Ympäristötalo Kokkolan toimipaikka Seinäjoen toimipaikka ℡ (06) 367 5211
Miljöhuset Kontoret i Karleby Kontoret i Seinäjoki
PL/PB 262, 65101 VAASA/VASA PL/PB 77, 67101 KOKKOLA/KARLEBY PL/PB 156, 60101 SEINÄJOKI www.ymparisto.fi/lsu
Koulukatu/Skolhusgatan 19 Torikatu/Torggatan 40 Torikatu 16 etunimi.sukunimi@ymparisto.fi
Telefax (06) 367 5251 Telefax (06) 367 5610 Telefax (06) 367 5531 förnamn.efternamn@ymparisto.fi Paikka/Plats
Vasa
M I L J Ö C E N T R A L V Ä S T R A F I N L A N D S Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S L Ä N S I - S U O M E N
. . . .
Päiväys Datum
Dnro Dnr
19.9.2006 LSU-2005-R-18 (53) Salvor Oy Översättning
Jukka Nevalainen Hatanpään valtatie 24 33100 Tammerfors
Viite
Hänvisning Bedömningsbeskrivning LSU-2005-R-18 (53)
Asia
Ärende KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE
OM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN
Behandlingscentralen för förorenad jord och industriella biprodukter på Stormossens område i Korsholms kommun
UPPGIFTER OM PROJEKTET I MKB-PROGRAMMET OCH MKB- FÖRFARANDET
Salvor Oy har 23.5.2006 tillställt Västra Finlands miljöcentral en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB).
Bedömningsförfarandet gäller en behandlingscentral för förorenad jord och industriella biprodukter, vilken är avsedd att anläggas på Stormossens avfallscentrals område i Korsholms kommun. Utöver mottagning, behandling och slutdeponering av förorenad jord är avsikten dessutom att lagra och slutdeponera industriella biprodukter och returmaterial på området.
Miljökonsekvensbeskrivningen är den projektansvariges dokument i vilket presenteras uppgifterna om projektet och projektalternativen samt en enhetlig uppskattning om
alternativens miljökonsekvenser. Västra Finlands miljöcentral är kontaktmyndighet i enlighet med MKB-lagen i detta projekt. Kontaktmyndigheten har 21.6.2006 gett utlåtande om projektets första skede, bedömningsprogrammet. Salvor Oy är projektansvarig.
Bedömningsbeskrivningen har utarbetats av Päivi Behm vid Vägverkets konsultation (fr.o.m.
1.5.2006 Ramboll Finland Oy).
Syftet med MKB-förfarandet är att främja identifiering, bedömning och iakttagande av betydande miljökonsekvenser med tanke på projektet både i planeringen och beslutsfattandet samt att samtidigt öka medborgarnas tillgång till information och möjligheter att delta. I MKB- förfarandet fattas inga beslut om projektet, utan avsikten är att framställa mångsidig
information till grund för beslutsfattandet.
MKB-förfarandet, bedömningsprogrammet och bedömningsbeskrivningen Behandlingscentralen hör till de projekt på vilka MKB-förfarande tillämpas (MKB- förordningen 268/1999, 6 § 11 punkten om avfallshantering):
• Anläggningar för behandling av problemavfall, vilka tar emot problemavfall för
förbränning, fysikalisk-kemisk behandling eller för deponering på en avstjälpningsplats.
• Anläggningar för behandling av annat avfall än problemavfall, vilka är dimensionerade för mer än 100 ton avfall per dygn.
• Avstjälpningsplatser för annat avfall än problemavfall, vilka är dimensionerade för minst 50 000 ton avfall om året.
Syftet med bedömningen är att främja identifiering, bedömning och iakttagande av betydande miljökonsekvenser med tanke på projektet både i planeringen och beslutsfattandet samt att samtidigt öka medborgarnas tillgång till information och möjligheter att delta. Bedömningsför- farandet är uppdelat i två skeden. I det första skedet behandlas bedömningsprogrammet, som är den projektansvariges plan om hur bedömningen av miljökonsekvenserna och bedömningsförfa- randet skall ordnas. Bedömningsprogrammet innehåller också en plan om hur allmänheten kan delta i bedömningsförfarandet. Kontaktmyndigheten ger den projektansvarige ett utlåtande om bedömningsprogrammet, vilket även innehåller ett sammandrag av de andra myndigheternas utlåtanden och allmänhetens åsikter. I det andra skedet samlar den projektansvarige ihop en bedömningsbeskrivning som skall göras upp på basis av bedömningsprogrammet och kon- taktmyndighetens utlåtande om programmet. Bedömningsförfarandet avslutas när kontaktmyn- digheten har gett utlåtande om bedömningsbeskrivningen. Utlåtandet är ännu inte ett beslut om projektet. Utlåtandet kan inte överklagas. Kontaktmyndighetens utlåtande skall tillsammans med bedömningsbeskrivningen bifogas till ansökningarna i anslutning till förfarandena för tillstånd för och godkännande av projektet.
Tillstånd och beslut som fordras för projektet
Behandling och återvinning av förorenad jord och industriella biprodukter i en anläggning eller yrkesmässigt fordrar miljötillstånd, som behandlas av den regionala miljöcentralen.
Bedömningsbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om denna fogas till
miljötillståndsansökan. För byggandet behövs bygglov eller åtgärdstillstånd, som behandlas av nämnden i Korsholms kommun. Avledande av avloppsvatten ut i avloppet fordrar avtal med avloppsreningsverket. Byggande som har betydande miljökonsekvenser fordrar planering av området.
Anslutning till andra projekt
MKB:n och Naturabedömningen för Stormossen från år 2000
En konsekvensbedömning enligt MKB-lagen för Ab Avfallsservice Stormossen Jätehuolto Oy (Stormossen) blev färdig 22.9.2000. I utredningen granskades också konsekvenserna för Vedahuggets Naturaområde i enlighet med 65 § naturvårdslagen. Verksamheterna som granskades i MKB-förfarandet beviljades miljötillstånd 13.6.2001. Utvidgningen av avstjälpningsplatsen för kommunalt avfall, komposteringsfältet för oljehaltiga jordmassor, slutdeponeringsplatsen för problemavfall, reningsverket för lakvatten och en
sorteringsanläggning samt ett behandlingsområde för returavfall har varit nya
miljötillståndspliktiga verksamheter. Miljötillstånden för Stormossen från år 1996 och 2001 uppdateras som bäst (översyn av tillståndsvillkoren).
Planeringen av omfartsvägen i Smedsby
Vasa vägdistrikt har inlett utarbetningen av en ny generalplan för omfartsvägen i Smedsby och miljökonsekvensbedömningen i anslutning till detta. I den nya vägplanen ansluts trafiklederna till Stormossens avfallsbehandlingsområde och Fågelbergets industriområde till riksväg 8 med hjälp av en planskild anslutning. Vasa stad och Korsholms kommun utvecklar
markanvändningen kraftigt i närheten av riksväg 8. I området finns bl.a. två
supermarketar, andra affärer och Botniahallen. Utöver affärsområdet planeras och delvis redan byggs ett gemensamt bostadsområde i Böle i närheten av vägen, vilket är avsett för ca 6000 invånare. I dag medför trafiken sämre trafiksäkerhet för befolkningen, estetiska olägenheter i landskaps- och tätortsbilden, bullerproblem, mera trafikutsläpp och rusningar. Dessutom innebär större trafikmängder en risk för grundvattenområdet i Smedsby. I uppdateringen av planen för omfartsvägen har planeringsområdet utvidgats så att det även omfattar anslutningen till Stormossen.
Projektet och projektalternativen
Bedömningsförfarandet gäller ett behandlingsområde för förorenad jord och industriella biprodukter som är avsett att byggas på Stormossens avfallscentrals område i Korsholms kommun. Utöver mottagning, behandling och slutdeponering av förorenad jord är avsikten dessutom att lagra och slutdeponera industriella biprodukter och returmaterial på området.
Programmet för miljökonsekvensbedömningen är den projektansvariges plan om vilka projektalternativ det finns, vilka miljökonsekvenser som skall utredas och med vilka metoder.
Projektalternativ enligt programmet:
Alternativ 0 (ALT 0); Behandlingen av förorenad jord fortsätter som förut och någon behandlingscentral byggs inte.
Alternativ 1 (ALT 1); Byggande av en ny behandlingscentral för förorenad jord och industriellt avfall, varvid högst 50 000 ton förorenad jord och 75 000 ton industriellt avfall behandlas per år.
Alternativ 2 (ALT 2); Byggande av Salvor Oy:s behandlingscentral enbart för förorenad jord, varvid Salvor Oy bedriver samma verksamhet som i ALT 1, varvid högst 50 000 ton massor behandlas per år.
I de förorenade jordmassor som tas emot åtgärdas genom stabilisering, tvätteknik eller
undertrycksbehandling de skadliga ämnen som det är teknisk-ekonomiskt möjligt att behandla.
Material som inte är deponerbart förbehandlas innan slutdeponering. Övriga förorenade jordmassor som tas emot slutdeponeras direkt på avstjälpningsplatsen för problemavfall.
Behandlingsmetoderna kan kombineras om det är fråga om s.k. multiförorenad mark.
Metoderna för behandling av aska vid Stormossen är stabilisering eller slutdeponering på avstjälpningsplatsen.
Mellanlagring av material.
Avsikten är att på Stormossen bygga ett behandlings- och mellanlagringsområde för förorenad jord, nya slutdeponeringsområden och ett vattenbehandlingssystem samt i alternativ 1 också ett återvinnings- och slutdeponeringsområde för industriella biprodukter.
I alternativ 1 och 2 mellanlagras och behandlas de förorenade jordmassorna och biprodukterna på behandlingsfältet. På behandlingsfältet finns en ca 1300 m2 stor lagringshall för massorna och en hall för undertrycksbehandling samt utrymmesreservationer för stabiliserings- och tvättanordningar.
Tabell 1. Uppskattning av mängden industriellt avfall och förorenade jordmassor som varje år behandlas på Salvor Oy:s behandlingsområde
Förorenad jord och industrielit avfall
Skadliga kemiska amnestyper i allmãnhet
Behandlingmetoderna kan kombineras om det ãr frága om ett s.k. multiförorenat objekt
Maximimangd som árligen tas emot och behandlas, ton/ar
Förorenad jord:
- Jord förorenad av oorganiska och organiska skadliga mnen
- Slam och fOrorenade sediment, som kan utgora muddrings- sediment, slam och utfOllningar frOn vattenrening och avskiljningsbrunnar eller material med hOg vattenhalt
- Sandningssand for tvattning
Qorganiska skadliga ämnen ssom tungmetaller.
