Aktiesparkontot i Finland
Vilka personer väljer aktiesparkontot som placeringsinstru- ment?
Eveliina Ihanainen
Examensarbete Företagsekonomi
2020
EXAMENSARBETE Arcada
Utbildningsprogram: Företagsekonomi Identifikationsnummer: 8025
Författare: Eveliina Ihanainen
Arbetets namn: Aktiesparkontot i Finland
Vilka personer väljer aktiesparkontot som placeringsinstru- ment?
Handledare (Arcada): Linda Puukko Uppdragsgivare:
Sammandrag:
Detta examensarbete fokuserar på det nya aktiesparkontot som infördes i Finland i början av 2020. Placeringsinstrumentet bidrar till skattefri handel både med inhemska- och ut- ländska börsnoterade aktier inom kontot. Kontot har ökat intresset inom aktieplaceringar och fungerar som ett alternativ för värdeandelskonto.
Syftet med examensarbetet är att förstå vilka fördelar och eventuella risker aktiesparkon- tot medför för småplacerare och vilka personer som väljer aktiesparkontot som place- ringsinstrument. Därför behöver man förstå placerarnas placeringsbeteende och vilka fak- torer som ligger bakom placeringsbesluten.
Arbetets teoridel beskriver två olika faktorer, den institutionella faktorn; aktiesparkontot och individuella faktorer; teorier kring hur individen gör ekonomiska beslut ur två per- spektiv. Ett där individen är rationell och då påverkas besluten av individens resurser, behov, pension och rationella beslut på vinst och förlust. Och ett där individen är irrat- ionell, då påverkas besluten istället av finansiell kunskap, attityder till sparande och va- rierande informellt stöd för att spara.
Metoden för insamlingen av data i detta arbete gjordes i form av fem kvalitativa inter- vjuer, intervjupersonerna jobbar inom bank X med olika arbetsuppgifter. Centrala slut- satser för detta examensarbete är att benämningen aktiesparkonto för en produkt med avsevärda ekonomiska risker är minst sagt missvisande. Den andra slutsatsen är att per- soner som väljer kontot enligt teorin borde vara ekonomiskt insatta, medan informanterna angav att kunderna oftast mottar ekonomiska råd av vänner och bekanta framom experter.
Fördelar med konto förstår kunder oftast mycket väl.
Nyckelord: Aktiesparkonto, Aktiehandel, Placeringar, Placeringsbeslut, Bank, Individuell, Institutionell
Sidantal: 31
Språk: Svenska
Datum för godkännande:
DEGREE THESIS Arcada
Degree Programme: Företagsekonomi Identification number: 8025
Author: Eveliina Ihanainen
Title: Aktiesparkontot i Finland
Vilka personer väljer aktiesparkontot som placeringsinstru- ment?
Supervisor (Arcada): Linda Puukko Commissioned by:
Abstract:
This thesis focuses on the new equity savings account that was introduced in Finland at the beginning of 2020. The investment instrument contributes to tax-free trading in both do- mestic and foreign listed shares within the account. The account has increased interest in equity investments and serves as an alternative to a book-entry account.
The purpose of the thesis project is to understand what benefits and possible risks the equity savings account entails for small investors and which people choose the equity savings account as an investment instrument. Therefore, one needs to understand the investors' in- vestment behavior and the factors behind the investment decisions.
The theoretical part of the work describes two different factors, the institutional factor; the equity savings account and individual factors; theories about how the individual makes financial decisions from two perspectives. One where the individual is rational and then the decisions are affected by the individual's resources, needs, pension and rational deci- sions on profit and loss. And one where the individual is irrational, then the decisions are instead influenced by financial knowledge, attitudes to saving and varying informal support for saving.
The method for collecting data in this work was done in the form of five qualitative inter- views, the interviewees work within bank X with different tasks. Central conclusions for this thesis are that the term equity savings account for a product with significant financial risks is misleading to say the least. The second conclusion is that people who choose the account should, according to the theory, be financially savvy, while the informants stated that customers usually accept financial advice from friends and acquaintances rather than experts. Advantages of the equity savings account customers usually understand very well.
Keywords: Equity savings account, stock trading, investment deci- sions, banking, individual, institutional
Number of pages: 31
Language: Swedish
Date of acceptance:
INNEHÅLL
1 Inledning ... 6
1.1 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor ... 7
1.2 Avgränsningar ... 8
1.3 Arbetets struktur och förväntat resultat ... 8
2 Teori ... 9
2.1 Aktiesparkonto ... 9
2.1.1 Placeringsinstrumentets uppbyggnad ... 10
2.1.2 Lagen om aktiesparkonto och beskattning ... 10
2.1.3 Fördelar och nackdelar med aktiesparkonto ... 12
2.2 Teorier om individuella faktorer som påverkar sparandet ... 13
2.2.1 Individen är rationell vid ekonomiska beslut ... 13
2.2.2 Individen är irrationell vid ekonomiska beslut ... 15
2.3 Sammanfattning ... 16
3 Metod ... 17
3.1 Intervju som metod för insamling av data ... 17
3.2 Teoriunderbyggda intervjufrågor ... 18
3.3 Val av informanter och tillvägagångssätt... 19
3.4 Metod för bearbetning för data ... 20
3.5 Forskningsetiska överväganden ... 21
4 Resultat ... 21
4.1 Aktiesparkontots betydelse för placeringsmarknaden ... 21
4.2 Fördelar och risker som kontot medför... 22
4.3 Vilka personer väljer aktiesparkonto? ... 23
4.4 Placeringsbeteende och beaktandet av förluster ... 24
4.5 Teoridriven analys av resultatet ... 24
4.6 Sammanfattning av resultatet ... 26
5 Avslutande diskussion ... 27
5.1 Kritisk diskussion av metod och resultat ... 27
5.2 Rekommendationer för framtida forskning ... 28
Källor ... 29
Bilaga 1 - Intervjuguide ... 32
Bilaga 2 – Informerat samtycke ... 33
Figurer
Figur 1: Aktiehandel inom aktiesparkonto ... 11 Figur 2: Sammanfattning av teoridelen ... 17 Figur 3: Att formulera frågor för en intervjuguide ... 19
Tabeller
Tabell 1: Teorier om hur människan gör sina ekonomiska beslut ... 9
6
1 INLEDNING
Att placera blir alltmer trendigt, samtidigt som de extremt låga räntorna gör det svårt att finna någon avkastning på tillgångar som ligger på brukskonton. Samhället styrs av pengar och påverkar människornas val samt prioriteringar. Därmed är viktigt att männi- skorna har kunskap och koll på sin ekonomiska situation, utgifterna bör vara mindre än inkomsterna. Det handlar om att ha en säkerhet mot oförutsägbara utfall. Det är även viktigt att det finns placeringsalternativ för alla sorters hushåll (Kataja, 2017).
Under våren 2020 har antalet aktieägare stigit kraftigt. Det finns flera orsaker till detta.
Förklaringar till att antalet aktieägare har ökat kan bero på flera saker, det kan bero på de extremt låga räntorna, lanserandet av aktiesparkontot och uppmärksamheten median har satt på aktiemarknaden under den exceptionella pandemi våren (Keski-Heikkilä, A.
2020). Idag har 887 000 finländare aktieinnehav och ungefär en miljon har tillgångar i fonder, samtidigt vet vi paradoxalt nog att 3 miljoner finländare är färdiga att riskera sina tillgångar genom spelande, något som diskuterades av en panel med börsstiftelsens och finansbranschens verkställande direktörer, utbildningsstyrelsens ledare och vice ordfö- rande för Finlands banks styrelse. I samma panel betonade deltagare vikten av att under- visa ekonomisk förståelse för att fler finländare och finska hushåll är mer skuldsatta än någonsin (Palokangas, P. 2019). Undervisningen över ekonomisk förståelse borde påbör- jas redan i ett tidigt skede i grundundervisningen för att finländare skulle få en ekonomiskt tryggare framtid.
