PPRROOFFEESSSSIIOONN && FF RR AA MMSSTTEEGG
PPRROOFFEE SS SSIIOONN && PPRROOGGRREESSSS Y RK ES HÖ GS KO LA N
Att producera en fri dansgrupp genom producentskap
Case: Complete
Kiri Korvenoja
Examensarbete för Yrkeshögskolan Novia (YH)-examen Utbildningsprogrammet för Kulturproducentskap
Helsingfors 2011
EXAMENSARBETE Författare: Kiri Korvenoja
Utbildningsprogram och ort: Kulturproducentskap, Helsingfors Handledare: Leena Björkqvist
Titel: Att utveckla en fri dansgrupp genom producentskap ________________________________________________
Datum 2.5.2011 Sidantal 18 Bilagor 1
____________________________________________________________
Sammanfattning
Genom detta examensarbete som är en fallstudie och ett beställningsarbete av dansgruppen Complete undersöker jag hur en producent kan bidra till utvecklingen av en fri dansgrupp. Complete är en aktiv dansgrupp i Stockholm, varav jag koncenterar min undersökning på fria dansgrupper i Sverige.
Genom undersökningen tar jag fram en handlingsplan vars syfte är att utveckla Completes verksamhet. För att komplettera mina egna erfarenheter som dansproducent och dansare har jag tagit stöd av relevant litteratur och aktuella artiklar. Intervjuer med såväl dansgruppens medlemmar som med erkända dansproducenter har bidragit till största delen av idéerna kring utvecklingen av gruppen.
Det finns ett behov av de tjänster och produkter en fri dansgrupp har att erbjuda, genom detta arbete konkretiseras dessa behov och det tas fram olika lösningar till att såväl mätta, som att ytterligare öka detta behov.
____________________________________________________________
Språk: Svenska
Nyckelord: Dans, Sverige, handlingsplan, utveckling, verksamhet ____________________________________________________________
OPINNÄYTETYÖ Tekijä: Kiri Korvenoja
Koulutusohjelma ja paikkakunta: Kulttuurituotano, Helsinki Ohjaajat: Leena Björkqvist
Nimike: Kuinka kehittää vapaan tanssiryhmän toimintaa tuottajan avulla
________________________________________________
Päivämäärä 2.5.2011 Sivumäärä 18 Liitteet 1 ____________________________________________________________
Tiivistelmä
Tässä opinnäytetyössä tutkitaan kuinka tuottaja voi vaikuttaa vapaan tanssiryhmän toimintaan. Opinnäytetyö on tapaustutkimus, tapauksena tanssiryhmä Complete, joka myös toimii opinnäytetyön tilaajana. Complete on Tukholmassa toimiva tanssiryhmä, minkä takia tutkimus keskittyy Ruotsin vapaisiin tanssiryhmiin.
Tutkimuksen myötä otetaan esille toimintasuunnitelma jonka tarkoitus on kehittää Completen toimintaa. Aiheeseen sopivaa kirjallisuutta sekä ajankohtaisia kirjoituksia käytetään täydentämään kirjoittajan omia kokemuksia sekä tanssituottajana että tanssijana.
Suurin osa ideoista ryhmän kehittämistä varten on tullut haastattelujen myötä.
Haastateltavina on ollut sekä tanssiryhmän jäseniä että tunnettuja tanssituottajia.
Tutkimuksen tulokset osoittavat, että tanssiryhmien tarjoamille tuotteille ja palveluille on olemassa paljon kysyntää. Tässä tutkimuksessa otetaan esille nämä tarpeet sekä se, kuinka niitä kasvatetaan ja pystytään tyydyttämään.
___________________________________________________________
Kieli: Ruotsi Avainsanat: Tanssi, Ruotsi, toimintasuunnitelma, kehitys, toiminta ___________________________________________________________
BACHELOR’S THESIS Author: Kiri Korvenoja
Degree Programme: Arts Management Supervisors: Leena Björkqvist
Title: How to develop the activity of an independent dance company through management
________________________________________________
Date 2.5.2011 Number of pages 18 Appendices 1 ____________________________________________________________
Summary
This thesis, which is a case study of Complete dance company, investigates in which ways a producer can contribute to the development of an independent dance company. Complete is an active dance company in Stockholm, therefore I have narrowed down the study to independent dance companies in Sweden.
Through this study I will create an action plan with the aim to develop the operations of the dance company. Along with my own experience in this specific field as a dance producer and as a dancer, I will use relevant literature and current papers to complete my study. The interviews with the members of the dance company and with noted dance producers have contributed with a significant amount of ideas as of how to develop the dance company.
There is a need of the products and services that can be provided by an independent dance company – through this thesis the needs and different solutions on how to feed, and how to grow, these needs, are presented.
_____________________________________________________________
Language: Swedish
Key words: Dance, Sweden, development, activity
_____________________________________________________________
Innehåll
1 Inledning ... 6
1.1 Målsättning ... 6
1.2 Metod ... 7
1.3 Material ... 7
2 Bakgrund ... 8
2.1 BouncE ... 9
2.2 Complete ... 9
3 Dans som scenkonst ... 10
3.1 Att producera dans ... 11
3.1.1 Fria dansgrupper respektive fria teatergrupper ... 12
3.2 Dansens framtid ... 13
4 Producentens roll i fria dansgrupper ... 13
4.1 Producenten och konstnären ... 14
4.1.1 Producentens roll i Complete ... 15
4.1.2 Organisation och verksamhet i Complete ... 15
4.2 Ansvarsområden ... 17
4.2.1 Marknadsföring och ekonomi ... 17
4.2.2 Finansiärer och sponsorer ... 19
4.2.3 Nätverkan ... 19
5 Completes framtid – visioner ... 20
5.1 Att sätta upp mål – och nå dem ... 21
6 Sammanfattande analys ... 23 Källförteckning
Bilaga
1 Inledning
Av egna erfarenheter har jag märkt att det krävs en producent för att få fram konstnären.
