Airbnb : faktorer som påverkar beslutet att välja Airbnb som boendealternativ istället för traditionella alternativ inom turism

Examensarbete,​​Högskolan​​på​​Åland,​​Utbildningsprogrammet​​för​​Hospitality Management

AIRBNB

-Faktorer ​ ​ som ​ ​ påverkar ​ ​ beslutet ​ ​ att ​ ​ välja ​ ​ Airbnb ​ ​ som boendealternativ ​ ​ istället ​ ​ för ​ ​ traditionella ​ ​ alternativ

inom ​ ​ turism

Annika​​Estlander

28:2017

Datum​​för​​godkännande:​​12.12.2017

EXAMENSARBETE Högskolan ​ ​ på ​ ​ Åland

Utbildningsprogram: Hospitality​​Management​​-​​Hotel

Författare: Annika​​Estlander

Arbetets​​namn:

Airbnb​​-​​Faktorer​​som​​påverkar​​beslutet​​att​​välja​​Airbnb​​som boendealternativ​​istället​​för​​traditionella​​alternativ​​inom​​turism

Handledare: Ulla​​​Vuolteenaho-Janzon

Uppdragsgivare:

Abstrakt

Airbnb​​är​​en​​internationell​​marknadsplats​​där​​man​​kan​​annonsera,​​upptäcka​​eller​​boka​​ett unikt​​boende​​via​​nätet.

Syftet​​med​​arbetet​​är​​att​​ta​​reda​​på​​vilka​​faktorer​​som​​påverkar​​beslutet​​att​​välja​​Airbnb​​som boende​​alternativ​​istället​​för​​traditionella​​alternativ​​inom​​turism.

Arbetet​​är​​indelat​​i​​fem​​delar:​​Inledning,​​Teori,​​Metod,​​Resultat​​och​​Slutsats.

I​​teoridelen​​beskriver​​jag​​om​​Delningsekonomi,​​Marknadsföringskommunikation​​inom​​resor och​​turism,​​Konsumentbeslutsprosessen​​och​​Motivationsfaktorer​​inom​​Turism.

Jag​​har​​kommit​​fram​​till​​att​​största​​delen​​av​​respondenterna​​tyckte​​att​​priset​​påverkade​​deras beslut​​att​​välja​​Airbnb​​som​​boendealternativ.

Nyckelord​​(sökord)

Airbnb,​​Delningsekonomi,​​Marknadsföringskommunikation,​​Konsumentbeslutsprosessen, Motivationsfaktorer

Högskolans serienummer:

ISSN: Språk: Sidantal:

28:2017 1458-1531 Svenska 39​​sidor

DEGREE ​ ​ THESIS

Åland ​ ​ University ​ ​ of ​ ​ Applied ​ ​ Sciences

Study​​program: Hospitality​​Management​​-​​Hotel

Author: Annika​​Estlander

Title: Airbnb​​-​​Factors​​that​​Influence​​the​​Decision​​to​​Choose​​Airbnb​​as Accommodation​​instead​​of​​Traditional​​Tourism​​Options

Academic​​Supervisor: Ulla​​​Vuolteenaho-Janzon

Technical​​Supervisor:

Abstract

Airbnb​​is​​an​​international​​marketplace​​where​​you​​can​​advertise,​​discover​​or​​book​​a​​unique accommodation​​via​​the​​web.

The​​purpose​​of​​the​​work​​is​​to​​find​​out​​what​​factors​​affect​​the​​decision​​to​​choose​​Airbnb​​as​​a living​​alternative​​instead​​of​​traditional​​tourism​​options.

The​​work​​is​​divided​​into​​five​​parts:​​Introduction,​​Theory,​​Method,​​Results​​and​​Conclusion.

In​​the​​theory​​section​​I​​describe​​Sharing​​Economy,​​Marketing​​Communication​​in​​Travel​​and Tourism,​​the​​Consumer​​Decision​​Process​​and​​Tourism​​Motivational​​Factors.