Finlands ekonomi uppfattas idag som relativt stabil även om COVID-19 pandemin har förändrat marknaden radikalt. Aktiemarknaden har tidigare genomgått kriser så som till exempel finanskrisen 2008 och den återhämtade sig även då, experter befarar dock att den aktuella pandemin kan ha en större påverkan på marknaden än finanskrisen (Tooze, A. 2020), det är dock för tidigt att veta säkert. Antalet noterade aktier i de finländska hushållens innehav uppgick i slutet av mars 2019 till 35,7 miljarder euro (Finlands Bank, 2020). Det är dock viktigt att veta att Finlands GDP (Gross Domestic Product) endast motsvarar 0,22 procent av världens ekonomi (World Bank, 2020).
7
Regeringen godkände lagförslaget om aktiesparkontot i mars 2019 och själva kontot in- fördes i början av 2020 (Finlex 2019/680; Hallitusken esitys 2018). Aktiesparkontot läm- par sig långsiktiga sparare och är ett medel för att aktie spara. Syftet med införandet av aktiesparkontot var att öka intresset för aktiesparande hos finländare och fungera som ett alternativ till värdeandelskontot. Förutom att öka intresset hos finländare är syftet med aktiesparkontot att göra beskattningen mer rättvis då man endast betalar skatt när man väljer att lyfta ut avkastningen. Eftersom kontot har en insättningsgräns på 50 000€ talar man om att kontot är menat för småplacerare.
Enligt börsstiftelsen hade det i slutet av juli 2020 öppnats 118 000 aktiesparkonton i Fin- land. Av dessa kontoinnehavare hade 33 000 inget tidigare värdeandelskonto, därmed så är ca. 28% av de som öppnat aktiesparkontot nya placerare. Aktiesparkontots aktiekapital var i juli över 452 miljoner, vilket i medeltal är ca. 4000€ per konto (Börsstiftelsen, 2020).
1.1 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor
Eftersom aktiesparkontot är ett nytt placeringsinstrument och det inte tidigare har funnits någon liknande produkt på den finländska marknaden, är det otrolig viktigt att förstå hur placeringsinstrumentet fungerar och vem instrumentet lämpar sig för. Temat är relevant och det finns få tidigare undersökningar inom temat.
Syftet med examensarbetet är att förstå vilka fördelar och eventuella risker aktiesparkonto medför för småplacerare och vilka personer som väljer aktiesparkontot som placerings- instrument. Därför behöver man förstå placerarnas placeringsbeteende och vilka faktorer som ligger bakom deras placeringsbeslut.
Därmed blir forskningsfrågorna för detta examensarbete följande:
o Vilka personer väljer aktiesparkontot?
o Vilka fördelar och eventuella risker medför aktiesparkontot för småplacerare?
8
1.2 Avgränsningar
Examensarbetet beskriver det nya aktiesparkontots uppbyggnad. Syftet med examensar- betet är att förstå vilka fördelar och eventuella risker aktiesparkonto medför för småpla- cerare och vilka personer som väljer aktiesparkontot som placeringsinstrument. Aktie- sparkontot infördes i Finland 2020 och därmed var Finland sist av de nordiska länderna att införa ett konto av detta slag. I Sverige infördes ett likande konto redan år 2012, i Norge år 2017 och i Danmark 2019. Därmed kommer detta examensarbete inte att be- handla varken Sveriges ISK (investeringssparkonto), Norges ASK (aksjesparekonto) eller Danmarks AKS (aktiesparekonto).
Detta examensarbete kommer inte heller behandla olika typers aktier eftersom det inte för detta arbete är relevant ifall aktierna på aktiesparkonto är inhemska eller utländska börsnoterade aktier eller First North-aktier. Inte heller kommer examensarbetet att jäm- föra eller behandla olika tjänsteleverantörers avgifter då man handlar inom ett aktiespar- konto. Detta arbete kommer inte ta ställning till huruvida den aktuella COVID-19 pande- min har påverkat aktiesparares beteende, ifall de sålt aktier till följd av en rädsla för en ostabil aktiemarknad eller passat på att handla mer aktier då de flesta aktier har rasat i snabb takt.
1.3 Arbetets struktur och förväntat resultat
I teoridelen av detta examensarbete presenteras aktiesparkontot. Teorin om kontot kon- centrerar sig på uppbyggnaden, beskattningen, fördelarna samt riskerna som kontot med- för. För att få en förståelse varför människorna väljer den här typen av konto presenteras det teorier om individuella faktorer som påverkar människornas placeringsbeslut ur två olika perspektiv. Därefter presenteras det i metodkapitlet hur man utför undersökningen och själva metodvalet. Till slut presenteras, analyserar och diskuteras resultatet.
Förväntat resultat för denna undersökning var att få experters syn på och upplevelser kring det nya placeringsinstrumentet där teorin möjligtvis stöder undersökningens resultat.
9
2 TEORI
Arbetets teoridel fokuserar på införandet av aktiesparkontot inklusive dess uppbyggnad och beskattning. Dessutom kommer arbetets teoridel fokusera på faktorer som påverkar individers ekonomiska beslutsfattande. För att förstå vilka människor som väljer aktie- sparkonto som placeringsinstrument hjälper det att granska olika teorier kring hur män- niskor gör sina ekonomiska beslut. I detta kapitel presenteras två olika förklarande teorier;
(1) där individen är rationell, besluten påverkas av individens resurser, behov, pension och rationella beslut på vinst och förlust, (2) där individen är irrationell, här påverkas besluten av finansiell kunskap, sparande attityder och varierande informellt stöd för att spara stöder dessa teorier. Kapitlet avslutas med en sammanfattning med syfte att klargöra mekanismer för ekonomisk planering i hushållen.
Förklarande teorier Faktorer som styr besluten
1. Individen är rationell Resurser, behov, pension, vinst, förlust 2. Individen är irrationell Finansiell kunskap, attityder, informellt stöd
Tabell 1: Teorier om hur människan gör sina ekonomiska beslut
2.1 Aktiesparkonto
Regeringen tog emot förslaget om ändring av lagstiftningen om inkomstbeskattning av aktiesparkonton och lagstiftning om revidering av inkomstbeskattningen av vissa försäk- ringsprodukter år 2018 (Riksdagen, 2018). Riksdagen godkände lagen om aktiesparkon- tot och lagen trädde i kraft 1.6.2019 (Finansinspektionen, 2019). Från och med 1.1.2020 har banker och finansinstitut haft möjlighet att erbjuda aktiesparkontot som placeringsin- strument för sina kunder. I Finland erbjuder tillsvidare Danske Bank, Mandatum Trader, Nordea, Nordnet och Ålandsbanken aktiesparkontot. Andelsbanken planerar lansera kon- tot i början av 2021. Syftet med införandet av aktiesparkontot var att hämta ett nytt pla- ceringsinstrument till marknaden för småplacerare och för att underlätta aktiehandel.
10 2.1.1 Placeringsinstrumentets uppbyggnad
Aktiesparkontot är ett nytt placeringsinstrument för småplacerare, där du kan köpa och sälja börsaktier utan direkta skattekonsekvenser. Aktiesparkontot kan öppnas av en fysisk person, minderåriga barn kan även vara kontoägare för ett aktiesparkonto, företag kan inte öppna kontot. En person kan bara öppna ett aktiesparkonto hos en tjänsteleverantör där personen har ingått ett sparavtal. Om en person samtidigt har två eller flera avtal om aktiesparkonton påförs det en skatteförhöjning på 10€ per dag per avtal för aktiesparkon- tot. För att förtydliga detta kan man som exempel säga att ifall en person har öppnat två aktiesparkonton och haft kontona i kraft i ett helt år blir då skatteförhöjningen 7300€ (=
2 x 10€ x 365 dagar). Denna skatteförhöjning påförs i beskattningsbeslutet för året i fråga (Skatt b, 2019).