Speciellt konstnärer som nyss börjat jobba på fältet är i stort behov av de tjänster en producent kan erbjuda. Med konstnär avser man en utövare av den skapande konsten, såsom skulptör, målare, musiker, performanceartist, fotograf, filmare etc. (Wikipedia- bidragsgivare 2011a) I mitt arbete kommer jag att koncentrera mig på just detta behov, men avgränsa området till fria dansgrupper i Sverige. Med fria dansgrupper anses dansaren, koreografer eller dansgrupper som inte är bundna till någon kulturinstitution, som t.ex. Dansens Hus, Cullbergballetten m.fl. En fri dansgrupp får oftast dela utrymme och scen med andra aktörer på det fria fältet, såsom cirkusartister, ensemblen och teatergrupper.
I Sverige finns det idag flera aktiva fria dansgrupper. Istället för att generalisera hur fria dansgrupper kan gynnas av en producent har jag valt att koncentrera mig på en dansgrupp.
Genom detta arbete kommer jag att använda streetdansgruppen Complete (se sid. 9) som case och genom dem undersöka hur man som producent kan utveckla den fria dansgruppens verksamhet. Complete fungerar således som beställare av detta arbete, vilket gör detta till en fallstudie. Jag har tidigare arbetat som producent för Complete (praktik, valbara studier hösten 2010) och kommer till stor del att använda mig av mina egna erfarenheter, kunskaper och upplevelser. För att komplettera den kunskap jag besitter kommer jag att använda mig av relevant litteratur samt publikationer. Genom detta arbete vill jag ta fram en utvecklingsplan för Complete, men även utveckla mig själv som producent, med inriktning på dans.
1.1 Målsättning
Att jobba som producent för Complete gav mig mycket, dock kändes det som att det jag kunde ge gruppen borde ha varit mera. Därför vill jag genom detta examensarbete ta fram en utvecklingsplan för gruppen, så att de kan utöka och utveckla sin verksamhet. Målet är att gruppen skall etablera sig i den svenska, och nordiska, dansscenen och att folk skall känna till namnet Complete.
Complete är för tillfället ännu i startgroparna av sin karriär, men de besitter talanger och egenskaper och har en stor potential att komma långt. I utvecklingsplanen, som blir en
mera rutinerad än vad den är idag. Jag vill även konkretisera vilka uppgifter som skall skötas av producenten, samt vilka uppgifter gruppen kan sköta tillsammans.
Examensarbetet skall även bidra till att utveckla mig själv som producent. Jag anser att Complete har stora möjligheter och en ljus framtid framför sig, därför vill jag på bästa sätt utveckla mitt eget producentskap och mina färdigheter för att kunna vara bästa möjliga producent för gruppen.
1.2 Metod
Under mina år som kulturproducentstuderande har jag samlat på mig en hel del erfarenhet av att jobba på fältet. Dessa erfarenheter kommer att spela stor roll i mitt examensarbete.
Jag kommer att avnända mig av egna anteckningar, projektplaner och praktikrapporter för att hänvisa till mina egna erfarenheter. För att komplettera de egna erfarenheterna använder jag mig av relevant litteratur och publikationer inom ämnet. Det finns ett stort utbud av skrifter inom ämnen som berör dans och dansproduktion.
För att få in relevanta och nutida synpunkter och aspekter om dans som scenkonst och dansproduktion använder jag mig även av intrevjuer med aktuella dansaren, koreografer samt producenter.En av nyckelpersonerna jag intervjuat är Annica Sigfridsson, producent för BouncE Streetdancecompany samt före detta producent för Boulevard Teatern i Stockholm. Jag har även intervjuat alla medlemmar i Complete, men använder mig i detta arbete mest av intervjuerna med Otto Blücker samt Edin Jusuframic. Eftersom största delen av de intrevjuade personerna är bosatta i Sverige är intervjuerna till största del gjord via telefon eller per e-mail. Intervjun med Annica Sigfridsson är dock gjord personligen.
1.3 Material
För att undersökningen i arbetet skall bli så relevant och riktigt som möjligt tar jag stöd av en hel del litteratur. Min viktigaste källa under hela den här processen har varit Managing Dance – Current issues and future strategies av Linda Jasper och Jeanette Siddall (1999 Northcote House Publishers Ltd). Boken är relevant i mitt arbete eftersom den berättar om dansproduktion från många olika synvinklar. I boken har det intervjuats dansaren, koreografer och producenter, allt för att ge en så rättvis inblick i dansproducentens vardag och roll som möjligt. I boken tas även upp viktiga aspekter som växelverkan producenter och koreografer/dansaren i mellan, ett ämne jag känner igen mig själv i.
För att komma fram till skillnader och olikheter olika konstformer i mellan har jag tagit hjälp av Teatterituottajan opas av Jukka Hytti (2005 Like). Innehållet i boken är relevant för arbetet eftersom jag vill upplysa skillnaderna mellan fria dansgrupper respektiva fria teatergrupper. Många saker påminner om varandra då det är fråga om dansproduktion respektiva teaterproduktion, jag vill dock upplysa vilka skillnader det finns och vad dessa två konstformer kan lära av varandra. Andra dansrelaterade källor jag anävnt mig av är bl.a.), Moving Minds – a network of talent av Jan Middendorp (1999 Amsterdam) samt Dansens historia av Margo Wahlström (1979 Studentlitteratur).
Marknadsföring hör till en av producentens viktigaste uppgifter. I dessa fall har jag användt mig av bl.a. PR-handboken av Bernd Schmitz (2009 Redaktionen) för relevanta begrepp och konkreta tips på hur man sköter PR för sitt företag. Jag har även användt mig av Mediababe – nio steg till framgång med hjälp av media av Jaqueline Kothbauer (2010, Kalla Kulor förlag) för en inblick i hur man skapar sitt eget varumärke och hur man marknadsför detta genom media och sociala medier.
Detta examensarbete är uppbyggt enligt följande: efter inledningen följer en bakgrundsbeskrivning om hur jag kommit in på ämnet dansproduktion. Kapitlet är relevant för läsaren eftersom själva examensarbetet utgår från mitt arbete med streetdansgruppen Complete. I följande kapitel introducerar jag läsaren till dans som scenkonst och dansproduktion. Jag upplyser även läsaren om skillnader mellan fira dansgrupper och fria teatergrupper, då det senare nämnda brukar vara mera bekant för allmänheten. Påföljande kapitel, producentens roll i fria dansgrupper, utgör själva stommen för mitt examensarbete. I detta kapitel går jag in på djupet med vad det innebär att vara dansproducent och jag går även in på själva caset, Complete. I kapitlet presenteras även producentens viktigaste ansvarsområden och arbetsmetoder. Senare följer mål och framtidsvisioner för casegruppen Complete, samt den färdiga utvecklingsplanen som bilaga. Examensarbetet avslutas med en sammanfattande analys.