I​​have​​come​​to​​the​​conclusion​​that​​the​​majority​​of​​respondents​​thought​​that​​the​​price influenced​​their​​decision​​to​​choose​​Airbnb​​as​​accommodation​​option.

Keywords

Airbnb,​​Sharing​​Economy

Serial​​number: ISSN: Language: Number​​of​​pages:

28:2017 1458-1531 English 39​​pages

Handed​​in: Date​​of​​presentation: Approved​​on:

12.12.2017 01.12.2017 12.12.2017

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.​​​​INLEDNING 6

1.1​​Bakgrund​​till​​ämnesval 7

1.2​​​​Syfte 7

1.3​​​​Problemområde​​och​​frågeställningar 7

1.4​​​​Teoretisk​​referensram 8

1.5​​​​Avgränsningar 8

1.6​​​​Arbetets​​disposition 8

1.7​​​​Tidigare​​forskning 8

1.8​​​​Definitioner 9

1.8.1​​​​Airbnb 9

1.8.2​​​​DINKEY,​​WHOP 10

2.​​​​TEORI 11

2.1​​​​Delningsekonomi 11

2.2​​​​Marknadsföringskommunikation​​inom​​resor​​och​​turism 13 2.3.1​​​​Behov,​​motivation​​och​​önskningar 14

2.3.2​​​​​​Personlighet 15

2.3.3​​​​Ekonomi 15

2.3.4​​​​Sociala-​​och​​kulturell​​inverkan 16

2.8​​​​Konsumentsbeslutsprocess 16

2.9​​Konsumentbeteende​​inom​​turism 17

2.9.1​​​​Motivationsfaktorer 17

2.9.2​​​​Avgörande​​faktorer 19

3.​​​​METOD 22

3.1​​​​Urvalsmetod 22

3.2​​​​Kvantitativ​​undersökning 22

3.3​​Webbenkät 22

3.5​​​​Etik 23

4.​​​​RESULTAT 24

4.1​​​​Presentation​​av​​webbenkät 24

4.2​​Resultatet​​från​​webbenkät 24

4.3​​​​Analys 30

4.4​​Reliabilitet​​och​​validitet 31

5.​​​​SLUTSATS 33

5.1​​​​Förslag​​på​​vidare​​forskning 33

Bilagor 36

1. INLEDNING

Under​​det​​senaste​​åren​​har​​vi​​börjat​​använda​​oss​​allt​​mer​​och​​mer​​av​​delningsekonomi.​​Det handlar​​i​​huvudsak​​om​​att​​man​​vill​​äga​​mindre​​men​​få​​tillgång​​till​​mera.​​Vi​​lånar,​​dela,​​hyr, byter​​mm​​(Botsman​​&​​Rogers,​​2010).

Airbnb​​har​​expanderat​​sig​​till​​över​​65​​000​​städer​​runt​​om​​i​​världen​​och​​finns​​i​​över​​190​​länder (Airbnb.).​​Enligt​​Business​​Insider​​(2015)​​var​​det​​år​​2010​​ca​​47​​000​​användare​​av​​Airbnb​​och redan​​år​​2015​​steg​​det​​upp​​till​​17​​miljoner​​användare.​​Siffrorna​​visar​​att​​användandet​​av Airbnb​​under​​de​​senaste​​fem​​åren​​stigit​​rejält​​(Figur​​1)​​(Business​​Insider.2015).

Figur​​1.​​Number​​of​​guests​​staying​​with​​Airbnb​​hosts​​during​​the​​summer(Business Insider.2015).

Airbnb​​är​​nu​​en​​marknadsplats​​som​​är​​värd​​31​​miljard​​us​​dollar​​(Statista.com.)​​och​​​​har​​nått över​​200​​miljoner​​användare​​år​​2017​​(Airbnb.).