Själva uppbyggnaden av aktiesparkontot är nytt i Finland. Kontot består av ett penning- konto och ett förvaringskonto för aktier. Kontot är enbart för att handla med aktier. Pla- ceraren kan överföra pengar på kontot och handla såväl finska som utländska börsnote- rade aktier. Aktiesparkontot har en insättningsgräns, detta betyder att kontot kan ta emot penningmedel upp till 50 000€. Kapital till aktiesparkontot kan endast överföras i euro, därmed kan man inte dra nytta av valutakonton. Beloppet behöver inte överföras på kontot på en gång. Trots insättningsgränsen kan värdet på innehaven på aktiesparkontot över- skrida 50 000€ utan att gränsen påverkas. På detta sätt kan aktiespararen dra nytta av dividender och ränteinkomster eftersom intäkterna beskattas då man lyfter ut pengar från kontot. Därmed kan placeraren långsiktigt dra nytta av små vinster som kan växa över åren genom att placera om dom. Detta leder till att placeraren i ett längre perspektiv kan dra stor nytta av ränta på ränta effekten (Skatt, 2019). Till aktiesparkontot kan inte över- föras tidigare ägda aktier. Då en person som äger ett aktiesparkonto avlider får aktierna inte överföras eller ges i gåva enligt lagen. Därmed måste aktieinnehaven från kontot säljas (Finlex 2019/680).
2.1.2 Lagen om aktiesparkonto och beskattning
Aktiesparkontots beskattning skiljer sig från de andra placeringsinstrumenten, eftersom personen kan byta placeringsobjekt utan direkta skattepåföljder så länge som medlen hålls på kontot. Beskattningen på avkastningen sköts vid det skedet då personen överför medel
11
ut från aktiesparkontot. Medlen på aktiesparkontot indelas i kapital som är fri från skatt och i avkastning som är skattepliktig inkomst. För placeraren har beskattningen gjorts enkel eftersom tjänsteleverantören alltså banken eller finansinstitutet sköter redovisandet av den beskattningsbara inkomsten. Placeraren som lyft ut medel från kontot under skat- teåret behöver enbart kontrollera den förhandsifyllda skattedeklarationen. Avkastningen räknas till kapitalinkomst samt övrig kapitalinkomst, skatteprocenten för kapitalinkomst är 30% ända upp till 30 000€ och den delen som överskrider 30 000€ beskattas med 34%
(Skatt, 2019).
Eventuella förluster som åstadkommits vid köp eller försäljning av aktier är inte avdrag- bara så som på värdeandelskontot. I samband med aktieförsäljning på aktiesparkontot kan man inte tillämpa den presumtiva anskaffningsutgiften. Skatt betalas på all avkastning även på dividenderna. Förlusten är endast avdragbar då man avslutar aktiesparkontot. Vid försäljning av aktier från ett aktiesparkonto följer man FIFO-principen (Först in- först ut).
Det betyder att ifall man vid olika tidpunkter har köpt aktier i samma bolag säljs alltid de först köpta aktierna först (Skatt b, 2019; Finlex 2019/680).
Figur 1. Aktiehandel inom aktiesparkontot presenterar hur aktiesparkontot fungerar i praktiken. Den maximala insättningen på kontot är 50 000€, insättningen kan ske på en eller flera olika gånger. Inom kontot kan man handla både med inhemska- och utländska börsnoterade aktier. På kontot kan man även ha likvida medel. Inom aktiesparkontot kan placeraren aktiehandla utan direkta skattekonsekvenser och dividenderna kan
Figur 1: Aktiehandel inom aktiesparkonto
12
omplaceras. Vid det skedet då placeraren väljer att lyfta ut medel från aktiesparkontot betalar man skatt på vinsten.
2.1.3 Fördelar och nackdelar med aktiesparkonto
Aktiesparkontot lämpar sig för alla placerare. Vilket placeringsinstrument som passar personen bäst beror på hurdan placerings profil personen har. Då personen placerar i ak- tier via ett aktiesparkonto drar placeraren största skattenyttan i följande tre fall:
o Ifall avkastningen på de finska eller utländska aktierna baserar sig på en värdeök- ning
o Då avkastningen på finska aktier delas i värdeökning och dividendutdelning o Då avkastningen i finska aktier baserar sig på dividendutdelning
Däremot lämpar sig värdeandelskontot bättre vid kortsiktiga placeringar och då avkast- ningen på de utländska aktierna baserar sig på dividender samt ifall placeraren inte pla- cerar dividenderna och avkastningen på nytt (Lepikkö, 2020).
Bra investeringsbeslut och ränta på ränta effekten stöder tillväxten på placerarens kapital, speciellt på aktiesparkontot. Ränta på ränta effekten förstärks då placeraren sparar lång- siktigt på aktiesparkontot och håller kapitalet på kontot, eftersom placeraren inte betalar skatt på vinsten. Då placeraren placerar i en aktie, betalas det en vinst på den ursprungliga investeringen, alltså på kapitalet. Förutom detta kommer det genom åren även betalas ränta på din vinst. Detta leder till att det betalas ränta-på-ränta (Lewin C, 2019).
Aktiesparande innebär alltid risker eftersom man aldrig kan vara säker på hur marknaden kommer förändra sig. I princip finns det två olika sätt man kan förlora pengar på aktier, prisminskning eller konkurs. Ett sätt att minska risken med att äga aktier är diversifiering.
Diversifiering innebär att man istället för att investera allting i ett och samma placerings- objekt delar upp sin investering bland flera objekt. Med detta strävar man efter att minska risken. Det finns olika sätt att diversifiera sin aktieportfölj och ett av dem är geografisk diversifiering. Geografisk diversifiering innebär precis som namnet antyder att man inte investerar alla sina pengar på en marknad i till exempel Finland utan sprider ut det bland till exempel Norden och USA. Detta kan minska risken då det går dåligt för ett lands
13
ekonomi. Ett annat sätt att diversifiera sin aktieportfölj är industriell diversifiering. In- dustriell diversifiering innebär att man inte till exempel bara köper aktier i bolag som sysslar med elektronik. Ifall det sedan går dåligt för elektroniska företag går det dåligt för alla dina aktier. Det sista sättet att diversifiera din portfölj är tids diversifiering, detta innebär att man inte köper alla aktier på en och samma dag utan istället sprider ut inköpen och köper mer då och då. Ett exempel kan vara att månadsspara, flera banker erbjuder månadssparande och man kan välja att till exempel varje månad överföra 100€ till sitt aktiesparkonto, då behöver man inte heller placera alla pengar på en och samma gång (Nordea, 2020).
2.2 Teorier om individuella faktorer som påverkar sparandet
I detta kapitel diskuteras olika teorier kring vilka faktorer som påverkar individers beslut angående besparingar. För att kunna förstå dessa två teorier på en djupare nivå, kommer de indelas i två kategorier. Första kategorin av teorier beskriver människors ekonomiska beslutsfattande då vi antar att individen är rationell medan andra kategorin av teorier utgår ifrån att individen är irrationell.
2.2.1 Individen är rationell vid ekonomiska beslut
Här presenteras olika teorier som påverkar individernas sparande, dessa teorier utgår från att individen är rationell. De individuella faktorerna som påverkar besluten är individens resurser, behov, pension och rationella beslut på vinst och förlust.
Individens ekonomiska resurser och behov är enligt den neoklassiska ekonomiska mo- dellen det som styr beslut för sparande. Den här teorin utgår från att individer är rationella varelser som reagerar förutsägbart på händelser. Många av dom här ekonomiska mo- dellerna utgår från att individen har fullständig information och kunskap om den ekono- miska marknaden. De tidiga modellerna lägger stor vikt hos personens inkomst och ålder medan dessa neoklassiska ekonomiska modeller gör gällande att politik och samhällets strukturer har större betydelse för individens ekonomiska beslut än vad man tidigare låtit stå. Från det här klassiska perspektivet finns det två olika förklaringar: möjligheter eller preferenser (Pollak 1998).