2 Bakgrund
Dans har alltid varit en del av mitt liv. Det började med balletlektioner som femåring, och det som till början varit en hobby utvecklades till en livstil och yrke. Tyvärr är ju livet inte en dans på rosor, och jag tvingades ge upp mitt älskade dansande pga en skada. Dock var jag inte redo att helt och hållet utesluta dansen från mitt liv, så jag sökte upp nya vägar och
vinklar till dansen. På detta vis kom jag i kontakt med Annica Sigfridsson, producent för BouncE streetdance company.
2.1 BouncE
BouncE grundades år 1997 av Sveriges bästa streetdansaren. Gruppen samlades för att utbyta kunskap med varandra och för att tillsammans skapa överraskande och innovativa shower. Tack vare BouncE har streetdansen i Sverige idag fått en plats på scen. BouncE består idag av sju dansaren; Alvaro Aguilera, Daniel Dalmo, Joe Jobe, Filmon Michael, Fredrik ”Benke” Rydman, Ambra Succi och Jennie Widegren, och har genom året samlat på sig en stor publik och producerat flera shower. Dessa shower har turnerat runt hela Europa.
Våren 2010 fick jag en praktikplats hos BouncE och möjligheten till att vara med om att skapa The Last BouncE – dansgruppens avskedsföreställningar på Ericsson Globe, Stockholm. The Last BouncE gick av stapeln 23-25 april 2010. Under dessa dagar uppvisades den 2,5h långa föreställningen fem gånger, och sågs sammanlagt av en publik på 54 939 personer.
2.2 Complete
Genom mitt arbete kring The Last Bounce kom jag i kontakt med en annan dansgrupp, Complete.
Complete grundades år 2008 av dansarna Mario Perez Amigo, Dawid Bienkowski, Otto Blücker, Daniel Dahlman, Edin Jusuframic och Merdean Munez. Gruppens huvudsakliga dansstil är streetdans, men de olika medlemmarna besitter även kunskaper från andra dansstilar. Tillsammans tar de lärdom av varandras kunskaper och på ett innovativt och inspirerande sätt sprider dedansens budskap och glädje. Gruppens syfte är att utveckla den svenska dansscenen och nå ut till en bred publik som innefattar alla målgrupper både nationellt och internationellt. Medlemmarna har tidigare jobbat med produktioner så som West Side Story, Ladies Night, Gökboet(BouncE), The Last BouncE mfl. När jag kom i kontakt med Complete befann gruppen sig i ett skede där de behövde hjälp av en producent. Professionel dans är en komplex och riskfylld industri med en relativt liten marknad, vilket kräver en sofistiserad arbetsmetod. De flesta artister, oberoende gruppens storlek eller vilken dansstil de idkar, har insett att de behöver hjälp av en producent i deras jobb. (Jasper & Siddal 1999, s. 6; 27). Complete var i startgroparna med att sätta upp en
egen komponerad föreställning och en producent behövdes för att för att dirigera och delegera uppgifterna, samt för att sköta marknadsföringen och kontakten med de olika aktörerna som var inblandade i projektet.
Föreställningen, som fick namnet Scen ankomst spelades på Boulevardteatern i Stockholm under perioden 18-19 november 2010. Scen ankomst uppvisades två gånger och under dessa dagar såg en publik på 330 personer föreställningen. Processen med att sätta upp en föreställning och för första gången vara producent istället för produktionsassistent var enormt givande. Att producera en föreställning är det mest effektiva sättet att lära sig teaterproduktion på (Middendorp 1999, s. 44). Under min tid med Complete, efter min tid med framgångsrika BouncE, började jag fundera på vilka vägar man ska gå för att lyckas utveckla sin verksamhet och nå en sådan magnifik framgång som BouncE.
Bild 1: Pressbild, Complete
3 Dans som scenkonst
Varje konstart har sin specialitet, beroende på konstnären finns olika behov (Sigfridsson 2011). Det var inte förrän nyligen som dansen skildes åt från att ha varit en religiös ritual till något som tillhör alla (Brewster & Borughton 2006, s. 14). I början av 1900-talet existerade dans endast som en diskret teatralisk aktivitet. Vissa teatrar hade dock sina egna balletkompanier, men deras uppträdanden framstod endast som en del av ett blandat program. Som en del av det blandade programmet fanns det inget behov för specifika dansorganisationer eller för att attrahera en viss sorts publik (Jasper & Siddall 1999, sid.
6). Balletten som vi känner till den idag härstammar från 1500-talets Italien, innan detta räknades balletten endast till adelns sociala nöjen istället för en dramatisk företeelse eller en seriös konst för den professionella scenen (Wahlström. 1979, s. 28-29.) Ett av de äldsta fridanskompanierna i världen är The Martha Graham Dance Company. Gruppen gjorde sitt första framträdande 1926, gruppen bestod då av fyra dansaren, enbart kvinnor
(Wahlström. 1979, s. 98). The Martha Graham Dance Company är aktivt ännu i nuläget, för tillfället med 20 dansaren av båda könen.
3.1 Att producera dans
Man kunde kanske tro att dansproduktion är något som begränsas till de som besitter kunskap och kunnande inom dansandet, men så är inte fallet. Självklart finns det fördelar i att en dansare är dansproducent – man befinner sig redan i fältet, man känner till begrepp och sätt att jobba på och har redan ett brett kontaktnät. Detta är dock inte en nödvändighet för att kunna producera dans (Sigfridsson 2011). Enligt Sigfridsson är största förutsättningarna bra fantasi samt ett intresse för att lösa problem.