1. solidifiering
2. nyttiggorande av behandlad jord 3. om man inte kunnat genom behandling f massorna brukbara (halterna fortfarande höga), slutdeponi p soptipp for vanligt avfall eller problemavfall
50 000
Organiska skadliga ãmnen, bI.a. PCB, dioxiner, furaner, klorfenoler, PCCD/F, CCA, PAH och olje- foreningar, bekamp- ningsmedel, lOsnings- medel
1. tvâttningsteknik
2. genom tvätt rengjort sandartat material används mom jordbyggande
3. den vid tvätt uppkomna slamkakan inneh ller anrikade fororeningar och kan anvândas exempelvis som ràvara vid stabilisering
4. eller behandlas som problemavfall, varvid den slutdeponeras pa soptipp, vars konstruktioner enligt SRb bör motsvara konstruktioner i soptippar for problemavfall (Salvor Qy ansvarar) 5. tvãtt av sandningssand
6. behandling av avloppsvatten som avskiljts fran slam samt solidifiering av den fasta delen 7. anvndning av den behandlade jorden
VOC-foreningar 1. undertrycksbehandling
2. användning av den behandlade jorden
Industrielit avfall
- Flyg- och bottenaska fran energiproduktion slutprodukterfran avsvavling
- Aska eller slagg frOn forbränning av avfall och problemavfall
- Avfall frOn metall- industri: gjuteriavfall:
utfällningar, slam, slagg, glOdskal, damm, gjutsand
- Avfall fran gruvindustrin:
sidosten, an rikn i ngssa n d.
- Utfãllningar, fi- bersediment, fiberaska slam fran pappersindus- trin
- Avfallsgipsfràn kemiska_industrin
Aska och slagg innehaller bl.a. tungmetaller; aska dessutom kemikalier som anvânts vid rokgasrening:
kalciumoxid, natrium- karbonat, ammoniak samt rester av aktivt kol. Dessa skadliga ämnen kan spri- das vid dammutslápp.
1. solidifiering 2. tvätteknik
3. nyttiggorande efter behandlingen 4. slutdeponi, om materialen inte genom fOrbehandling harfàtts anvándbara (halterna fortfarande hOga): i konstruktioner i vanliga soptippar eller soptippar fOr problemavfall.
75 000
Sammanlagt 125 000
KUNGÖRELSE AV BEDÖMNINGEN OCH HÖRANDE
Kungörelsen om bedömningsbeskrivningen har publicerats i tidningarna Pohjalainen (26.5.2006) och Vasabladet (27.5.2006) som kommer ut i området.
Bedömningsbeskrivningen och ett separat sammandrag har varit framlagt till påseende för allmänheten 26.5-24.7.2006 på den officiella anslagstavlan i Korsholms kommun och i kommunens huvudbibliotek samt på den officiella anslagstavlan i Vasa stad och i staden huvudbiblioteket.
Bedömningsbeskrivningen och sammandraget har också kunnat läsas på Salvor Oy:s och miljöförvaltningens webbsidor. Kontaktmyndigheten skickade per brev information
(sammandrag och kungörelse) om att MKB-beskrivningen är anhängig till dem som framförde åsikter om bedömningsprogrammet.
Ett evenemang hölls för allmänheten om projektet 29.5.2006. I evenemanget deltog ca 20 personer och representanter för medierna. Under evenemanget redogjordes för MKB-lagen och MKB-förfarandet och dess syfte. Under presentationen betonades att MKB-förfarandet inte ger behandlingscentralen miljötillstånd för att inleda verksamheten, utan i förfarandet uppskattas verksamhetens miljökonsekvenser. Presentationen gavs både på finska och svenska.
Utlåtande om bedömningsbeskrivningen har begärts av följande: Österbottens förbund, Österbottens museum, Museiverkets arkeologiska avdelning, fiskerienheten vid Österbottens TE-central, Finlands naturskyddsförbunds Österbotten distrikt, Vaasan Ympäristöseura, Vägförvaltningen Vasa vägdistrikt, social- och hälsovårdsavdelningen vid Länsstyrelsen i Västra Finlands län, kommunstyrelsen i Korsholms kommun, stadsstyrelsen i Vasa stad, Svenska Österbottens Jaktvårdsdistrikt.
SAMMANDRAG AV UTLÅTANDEN OCH ÅSIKTER
Sammanlagt elva utlåtanden och åtta ställningstaganden om miljökonsekvensbeskrivningen har skickats till Västra Finlands miljöcentral.
Kontaktmyndigheten har nedan gjort en resumé av utlåtandena:
Utlåtande av Ab Avfallsservice Stormossen Jätehuolto Oy:s styrelse
Behandlingscentralen som miljökonsekvensbedömningen gäller är nödvändig. Om den byggs förbättrar den avfallshanteringens nivå på Västra Finlands miljöcentrals område.
Bedömningsbeskrivningen bör omfatta uppdaterad information om situationen vad gäller saneringen av förorenade jordmassor på Västra Finlands miljöcentrals område. Till övriga delar får man en god uppfattning om den planerade verksamheten och bedömningsbeskrivningen är tydlig och välgjord.
Behandlingscentralen för förorenade jordmassor och industriella biprodukter strider inte med markanvändningsplanerna för området.