14
Individen sparar för sin pension och för att bibehålla livsstandarden efter pension och för att ha extra tillgångar i reserv anger Ando och Modigliani (1963) i sin klassiska teori "life cycle hypothesis of saving”. Som namnet antyder handlar detta antagande om ett livscy- kelperspektiv, eftersom individen åldras och går förr eller senare i pension. Den här mo- dellen betonar att inkomsterna förändras vid utgång i pension och på grund av den fort- satta konsumtionen sparar personerna för att upprätthålla livskvalitén. Unga hushåll för- väntas ha låga besparingar på grund av lägre inkomster samt möjliga lån för utbildning, bostad och andra utgifter. I mitten av personernas liv förväntas personerna ha positiva möjligheter för att placera på grund av att de betalat lånen och börjar noggrannare planera sin konsumtion och pension. Skillnader i konsumtion och sparandet bland hushållen en- ligt denna modell är en produkt av åldersskillnader och mönstret för att spara. Modellen för att spara i reserv betonar försiktighetsmotiv för att spara speciellt för hushållen som står för en större inkomstosäkerhet. Enligt denna teori förväntas individerna spara små tillgångar i reserv för oväntade ekonomiska motgångar och för en ekonomiskt tryggare framtid. Den här klassiska teorin om livsloppssparandet har över tid både använts men också kritiserats (Ando & Modigliani 1963).
Den tredje förklaringsmodellen kring teorier om individen som rationell inför sitt spa- rande handlar om hur individen gör beslut på basen av förväntad vinst och förlust enligt en logisk struktur. Här finns det flera teorier kring vad som styr då privatpersoner gör beslut när resultat kännetecknas som osäkert (Morera & Budescu, 1998; Kale, Kay &
Hullman,2019; Okasha, S, 2011). Då beslut kan leda till antingen vinst eller förlust visar den klassiska teorin av Morera och Budescu (1998) att fyra olika faktorer ligger som grund för beslut: (1) viktigare att veta den säkra avkastningen framom den potentiella, (2) intresserad av vilka de positiva effekterna kunde vara, (3) intresserad av att veta vilka de negativa konsekvenserna kunde vara och slutligen (4) förlitar sig mer på potentiella vins- ter framom ekonomiska potentiella förluster. Det här betyder att beslutsfattande i osäkra situationer sker med antingen helt data informerade, delvis data informerade eller helt genom att återhålla data (Kale, Kay & Hullman, 2019).
15
2.2.2 Individen är irrationell vid ekonomiska beslut
Här presenteras olika teorier som påverkar individernas sparande, dessa teorier utgår från att individen är irrationell. Finansiell kunskap, sparande attityder och varierande infor- mellt stöd för att spara stöder dessa teorier.
Finansiell kunskap varierar hos individerna, kunskapen påverkar sparandet och investe- ringsbesluten. Individer som har en högre nivå av finansiell kunskap sägs fatta lönsam- mare investeringsbeslut eftersom de har en högre grad av ekonomisk förståelse. Det här baserar sig på att individer med högre kunskap förstår vad som krävs för att uppnå ett mål då det gäller pengar, de känner till olika sparstrategier och kan skapa en fungerande bud- get, dessutom förstår de avvägningen mellan risk och avkastning. (Kotlikoff & Bernheim 2001). Vid sidan av de många negativa effekterna av den ekonomiska krisen 2008 kan man även betona en positiv aspekt. Krisen har gett uppmärksamhet åt den låga nivån av finansiell kompetens bland befolkningen och vikten av finansiell utbildning. Finansiell kompetens har hög prioritet för unga människor, för att undvika liknande ekonomiska kriser i framtiden (Pintye & Kiss 2016).
Den andra delen i att förstå irrationella teorier kring sparande handlar om att individen har olika attityder och förmåga till självkontroll. Eftersom alla individer inte sparar behö- ver vi veta att det finns andra teorier om ekonomiska beslut samt flera faktorer som på- verkar. Psykologiska och sociologiska teorier beaktar ytterligare faktorer som påverkar placeringsbeslut. Dessa faktorer är personlighets egenskaper, önskemål, förväntningar och familjeinflytanden. Även trots att dessa faktorer kan hjälpa till att förklara den delen av befolkningen som har lägre inkomster erbjuder de få tydliga politiska rekommendat- ioner för att öka välståndet (Nyhus & Webley 2001).
Med beteendeekonomiska teorier försöker man förklara hur individerna beter sig med avseende på ekonomiska frågor, denna teori utgår inte från att individerna är rationella och allvetande. Beteendeekonomiska teorier identifierar ett antal egenskaper som formar ekonomiska beteendet och att individerna lägger för mycket vikt på aktuell konsumtion i förhållandet till framtida konsumtion. Bristen på självkontroll leder ofta till att individer
16
spenderar för mycket, tröghet som egenskap från individen att skjuta upp att fatta ekono- miska beslut (Thaler 2000).
Avslutningsvis och som den tredje förklaringsmodellen till sparande kan man granska det sociala nätverkets betydelse för att litteraturen visar att finansiell socialisering har stort inflytande både på individens konsumtion och sparrelaterade beslut. Finansiell sociali- sering antyder att individer i olika sociala nätverk påverkas starkt av sin omgivning. So- ciala nätverken styr även individens ambitioner och förväntningar att spara. Till exempel individer som växer upp i en familj där sparandet är av stor vikt och det förs diskussioner kring sparandet förväntas individen vara mer ekonomisk sofistikerat och benägen att spara som vuxen än en individ som vuxit upp i en miljö där det inte sparas (Chiteji &
Stafford 1999).
2.3 Sammanfattning
Genom att belysa olika teorier kring de privata hushållens ekonomiplanering finns det en god grund för att i detta arbete belysa faktorer som bidrar till förståelsen av aktiespar- konto. Enligt de teorier som detta examensarbete fokuserat på kan vi sammanfatta att faktorerna som påverkar personernas ekonomiska planering delas i två kategorier; i in- stitutionella faktorer och individuella faktorer, dessa sammanfattas i figur 2. Institution- ella faktorn i detta arbete presenteras som själva produkten aktiesparkontot. För att kunna få en förståelse om aktiesparkontot är det viktigt att placeraren förstår sig på kontots upp- byggnad, lag och beskattning eftersom de skiljer sig från de tidigare placeringsinstrumen- ten för att aktiespara. Dessutom är det viktigt att placeraren förstår att aktier är högrisk produkter.
17
Figur 2: Sammanfattning av teoridelen
Enligt den neoklassiska ekonomiska modellen styr individens behov och resurser beslutet för att börja spara, enligt livscykelperspektivet sparar individen för pension och för att ha extra tillgångar i reserv, och den sista teorin som examensarbetet fokuserat på ur antagan- det att individen är rationell säger att besluten baserar sig på en förväntad vinst eller för- lust. Enligt de teorier som antar att individen är irrationell så baserar sig individens eko- nomiska beslut på kunskap och attityder. Sociala nätverken styr även individens ambit- ioner och förväntningar att spara.
3 METOD
För att kunna få svar på forskningsfrågorna för detta examensarbete behöver man fast- ställa en lämplig metod. Eftersom examensarbetet handlar om att få en bred och djup uppfattning lämpar sig kvalitativ metod bäst. Metod kapitlet kommer behandla valet och beskrivning av metod, tillvägagångssättet och forskningsetik.
3.1 Intervju som metod för insamling av data
Syftet med det här examensarbete är att undersöka aktiesparkontot i Finland och förstå varför och när människor väljer kontot som placeringsinstrument, då lämpar sig en semi
Instutionella faktorer
(Kap. 2.1. Aktiesparkonto)
Uppbyggnad Lag oh beskattning
För- och nackdelar
Individuella faktorer
(Kap. 2.2. Individuella faktorer som påverkar sparandet)
Individen är rationell
Resurser Behov
Pension Vinst Förlust
Individen är irrationell
Kunskap Attityder
Stöd för att spara
och investera
18
strukturerad intervju som den mest lämpliga metoden (Bryman, Bell & Harley, 2018).