För att klara av uppgifterna som följer av att producera dans bör producenten besitta följande egenskaper och kunskaper (Jasper & Siddall, s. 43)
• Respektera individuella koreografers olika behov
• Tillåta koreografen förverkliga sina artistiska visioner genom att stödja konsten
• Uppehålla god kommunikation mellan koreografen och producenten
• Ta till hänsyn både koreografens och producentens karriärsutveckling
• Att nogrannt men selektivt lära sig från andra producenter och konstformer.
Dansgrupperna har ett skrikande behov efter producenter, dock är det endast ett fåtal grupper som jobbar med en anställd producent. Detta beror till stor del på att dansarna är rädda för att ta in hjälp utifrån pga kostnader. Dansgrupperna borde ta steget ut och kontakta producenterna för att se vad man kan komma fram till (Blücker 2011).
Dansgruppernas stora behov av producenter bottnar sig i att dans är väldigt fysiskt krävande.
”Just som dansare är det viktigt att kunna hålla igång och träna varje dag för att kroppen skall vara i bästa möjliga skick. Om inte vi har tid att träna varje dag sjunker kvaliteten på det konstnärliga arbetet. För att bli bästa möjliga dansare måste man tänja på de fysiska gränserna, vilket är väldigt tidskrävande” (Blücker, personlig kommunikation 2011).
En dansgrupp som får lägga mera tid på det kreativa än det administrativa utvecklas snabbare och kan leverera med mera färdiga produkter.
3.1.1 Fria dansgrupper respektive fria teatergrupper
Då det kommer till producerande inom de fria fältet finns det mycket som liknar varandra (se figur 1). Grunden för en produktion inom det fria fältet är oftast likadant, det är själva konstformens specifikationer och behov som ger sin speciella prägel åt produktionen. De administrativa uppgifterna hos dessa fria grupper bottnar sig på samma grunder. I stort sett sköts ekonomin och marknadsföringen på samma sätt, men när det kommer till budgetering märker man tydligt vissa skillnader.
Vad man bör tänka på när man gör upp budget för dansproduktion är att dans är en fysisk konstform, således måste man tänka på att budgetera för naprapater, fysioterapeutter, rehabilitering etc. Att det krävs ett speciellt utrymme för att öva in en dansproduktion går utan att säga. Teatergrupper kan öva sina repliker i nästan vilket utrymme som helst, medan en dansproduktion oftast kräver en uppvärmd sal med speglar och ljudanläggning (Sigfridsson, personlig kommunikation 2011).
Figur 1: Dans-‐ och teaterproduktion har gemensamma ämnen
I ovannämnda stycke togs skillnaderna produktioner emellan upp. De färdigheter en producent skall besitta, oberoende om den jobbar med en fri dansgrupp eller fri teatergrupp är långt de samma. I båda fallen jobbar producenten tätt tillsammans med gruppens koreograf respektive regissör. En växelverkan dessa två emellan är viktig, mera om ämnet i kapitel fyra (sid. X). En annan gemensam nämnare är att producenten har många olika roller, oberoende den fria konstformen. Enligt Jukka Hytti (2005, s. 18-19) är producenten den som kan jämföras med arbetsgivaren, den som representar gruppen och är ett ansikte utåt. Producenten skall vara expert på det egna området inom media och agera samarbetspartner med redaktören. Producenten skall även besitta en förmåga att delegera och övervaka; att själv kunna göra beslut om när uppgifterna bör göras på egen hand eller när det finns behov till att delegera. Av mina egna erfarenheter som produktionsassistent
för BouncE och producent för Complete kan jag enbart hålla med Hytti. En producent, oberoende för vilken fri konstgrupp den jobbar för, skall kunna växla mellan flera olika roller och arbetsuppgifter och samtidigt för att lyckas med de olika delområden som berör en produktion.
Under de senaste 10 åren har dans fått mera synlighet än teater. Dansen har fått mera stöd och mera ekonomiska villkor. Mycket av detta har skett på teaterns bekostnad.
Konkurrensen om publiken och pengarna finns ändå alltid kvar mellan fria dansgrupper och fria teatergrupper. Inom dansvärlden råder en större samhörighet och ett bättre samarbete än inom teatervärlden. Teaterfolket är mera åtskillda vilket kan bidra till att teaterkonsten anses vara mera splittrad än danskonsten (Sigfridsson, personlig kommunikation 2011).
3.2 Dansens framtid
BouncE lämnade efter sig ett stort sug efter kommersiella och kreativa dansgrupper.
Således ser framtiden för danskonst, och speciellt streetdans, ljus ut för dansgrupper i Sverige. BouncE har inspirerat dansaren runtom landet att stiga fram och att marknadsföra sig, vilket leder till att konkurrensen blir relativt stor om mediautrymmen, scener, bidrag, utrymmen m.m. För att lyckas som dansgrupp måste man ha en stark konstnärlig talang och nivå. Man måste ha en idé om det man vill göra, en tanke bakom produktionen. Att i perioder enbart koncentrera sig på sin dansgrupp är en av nycklarna till framgång (Sigfridsson, personlig kommunikation 2011).
För en producent gäller det att se möjligheterna innan de finns, och att kunna förutse situationer. Genom att besitta dessa egenskaper bidrar man till en ljus och framgångsrik framtid för sin dansgrupp.
4 Producentens roll i fria dansgrupper
Som det nämndes i det förra kapitlet, har en producent inte bara en roll. En av producentens viktigaste egenskaper är att kunna besitta många roller, och att snabbt kunna växla mellan dessa roller. I detta kapitel går jag närmare in på vad som förväntas av en producent i en fri dansgrupp, hur producenten och konstnären jobbar tillsammans, samt de viktigaste ansvarsområden en producent har.
I och med att jag själv har en bakgrund som dansare har det varit lätt för mig att sätta mig in i rollen som producent hos en fri dansgrupp. Som jag nämnt tidigare kräver dansproduktion en del specialarrangemang i och med att det är en fysisk konstform som det arbetas med. När man arbetar med artister är det viktigt att man förstår sig på deras motgångar och framgångar.Det optimala är om producenten har någon form av artistvana eller erfarenhet av att stå på scen – då kan producenten bättre sätta in sig i den pressen som dansarna hanskas med. Tar man in en producent från den kommerciella sektorn leder det i många fall till problem då producenten inte förstår sig på vad det innebär med att vara artist (Jasper & Siddall 1999, s. 35). Det är viktigt att producenten finns till för gruppen inte bara som en person som sköter de administrativa uppgifterna och som organisatör, utan även som en stödpelare, omsorgs-‐ och ansvarstagare och vän.