Bedömningsbeskrivningen innehåller ett antal felaktigheter/otydligheter både i den finska och den svenska versionen.
I bedömningsbeskrivningen punkt 1.2 på s. 8 framförs att Stormossen Oy har slutit ett samarbetsavtal med Salvor Oy år 2004. Enligt utlåtandet stämmer detta inte, utan det är fråga om ett föravtal som har slutits för perioden 30.6.2005-31.12.2005.
Området för industriella biprodukter framförs vara 8 ha, vilket är felaktigt. Den rätta storleken är 8,4 ha. I bedömningsbeskrivningens punkt 2.6 redogörs för gemensamma och allmänna områden (våg- och mottagningstjänster, kontor osv.), trots att de ägs av Stormossens avfallshanteringsbolag och inget avtal har slutits om gemensam användning av dem.
Behandlingsmetodernas miljökonsekvenser bör avgränsas till tillståndsbestämmelserna och utgångssituationen med avsikt på miljötillståndet bör antecknas tydligt i verksamhetens inledningsskede i händelse av senare framkommande ansvarsfrågor.
Behandlingsmetoderna bör följa bästa tillgängliga teknik (BAT) och uppfylla de stränga gränserna som Finlands miljölagstiftning ställer på utsläpp.
Reningsresultaten från den reaktiva filtreringen sägs vara goda vad gäller tungmetallerna. I utlåtandet konstateras att reningskraven även måste uppfyllas i fråga om andra skadliga ämnen.
Dammutsläppen bör minimeras så effektivt som möjligt.
Enligt avfallshanteringsbolagets åsikt bör behandlingscentralen i huvudsak betjäna kommunerna i närområdet inklusive Stormossen Oy:s verksamhetsområde.
Korsholms kommunstyrelse
I sitt utlåtande konstaterar Korsholms kommunstyrelse att den godkänner alternativ 0.
Kommunen förhåller sig negativ bl.a. på grund av närheten till bebyggelse och den ökande trafikmängden. Kommuninvånarna har också med protestlistor klart visat att de emotsätter sig en behandlingscentral bredvid Stormossen.
Utlåtande av Korsholms kommuns byggnads- och tillsynsnämnd
I sitt utlåtande konstaterar nämnden att utredningarna som har krävts i utlåtandet om
bedömningsprogrammet har antecknats i beskrivningen. Nämnden förhåller sig negativ bl.a. på grund av närheten till bebyggelse och den ökande trafikmängden. Dessutom finns inga
uppgifter om hur de långvariga konsekvenserna av utsläppen från slutdeponeringsområdet påverkar närområdet och grundvattnen. Alternativ 0 är det bästa alternativet för kommunen.
Om behandlingscentralen byggs, stöder nämnden alternativ 2.
Österbottens förbund
Österbottens förbund anser att de uppgifter som enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändring 267/1996) skall anges i en
miljökonsekvensbeskrivning framgår av den miljökonsekvensbeskrivning som har sänts ut på remiss.
I sitt utlåtande konstaterar Österbottens förbund att de preciseringar och tillägg som föreslogs i förbundets utlåtande också har beaktats i miljökonsekvensbeskrivningen.
Österbottens förbund anser att projektet förverkligar både nationella och regionala mål för avfallshanteringen. Med tanke på helheten är det bra att placera en behandlingscentral för förorenade jordmassor och biprodukter från industrin i anslutning till den befintliga avfallscentralen.
Förbundet förespråkar alternativ 1, som innebär att en behandlingscentral för förorenade jordmassor och industriella biprodukter anläggs. Förbundet anser att bedömningsbeskrivningen är mycket genomarbetad, tydlig och åskådlig.
Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt
I sitt utlåtande framför jaktvårdsdistriktet gällande bedömningsbeskrivningens punkt 4.9 Påverkningar på växtvärlden och djurlivet att den planerade behandlingscentralens inverkan på flyttfåglarnas rastplatser bör utredas noggrannare. Även i punkt 4.6 bör den planerade
behandlingscentralens och trafikens konsekvenser för viltets, främst älgarnas, vandringsrutter och placeringen av älgstängslen utredas.
I punkt 4.2 Påverkningar på yt- och grundvattnen är distriktet oroat över hur
behandlingscentralen påverkar tätbebyggda bostadsområden i både Smedsby och Kvevlax samt vattnet i Storträsket-Finnbäcken-Lappsundsån-Petsmo.
Jaktvårdsdistriktet kan inte uttrycka stöd varken för behandlingscentralen eller miljökonsekvensbedömningen.
Museiverket
Enligt Museiverket beaktar bedömningsbeskrivningen på ett behörigt sätt det fasta fornminnet Koppargruvan från historisk tid, vilket förblir ca 100 meter från den planerade
behandlingscentralens verksamhetsområde. Österbottens museum inspekterade området
28.4.2005. Vid inspektionen konstaterade Museiverket att enligt de nuvarande planerna riskerar behandlingsområdet inte objektet, men att det i framtiden inte finns något utrymme för en utvidgning mot sydost.
Vägförvaltningen Vasa vägdistrikt
Vasa vägdistrikt anser att projektets konsekvenser har presenterats på ett mångsidigt sätt i miljökonsekvensbeskrivningen och konsekvenserna har åskådliggjorts med kartor, flygfotografier och ritningar.