Intervju som metodval är optimalt då målet är att ta reda på hur människorna känner, tänker och handlar i olika situationer.
Speciellt i kvalitativa forskningar kan denna metod inte undvikas. En intervju sker i in- teraktion med informanten direkt genom ansikte mot ansikte eller via video- eller telefon- samtal. Då det gäller att få en bredare och djupare uppfattning om människornas val av placeringsobjekt bör valet av informanterna basera sig i förhållande till forskningsfrå- gorna för att få ett tillförlitligt svar. Intervjun skall vara väl planerad. Den kan vara helt strukturerad och då påminner den mera om en enkät och på så sätt är också intervjun en aning kortare (Alvehus J, 2013:81). Det kan också vara värdefullt att komma ihåg att under intervjutillfällen kan det uppstå oväntade händelser som påverkar kvaliteten av in- tervjun. Därtill är det svårt att objektiv mäta ”sanningen ” i en intervju (Alvesson, 2010).
Den vanligaste intervju strukturen är en semistrukturerad intervju. En semistrukturerad intervju innehåller ett fåtal öppna frågor eller bredare teman som själva intervjun byggs upp kring. Intervjuaren måste vara mer aktiv och lyssna noga samt komma med följdfrå- gor som stöder och är relevanta för studiens mål, i denna typs intervjuer får informanterna möjlighet att påverka intervjuns innehåll och utveckla svaren (Kvale & Brinkmann, 2014). Vid planering av intervju skall man vara restriktiv med mängden frågor eftersom syftet är att få svar på frågorna (Alvehus J, 2013). Efter att intervjuerna är genomförda bör de transkriberas. Transkriberingen omvandlar tal till text och fungerar som första ste- get i analysen.
3.2 Teoriunderbyggda intervjufrågor
Det här arbetet har en teoribygd intervjuguide (Bilaga 1.). I teorin finns följande teman;
aktiesparkonto och hur individen gör sina ekonomiska beslut. Hur individen gör sina ekonomiska beslut presenteras i teorin ur två olika perspektiv: individen är rationell och individen är irrationell. Dessa teman utgjorde grunden för hur frågorna skapades (Bry- man, Bell & Harley, 2018).
19
Intervjuguiden är uppbyggd enligt figur 3. att formulera frågor för en intervjuguide. Te- orier kring metodik understryker vikten av kopplingen mellan teoretisk grund för inter- vjufrågor (Bryman, Bell & Harley, 2018). Den tunna pilen i figuren visar att skapandet av frågor är en dynamisk process.
Figur 3: Att formulera frågor för en intervjuguide
3.3 Val av informanter och tillvägagångssätt
Vid valet av informanter var det viktigt att tänka på undersökningens bestämda mål ef- tersom målet var att forskningsfrågorna skulle besvaras (Alvehus J, 2013). För att få kva- litativt data valdes fem informanter. De fem informanterna valdes på basen av arbetets tema, informanterna arbetar inom finansbranschen och förväntades ha bred kunskap inom temat.
Varje informant fick epost med fråga om att ställa upp. Efter att de gått med på att med- verka bestämdes en passlig tidpunkt för intervjuerna. Intervjuerna skedde via teams (on- line-möte) på grund av den exceptionella pandemin, COVID-19. Intervjuerna bandades in med informanternas samtycke för att göra transkriberingen och analyseringen smidi- gare (Bilaga 2.). Informanterna valdes alla från en och samma bank. I examensarbetet intervjuades det; en kapitalförvaltare, två placeringsrådgivare, en besparingsrådgivare
20
och en teamchef för ett besparingsteam. Banken kommer att beskrivas som bank X och informanterna som person I1, I2, I3, I4 och I5 i detta examensarbete.
3.4 Metod för bearbetning för data
På samma sätt som intervjuguiden är teoristyrd är även analys av materialet styrd av teo- rin. När en analys styrs av en teorigrund kallas det deduktion (Bryman, Bell & Harley, 2018; Kvale & Brinkmann, 2014).
Den kvalitativa innehållsanalysen är en process med flera olika steg där man försöker analysera sitt svar genom att se på tydliga egenskaper som bildar mönster. I den kvalita- tiva innehållsanalysen skall de bildade mönstren som bildas beskrivas noggrant. Som ana- lysenhet i innehållsanalysen fungerar den insamlade datan, alltså texten som bildats ge- nom transkriberingarna över intervjun. Första steget i analysen är att transkribera inter- vjuerna. Därefter bör man läsa igenom transkriberingarna, det är även viktigt att läsa ige- nom transkriberingarna flera gånger för att få en djupare insyn i intervjuerna. Andra ter- men i analysen är domän, en domän kan vara en intervjufråga eller svaret på frågan. Ett svar eller en fråga kan bli flera domäner som bildar flera olika områden. Därefter analy- serar man ord och meningar som är väsentliga för undersökningens resultat. Det här hand- lar om att specificera de mest betydelsefulla samt relevanta styckena, meningarna och kapitlen. Efter dessa steg i innehållsanalysen kommer det användas koder, en kod är end- ast ett ord. Koderna används i analysen som stöd för att få en förståelse och som hjälp- medel för att bilda kategorier. Kategorierna fungerar som grupper med väsentliga koder.
Till slut bildar analysen teman som binder samman de olika kategorierna som bildats av koderna. (Kvale & Brinkmann, 2014).
Till slut skall man beskriva sitt resultat genom att koppla ihop svaren och mönstren som bildats (Patton, 2002). Sammanfattningsvis kan stegen i en innehållsanalys beskrivas som; transkribering, identifiera domäner, kodning, kategorisering och tematisering.
21
3.5 Forskningsetiska överväganden
Etik, informanternas integritet och konfidentialitet kommer att respekteras genom hela examensarbetet. Informanterna har gett sitt samtycke till att intervjuerna bandas in samt transkriberas. Informanterna är även medvetna om att de har självbestämmanderätt och att de när som helst kan avbryta intervjun. En god vetenskaplig praxis betonar att under- sökningen skall vara tillförlitlig och resultatet trovärdigt, dessutom betonas viktigheten om hederlighet och allmän omsorgsfullhet (TENK 2012).
4 RESULTAT
I den empiriska delen av detta examensarbete kommer den kvalitativa data som samlats in genom intervjuerna att redovisas. Det kommer att diskuteras informanternas åsikter, tankar och upplevelser kring temat.
4.1 Aktiesparkontots betydelse för placeringsmarknaden
I de utförda intervjuerna frågades det om aktiesparkontots betydelse för placeringsmark- naden. Alla informanter (I1-I5) var av den åsikten att införandet av ett nytt placeringsin- strument på aktiemarknaden överlag har väckt bra mycket intresse för placeringar i sig.
” Det var en stor boom i början, jag antar att det var de mest öppnade kontot i början av 2020” - I2
Några informanter påpekade att medierna har gett mycket uppmärksamhet åt aktiespar- kontot och att det diskuterades kring kontot redan långt före det infördes. Detta har lett till att det diskuteras kring placeringar mera öppet och att spara och placera blir mera vardagligt. Trots att medierna lagt vikt på aktiesparkontot har det även skapats en vilse- ledande bild kring kontot.
” Det kan man dock ifrågasätta om namnet är helt korrekt: aktiesparkonto: det har gett vissa felaktiga bilder på ett vanligt konto som har tryggat kapital” – I1
Utvecklandet av nya tjänster såg alla informanterna som en positiv sak. Speciellt I5 anser att finländare är mera kontosparare och ser tryggheten samt säkerheten som en viktigare
22
faktor än att gå över och testa på andra placerings alternativ. I2 ansåg att Finland som vanligt var efter sina grannländer och jämförde oss med Sverige som införde samma typs konto redan 2012. Aktiesparkontot sågs som en positiv sak speciellt med tanke på skatte- aspekten som är en stor faktor i vårt samhälle. Dock enligt I4 var många kunder missnöjda med kontots uppbyggnad och egenskaper, speciellt för att kontot enbart är ägnat för akti- einnehav. Aktieplacerandet har nog ökat, speciellt bland de unga markant.