4.1 Producenten och konstnären
Både Hytti (2005, s. 35) och Jasper & Siddall (1999, s. 35) är överrens om att producenten bör ha kunskap inom konstformen som jobbas med för att produktionen skall bli lyckad. Det är viktigt att producenten och konstnären befinner sig på samma våglängd och att de talar samma språk och förstår varandras termer. Att ha erfarnehet av dans, antingen som producent, koreograf eller dansare är en rikedom man har nytta av som dansproducent. Då alla parter förstår varanda bidrar det till en stabil utveckling för både individerna i gruppen såsom för producenten. Att vara bekant med en dansares vardag skänker trygghet och ökar tilliten i gruppen;
dansarna känner att de kan vara ärliga och öppna med producenten och vice versa.
Då man har intervjuat dansaren om de viktigaste egenskaperna en producent bör besitta kom det oftast fram ’empati’, ’sympati’, ’förståelse’, ’uppskattning’ och ’tillit’
(Jasper & Siddall 1999, s. 34).
Som det nämndes i tidigare kapitlet är producenten konstnärens främsta arbetspartner. För att arbetet mellan producenten och konstnären ska bära frukt krävs det att förhållandet mellan dessa två är på en personlig och social nivå. Om det finns en kontinuerlig kommunikation mellan konstnären och producenten finns det inte mycket som kan gå fel, medan motsatsen däremot kan leda till misslyckande. I misslyckade projekt är den vanligaste orsaken brist på kommunikation (Jasper &
Siddall 1999, s. 34)
4.1.1 Producentens roll i Complete
Innan Complete fick möjlighet att arbeta med en producent gick en stor del av tiden till att sköta de administrativa uppgifterna och till att delegera vem av gruppmedlemmarna skulle göra vad (se figur 2). Uppgifter som marknadsföring, budgetering, schemaläggning, uppdatering av hemsidan, sociala medier etc låg på dansarnas ansvar (Jusuframic, personlig kommunikation 2011). Då man har höga ambitioner som Compelte; att kunna livnära sig själv på dansandet, krävs det en producent som sköter de alldagliga sysslorna så att dansarna kan koncentrera sig på att forma produkten som sedan bidrar till lön och mat på bordet (Blücker, personlig kommunikation 2011). Producenten har en stor roll i att motivera gruppen till att ge sitt yttersta och i att utnyttja motivationen till det fullaste (Armstrong 2004, s. 203).
Figur 2: Hur uppdelningen av uppgifter sett ut i Complete samt vilka uppgifter kunde skötas av producent.
4.1.2 Organisation och verksamhet i Complete
Då jag först började som Completes producent var gruppmedlemmarna så vana med att sköta de flesta sysslor själva att det till en början var svårt för dem att släppa taget om uppgifter de var vana med. I och med att tilliten mellan producenten och dansarna växte delegerades smånigom flera uppgifter åt producenten. Viktig är dock att producenten är initiativtagande och inte sittere och väntar på att uppgifter skall trilla in.
I Complete finns flera olika talanger inom konst och media. Gruppen är unik med kännedom inom grafisk formgivning, musikeditering och komposition, juridik, tv-‐
branschen etc. Med en dylik komposition finns det inget tak för idéer och utvecklingsmöjligheter. Utmaningen i att vägleda en grupp på sex individer ligger i alla de olika åsikterna som kommer fram under t.ex. produktionsmöten. Gruppen är demokratisk i grunden, dvs alla har lika stor rätt till att påverka och få sin åsikt hörd.
Dock borde gruppen utveckla en mötesstrategi och komma upp med ett fungerande sätt till att göra beslut på. Lätt händer det att samma ärende diskuteras om och om igen utan att man kommit till ett konkret beslut under ett mötes lopp. Det kan tyckas att det i sådana fall är producentens uppgift att komma med alternativa lösningar och hjälpa till i beslutfattningsprocessen, men i alla ärenden har inte en prodcuent talesrätt (då det kommer till t.ex rekvisita, scenografi, musikval etc). I dessa fall är producentens uppgift att se till att beslutet som fattas är rättvist och tar hänsyn till alla parter.
Man kan inte påpeka för många gånger att kommunikation är a och o då det kommer till arbetande inom en grupp. Oftas fungerar kommunikationen inom gruppen bra, men tar man sedan in en prodcuent eller annan utomstående arbetskraft händer det lätt att gruppen glömmer att kommunicera med denna person. Jag har själv varit med om detta, att gruppens kommunikation fungerar inom gruppen men informationen når inte ut till alla inblandade. Dock har jag inte märkt detta problem hos Complete.
De har lärt sig från början att framgången ligger bakom en god kommunikation och att många problem kan undvikas tack vare detta.
I de flesta grupper, hur demokratiska och jämställda de än är, kan man uppfatta en viss hierarki. En hierarki visualiseras ofta som en pyramid eller en triangel, där personen som befinner sig överst i pyramiden bestämmer över de övriga i pyramiden. De som befinner sig under den översta svarar alltså till denne (Wikipedia bidragsgivare 2011b). I Complete kan man ana en viss sorts hierarki, speciellt då det kommer till producentens arbete och vem producenten svarar till inom själva gruppen (se figur 3).
Figur 3: Hierarkin i Complete
4.2 Ansvarsområden
Producentens färidgheter är många, vilket har kommit upp i de tidigare kapitlen.
Ansvarsområden och färdigheter stöder varandra, och ansvarsområden finns säkert lika många som producentens olika roller; varje roll innebär ett nytt ansvarsområde.
Närmast ska jag gå in på några av de viktigaste ansvarsområden som en producent har.
4.2.1 Marknadsföring och ekonomi
De flesta av oss kan säkert med handen på hjärtat säga att anledningen till att man jobbar med det man gör är för att förtjäna sitt levebröd. Tyvärr jobbar alla inte idag med sitt drömyrke, utan med det som täcker utgifterna. Min dröm är att kunna levnära mig på producentskap medan Completes dröm är att kunna levnära sig på sitt dansande. Genom att kombinera våra drömmar och våra kunnanden, kan vi en dag nå upp till dessa mål.