Enligt vägdistriktet är projektets konsekvenser för trafiken inte särskilt stora. Den totala dygnstrafiken ökar i medeltal med högst 155 enligt uppgifterna i bedömningsbeskrivningen, men verksamhetens periodicitet kan påverka detta en aning. Enligt vägdistriktet försämrar verksamheten trafikens smidighet och trafiksäkerheten i synnerhet på grund av att de ökade trafikmängderna fokuseras på tung fordonstrafik.
Vasa vägdistrikt konstaterar att det har inlett utarbetningen av den nya generalplanen för omfartstrafiken i Smedsby och miljökonsekvensbedömningen i anslutning till detta. I den nya vägplanen ansluts trafiklederna för Stormossens avfallsbehandlingsanläggning och
Fågelbergets industriområde till riksväg 8 med hjälp av en planskild anslutning. Byggandet av omfartsvägen kan inledas tidigast år 2008 och fordrar ytterligare ännu ett separat
finansieringsbeslut.
Österbottens museum
I sitt utlåtande framför Österbottens museum att i alternativ 1 och 2 är det viktigt att
verksamheten inte utvidgas ytterligare så att den riskerar existensen för Ingessons koppargruva.
Österbottens museum konstaterar att det inte finns någon skillnad mellan planeringsalternativ 1 och 2 med avsikt på bevarandet av kulturarvet. Österbottens museum ser inget hinder för byggandet enligt fornminneslagen 295/63.
Vasa stad
Stadsstyrelsen i Vasa stad konstaterar i sitt utlåtande att om byggande av behandlingscentralen som är föremål för miljökonsekvensbedömningen byggs, så förbättrar den
verksamhetsförutsättningarna för avfallshanteringen i enlighet med målen i den
regionala avfallsplanen, i synnerhet när det gäller behandlingen av förorenade jordmassor.
Österbottens TE-central
I sitt utlåtande berättar Österbottens TE-central att bedömningsbeskrivningen beskriver väl behandlingscentralens säkerhetsarrangemang i fråga om vattnen som leds bort från området.
Österbottens TE-central anser dock att små risker och goda säkerhetssystem inte ger orsak till att förbise de eventuella problem som enligt MKB-beskrivningen kan uppstå i
störningssituationer. Materialen som hanteras på behandlingscentralen och deras inverkan på fiskbeståndet och fiskeriet bör utredas med beaktande av recipienternas särdrag, exempelvis tungmetallernas inverkan på fisk.
Österbottens TE-central anser också att det är nödvändigt att reda ut tillståndet i de vatten som klassificerats som rena, bl.a. vattnet från tak och parkeringsområden.
Enligt TE-centralens åsikt är två provtagningar per år för litet i uppföljningsprogrammet. Under verksamhetsperioden är det skäl att ta vattenprover oftare och dessutom alltid i exceptionella situationer, exempelvis i samband med skyfall och störningssituationer i verksamheten.
Projektets konsekvenser för fiskbeståndet och nyttjandet av fisk bör också följas upp.
Finlands naturskyddsförbunds Österbotten distrikt ry.
I sitt utlåtande konstaterar Finlands naturskyddsförbunds Österbotten distrikt ry. att avledande av vatten från området har framförts dåligt och att detta fordrar tilläggsutredningar. Enligt förbundets mening bör utjämningsbassängerna vara större och samtidigt bör det säkerställas att obehandlat vatten inte under några omständigheter kan rinna ut i utloppsdiket eller på annat sätt ut i terrängen eller områdets vatten. I yt- och grundvattnen bör mängderna dioxiner, furaner och PAH-föreningar följas upp.
Anmärkningar och åsikter
Smedsby Ungdomsförening r.f., Svenska Folkpartiet i Smedsby-Böle r.f., Smedsby Skifteslag, Smedsby-Böle jaktklubb, Smedsby hembygdsförening r.f.
I sitt utlåtande påpekar föreningarna att väderleks- och vindförhållandena och hur dessa påverkar "giftberget" överhuvudtaget inte har beaktats i bedömningsbeskrivningen.
"Giftberget" bör placeras på en ås och inte i en grop. I bedömningsbeskrivningen beaktas inte att det på Fågelbergets industriområde finns livsmedelsindustri, som kan ta skada av flygande partiklar från ett "giftberg". Enligt föreningarnas åsikt har man inte utfört sådana
undersökningar, som skulle kunna påvisa att det inte skulle finnas risker med giftutsläpp och anläggande av en dylik anläggning nära bebyggelse. Anläggningen bör inte byggas före omfartsvägen är byggd. Markägarna bör ges en utredning om och betalas ersättning för bostädernas värdeminskning i det fall att anläggningen beviljas tillstånd för verksamheten. De undertecknade motsätter sig projektet.
Petsmo bys samfällighet
Petsmo bys samfällighet motsätter sig projektet och motiverar saken på följande sätt.
Lappsunds å är redan nu kraftigt förorenad. En av de största förorenarna av åvattnet är avloppsvattnet från byggplaneområdet i Petsmo. Trots att utsläppen från bl.a. mink- och rävfarmerna och åkrarna har minskat, förekommer mattor av döda alger varje vår.
Samfälligheten misstänker att källan till förorening är lakvattnet från Stormossen.
Samfälligheten föreslår att avloppsvattnet från behandlingscentralen leds söderut, förbi Molnträsket ut i Södra Stadsfjärden. Om avloppsvattnet leds ut i Finnbäcken, bör en grundlig
utredning utföras av sedimenten i Finnbäcken, Lappsunds å och Hylpetfjärden före anläggningen tas i bruk.