4.2 Fördelar och risker som kontot medför
Informanterna var alla eniga om att kontot är en positiv sak som medför fördelar, med fördelar kommer även risker. Det är upp till placeraren ifall kontot ger fler fördelar än risker. Det här beror på flera olika faktorer, vad vill man ha ut av kontot, hur stora risker man tål och hurdan placeringsplan har man.
Fördelar med aktiesparkontot anser informanterna att definitivt är den skattefria handeln, låga kostnader med förvaring i bank X och köp av aktier. I och med den skattefria handeln kan placeraren dra stor nytta av ränta på ränta effekten speciellt då man investerar i divi- dendbolag. Fördelen med kontot förstärks för personer som sparar långsiktigt. Dessutom ger kontot ett till alternativ för att aktiespara och placeraren kan lätt börja aktiespara även med en mindre summa och komma in i aktiemarknaden, både i inhemska och utländska aktier.
Aktier är överlag högriskprodukter. Den största risken med aktiesparkontot är att place- raren köper aktier utan att desto mer följa med dem och att man inte är intresserad av att aktivt göra handel. Därmed finns det risk att personer öppnar kontot utan att ha någon kunskap eller erfarenhet om aktiemarknaden. Det är även en risk att man inte förstår sig på kontots egenskaper säger I2. En av informanterna lyfter fram att hen märkt att många litar mera på någon vän än på banken vid investeringsbeslut.
”Då brukar jag säga att, det är okej att man får vinkar av andra, men har du tänkt på att din vän har kanske annan riskförtagningsförmåga än du”. - I5
Skatteaspekten har både fördelar och risker. Flera informanter anser att kontot inte direkt förbättrar beskattningen utan gör den enklare, eftersom man slipper det årliga redovisan- det till skattemyndigheterna, det här leder till en enklare bokföring. Detta kan också sänka
23
tröskeln till att börja aktiehandla inom aktiesparkontot. Oberoende val av placeringsin- strument för aktiehandel betalar man skatt förr eller senare. Enligt beräkningar så skiljer sig skattemässiga vinsten beroende på flera olika faktorer, så som de ägda aktierna och placeringstiden. Nackdelen är dock att man endast kan avdra förlusterna som åstadkom- mit vid köp vid avslutandet av kontot och att det presumtiva anskaffningspriset inte får tillämpas. Det är även viktigt att känna till att man inte i någon situation kan gottgöra källskatten i beskattningen på utländska aktier. Informanterna påpekar trots detta att man inte skall vara rädd för utländska aktieinnehav på aktiesparkonto.
4.3 Vilka personer väljer aktiesparkonto?
Personerna överlag som sparar och placerar har ofta en viss plan och bra koll på deras ekonomiska situation. De är även noggranna och har kunskap inom ekonomin. Enligt alla informanter är syftet att de sparar för framtiden och för att ha en buffert, få har ändå ett specifikt ändamål.
”Människorna vill ha den ekonomiska tryggheten för sig själva” -I3
De personer som redan gått i pension har inte intresse för hög avkastning utan snarare vill de ha motvikt till inflationen. Därmed är risken med placeringarna inte mera aktuell för dem. De som ännu är i arbetslivet har nog pensionen i baktanke, de sparar för att trygga en viss levnadsstandard under pensionen.
Aktiesparkontot väljer personer som är aktiva och intresserade av aktiehandel. Personer som uppskattar att dividendinkomsten kan omplaceras till sitt fullvärde. Enligt I2 lämpar sig aktiesparkontot speciellt för den yngre generation eftersom det är ett enklare sätt att komma in i aktiehandeln och utnyttja den långa placeringstiden. Personer som bildat fa- milj och fått barn vill kanske spara åt barnen också, med tanke på de kommande tonåren eller för deras första bostad, då lämpar sig aktiesparkontot väl eftersom placeringstiden är lång. I3 säger att kontot lämpar sig för många olika segment, speciellt för småplacerare men även för erfarna placerare som vill diversifiera och utnyttja egenskaperna som akti- esparkontot erbjuder.
24
4.4 Placeringsbeteende och beaktandet av förluster
Eftersom aktiesparkontot enbart är för aktiehandel är personerna som öppnar det med- vetna om riskerna och kan beakta förluster samt motgångar. Informanterna anser att om personen är villig att placera, enligt bankens rådgivning eller självständigt, är man med- veten om värdeförändringarna.
”Om man inte tål spänningen alls, kan man ifrågasätta om man alls ska börja eller fort- sätta placera. Då är direkta aktier och aktiesparkonto inte heller det rätta verktyget för det” – I1
Dessutom diskuterades och lyftes det fram vid diskussionen om hur placeraren beaktar motgångar att det är viktigt att komma ihåg att placeraringens belopp har ingen betydelse utan det handlar om procenten, antingen stiger de ägda aktiernas värde eller sjunker, ris- ken är dock den samma. Det handlar mera om hur mycket risk man tål.
I5 påpekade att många har den uppfattningen att de placerar i trygga och stabila bolag i Finland som inte kan gå i konkurs, men sällan tänker de på att Finlands marknad är väldigt liten, ca. 0,3% av världsmarknaden. Då borde man vid sidan av aktiesparkontot ha annat sparande som väger upp risken genom regional diversifiering.
4.5 Teoridriven analys av resultatet
I detta kapitel kommer arbetets teoridel kopplas med resultaten från de kvalitativa inter- vjuerna. Forskningsfrågorna för arbetet var att förstå vilka personer som väljer aktiespar- kontot som placeringsinstrument och hurdana fördelar och eventuella risker kontot med- för. Enligt informanterna finns det flera olika faktorer som styr valet av placeringsinstru- mentet.
Informanterna påstår att individer med högt intresse för aktiehandel, speciellt aktiv akti- ehandel, gynnas mest av kontots fördelar vilket leder till att de väljer aktiesparkontot.
Dessutom öppnar ofta personer med en högre ekonomisk utbildning aktiesparkontot, det här speglas även i arbetets teoretiska del. Det här bekräftar även av arbetets teorigrund (Pintye & Kiss 2016). De tidigare modellerna om hur individen gör sina ekonomiska
25
beslut ur perspektivet att individen är irrationell säger att finansiell kunskap varierar hos individerna. Modellerna betonar att de individer som har en högre nivå av finansiell kun- skap fattar lönsammare investeringsbeslut eftersom finansiell kompetens har hög prioritet för unga, speciellt med tanke på att undvika risker (Kotlikoff & Bernheim 2001; Pintye
& Kiss 2016).
En annan teori som baserar sig på att individen är irrationell säger att placeringsbesluten påverkas av individens ambitioner och förväntningar (Chiteji & Stafford 1999) dessutom säger teorin att psykologiska och sociologiska faktorer som personlighets egenskaper, förväntningar och familjeinflytanden påverkar besluten (Nyhys & Webley 2001). Det handlar om attityder och om självkontroll. Det här kan informanterna även förstärka då de säger att individer litar mer på bekanta vid ekonomiska beslut än på ekonomisk råd- givning av experter.
De neoklassiska teorierna om individens ekonomiska beslut baserar sig på att individen är rationell. Flera av informanterna beskrev att en faktor som styr individens beslut om att börja placera är pensionen samt tryggheten över framtiden och tryggheten för förut- sägbara händelser. Enligt livscykelperspektivet föråldras individen och därmed fungerar framtiden och pensionen som viktiga sparfaktorer. Dessutom betonar teorin viktigheten av att individen skall kunna bibehålla samma livsstandard efter arbetslivet och för att ha extra tillgångar i reserv (Ando & Modigliani 1963). Dock beskrev en av informanterna att de personer som redan gått i pension inte längre strävar efter hög avkastning utan de vill istället ha motvikt till inflationen.