Complete är ett handelsbolag, vilket är en bolagsform endast känd i Sverige. I Finland kunde detta jämföras med ett ’öppet bolag’. Ett handelsbolag drivs av två eller flera delägaren, även kallade bolagsmän. I ett handelsbolag är bolagsmännen personligen ansvariga för företagets avtal och skulder (Wikipedia bidragsgivare 2011c).
Så gott som all marknadsföring i Complete sker via sociala medier. Sociala medier är dagens svar på synlighet genom reklam. Detta beror främst på att modern digital
teknik gjort det billigt att både producera och distributera. Att nå ut till tittare, läsare, lyssnare och besökare sker lätt via mediekanaler såsom Facebook, Twitter, YouTube och bloggar. Trots att sociala medier är på tapeten idag, skall man inte undervärdera tyngden av starka varumärken såsom TV, radio, dagspress eller tidskrifter.
Marknadsföring via dessa kanaler bidrar till en snabb tillväxt av det personliga varumärket. Alla har dock inte råd att visa sig i TV, då TV är den dyraste formen av media att producera (Kothbauer 2010 s. 51-‐52).
När man väl uppmärksammats av media gäller det att utnyttja situationen till max.
Att enbart koncentera sig på den median man blivit uppmärksammad av bär inte långt. Vet man t.ex att man kommer att synas i TV gäller det att marknadsföra detta via t.ex. sitt Facebook-‐ eller Twitterkonto så att så många som möjligt är medvetna om framträdandet (se bild 2). Har man chansen att i TV:n hänvisa till sina mediekanaler bidrar man till att en våg besökaren uppmärksammar gruppen. Som Jaqueline Kothbauer uttrycker sig: ”För att maximera värdet av att synas i tv bör du helst kombinera det med att synas i andra medier” (Kothbauer 2010 s. 52) En fungerande modell för marknadsföring är den så kallade AIDA-‐modellen (se figur 4).
Figur 4: Aida-‐modellen, taget ur Mediababe – nio steg till framgång med hjälp av media av Jacqueline Kothbauer. Kalla kulor förlag 2010
Marknadsföring och ekonomi går oftast hand i hand. Det är oftast en produkt man marknadsför, och inte en grupp för sig. Att ta fram en eftertraktad produkt, innan konsumenten vet att den vill ha produkten, är en väg till framgång och god ekonomi.
De flesta tillställningars, evenemangs, eller föreställningars primära mål är ekonomiska. Målet för tillställningen sätt oftast redan vid budgeteringsskedet. De ekonomiska målen delas oftast in i direkta-‐ och indirekta mål. Med direkta mål menas en tillställning som med en gång bidrar till en ekonomisk tillväxt för organisatören.
Exempel på sådana tillställnigar är t.ex. försäljningstillfällen, lotterier etc. Med direkta
mål anses tillställningar som bidrar till en långsiktig ökning av ekonomin (Kauhanen m.fl. 2002, sid. 45).
Bild 2: Complete marknadsför sitt deltagande i Talang på TV4 via bl.a sitt Facebook-‐konto
4.2.2 Finansiärer och sponsorer
När man börjar med en verksamhet har man sällan en god ekonomi från början. För att kunna förverkliga sina visioner och idéer krävs det ofta finansiärer eller sponsorer för att få sin ekonomin i rullning. Emilia Staudinger, grundaren bakom bl.a.
webbutiken INTIMI (säljare av underkläder för kvinnor) berättar om hur man gör sig attraktiv för sponsorer.
”Man måste kunna framföra en god marknadsföringsplan för sponsorerna och diskutera samarbetet grundligt” säger Staudinger. ”Det är viktigt att produkten eller tjänsten som sponsoren bidrar med får mycket synlighet. Speciellt tacksamt är det om företagets logga är synlig i samband med den sponsorerade gruppen/personen” .(Staudinger, personlig kommunikation 2011).
Det är större sannolikhet att hitta sponsorer som har någon anknytning till din verksamhet. T.ex. vore webbbutiken INTIMI inte den ideala samarbetspartnern då det kommer till Complete – en dansgrupp på sex män. Däremot kunde potentiella sponsorer vara sportmärken, energidrycker, kläder, och t.ex. gym.
4.2.3 Nätverkan
När man har sitt på det klara med marknadsföring, ekonomi, sponsorer och finansiärer gäller det att gå ut med sin produkt och komma i kontakt med likasinnade.
Genom nätverkande kan man träffa personer i samma situation som en själv, man kan växla idéer och knyta kontakter. De sociala medierna har gjort det lätt för
nätverkandet i och med att man på nätet kan samla grupper av människor med samma intressen. Nätverkan handlar inte enbart om att träffa likasinnade människor, utan även om goda sociala färdigheter. Det gäller att kunna umgås med folk på en personlig nivå för att utveckla gynsamma relationer.
Vem som helst kan utveckla sitt kontaktnät genom att aktivt gå på tillställningar, föreläsningar, seminarier, föreställningar, event etc inom sitt eget verksamhetsområde. När man väl har sitt kontaktnät gäller det att hålla fast vid sina kontakter (Sigfridsson, personlig kommunikation 2011).
5 Completes framtid – visioner
Complete önskar framgång av sin framtid. Att kunna leva på sin kreativitet och sin talang är något de suktar efter. Men att konkretisera dessa önskemål kräver arbete. Bara för att man har en dansgrupp som erbjuder tjänster som föreställningar, workshopar, undervisning och underhållning betyder inte att konsumenten vet om ens existens. För att Complete skall kunna nå sina mål och uppfylla sina drömmar krävs det ett behov av de produkter Complete erbjuder. För tillfället finns det mera dansgrupper som erbjuder sina tjänster än vad marknaden behöver. Det gäller alltså att utmärka sig själv och först få uppmärksamhet av allmänheten och av median.