Samfälligheten konstaterar att det i Petsmo blåser flera gånger per år mer än 20 m/s.
Samfälligheten framför att vattenprover tas varje månad under sommarhalvåret.
Samfälligheterna i Iskmo, Koskö, Köklot, Norra Jungsund, Petsmo och Södra Jungsund I egenskap av ägare till vattenområdena uppskattar samfälligheterna att den planerade
behandlingscentralen orsakar läckage och urlakning som ger upphov till stora risker.
Samfälligheterna motsätter sig projektet.
Karperö samfälligheter
Samfälligheterna ställer sig negativt till anläggandet av en behandlingscentral för förorenade jordmassor på Stormossens område, eftersom området ligger för nära grundvattenområdet, Karperöfjärden samt avrinningsområdet som samlar upp vatten till fjärden. I
miljökonsekvensbedömningen har det alldeles för lite undersökts, var och hur vattenådrorna sträcker sig i marken. Dessutom är undersökningen begränsad endast till verksamhetsområdet.
I MKB-beskrivningen nämner man inget om hur man skall garantera att Karperöfjärdens förbättringsprojekt beaktats och resultaten av miljöcentralens förundersökningar för kommande åtgärdsförslag. Undersökningen har inte heller beaktat den kommunala planeringen för
Karperöfjärdens östra sida. Samfälligheterna konstaterar ytterligare att MKB-beskrivningen inte har någon plan för en krissituation eller för olyckor.
Finnbäckens rensningsbolag, Kvevlax jaktklubb, Kvevlax samfällighet, sammanlagt 72 personer
Åsiktsframförarna motsätter sig placeringen av behandlingscentralen på det framförda området, som ligger i närheten av tätorterna Smedsby och Kvevlax. Som motivering nämns att MKB:n inte ger entydiga svar på hur projektet inverkar på människor, djur, växter, mark- och
berggrund, yt- och grundvatten, luftutsläpp, buller, trafik, och förutsättningarna för liv och leverne. Placeringen av behandlingscentralen kommer att ha långtgående ekonomiska och negativa effekter både för näringslivet och bebyggelsens utveckling. Dammspridningen i det närliggande området och vindkalkylerna som baserar sig på observationer vid Vasa flygfält bör tas på allvar. Kartorna om damm- och bullerutsläpp bör sträcka sig ända till Kvevlax by. En viktig fråga, som inte tydligt har besvarats, är hur utsläppen från slutdeponeringsplatsen sker. I åsikten konstateras att Finnbäcken inte är något stort vatten och att endast en begränsad mängd vatten kan strömma genom den. I åsikten efterfrågas de verkliga avloppsvattenmängderna från behandlingscentralen. Trafikmängderna kommer att öka, vilket obestridligen framgår av rapporten. Däremot kommer trafiken till och från Vasa att bli långsammare samtidigt som de tunga trafiktransporterna med giftiga laster ökar.
Åsikt 1
Åsiktsframföraren konstaterar att ingenting i Salvors miljökonsekvensbedömning har kunnat övertyga om att dessa planer skulle kunna godkännas.
Åsikt 2
I åsikten konstateras att vattentäkterna i Vattviken och Molnträsket är i fara. Damm och buller påverkar bebyggelsen. Åsiktsframföraren konstaterar att ett rekreationsstråk går genom verkningsområdet. Åsiktsframföraren frågar om det inte från ett 50 meter högt giftberg transporteras skadliga ämnen med vinden till Smedsby tätort? I MKB:n saknas det viktiga Natura 2000-området Vedahugget, såsom även bedömningen av konsekvenserna för skyddade djur- och växtarter. Åsiktsframföraren konstaterar att tillförlitliga vatten- och
luftkvalitetsuppgifter saknas. Undersökningarna av sedimenten bör utföras vid rätt tidpunkt.
Åsikt 3
Åsiktsframföraren konstaterar att skadliga ämnen kan spridas både via vatten och luft och förorena vattnet. I miljökonsekvensbedömningen uppskattas inte gifternas konsekvenser för skogsbruket och skogens tillväxt. I åsikten sägs dessutom att rekreationsanvändningen samt plockningen av bär och svamp kan upphöra om anläggningen byggs. I
bedömningsbeskrivningen saknas alternativa förläggningsplatser.
KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE Projektbeskrivning
I beskrivningen presenteras projektets bakgrund, planeringssituation och syfte på ett behörigt sätt och tillräckligt omfattande. Valet av förläggningsplats har motiverats med att området ligger på ett område som är reserverat för avfallshantering och att platsen har bra läge med avsikt på trafiken samt goda förhållanden med avsikt på anläggande av projektet.
Beskrivningen av behandlingsverksamheterna förblir på en översiktsplans nivå, eftersom miljökonsekvenserna uppskattas med full kapacitet. Först i det fall att projektet går vidare till en eventuell ansökan om miljötillstånd presenteras projektets viktigaste egenskaper
noggrannare, såsom vilka avfallstyper som behandlas, produkter, produktionsmängder och miljökonsekvenser. I rapporten uppskattas att ca 90 % av de förorenade jordmassorna kommer att återvinnas. Beskrivningen av återvinningsobjekten förblir dock bristfällig. I
bedömningsbeskrivningen är redogörelsen för biprodukterna från industrin så bristfällig och på så allmän nivå att det på basis av den är svårt att uppfatta deras miljökonsekvenser.