Enligt Ando & Modiglianis teori (1963), förväntas unga ha låga besparingar på grund av lägre inkomster, lån och andra utgifter och därför har de inte samma möjligheter att spara som personer i medelåldern. Denna modell har dock kritiserats. Informanterna betonar däremot att allt fler unga har börjat spara och är intresserade av ekonomisk planering även om de börjar med mindre summor. De lyfter även fram att den skattefria handeln på kon- tot och den lätta skattedeklarationen för aktiesparkontot har väckt fleras intresse kring aktiehandeln och tröskeln för att börja placera har blivit lägre. På aktiesparkontot kan man köpa och sälja aktier utan skattepåföljder, skatt betalas först vid uttag från kontot. Even- tuella förluster kan man endast avdra i beskattningen först då aktiesparkontot avslutas
26
(Skatt, 2019; Finlex 2019/68). Informanterna lägger vikt på aktiesparkontot och värdean- delskontots beskattning eftersom de är väldigt olika.
Då det kommer till risker finns det en förklaringsmodell som säger att individen gör sina beslut med tanke på förväntad vinst och förlust (Morera & Budescu, 1998; Kale, Kay &
Hullman,2019; Okasha, S, 2011). Informanterna lyfter fram att personer som öppnar kon- tot är medvetna om att aktier är högrisk produkter och att det kan leda till vinst eller förlust. Därför är det viktigt att de som väljer aktiesparkontot som placeringsinstrument har kunskap och förstår sig på kontots egenskaper. Kontot är ett nytt objekt på marknaden, trots detta lyfter informanterna fram att flera varit missnöjda med kontot eftersom det inte finns andra placeringsalternativ än aktier inom kontot.
Informanterna stöder teorin om aktiesparkontots fördelar genom att påpeka att man inom aktiesparkontot kan gynnas av ränta på ränta effekten och den skattefria handeln (Lewin C, 2019; Lepikkö, 2020).
4.6 Sammanfattning av resultatet
Här kan man sammanfatta utgående från de fem kvalitativa intervjuerna och utgående från informanternas svar att det finns flera olika faktorer som styr valet aktiesparkonto.
Alla informanterna var av den åsikten att utveckling av nya tjänster medför en positiv effekt med tanke på placeringar.
Personerna som väljer aktiesparkontot, är insatta i aktiemarknaden, de gör aktivt handel, de har en placeringsplan där placeringstiden är lång. Dessutom är det många unga som öppnat kontot och tröskeln för att börja aktiehandla har sjunkit tack vare den lätta skatte- deklarationen och skattefria handeln på kontot.
Erfarna placerare är medvetna om kontots uppbyggnad och egenskaper. På grund av 50 000€ gränsen talas det om ett konto för småplacerare, men kontot funkar bra för alla vid sidan av andra placeringar. Informanterna lyfter fram att många förväntade sig en bättre produkt och i och med att det endast går att ha aktieinnehav på kontot har flera varit missnöjda och inte öppnat aktiesparkontot.
27
Fördelar finns dock flera med kontot, men mängden på dem beror på personens place- ringsbehov. Fördelarna kan sammanfattas i ränta på ränta effekten och definitivt den skat- tefria handeln. Informanterna lyfte fram flera risker som förknippas till okunnighet inom aktiehandel vilket kan leda till ekonomiska förluster.
5 AVSLUTANDE DISKUSSION
Diskussionen i det här kapitlet tar fasta på att ur ett kritiskt perspektiv granska och disku- tera det egna arbetet. Både resultat och metod granskas i ett större sammanhang. Därtill förs en diskussion om arbetets kvalitet.
5.1 Kritisk diskussion av metod och resultat
I examensarbetet användes en kvalitativ metod i form av expertintervjuer med en semiss- trukturerad intervjuguide för att intervjupersonerna hade möjlighet att påverka intervjuns innehåll samt att få en bredare diskussion kring de olika ämnen. Intervju som metod bidrar med att förstå fenomen i ett retroperspektiv med en subjektiv tolkning (Bryman, Bell &
Harley, 2018) Samtidigt blir denna subjektivitet något som kan försvaga tillförlitligheten i dylika studier enligt forskare (Alvesson, 2010).
Informanterna var lätta att hitta och planering av intervjutillfällen gick även smidigt över teams. Det här delvis tack vare bekvämlighetsvalet eftersom alla intervjupersoner jobbade inom en och samma bank, bank X med olika arbetsuppgifter. Därför är det viktigt att ta hänsyn till att personerna har samma regler i banken och arbetar för samma arbetsgivare.
Något som eventuellt gör resultaten mindre överförbara till andra kontext. Dessutom är alla fem informanter säljare av sin produkt och tycker att egna bankens produkt och priser är lämpliga. Därför kan det uppstå problem vid resultatet och även till en viss mån bias.
Intervjutillfällena förlöpte smidigt, informanterna var villiga att svara på frågorna och tillförde mervärde till intervjuerna. Intervjuguiden var lätt att forma eftersom den är teo- riuppbyggd.
28
Analysen i arbetet gjordes med kvalitativ innehållsanalys och stegen i analysen redogjor- des i metodkapitlet. Denna transparens av metodanalysen är något som bidrar till arbetets trovärdighet och pålitlighet. Även om en innehållsanalys anses vara rätt så objektiv och tillförlitlig analysmetod finns det samtidigt en risk för både bias och övertolkning (Bry- man, Bell & Harley, 2018).
Att kritiskt diskutera studiens resultat betyder i det här arbetet att lyfta fram hur rimligt det är att försäljare av produkter på ett objektiv sätt kan presentera sina produkter. Den resultatanalys som presenterades i kapitel 4.5 Teoridriven analys av resultatet lyfte fram likheter och olikheter mellan teorin och de resultat som framkommit i studien. Resultatet i den här studien svarade på arbetets forskningsfrågor och på studiens syfte något som bidrar till arbetets trovärdighet och pålitlighet.
Centrala slutsatser för detta examensarbete är att benämningen aktiesparkonto för en pro- dukt med avsevärda ekonomiska risker är minst sagt missvisande. Den andra slutsatsen är att personer som väljer kontot enligt teorin borde vara ekonomiskt insatta, medan in- formanterna angav att kunderna oftast mottar ekonomiska råd av vänner och bekanta framom experter. Fördelar med konto förstår kunder oftast mycket väl. Däremot behöver kunder råd och kunskap om risker med aktiesparkonto, något som de flesta ändå väljer att inte diskutera med banktjänstepersonalen. Avslutningsvis kan man drista sig till att fråga om den finansiella produkten delvis helt missar sin potentiella målgrupp och vilket det egentliga förtroende är mellan kunder och banktjänstepersoner.
5.2 Rekommendationer för framtida forskning
Eftersom detta examensarbete inte tog hänsyn till hur beskattningen sker i verkligheten och hur skattemyndigheterna håller koll på aktiesparkontots beskattning med tanke på att endast en fysisk person får öppna ett aktiesparkonto hos en tjänsteleverantör, kunde man i framtiden forska närmare i hur beskattningen över kontot sker. Det här arbete har foku- serat på hur personal inom finanssektorn uppfattar aktiesparkonto något som gör att en fortsatt studie ur ett kundperspektiv vore intressant.
29
KÄLLOR
Alvehus, J. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok.
Alvesson, M. 2010. Interpreting interviews. Sage.
Ando, A., & Modigliani, F. (1963). The" life cycle" hypothesis of saving: Aggregate im- plications and tests. The American economic review, 53(1), 55-84.
Bell, E., Bryman, A., & Harley, B. (2018). Business research methods. Oxford univer- sity press.