Airbnb​​är​​en​​sharing​​economy​​marknadsplats​​som​​gör​​det​​möjligt​​för​​individer​​att​​låna​​och dela​​med​​sig​​av​​sina​​egna​​saker.​​Man​​kan​​hyra​​eller​​hyra​​ut​​en​​lägenhet,​​stuga​​eller​​ett​​hus (Airbnb.).

På​​marknadsplatsen​​Airbnb​​har​​man​​möjligheten​​att​​vara​​värd​​eller​​gäst.​​Har​​man​​något​​man vill​​hyra​​så​​gör​​Airbnb​​marknadsplatsen​​det​​lätt​​för​​dig​​att​​matchas​​med​​personer​​som​​just vill​​ha​​de​​specifika​​objektet​​tillfälligt​​(Botsman​​&​​Rogers,​​2010)​​s106).​​Airbnb​​är​​grundat​​år 2008​​och​​har​​blivit​​i​​snabb​​takt​​mycket​​​​populärt​​för​​resenärer​​runt​​om​​i​​världen.

1.1 Bakgrund ​ ​ till ​ ​ ämnesval

Bakgrund​​till​​ämnesvalet​​är​​att​​jag​​av​​eget​​intresse​​ville​​veta​​mera​​om​​varför​​Airbnb​​växer som​​boendealternativ.​​Jag​​tycker​​om​​att​​resa​​omkring​​i​​världen​​och​​uppleva​​nya​​ställen.

Allting​​började​​med​​att​​jag​​och​​mina​​tio​​vänner​​skulle​​åka​​på​​en​​resa​​och​​inte​​ville​​bo​​på hotell.​​Vi​​började​​söka​​andra​​sätt​​att​​bo​​på​​som​​vi​​alla​​kunde​​vara​​tillsammans​​och​​inte​​bo skillt​​i​​små​​hotellrum.​​Vi​​såg​​​​marknadsplatsen​​som​​ett​​alternativ​​eftersom​​det​​gav​​oss möjligheten​​att​​bo​​tillsammans​​i​​ett​​hus​​med​​egen​​pool.​​Jag​​hade​​aldrig​​bokat​​via​​Airbnb tidigare​​och​​började​​studera​​vad​​det​​hela​​handlar​​om.​​Jag​​blev​​mycket​​intresserad​​och​​​​ville studera​​ämnet​​djupare.

1.2 Syfte

Syfte​​med​​mitt​​arbete​​är​​att​​ta​​reda​​på​​vilka​​faktorer​​som​​påverkar​​beslutet​​att​​välja​​Airbnb som​​boendealternativ​​istället​​för​​traditionella​​alternativ​​inom​​turism.

1.3 Problemområde ​ ​ och ​ ​ frågeställningar

Airbnb​​har​​i​​snabb​​takt​​blivit​​mycket​​populärt​​runt​​om​​i​​världen.​​Vad​​är​​motivet​​till​​att resenärer​​väljer​​att​​resa​​via​​Airbnb?

1.4 Teoretisk ​ ​ referensram

Den​​teoretiska​​referensramen​​inkluderar​​​Delningsekonomi​​​och​​​Gemensam​​konsumtion​.​​Jag kommer​​även​​att​​ta​​upp​​vad​​​p2p​​marketing​​​​(person​​to​​person)​​​och​​​B2C​​(business​​to

customer)​​​är.​​Till​​sist​​kommer​​jag​​ta​​upp​​vilka​​faktorer​​som​​påverkar​​när​​vi​​gör​​ett​​val​​av​​en produkt​​eller​​en​​tjänst.​​Jag​​skriver​​om​​marknadsföringskommunikation​​inom​​rese-​​och turistindustrin​​jag​​tar​​även​​upp​​kundens​​köpbeteende​​och​​​​köpprocess.

1.5 Avgränsningar

Eftersom​​hospitality​​industrin​​är​​så​​bred​​så​​har​​jag​​har​​valt​​att​​avgränsa​​mig​​från​​övriga hospitality​​industrin​​och​​de​​andra​​boendeformerna​​och​​enbart​​ta​​upp​​Airbnb.​​Jag​​har​​även avgränsat​​mig​​från​​övriga​​delningsekonomi​​marknadsplatser.