Beskrivningen av vattenbehandlingen är otydlig. I kapitlet konstateras till en början att det rena ytvattnet från behandlingsfältet avleds till vägdiken och släpps ut i utfallsdiken utanför
behandlingsområdet. I följande punkt konstateras att allt vatten som faller ner i form av regn på slutdeponeringsområdet och behandlingsfältet leds till behandling. Lakvattnet behandlas med hjälp av Salvor Oy:s egna behandlingsmetoder (reaktiv filtrering) eller så behandlas vattnen av en mottagare som har tillstånd för dylik verksamhet. Vidare konstateras att vid
störningssituationer, såsom vid översvämning, kan vattnet från behandlingsområdet ledas förbi avloppsnätet och vid behov är man beredd på att hindra regnvatten från att läcka ut från
området. I störningssituationer leds vattnet till avloppsreningsverket och vidare till behandling.
Det förblir oklart vilket vatten som avses i varje enskilt fall och vart vattnet normalt och vid störningar skall ledas.
Mängden vatten som uppstår konstateras minska bl.a. genom att bygga täta fält på
behandlingsområdet och täta slutdeponeringsområden, varvid "ytvattnet hindras från att läcka ut i marken". Täta fält minskar inte mängden vatten som skall behandlas, tvärtom,
vattenmängderna ökar. I texten konstateras att villkoren för kvaliteten på det vatten som leds ut i avloppet erhålls av den som upprätthåller anläggningen. Även i miljötillståndet för
behandlingscentralen kan det utfärdas villkor som gäller avledandet av avloppsvatten och villkoren kan t.o.m. vara strängare än villkoren som utfärdas av avloppsreningsverket.
I projektbeskrivningen presenteras t.ex. kvaliteten på avloppsvattnet som kommer från behandlingsfälten och slutdeponeringsområdet tämligen knapphändigt, trots att det finns tillgänglig forsknings- och uppföljningsinformation om detta.
Planen för drift ock skötsel av mellanlagringen bör utarbetas omsorgsfullt, eftersom bl.a.
förorenade jordmassor och industriella biprodukter som väntar på vidarebehandling i processen eventuellt lagras i hallar och övertäckta strängar i t.o.m. tre år. Enligt
bedömningsbeskrivningen pågår den egentliga behandlingsverksamheten endast under ca 10 veckor av året och med ca 1-2 års mellanrum.
Utredning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse
Grunden för konsekvensbedömningen har varit miljöns nuvarande tillstånd, vars beskrivning baserar sig på befintligt material och på redan tidigare utförda utredningar om naturens
bastillstånd. Avgränsningen av bedömningarna, granskningsområdet och verkningsområdet kan i huvudsak anses vara behöriga. Vid granskning av verksamhetens konsekvenser bör dock granskningsområdet utvidgas så att konsekvenserna för bl.a. Karperöfjärdens östra sida utreds på det sätt som framförs i ställningstagandet. Under pågående verksamhet består projektets miljökonsekvenser huvudsakligen av utsläpp i luften, vattnen och av de ändringar i
trafikmängderna som anläggningen medför. Behandlingsmetodernas miljökonsekvenser bör avgränsas i tillståndsbestämmelserna och dessutom bör utgångssituationen med avsikt på miljöns tillstånd antecknas tydligt i verksamhetens inledningsskede i händelse av senare ansvarsfrågor.
I beskrivningen presenteras reaktiv filtrering som metod för behandling av avloppsvattnen på anläggningens område. Till denna del kan beskrivningen anses bristfällig och i projektet är det skäl att bereda sig på att bygga en effektiv förbehandling av avloppsvattnen.
Enligt kontaktmyndighetens åsikt är två provtagningar av avrinningsvattnen per år för lite i uppföljningsprogrammet. Under verksamhetsperioden, i synnerhet när verksamheten inleds, är det skäl att ta både yt- och grundvattenprover oftare och dessutom alltid i exceptionella
situationer, exempelvis i samband med skyfall eller störningssituationer i verksamheten. På samma sätt bör dammutsläppen följas upp både under behandling och lagring.
Kontaktmyndigheten konstaterar att utredningen som i anmärkningarna anses vara nödvändiga samt uppföljningen av de ämnen som behandlas vid behandlingscentralen och deras inverkan på fiskbeståndet och fiskeriet är nödvändiga. Dessutom bör man utreda tillståndet i de vatten som har klassificerats vara rena, bl.a. tillståndet i takvattnen och parkeringsområdenas vatten samt behovet av uppföljning.
Jämförelse av alternativen
Jämförelsen av alternativen har utförts på behörigt sätt.
I bedömningsbeskrivningen har förtydligande bilder av landskapseffekterna tillfogats.
Alternativens kostnader varken bedöms eller jämförs i MKB-förfarandet på samma sätt som miljökonsekvenserna, trots att möjligheterna att genomföra dem inklusive tidtabellerna naturligtvis beror på hur anslag anvisas för projektet.
Invånarna har kraftigt motsatt sig valet av plats för anläggningen, exempelvis i en motståndsadress med ca 800 personers namn.
Minskning och uppföljning av skadliga konsekvenser
För förebyggande och lindring av de skadliga effekterna har det framförts olika metoder.