Börsstiftelsen. 2020. Yli 100 000 suomalaista avannut osakesäästötilin. Tillgänglig:
https://www.porssisaatio.fi/blog/2020/08/11/yli-100-000-suomalaista- avannut-osakesaastotilin/. Hämtad: 24.9.2020
Chiteji, Ngina S., and Frank P. Stafford. 1999. “Portfolio Choices of Parents and Their Children as Young Adults: Asset Accumulation by African-American Fami- lies.” American Economic Review 89(2): 377–80
Finansinspektionen. 2019. Tillhandahållande av aktiesparkonto och kontoavtal för kun- derna. Tillgänglig: https://www.finanssivalvonta.fi/sv/press--publicerat/till- synsmeddelanden/2019/aktiesparkonto--anvisningar-om-innehallet-i-anma- lan-for-webbplatsen/ Hämtad: 25.9.2020
Finlands Bank, 2020. Hushållens investeringar ökande under första kvartalet 2019.
Tillgänglig: https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/Sparande-och_inve- stering/aldre-meddelanden/2019/hushallens-investeringar-okade-under- forsta-kvartalet-20192/ Hämtad: 24.9.2020
Finlex 2019/680. Lag om aktiesparkonton. Tillgänglig: https://www.fin-
lex.fi/sv/laki/ajantasa/2019/20190680?search%5Btype%5D=pika&se- arch%5Bpika%5D=aktiesparkonto Hämtad: 25.9.2020
Hallituksen esitys. 2018. HE 275/2018: Hallituksen esitys eduskunnalle osakesäästöti- lintuloverotusta ja eräiden vakuutustuotteiden tuloverotuksen uudistamista koskevaksi lainsäädännöksi. Tillgänglig: https://www.edus-
kunta.fi/FI/vaski/HallituksenEsitys/Sivut/HE_275+2018.aspx hämtad:
9.3.2020
Kale, A., Kay, M., & Hullman, J. (2019, May). Decision-making under uncertainty in research synthesis: Designing for the garden of forking paths. In Proceed- ings of the 2019 CHI Conference on Human Factors in Computing Sys- tems (pp. 1-14).
30
Kataja, 2020. TREND 3: Ekonomi vid en korsväg. Tillgänglig:
https://www.sitra.fi/sv/artiklar/trend-3-ekonomi-vid-en-korsvag/ Hämtad:
24.9.2020
Keski-Heikkilä, A.2020. Suomessa eletään kaikkien aikojen sijoitusbuumia, ja osakesi- joittajia on jo lähes miljoona – näillä konkarisijoittajien neuvoilla aloitat sijoittamisen. Tillgänglig: https://www.hs.fi/talous/art-2000006633190.html Hämtad: 24.9.2020
Kotlikoff, Laurence J., and B. Douglas Bernheim. 2001. “Household Financial Plan- ning and Financial Literacy: The Need for New Tools.” In Essays on Sav- ing, Bequests, Altruism, and Life-Cycle Planning, edited by L. J. Kotlikoff.
Cambridge, MA: MIT Press.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlittera- tur.
Lepikkö J, 2020. Osakesäästötilin verohyöty – näin maksimoit etusi. Tillgänglig:
https://www.nordnet.fi/blogi/osakesaastotilin-verohyoty/ . Hämtad:
29.9.2020
Lewin, C.G., 2019. The emergence of compound interest. Tillgänglig:
https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/con-
tent/view/799CB1D40CDD46F3010767BFC60F24DB/S135732171900025 4a.pdf/emergence_of_compound_interest.pdf Hämtad: 10.3.2020
Morera, O. F., & Budescu, D. V. (1998). A psychometric analysis of the “divide and conquer” principle in multicriteria decision making. Organizational Beha- vior and Human Decision Processes, 75(3), 187-206.
Nordea. 2020. Mitä on hajauttaminen ja kuinka seuraan säästöjäni? Tillgänglig:
https://www.nordea.fi/henkiloasiakkaat/palvelumme/saastaminen-sijoittami- nen/nain-saastat/hajauttaminen.html Hämtad: 8.10.2020
Nyhus, Ellen K. and Webley, Paul. 2001. “The Role of Personality in Household Saving and Borrowing Behavior.” European Journal of Personality 15: S85-S103.
Okasha, S. 2011. Optimal choice in the face of risk: decision theory meets evolu- tion. Philosophy of science, 78(1), 83-104.
Palokangas, P. 2019. Suomalainen ottaa mieluummin riskin rahapeleissä kuin sijoitta- misessa: ”Talousoppeja pitäisi jakaa jo neuvoloissa” Tillgänglig:
https://www.marmai.fi/uutiset/suomalainen-ottaa-mieluummin-riskin-raha- peleissa-kuin-sijoittamisessa-talousoppeja-pitaisi-jakaa-jo-neuvolo-
issa/8d52cf06-b3be-38f5-975e-4d829d7b48e0) Hämtad: 22.9.2020
31
Patton, M.Q. 2002. Qualitative research & evaluation methods. (3. Uppl.), London:
Sage Publications.
Pintye, A., & Kiss, M. 2016. Financial literacy of students in business and economics higher education. The Annals of the University of Oradea: Economic Sci- ences, 25(1), 781-789.
Pollak, Robert A. 1998. “Notes on How Economists Think.” Chicago: Joint Center for Poverty Research.
Rancan, A. 2020. From dynamics to stabilisation: Albert Ando and Franco Modigliani’s contributions to the theory of economic growth and fluctuations (1959–
1970). The European Journal of the History of Economic Thought, 27(4), 635-660.
Riksdagen. 2018. Betänkande FiUB 37/2018 rd RP 275/2018 rd. Tillgänglig:
https://www.eduskunta.fi/SV/vaski/Mietinto/Sidor/FiUB_37+2018.aspx Hämtad: 25.9.2020
Skatt. 2019. Aktiesparkonto. Tillgänglig: https://www.vero.fi/sv/privatpersoner/egen- dom/placeringar/aktiesparkonto/ Hämtad: 25.9.2020
Skatt b. 2019. Beskattning av aktiesparkonto. Tillgänglig: https://www.vero.fi/sv/Detal- jerade_skatteanvisningar/anvisningar/81118/beskattning-av-aktiesparkon- ton/ Hämtad: 29.9.2020
TENK, 2012. God vetenskaplig praxis och handläggning. Tillgänglig:
https://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/HTK_ohje_2012.pdf Hämtad:
4.10.2020
Thaler, 2000. “From Homo Economicus to Homo Sapiens.” Journal of Economic Per- spectives 14(1): 133–41
Tooze, A. 2020. Is the Coronavirus crash worse than the 2008 financial crisis? Till- gänglig: https://foreignpolicy.com/2020/03/18/coronavirus-economic-crash- 2008-financial-crisis-worse/ Hämtad: 25.9.2020
World Bank, 2020. Finland. Tillgänglig: https://data.worldbank.org/country/finland Hämtad: 5.11.2020
BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE
Bakgrundsinformation
Berätta kort om dig själv, din utbildning och ditt arbete på Bank X
Aktiesparkontot
1. Hur tycker du aktiesparkontot har påverkat placeringsmarknaden?
2. Tycker du att Finland behövde ett aktiesparkonto?
3. Hurdana fördelar och risker medför kontot?
4. Tycker du aktiesparkontot förbättrar beskattningen på aktieplacerande? Om ja, på vilket sätt?
Individuella faktorer
5. Hurdana typers personer lämpar kontot sig för (hurdan bakgrund har typiska aktiesparkontot öppnare, vem ”dras” till den här typen av konto?)
6. För vilka syften sparar personerna ex. framtid, pension osv.?
7. Hur väl beaktar spararen ekonomiska förluster eller ”motgångar”?
Övriga frågor
8. Finns det annat du vill tillägga om aktiesparkonto?
BILAGA 2 – INFORMERAT SAMTYCKE
Jag är medveten om undersökningens syfte och villkoren för intervjun. Materialet som samlas in via intervjutillfällen används enbart för detta examensarbete och behandlas kon- fidentiellt. Jag är medveten om att deltagandet i intervjun är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta intervjun.
□ Jag deltar i intervjun
□ Jag deltar inte i intervjun
Datum och ort: Underskrift:
