i en enkät utgår från vilket syfte man har och för att få arbetet att följa den röda tråden är det viktigt att enkätfrågorna hör ihop med syftet för arbetet. När man gör en enkät är det viktigt att konstruerarens åsikter inte framkommer i enkäten och den som skickar ut enkäten kan därmed inte påverka svaren. En enkät bör göras på ett meningsfullt sätt, den bör svara på de frågeställningar man har och det kan därför vara lättare att använda en färdigt konstruerad enkät som har använts i andra studier och som man vet att fungerar. Man kan även kombinera en färdig enkät med egna frågor eller skriva en helt egen enkät. Om man använder en enkät som man själv gjort bör man först skicka ut en pilotstudie, skicka enkäten till en liten skara människor för att se om personerna förstår frågorna och om de svar man får är de svaren man vill ha. På detta sätt har man möjlighet att ändra på sådant som inte fungerar före man skickar ut enkäten till en större skara människor. För att kunna göra en pålitlig statistik på de svar man får krävs det att så många som möjligt svarar på enkäten, det krävs så litet bortfall som möjligt. En acceptabel svarsfrekvens är att bortfallet är högst 30%. Vanligtvis svarar enbart hälften på enkäten när man först skickar ut den och därför krävs det att man skickar ut påminnelser, efter påminnelsen svarar ungefär hälften av de som inte svarat när man först skickat ut enkäten, man skickar ut högst 2 påminnelser. (Henriscon, 2017, s.121-128)
Innan jag började göra min enkät kollade jag på gamla examensarbeten och enkäter som jag hittade på internet, detta för att få en inblick i hurudana frågor som kan kopplas till mitt ämne. Jag konstruerade sedan en egen enkät utifrån de frågeställningar jag hade i detta examensarbete. I enkäten ställde jag 13 frågor och dessa frågor var en blandning av slutna och öppna frågor. Frågorna var konstruerade så att jag skulle få en inblick i hur länge personerna arbetat, vad de hade för arbetstitel, om de kände att deras arbete var stressigt, vad som gör arbetet stressigt, om COVID-19 gjort arbetet mer stressigt och på vilket sätt arbetet blivit mer stressigt på grund av COVID-19, hur vårdarna kopplar av efter arbetet och om de någon gång varit utbrända. Enkäten kontrollerades av handledande lärare och några små justeringar gjordes så att frågorna skulle bli lättare att förstå och så att
syftningsfel skulle undvikas. Efter att dessa justeringar var gjorda skickades enkäten till etniska kommittén vid det sjukhus där studien genomfördes så att denna kommitté kunde kolla igenom enkäten och godkänna den.
Enkäten gjordes digitalt och jag skickade ut länken till enkäten till avdelningsskötarna som sedan fick skicka länken till de som arbetade på avdelningarna. På detta sätt fick jag svaren direkt i datorn utan att behöva hämta några papper någonstans ifrån. Enkäten skickades ut på både finska och svenska så att alla skulle få svara på sitt eget modersmål och för att på så sätt undvika missförstånd. När det hade gått två veckor från det att jag skickade ut enkäten skickade jag ut en påminnelse för att få in fler svar. Jag skulle eventuellt ha behövt skicka ut ytterligare en påminnelse men det fanns det inte tillräckligt med tid för. I
samband med enkäten skickades även ett informationsbrev ut som berättade vad
examensarbetet handlade om, informationsbrevet berättade även att informanterna själva fick bestämma om de ville svara eller inte och att informanterna var helt anonyma. I informationsbrevet stod det även att de resultat som kom in i samband med enkäten publiceras i detta examensarbete och att examensarbetet publiceras på Theseus.
Informationsbrevet skickades ut både på svenska och på finska.