I MKB-beskrivningen presenteras bekämpningen och lindringen av de skadliga
konsekvenserna i punkten om osäkerhetsfaktorer och bedömningen av risker i anslutning till projektet. Behandlingen av avfall och förorenade jordmassor och verksamheterna i anslutning till detta är förknippad med funktionella (avfall, störningar i anordningarna, mänskliga misstag, skadesituationen, eldsvådor osv.) och yttre (exceptionella väderleksförhållanden, mottagning
av avfall från fartygsolyckor osv.) risker, osäkerhetsfaktorer eller exceptionella situationer som kan inverka skadligt på miljön.
I utlåtandena fäste man ganska mycket uppmärksamhet vid uppföljningen av konsekvenserna för varje enskild påverkan.
Kontaktmyndigheten betonar uppföljningens betydelse.
Deltagande och rapportering
Arrangemangen för deltagande har beskrivits tillräckligt väl och tydligt i bedömningsbeskrivningen. Information om de ärenden som medborgarna och
intressegrupperna upplever vara viktiga har erhållits bl.a. i samband med förfarandet med information och hörande. Projektet har haft en styrgrupp. Under MKB-förfarandet hölls två evenemang för allmänheten i Korsholm. Evenemanget för bedömningsprogrammet hölls 26.4.2006 och för bedömningsbeskrivningen 29.5.2006. För intressegrupperna (markägarna, invånarna, boendeföreningarna och andra organisationer) arrangerades ett separat evenemang i mars före evenemanget för allmänheten samt i april före den allmänna presentationen av bedömningsprogrammet. En invånarenkät delades ut till intressegrupperna vid evenemanget för allmänheten. I blanketten hade invånarna möjlighet att uttrycka sin åsikt om alternativen och projektet. Åsikter som har lämnats in under processen har antecknats i
bedömningsbeskrivningen.
Bedömningsbeskrivningen är tillräckligt tydlig och den har åskådliggjorts med ritningar, bilder och kartor. Bedömningsbeskrivningen finns också på svenska. Ett sammandrag av
bedömningsbeskrivningen har utarbetats på båda språken.
Tabellerna, faktarutorna och bilderna över väsentliga detaljer gör det lättare att skapa sig en helhetsbild.
Jämförelsen av alternativen har presenterats på ett tydligt sätt.
Bedömningsbeskrivningens tillräcklighet
Miljökonsekvensbeskrivningen som Salvor Oy har gjort om behandlingscentralen för förorenade jordmassor och industriella biprodukter kan anses vara tillräcklig under
förutsättning att behoven av tilläggsutredningar som kontaktmyndigheten har framfört beaktas i den eventuella fortsatta planeringen av projektet.
I bedömningsbeskrivningen presenteras i tillräcklig utsträckning granskade uppgifter som fordras av programmet samt de aspekter som fordras av en miljökonsekvensbedömning enligt förordningen. Synpunkterna som kontaktmyndigheten framför i sitt utlåtande om
bedömningsprogrammet har beaktats tillräckligt. På grund av projektets omfattning är bedömningsbeskrivningen ganska generell och den fokuserar på betydande konsekvenser, vilket också är meningen. Som helhet är sammandraget av bedömningsbeskrivningen tydligt avfattat.
Kontaktmyndigheten påminner om att utlåtandena och anmärkningarna skall tas i beaktande i den fortsatta planeringen.
KUNGÖRELSE AV UTLÅTANDET
Miljöcentralen skickar sitt utlåtande för kännedom till dem som har gett utlåtande.
Dessutom läggs utlåtandet fram till påseende för allmänheten under en månads tid under tjänstetid på den officiella anslagstavlan i Korsholms ämbetshus och i Korsholms kommuns huvudbibliotek samt på Vasa stads officiella anslagstavla i huvudbibliotekets medborgarinfo.
Utlåtandet finns också på miljöförvaltningens webbsidor på adress: www. miljo.fi/lsu ->
Miljövård -> Miljökonsekvensbedömning. Kontaktmyndigheten skickar den projektansvarige kopior av utlåtandena och åsikterna. Originalhandlingarna sparas på Västra Finlands
miljöcentral.
PERTTI SEVOLA
Direktör Pertti Sevola
SIRPA LINDROOS
Ingenjör Sirpa Lindroos
Avgift 6 720 euro
Fastställande av avgift och sökande av ändring i avgiften
Avgiften har fastställts enligt avgiftstabellen i miljöministeriets förordning (1237/2003) om de regionala miljöcentralernas prestationer.
(Avgiften för ett bedömningsutlåtande som avses i lagen om förfarandet vid
miljökonsekvensbedömning är 6 720 euro när projektet och dess konsekvenser anses beröra åtminstone två kommuners område).
Enligt lagen om grunderna för avgifter till staten får ändring inte sökas i ett beslut som gäller avgift. En betalningsskyldig som anser att ett fel har begåtts vid fastställande av avgiften kan däremot skriftligen yrka på rättelse av avgiften hos Västra Finlands miljöcentral inom sex månader från att avgiften påfördes.
Sändlista
Salvor Oy
Hatanpään valtatie 24 33100 Tammerfors För kännedom
De som har gett utlåtande De som har framfört sin åsikt Miljöministeriet
Finlands miljöcentral, 2 exemplar av bedömningsbeskrivningen på finska och svenska