Det krävs mera än talang för att få ut sina produkter på marknaden och för att kunna livnära sig på det man gör. Visst bidrar det till att man lättare når framgång om man är bra på det man gör, men först och främst måste det skapas ett behov, en önskan, för produkten man marknadsför. I Completes fall är det olika typer av dansföreställningar, shower, undervisningstillfällen och workshopar.
Figur: Visualisering av Completes visioner
5.1 Att sätta upp mål – och nå dem
Som jag nämnde i ett tidigare skede, ligger BouncE framgång bakom hängivet arbete. Att under perioder enbart koncentrera sig på sitt eget arbete och samarbete gör att utvecklingen aldrig stannar utan går framåt samtidigt som verksamheten expanderar och utvidgas (Sigfridsson, personlig kommunikation 2011). Detta är inte alltid den mest luktrativa lösningen ekonomiskt sett, men för att nå sina mål måste man oftast uppoffra någonting.
Complete önskar att bli en erkänd grupp och att man i framtiden skall känna igen namnet Complete och vad de står för. Complete vill skilja sig från andra dansgrupper genom att uppvisa hårt arbete och strålande talang, men samtidigt vill de inte tas som en självklarhet utan uppskattning.
En självklarhet för Complete, som professionella dansaren, är att de skall få lön för de jobb de gör, och att kunna leva på sitt dansande. Detta är idag ett problem i det dansande Sverige, där eleverna oftast får jobben som är ämnade för proffsen – för att eleverna ställer upp gratis gentemot upplevelsen och scenvanan (Söderling, 2011). Detta är kontroversiellt då de utexaminerade dansarna kommer ut på marknaden och blir utan jobb, för alla jobben går till elever. Fortsätter utvecklingen att gå åt detta håll innebär det en sänkt nivå på danskonsten, vilket är något Complete vill motarbeta (Blücker, personlig kommunikation 2011). Genom att erbjuda genomtänkta och inövade shower och föreställningar kan Complete motverka denna utveckling och bidra till att kvaliteten på den proffessionella dansen i Sverige hålls på den nivå den är nu, och till dess utveckling. Kunden skall få valuta för pengarna och en upplevelse de inte glömmer i första taget.
För att Complete skall kunna nå detta mål – att bidra till utvecklingen av den svenska danskonsten, behöver de en producent som, tidigare nämnt, sköter de administrativa uppgifterna så att dansarna kan koncentera sig på skapandet. Completes viktigaste mål är således att utveckla sitt eget kunnande inom dansen och att föra vidare dessa kunskaper.
Detta kommer inte att lyckas utan en producent, för i och med att gruppen utvecklas och får mera publicitet kommer det även in mera jobb. Utan producent hamnar gruppen i ett ekorrhjul (se figur 5).
För att ta sig loss från dette ekorrhjul behöver man lägga in en producent i hjulet. Således dirigeras de administrativa uppgifterna som kommer med jobb etc till producenten, och gruppen kan fortsätta på att repetera och att skapa flera produkter som sedan leder till flera jobb. Här passar det gamla talesättet ”jobb föder jobb” in.
För att Complete skall kunna uppnå sitt mest krävande mål; att bidra till utvecklingen av dans som konstform i Sverige och att utveckla och föra den framåt krväs det att de två övriga målen är nådda. Som jag nämnt tidigare utvecklas inte dansen om andra uppgifter tar mera tid än dansandet och skapandet, därför behövs en producent vid sidan om. Men en producent kommer sällan gratis, därför måste gruppen först ha en fungerande ekonomi för att kunna anlita en producent. Man kan alltså visualisera målen på följande sätt (se figur 6):
Figur 5: Complete fastnar i ett ekkorhjul utan möjlighet till utveckling utan producent
Figur 6: Bollarna symboliserar kugghjul – för att utvecklingen skall gå framåt måste alla delar röra på sig
Se utvecklingsplan (bilaga 1) för ingående beskrivning på hur utvecklingen skulle se ut i Completes fall.
6 Sammanfattande analys
Dansen som scenkonst befinner sig idag i en brytningspunkt. Det finns alla förutsättningar för att utveckla dansen som scenkonst och göra det till en offentligt konstform som alla kan ta del av. För att denna utveckling skall ske krävs det dock av dagens fria dansgrupper att ta steget utåt och öppna sig för de lösningar och tjänster en producent kunde erbjuda. Det finns ett litet behov och ett intresse hos konsumenten och publiken gentemot dans, i alla dess former. Detta behov kan lätt väckas till liv och göras större i och med att man erbjuder mera dansrelaterade tjänster, produkter, föreställningar och tillställningar. Allting finns där; utrymmet, scenen, publiken och pengarna, det gäller bara för en dansgrupp att våga ta steget ut och erbjuda en färdig produkt.
I och med att dansens historia sträcker sig långt bakåt i tiden och alltid har funnits med, vare sig som konstform eller som religiös ritual, kommer inte dansen heller att försvinna.
Det blir allt vanligare att dans är ett sätt att uttrycka sig på, vilket leder till att dansen, som konst-, terapi, eller rent utav sportform får mera utrymme i median och i samhället. Då dans, främst som scenkonst, får en växande plats i median och i det offentliga rummet stiger kraven danskonsten. För att en dansgrupp skall kunna utvecklas och få utlopp för sina kreativa sidor krävs det en producent. Då en dansgrupp jobbar med en producent kan dansarna koncentera sig på det de är bäst på och således producera danskonst i dess bästa form. Man kan således påstå att enbart en producents inverkan på en dansgrupp bidrar stort till dess utveckling, då det blir struktur på arbetet och rutiner skapas.
För att samarbetet mellan producenten och konstnären ska ske så smidigt som möjligt är det önskvärt att producenten har någon form av scenvana. Detta är inte obligatoriskt, men i framtiden kommer det att vara en uppskattad egenskap hos producenter inom det fria fältet, vare sig det handlar om teater eller dans.
Källförteckning
Armstrong, M. (2004). How to be an even better manager. Norfolk: Biddles Ltd.
Blücker, O. (2011). Personlig intervju vid flera tillfällen.
Brewster, B. & Broughton, F. (2006). Last night a DJ saved my life – The history of the disc jockey. London: Headline book publishing.
Hytti, J. (2005). Teatterituottajan opas. Helsingfors: Like.