5.2 Etiska principer
I ett examensarbete är det viktigt med ärlighet och hederlighet. Man får inte avsiktligt manipulera de svar man får av respondenterna i en enkät och man måste framföra alla svar som kommit in, både de som är för det man skriver om, men även de som är emot det man skriver om. Ett arbete bör göras på ett sådant sätt så att ingen såras eller utnyttjas och arbetet bör göra mer nytta än skada. För att ett arbete ska vara etiskt korrekt bör det
kontrolleras av någon oberoende som kollar att planen är etiskt korrekt. De som medverkar bör få information om vad som är syfte med arbetet före de bestämmer om de vill vara med eller inte. Det som ur etiska synvinklar är viktigt att tänka på när man utför en enkät är att de som medverkar själva måste få välja om de vill medverka eller inte, man får inte tvinga någon att svara på enkäten och man bör respektera att alla inte vill vara med. Man bör tänka på hur man skriver de frågor man har och om frågorna är känsliga eller kan anses som kränkande för någon bör de uteslutas. När man samlat in enkäten och sammanställt ett svar bör de som medverkat få tillgång till det man kommit fram till. När man väljer grupp som ska svara på enkäten får man inte utesluta någon och man bör redogöra för varför man ska skicka enkäten till just den grupp man vill skicka den till. I ett arbete får medverkarnas integritet inte kränkas och information som kan anses som kränkande får inte användas.
Det är viktigt att man i sitt arbete skriver varifrån man hittat den information man använt och att källor är korrekta, det ska gå att lätt hitta originalet till det man skrivit om.
(Henriscon, 2017, s.57-76)
Jag skickade examensarbetets arbetsplan till den etiska kommittén på det sjukhus var jag utförde studien. Kommittén kontrollerade den plan jag hade och godkände planen jag hade för examensarbetet. Även enkätfrågorna kontrollerades och godkändes av kommittén. Jag använde mig utav alla svar jag fick i enkäterna i mitt examensarbete och utelämnade inga svar, även fast vissa svar inte var så som jag hade tänkt mig att de skulle vara. Jag skickade i samband med enkäten ut ett infoblad om mitt examensarbete. I detta infoblad stod det att deltagande i forskningen var frivilligt och att de som svarade på enkäten kommer att vara helt anonyma. I infobladet stod det även att resultatet publiceras i detta examensarbete och att examensarbetet publiceras på Theseus.
5.3 Dataanalysmetod
Jag har utfört en kvantitativ enkätstudie och använt både en kvantitativ metod i form utav beskrivande analys och en kvalitativ metod i form utav innehållsanalys. Med hjälp utav dessa två metoder fick jag en bra analys av de enkätsvar jag samlat in.
Henricson (2014, s.142-143) skriver att det finns fyra olika skalor som kan användas för att klassificera vad man mätt. Dessa är kvotskala, intervallskala, ordinalskala och
nominalskala. Jag har använt mig utav nominalsklan i examensarbetet. Enligt Henriscon (2014, s.142-143) är nominalskalan en skala där man kan dela in den data man fått i olika grupper och det finns varken given ordning eller givet avstånd på skalorna. Nominalskala kan till exempel användas när man gör statistik över blodgruppstillhörighet.
Enligt Henricson (2014, s. 330 -333) används innehållsanalys när man vill analysera text.
Detta kan göras genom att lägga in den text man analyserar i meningsenheter, domäner, koder, eller kategorier. Jag har valt att göra den sistnämnda och lägga in det material jag har i olika kategorier och subkategorier. Henricson (2014, s.332) påpekar att kategorierna som man formar bör vara oberoende av varandra och utformade på ett sådant sätt att den data man har inte passar in i flera olika kategorier.
Jag har valt att använda mig utav både beskrivande analys och innehållsanalys för att analysera den data jag samlat in, detta för att få en översikt av hur det är med stress och utbrändhet bland vårdpersonal. Jag analyserade de slutna frågorna med hjälp utav
beskrivande analys och nominalskala. Jag gjorde med hjälp utav Excel cirkeldiagram för att redovisa de resultat jag fick i de slutna frågorna. De öppna frågorna analyserades med hjälp utav innehållsanalys med kategorier. Jag gjorde upp tre kategorier och till varje
kategori gjorde jag upp några subkategorier. Till två av kategorierna gjorde jag upp tre subkategorier och till en av kategorierna gjorde jag upp två subkategorier.
5.4 Urval
Jag skickade ut enkäten till tre olika avdelningar inom ett sjukhus och försökte välja så olika avdelningar som möjligt så att jag skulle få en sorts heltäckande bild utav hur det är inom sjukvården. Enkäten skickades till akuten, till en bäddavdelning och till en poliklinik.
Enkäten skickades till 154 personer och efter två veckor skickade jag ut en påminnelse för att få fler svar. Före jag skickade ut påminnelsen hade jag fått 19 svar. Efter att
påminnelsen hade skickades ut väntade jag nästan två veckor före jag började
sammanställa ett resultat och då hade jag fått 30 svar till och hade då sammanlagt 49 svar.
Bortfallet i min enkätstudie var stort, 31,82% av de som fick enkäten svarade på den, vilket betyder att det var 68,18% som inte svarade på enkäten. Detta bortfall kan bero på det faktum att vårdarna kanske hade vintersemester då när informationen samlades in eller att vårdarna hade sett att de fick en enkät som de skulle svar på men sedan glömde bort att de hade en enkät att svara på. Bortfallet kan även bero på det faktum att vårdarna kanske helt enkelt inte ansåg sig ha tid att svara på enkäten.
6 Resultat
I detta kapitel kommer jag att presentera de svar jag fått på enkäten. Detta kapitel delas in i en del som presenterar resultat av de slutna frågorna och en del som presenterar resultatet i de öppna frågorna. De slutna frågorna kommer att presenteras med hjälp av diagram och de öppna frågorna kommer att presenteras med hjälp av innehållsanalys. Jag fick 49 svar på min enkät, av dessa var 76% sjukskötare (n=37), 14% närvårdare (n=7) och 10% angav sig vara något annat än sjukskötare eller närvårdare (n=5). De som svarade på enkäten var mellan 23 och 56 år och deras medelålder var 39 år. De vårdare som svarat på enkäten hade arbetat allt från ett år till 40 år inom vården, i medeltal hade de arbetat 14 år.
6.1 Resultatet av de slutna frågorna
I de slutna frågorna fick vårdarna fem svarsalternativ att välja mellan, dessa var: dagligen, några gånger per vecka, 1 – 4 gånger per månad, några gånger per år eller aldrig. I
diagrammen här nedan presenteras det hur vårdarna svarat på de olika frågorna.
På frågan hur ofta vårdarna upplever stress på arbetet svarade 65% av vårdarna att de upplevde stress på arbetet några gånger i veckan, 25% av vårdarna upplevde dagligen stress på arbetet, 6% tyckte att arbetet var stressigt 1 – 4 gånger per år, 2% tyckte att de kände av stress på arbetet några gånger per år och 2% av vårdarna upplevde aldrig någon stress på arbetet.
Figur 1. Upplevd stress på arbetet
På frågan hur ofta vårdarna glömmer bort saker under arbetsdagen tyckte 57% att de glömde bort saker under arbetsdagen några gånger i veckan, 21% av vårdarna tyckte att de glömde bort saker under arbetsdagen 1 – 4 gånger i månaden, 14% av vårdarna tyckte att de dagligen glömde bort saker under arbetsdagen, 6% tyckte att de glömde bort saker under arbetsdagen några gånger per år och 2% av vårdarna svarade att de aldrig glömde bort saker under arbetsdagen.
25 %
65 % 6 % 2 % 2 %
Hur ofta upplever du stress på arbetet?
Dagligen
Några gånger i veckan 1-4 gånger i månaden Några gånger per år Aldrig
Figur 2. Glömskhet på arbetet
På frågan hur ofta vårdarna hade svårigheter med att koppla bort arbetet när de kom hem svarade 39% att de har svårigheter att koppla bort arbetet några gånger i veckan, 37%
tyckte att de hade svårt att koppa bort arbetet 1 – 4 gånger i månaden, 12% ansåg att de hade svårt att koppla bort arbetet några gånger per år, 10 % av vårdarna tyckte att de dagligen hade svårt att koppla bort arbetet och 2% av vårdarna ansåg att de aldrig hade svårigheter med att koppla bort arbetet när de kom hem.