Jasper, L. & Siddall, J. (1999). Managing Dance – Current issues and future strategies.
Devon: Northcote House Publishers Ltd.
Jusuframic, E. (2011). Personlig intervju vid flera tillfällen.
Kauhanen, J., Juurakka, A. & Kauhanen, V. (2002). Yleisötapahtuman suunnittelu ja toteutus. Vanda: WSOY.
Kothbauer, J. (2010). Mediababe – nio steg till framgång med hjälp av media.
Stockholm: Kalla Kulor förlag
Middendorp, J. (1999). Moving minds – a network of talent. Amsterdam: Moving minds for the performing arts.
Sigfridsson, A. (2011). Personlig intervju vid flera tillfällen.
Staudinger, E. (2011). Personlig intervju.
Söderling, F. (2011, 1 mars). Danselver tar proffsens jobb. Dagens Nyheter.
http://www.dn.se/kultur-‐noje/scen/danselever-‐tar-‐proffsens-‐jobb (hämtat 1.3.2011)
Wahlström, M. (1979). Dansens historia. Lund: Studentlitteratur.
Wikipedia, bidragsgivare 2011a
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstn%C3%A4r (hämtat 27.2.2011)
Wikipedia, bidragsgivare 2011b
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hierarki (hämtat 11.04.2011)
Wikipedia, bidragsgivare 2011c
http://sv.wikipedia.org/wiki/Handelsbolag (hämtat 12.04.2011)
Bilaga
Utvecklingsplan: Complete Mål:
1. Starkt varumärke, hur öka kännedom om Complete?
2. Stabil, växande ekonomi, att ha Complete som enda inkomstkälla 3. Utveckling av dans som konstform, bibehålla kvaliteten på skapandet
Metod:
- AIDA-modellen
- Göra sig attraktiv för sponsorer samt finansiärer - Utbilda dansarna genom workshops, dansklasser, etc.
Complete får som bäst en stor del synlighet tack vare sin medverkan i TV4:s satsning Talang 2011. För att behålla tittarnas och konsumenternas intresse uppe borde man vinkla in andra saker som Complete håller på med. Dansgrupper finns det idag flera av och alla tävlar om samma uppmärksamhet och rum i media. Därför borde Complete nischa sig så att de står ut bland konkurrenterna. Genom att följa AIDA-modellen steg för steg når man fram till resultat.
Konkreta exempel på hur Complete kunde utnyttja AIDA-modellen
Attention: Complete är unik i sin sammansättning i och med att gruppens medlemmar har rötter från flera olika länder och härstammar från olika kulturer. Dagens samhälle i Sverige ser likadant ut. Genom att ordna välgörenhetsevenemang i form av workshops för nyinflyttade utlänningar i Sverige skulle medians intresse väckas och folk skulle bli nyfikna på Complete. Complete skulle kunna utnyttja det fakta att de är bekanta med många olika kulturer och således hjälpa ungdomar som är nya i Sverige att anpassa sig till det nya samället. Trots allt behöver man inte prata ett gemensamt språk för att kunna dansa – dansen pratar för sig själv.
Via sociala medier såsom Facebook och Twitter, samt genom affischering och tips i lokala tidskrifter skulle Complete sprida budskapet om sin välgörenhetsworkshop. Som dansgrupp skulle Complete stå ut i mängden som gör något så osjälviskt för människor i nöd. Detta skulle väcka medians och nyheternas intresse och Complete skulle få positiv synlighet.
Interest: Genom nyheterna om Completes välgörenhetsprojekt väcks intresset hos konsumenterna och publiken om denna grupp. Detta leder till ökad trafik på mediekanalerna acossierade med Complete samt en ökad nyfikenhet om gruppen. ”Vad gör gruppen för övrigt? Vilka tjänster bidrar de med? Vilka produkter kan de åstadkomma?”. Det skapas ett växande intresse för Complete som dansgrupp, som företag och som leverantör av tjänster. I dessa sammanhang kommer även sponsorer in i bilden – de får nos om Complete och idén till ett samarbete där Complete förmedlar sponsorens produkter eller tjänster till konsumenten tar form.
Desire: Genom nyheterna om Complete och Completes verksamhet väcks en önskan hos motpartern. Det kan t.ex. handla om ett företag som vill ha en programpunkt på en årsfest, eller en sponsor som söker nya kanaler för att nå ut till konsumenter. Dylika uppdrag gör Complete mot en ersättning, och får således sin ekonomi i rullning. Genom att Complete poängterar sina kunnanden i olika sammanhang och har en tydlig, lättläst och fungerande hemsida blir det lättare för konsumenten eller sponsorn att ta kontakt med gruppen.
Således kan konsumenten/sponsorn få fram sin önskan gällande produkter eller tjänster till Complete och Complete kan skrida till verket.
Action: Konsumenten/sponsoren sätter in sin beställning hos Complete och Complete börjar forma på produkten eller tjänsten i fråga. Medan Complete jobbar på produkten sköter producenten det administrativa arbetet gällande uppgiften. Sådana uppgifter är t.ex.
handhållande av kontrakt, kontakt med beställaren och skrivning av fakturor. I detta slutgiltiga skede på AIDA-modellen måste även producenten vara alert och redan fundera på nästa nya produkt/projekt som kunde lyftas fram genom AIDA-modellen.
Genom att använda sig av AIDA-modellen uppnår Complete de två första målen. Det är inte förrän de målen är uppnådda som Complete kan börja jobba på det tredje målet – att utveckla dans som konstform och att bibehålla kvaliteten på skapandet.. Genom ihärdigt användande av AIDA-modellen, uppdatering av sociala medier, samt kreativt tänkande får Complete mera jobb och då ekonomin tillåter det anlitar Complete en producent.
Då Complete har kommit in i en arbetsrutin där utnyttjandet av AIDA-modellen sker automatiskt och det finns en producent som sköter det administrativa arbetet kan man börja fundera på nästa steg och använda mera tid till att tänja på gränserna när det kommer till dansandet. Trots att Complete är en dansgrupp krävs det mycket grundläggande jobb innan gruppmedlemmarna kan ägna sig helhjärtat åt att dansa och skapa.
Complete kännetecknas idag av denna logo och detta handmärke