Figur 3. Svårigheter med att koppla bort arbetet
På frågan hur ofta vårdarna kände sig trötta trots att de sovit normalt svarade 43% att de kände sig trötta några gånger i veckan trots att de sovit normalt under natten, 29% av vårdarna tyckte att de kände sig trötta dagligen trots att de sovit normalt under natten, 16%
14 %
57 % 21 %
6 % 2 %
Hur ofta glömmer du bort saker under arbetsdagen?
Dagligen
Några gånger i veckan 1-4 gånger i månaden Några gånger per år Aldrig
10 %
37 % 39 % 12 %
2 %
Hur ofta känner du att du har svårigheter med att koppla bort arbetet när du kommer hem?
Dagligen
Några gånger i veckan 1-4 gånger i månaden Några gånger per år Aldrig
av vårdarna tyckte att de kände sig trötta 1 – 4 gånger i månaden trots att de sovit normalt under natten, 10% tyckte att de kände sig trötta några gånger per år trots att de sovit normalt under natten och 2% av vårdarna tyckte att de aldrig kände sig trötta trots att de sovit normalt under natten.
Figur 4. Trötthet trots normal nattsömn
Arbetssituationen
De som svarade på enkäten fyllde i hur mycket de olika påståendena stämde in på dem.
Om de svarade noll stämde påståendet inte alls medan påståendet stämde helt om de svarade tre. I tabellen här nedan är det beskrivet i procent hur respondenterna svarade.
En stor del av de som svarade på enkäten tyckte att de hade för mycket jobb och att de ofta arbetar under tidspress. Respondenterna tyckte att deras arbete var ganska psykiskt tungt och det var ganska jämt när det gäller hur fysiskt tungt vårdarna upplevde arbetet, lite mer än hälften tyckte att deras arbete inte var så fysiskt tungt och lite mindre än häften tyckte att deras arbete var fysiskt tungt. En stor del av de som svarade på enkäten visste vad som förväntades av dem på arbetet och de flesta kände sig trygga med sina arbetskamrater. De tyckte däremot inte att de fick tillräckligt med stöd av sin arbetsledare.
29 %
43 % 16 %
10 % 2 %
Hur ofta känner du dig trött trots at du sovit normalt under natten?
Dagligen
Några gånger i veckan 1-4 gånger i månaden Några gånger per år Aldrig
0 1 2 3 Jag har för stor
arbetsmängd
8% 16% 59% 16%
Jag arbetar ofta under tidspress
0% 18% 51% 31%
Mitt arbete är fysiskt tungt
35% 18% 33% 12%
Mitt arbete är psykiskt tungt
4% 20% 55% 20%
Jag vet vad som förväntas av mig på arbetet
6% 10% 47% 35%
Jag får
tillräckligt med stöd av min arbetsledare
27% 33% 39% 4%
Jag känner mig trygg med mina
arbetskamrater
4% 10% 43% 43%
Tabell 1. Resultat över hur vårdare upplever arbetssituationen.
Jag hade två ja/nej frågor i enkäten, på dessa fick jag som svar att 71% av de som svarade på enkäten tyckte att deras arbete blivit mer stressigt på grund av COVID-19 och 31% av respondenterna svarade att de någon gång varit utbrända. En av vårdarna tillade att det inte stod utbrändhet på sjukintyget när hen varit sjukskriven på grund av utbrändhet och en annan av vårdarna påpekade att man stämplas direkt man varit borta på grund av symptom som har med utbrändhet att göra.
”oletko ollut sairaslomalla työuupumuksen takia: Ei yksinkertaisesti kehtaa/voi jäädä sellaisen asian takia pois, koska sinut leimataan heti.”
”Har korttids varit sjukskriven, tror inte om det stod utbrändhet på sjukintyget.”
6.2 Resultatet av de öppna frågorna
I enkäten fanns det tre öppna frågor och dessa var ”Om du svarade ja på föregående fråga, på vilket sätt har ditt arbete blivit mer stressigt”, ”Vad skulle man kunna göra för att
minska på stressen som upplevs på arbetet?” och ”Hur återhämtar du dig från en stressig arbetsdag?”. Jag har använt mig utav innehållsanalys och lagt in de svar jag fick i enkäten i tre olika kategorier. Två av kategorierna har tre subkategorier och en av kategorierna har två subkategorier.
6.2.1 Arbetsstress som är relaterad till COVID-19
Under huvudrubriken arbetsstress som är relaterad till COVID-19 gjordes det upp tre kategorier, dessa är mer arbete, psykisk påfrestning och bristande ledning.
Under kategorin mer arbete framkom det att det behövdes mer planering, mera
arbetsuppgifter och mera tid för på- och avklädning av skyddskläder. Det framkom tydligt av de svar som vårdarna gett att COVID-19 medfört mycket mer arbete med bland annat skyddskläder, COVID-19 testning och isoleringar.
”Mer planering när patienter ska tas in till tex avdelningen.”
”Mycket extra med t.ex. att pat. ev. Behöver isoleringsplats eller extra utrustning vid möte av pat. osv.”
”Potilaiden testien järjestäminen sekavaa ja työlästä”
Under kategorin psykisk påfrestning framkom en rädsla för smitta, osäkerhet och förändringar i arbetsgemenskapen på grund av restriktioner. Till osäkerheten räknas osäkerhet över hur situationen kommer förändras, osäkerhet på var COVID-19 positiva patienter ska skötas, osäkerhet över om det kommer öppnas en kohortavdelning och vem som skulle arbeta där, osäkerhet på ifall vårdarna hanterat COVID-19 symptom på rätt sätt hos patienter som inte varit positiva och osäkerhet över om vårdarna får ha semester eller inte. Det framkom även ur enkätsvaren att vårdarna var rädda för att ta hem smittan till sina familjer.
”Osäkerhet kring hur situationen kommer att utvecklas inom sjukhuset. Kommer det in många Covid-patienter? Var ska de skötas? Kommer kohortavdelning att öppnas? Vem skall jobba på kohortavdelning? Blir man beordrad att gå och jobba någon annan stans?”
”Jatkuva pelko siitä, tuleeko hoitoon oireeton covid positiivinen potilas.”
”Myös itse joutuu pelkäämään tartuntaa ja sairastumista tai sitä että vie taudin mukanaan kotiin muulle perheelle kun koronapositiivisia joutuu hoitamaan.”
”miettiminen onko osannut viedä asiaa eteenpäin jos esim.lämmönnousua, johtuuko vain esim.murtumasta tai voiko olla muuta”
Under kategorin bristande ledning, framkom en informationsbrist, dåliga snabba beslut, motstridiga icke konsekventa direktiv, ständigt ändrande direktiv och bristande ledning.
Det framkom även att personalen inte får tillräckligt bra information om hur situationen förändras.
”man har inte mer information att ge än vad man kan läsa från THL eller myndighetshåll”
”information angående förhållningssätt / direktiv främst den som ges inom organisationen är ofta motstridig och icke konsekvent och ändras ständigt och detta orsakar stress”
”henkilökuntaa ei informoida muuttuvista tilanteista tarpeeksi. Johdon tuki puuttuu.”
”äkkipikaiset päätökset ja uudet linjaukset ovat olleet useinmiten huonoja”
6.2.2 Vad göra för att minska på arbetsstress
Under huvudrubriken vad göra för att minska på arbetsstress framkom två kategorier, dessa är bättre ledning/organisation, och större personalskara.
Under kategorin bättre ledning/organisation framkom det att det behövdes bättre
strukturer, stöd från förmannen, ledning som lyssnar på arbetarna och ger informationen åt arbetarna, ständigt förnyande av processer, samarbete mellan yrkesgrupper, synliga
direktiv som alla kan läsa och bättre organisation på arbetsuppgifter. Det som enligt enkätsvaren borde förbättras med organisationen av arbetsuppgifter är att alla ska göra de uppgifter som hör till dem och att det ska finnas en klar uppdelning av ansvarsområden.
”Asenne, tapa asioiden esittämiseen ja toisten auttaminen ovat tärkeitä”
”Parempi informaatio. Esimiehen tulisi enemmän olla kiinostunut työntekijöistään”
”Kehittää prosessejä jatkuvasti”
”Tydligare arbetsuppgifter och ansvarsområden. Roller. Bättre utvecklad organisation så att specialiteterna får utfylla sina områden”
”Inom organisationen ska nya direktiv finnas genast tillgängliga för alla att man ser att ny information kommit. När även personal hålls tydligt medveten om förväntningar och planer känns situationen mycket tryggare”
”Lyssna och förstå när vårdarna upplever det stressigt”
Under kategorin större personalskara framkom det att det är ett problem inom vården med för lite personal och att den personal som finns bör vara sakkunnig. De vårdare som svarade på enkäten påpekade även att det borde vara mindre patienter per vårdare per skift för att minska på stressen som vårdare upplever.
”att få vikarier när någon är långtidssjuk”
”mera personal. 4 patienter per sjukskötare och skift”
”Enemmän henkilökunta, vähemmän potilaita/työvuoro/hoitaja”
”Työkuorma vähentäminen lisäämällä ammattitaitoista henkilökunta.”
Vårdarna påstod även att man skulle kunna minska på stressen som upplevs på arbetet genom att höja vårdarnas löner eller att de skulle ha mindre arbete för samma peng som de får nu.
6.2.3 Återhämtning
Under huvudkategorin återhämtning framkom kategorierna motion, sällskap och avslappning.
Under kategorin motion framkom i princip allt vårdarna gjorde för att röra på sig, här finns träning, promenader, att vara ute i naturen, ridning, att idrotta, att gå till gymmet och att springa.
”Yritän tehdä sen liikunnan avulla, mutta aina ei sekään onnistu.”
”Tränar väldigt mycket”
”Ibland är det en rask promenad och frisk luft som behövs”
”På mina lediga dagar går jag ofta ut i skogen, där hämtar jag min energi”
Under kategorin sällskap framkom de aktiviteter som vårdarna gjorde med familj, husdjur och vänner. Här framkom att umgås med familj och vänner, att vara utomhus med
familjen, att tala med familjen, att vara ute i naturen med hunden och att springa med vänner.
”Umgås med familj och vänner”
”Perheen kanssa ulkoillen”
”Puhumalla aviopuolison tai perheen kanssa, lenkillä ystävän kanssa”
”Ulkoilen koiran kanssa luonnossa”
Under kategorin avslappning, framkom hobbyer, TV och youtube, vila, läsning, stickning och att ta det lugnt och tänka på annat än arbete. En hel del av de som svarade på enkäten slappnade av efter en stressig arbetsdag genom att göra något som de tycker att är roligt eller genom att vara ensamma.
”Tänker på allt annat än arbetet.”
”Genom att göra absolut ingenting, t.ex. framför TV. Att få vara helt ensam.”
”Har ofta stresshuvudvärk när detta sker, då hjälper inget annat än vila”
”Lepäämällä, tekemällä jotain mielekästä, harrastukset”
”Katson tv:stä jotain hauskoja sarjoja ja kudon.”
”Nukkumalla ja kirjaa lukemalla. Sekään ei aina riitä.”
”Istumalla sohvalla kun ei jaksa tehdä muuta”
6.3 Diskussion
Detta kapitel delas in i två delar, resultatdiskussion och metoddiskussion. I resultatdiskussionen kommer de svar jag fått i min enkät att jämföras med tidigare
forskning som gjorts, bakgrunden, den teoretiska bakgrunden och de syften jag hade i mitt examensarbete. Syftet med enkäten var att se vilket samband det fanns mellan utbrändhet och stress samt att få kunskap om stress genom att se vad man kunde göra för att minska på stressen som upplevs inom vårdyrket. Syftet med arbetet var även att se hur vårdyrket har
blivit mer stressigt på grund av COVID-19. I metoddiskussion kommer styrkor och svagheter med metoden att diskuteras.
6.4 Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen kommer jag att ställa det resultat som jag fått i min studie mot den teoretiska utgångspunkten som detta arbete hade och mot redan befintlig forskning och se vilka likheter och skillnader som finns i dessa. Jag har valt att dela upp
resultatdiskussionen i tre olika delar utgående från de olika frågeställningarna jag hade i studien.
Samband mellan utbrändhet och stress
I enkäten framkom det att 87% av de som svarade att de någon gång varit utbrända tyckte att arbetet var stressigt, av detta kan man dra den slutsatsen att stress kan vara en faktor till utbrändhet. Jaracz et al. (2017) och Yongcheng et al. (2018) kom fram till att det finns ett samband mellan utbrändhet och stress. Även Skärsgård & Wiklund Gustin (2019, s.59) påpekar att stress kan leda till utbrändhet.
Av vårdarna som svarade att de någon gång varit utbrända svarade 87% att de tyckte att deras arbete var psykiskt påfrestande, av detta kan man dra slutsatsen att psykiskt
påfrestande arbete kan vara en faktor till utbrändhet. Jaracz et al. (2017) fick som svar på sin forskning att utbrändhet och stress påverkas av hur psykiskt påfrestande vårdarens arbete är. Även Glasberg (2007) kom i sin studie fram till att det fanns ett samband mellan psykisk påfrestning och utbrändhet.
Förebyggande åtgärder gentemot stress
Förebyggande faktorer som kom upp i enkäten var att det skulle behövas mer personal, att det borde finnas bättre uppdelning när det gäller arbetsuppgifter och att det borde finnas bättre kommunikation mellan de olika arbetsgrupperna. Detta är samma saker som Havermans et al. (2018) fått som resultat i sin forskning. Detta är även faktorer som Glasberg (2007) kommit fram till att leder till stress.
I min studie svarade de flesta av vårdarna att de kände sig trygga med sina arbetskamrater och en stor del av vårdarna svarade att de visste vad som förväntades av dem. Detta är resultat som inte alls stämmer överens med vad Havermans et al. (2018) fick som resultat i
sin forskning som visade att vårdarna tyckte att de behövde känna sig tryggare med sina arbetskamrater och att de skulle behöva klarare anvisningar över vad som är deras arbetsuppgifter.
Vårdarna som svarad på enkäten tyckte att förmännen borde lyssna mer på dem och ta i beaktande vad de berättar åt förmännen. Vårdarna tyckte även att samarbetet vårdgrupper emellan borde fungera bättre. Enligt Skärsgård & Wiklund Gustin (2019, s.73–74) har det visat sig vara stressförebyggande att kollegor samtalar sinsemellan och att de har ett bra samarbete. En annan sak som Skärsgård & Wiklund Gustin (2019, s.73–74) beskriver som stressförebyggande är när vårdarna får känna att de är delaktiga i beslut som fattas.
De som svarade på enkäten tyckte att personalskaran borde förstoras, att det borde anställas mera vårdare på avdelningar för att minska på arbetsmängden och därmed minska på stressen som upplevs inom vården.76% av de som svarade på enkäten tyckte att de hade för mycket arbete och 89% av de som tyckte att de hade för mycket arbetet tyckte att de ofta arbetade under tidspress. Detta kan tolkas som att för mycket arbetet leder till stress.
Tomking & Kaufman (1996) påpekade att man blir stressad om man hela tiden upplever höga nivåer av stimuli. Enligt mieli (2017) kan man minska på stressen som finns genom att minska på det arbete man har. Glasberg (2007) kom i sin studie fram till att det orsakar stress om man har mer arbete än vad man har tid med.
Stress på grund av COVID-19
Av de som svarade på enkäten svarade 71% att deras arbete blivit mer stressigt på grund av COVID-19, detta kan tolkas som att vårdarbetet blivit mer stressigt på grund av
COVID-19. Salari et al. (2020) kom i sin forskning fram till att förekomsten av stress som uppkommit på grund av COVID-19 var stor hos vårdpersonal. Även Du et al. (2020) och Chew et al. (2020) kom i sina forskningar fram till att nivån stress som beror på COVID-19 som upplevs av vårdpersonal är stor.
En annan orsak som respondenterna angav stressande var den psykiska delen av att vårda patienter som antingen är COVID-19 positiva eller som har symptom som skulle kunna vara COVID-19 symptom. De vårdare som svarade på enkäten ansåg att den psykiska stressen över att man kan ta hem smittan till anhöriga eller att man vårdar en patient som är COVID-19 positiv men som inte har några symptom var speciellt stressande. Luo et al.
(2020) kom i sin forskning fram till att mottaglighet för COVID-19 ledde till högre stress, att de som hade större chans att få COVID-19 upplevde en större psykisk påfrestning.
Chew et al. (2020) berättar i sin forskning att vårdarna var rädda för att vara bärare av smittan utan att veta av detta och ta hem smittan till sina familjer och att detta ledde till högre psykisk stress bland vårdpersonalen. Chew et al. (2020) fick även som resultat i sin forskning att vårdarna upplevde högre psykisk stress över att patienter kan vara COVID-19 positiva utan att ha några symptom och att dessa patienter då kan smitta vårdaren.
Vårdarna som svarade på enkäten var rädda för att de i misstag skulle ta hem COVID-19 till sina anhöriga utan att veta om detta. Vårdarna påpekade även att de funderade över om de agerat på rätt sätt när det kom till COVID-19 symptom hos icke positiva patienter. Detta kan kopplas ihop med Kaufmans (1996) syn på skam. Kaufman (1996) påpekar att skam bör finnas för att man ska kunna utveckla ett samvete och för att man ska kunna veta när man gjort något fel. Kaufman (1996) påpekar även att skam är en gripande känsla som kan kännas som misslyckande.
De vårdare som svarade på enkäten påpekade även att ledningen emellanåt varit bristfällig och att det gjorts bristfälliga snabba beslut som inte alltid varit så bra. Luo et al. (2020) påpekade i sin forskning att det finns förebyggande åtgärder för att minska den psykiska påfrestningen, dessa förebyggande åtgärder var att det borde finnas aktuell och korrekt hälsoinformation och att en välfungerande hälsoorganisation skulle kunna minska på den psykiska påfrestningen som upplevs på grund av COVID-19.
6.5 Metoddiskussion
I detta kapitel kommer jag att presentera de styrkor och brister som finns i mitt
examensarbete, vad som fungerade bra med enkäten och vad som fungerade mindre bra.
En viktig sak att komma ihåg är att detta var första gången jag gjorde någon studie så det faktum att jag är nybörjare vad gäller studier har påverkat kvaliteten av examensarbetet.
Den begränsade tiden jag hade till att utföra denna studie ledde till att jag hade ganska högt bortfall i min enkät när de som svarade på enkäten enbart hade någon månad från det att enkäten skickades ut tills det att enkäten stängdes, jag hade inte tid att skicka enkäten till fler avdelningar för att eventuellt få flera svar vilket eventuellt skulle ha kunnat höja
svarsprocenten. Tidsbrist ledde även till att jag enbart skickade ut en påminnelse istället för att skicka ut två så som jag till en början hade tänkt.
Validitet, enligt Henricson (2014, s.473) syftar validitet på hur bra man faktiskt har studerat det område man hade tänkt sig att man skulle studera. Validitet betyder hur