I​​arbetet​​undersöks​​enbart​​de​​som​​använt​​sig​​av​​marknadsplatsen​​Airbnb.

1.6 Arbetets ​ ​ disposition

Arbetet​​är​​uppdelat​​​​i​​5​​delar.​​Inledning,​​teori,​​metod,​​resultat​​och​​slutsats.

I​​inledningen​​tar​​jag​​upp​​om​​bakgrunden​​till​​ämnesvalet​​samt​​hur​​jag​​lagt​​upp​​arbetet.

Därefter​​presenterar​​jag​​den​​teori​​jag​​valt.​​Sedan​​kommer​​den​​metod​​jag​​valt​​för​​arbetet​​och undersökningen.​​Till​​sist​​presenteras​​resultatet​​och​​slutsatsen​​jag​​kommit​​fram​​till.

1.7 Tidigare ​ ​ forskning

Sedan​​Airbnb​​skapades​​har​​många​​undersökningar​​gjorts​​och​​mycket​​forskning​​finns​​om ämnet.​​Det​​har​​forskats​​mycket​​om​​Airbnb​​-​​plattformens​​positiva​​och​​negativa​​sidor.​​Airbnb blev​​snabbt​​väldigt​​populärt​​runt​​om​​i​​världen​​och​​finns​​nu​​i​​190​​olika​​länder​​.​​Jag​​kommer​​ta upp​​tidigare​​forskning​​som​​är​​relevant​​just​​för​​mitt​​ämne.

Danbom​​Minna​​från​​Yrkeshögskolan​​Arcada​​har​​gjort​​en​​​​undersökning​​om​​hotell​​vs​​Airbnb.

I​​arbetet​​undersöktes​​det​​om​​finländska​​studerande​​​föredrar​​att​​bo​​på​​hotell​​eller​​Airbnb​.​​I undersökningen​​kom​​det​​fram​​att​​finländska​​studerande​​hellre​​väljer​​att​​bo​​på​​hotell.

Slutsatsen​​i​​denna​​undersökning​​var​​att​​hotell​​funnits​​länge​​och​​visade​​sig​​därför​​vara​​ett

tryggare​​alternativ.​​Hotell​​var​​även​​något​​de​​flesta​​använt​​sig​​av​​tidigare,​​medan​​Airbnb​​var något​​nytt.​​Resultatet​​påverkades​​även​​av​​pris,​​plats​​och​​skrivna​​recensioner​​(Danbom,​​2016).

1.8 Definitioner

Här​​kommer​​jag​​ta​​upp​​vad​​Airbnb​​är.​​Jag​​kommer​​berätta​​om​​hur​​marknadsplatsen​​fick​​sin början​​och​​hur​​deras​​marknadsplats,​​tillväxt​​och​​statistik​​sett​​ut​​de​​senaste​​åren.​​Jag​​kommer även​​att​​definiera​​vad​​DINKEY​​och​​WHOP​​är.

1.8.1​​​​Airbnb

Airbnb​​är​​en​​internationell​​marknadsplats​​där​​man​​kan​​annonsera,​​upptäcka​​eller​​boka​​ett unikt​​boende​​via​​nätet.​​Namnet​​Airbnb​​är​​förkortat​​av​​Air​​Bed​​&​​Breakfast.​​Airbnb​​är grundat​​i​​San​​Francisco,​​Kalifornien​​år​​2008​​av​​Joe​​Gebbia,​​Brian​​Chesky​​och​​Nathan Blecharczyk​​(Airbnb.).​​Airbnb​​används​​av​​miljoner​​människor​​runt​​om​​i​​världen​​som​​har skapat​​ett​​gratiskonto​​eller​​blivit​​värd​​​​för​​att​​hyra​​ut​​sina​​lägenheter​​eller​​boka​​ett​​unikt boende.​​Airbnb​​finns​​i​​190​​länder​​och​​34​​000​​städer.

Airbnb​​vill​​att​​det​​skall​​vara​​lätt,​​pålitligt​​och​​säkert​​att​​dela​​med​​sig​​av​​sina​​hem.​​De​​har byggt​​upp​​ett​​säkert​​system​​så​​att​​värdar​​och​​gäster​​skall​​känna​​sig​​trygga​​med​​att kommunicera,​​hyra​​ut​​och​​betala​​(Airbnb.).

Iden​​till​​företaget​​Airbnb​​kom​​efter​​att​​Joe​​Gebbia,​​Brian​​Chesky​​och​​Nathan​​Blecharczyk kämpade​​för​​att​​få​​ihop​​hyran​​för​​sin​​lägenhet​​som​​var​​belägen​​i​​San​​Francisco.​​En​​dag​​under en​​konferens​​fick​​dom​​en​​ide​​att​​hyra​​ut​​sovplatser​​på​​luftmadrasser​​och​​servera​​frukost,​​då när​​stadens​​alla​​hotell​​var​​fullbokade.​​De​​började​​med​​att​​skaffa​​en​​enkel​​hemsida​​via​​vilken man​​kunde​​göra​​sin​​bokning.​​Efter​​en​​vecka​​hade​​de​​redan​​fått​​några​​gäster​​och​​började​​efter en​​tid​​att​​tänka​​att​​de​​måste​​finnas​​en​​större​​ide​​och​​lönsamhet​​i​​det​​hela.​​Idén​​växte​​och Airbnb​​blev​​ett​​miljardföretag​​för​​korttidsuthyrning​​av​​egna​​bostäder​​(Gallagher,​​2017).

1.8.2​​​​DINKEY,​​WHOP

DINKEY​​och​​WHOP​​är​​turismmarknadens​​mest​​attraktiva.​​Dinkey​​är​​en​​förkortning​​på double​​income,​​no​​kids​​​(Middleton,​​2009)​​s.81)​​och​​Whop​​är​​en​​förkortning​​av​​​wealthy healthy​​older​​people​​​(Turism​​overview.).

2. TEORI

I​​det​​här​​kapitlet​​kommer​​jag​​att​​definiera​​vad​​​delningsekonomi​​​och​​​gemensam​​konsumtion är.​​Jag​​kommer​​att​​ta​​upp​​vad​​​p2p​​marketing​​(person​​to​​person)​​​och​​​B2C​​(business​​to customer)​​​handlar​​om.​​Jag​​kommer​​att​​redogöra​​för​​​marknadsföringskommunikation​​​inom resor​​och​​turism​​samt​​förklara​​​​kundens​​​motivationsfaktorer​​​och​​​köpprocess​.​​Till​​sist​​kommer jag​​att​​ta​​upp​​vad​​det​​är​​som​​avgör​​våra​​val​​av​​en​​produkt​​eller​​tjänst.

2.1 Delningsekonomi

Delningsekonomi​​är​​ett​​ekonomisystem​​som​​i​​huvudsak​​handlar​​om​​att​​dela​​outnyttjade tjänster​​eller​​tillgångar​​gratis​​eller​​med​​en​​avgift​​direkt​​från​​individer​​(Rachel​​Botsman, 2015).

Enligt​​Rachel​​och​​Roo​​Rogers​​Bostman​​är​​gemensam​​konsumtion​​sammankopplat​​med delningsekonomi.​​Botsman​​förklarar​​​​gemensam​​konsumtion​​på​​följande​​sätt.

``An​​economic​​model​​based​​on​​sharing,​​swapping,​​trading,​​or​​renting​​products​​and​​services, enabling​​access​​over​​ownership​​that​​is​​reinventing​​not​​just​​what​​we​​consume​​but​​how​​we consume´´​​(Stephany,​​2015)​​s33).

Under​​de​​senaste​​åren​​har​​det​​allt​​mer​​och​​mer​​handlat​​om​​gemensam

konsumtion/delningsekonomi.​​Vi​​använder​​oss​​av​​det​​dagligen​​genom​​olika​​saker​​vi​​gör​​som att​​hyra,hyra​​ut,​​låna,​​byta​​och​​dela​​med​​oss.​​Det​​ger​​oss​​möjlighet​​till​​fördelar​​av​​produkter och​​service​​istället​​för​​äganderätt.​​Vi​​sparar​​även​​tid,​​pengar​​och​​kan​​skaffa​​oss​​nya​​vänner (Botsman​​&​​Rogers,​​2010)​​xiv).

​​Delningsekonomi​​har​​olika​​termer​​som​​används​​för​​att​​förklara​​meningen​​med​​delandet:

delandets​​ekonomi,​​gemensam​​konsumtion,​​sharing​​economy,​​kollaborativ​​economy,

kollaborativ​​konsumtion​​och​​peer​​economy.​​Delningsekonomi​​innehåller​​både​​kommersiella och​​icke​​kommersiella​​former​​av​​delande.​​Det​​handlar​​om​​att​​hyra,​​byta,​​låna,​​ge​​och​​få (Adervall,​​Berglund​​&​​Jacobsson,​​2015)​​s14).

Alex​​Stephany​​tar​​upp​​​​i​​sin​​bok​​fem​​ord​​som​​han​​tycker​​förklarar​​vad​​delningsekonomi handlar​​om;värde,​​underutnyttjade​​tillgångar,​​tillgänglig​​online,​​gemenskap​​och​​minskande behov​​att​​äga.

Värde​​​handlar​​om​​att​​plattformarna​​oftast​​skapar​​ett​​ekonomiskt​​värde.​​Oftast​​är​​det inkomstdrivande​​e-handelssajter​​eller​​åtminstone​​har​​det​​en​​stor​​chans​​att​​bli

intäktsgenererande.

Underutnyttjade​​​tillgångar​​handlar​​oftast​​om​​​​service​​inom​​Sharing​​Economy​​och​​om​​olika immateriella​​tillgångar​​som​​professionalitet​​och​​tid.

Tillgänglighet​​online​​​handlar​​om​​säljning​​via​​Peer​​to​​peer​​marketing​​(pearson​​to​​pearson)​​via nätet.​​De​​kan​​vara​​till​​exempel​​att​​man​​hyr​​via​​AIRBNB.

Gemenskap​​​är​​en​​tillgänglighet​​och​​efterfrågan,​​det​​handlar​​om​​att​​känna​​sig​​säker​​och värdebaserad​​och​​​minskande​​behov​​att​​äga.

Delningsekonomi​​gör​​det​​lättare​​och​​gör​​att​​vi​​​​sparar​​tid.​​Det​​erbjuds​​både​​olika​​transporter och​​boende​​(Stephany,​​2015)​​s9-12).

Enligt​​Arun​​Sundararajan​​(2015)​​är​​delningsekonomi​​en​​marknadsplats​​som​​gör​​det​​möjligt att​​byta​​ut​​varor​​och​​skapa​​nya​​marknader.​​Det​​öppnar​​nya​​möjligheter​​som​​tillgångar, färdigheter,​​tid​​och​​pengar​​(Stephany,​​2015).

Delningsekonomi​​företag​​finns​​i​​två​​olika​​modeller.​​​​Ena​​handlar​​om​​business​​to​​consumer (B2C)​​och​​den​​andra​​pearson​​to​​pearson​​(P2P).​​Stephany​​tar​​upp​​i​​sin​​bok​​två​​olika​​exempel på​​bilföretag.​​Business​​to​​Customer​​är​​när​​man​​köper​​in​​flera​​bilar​​till​​sitt​​företag​​för​​att sedan​​hyra​​ut​​dem​​till​​sina​​kunder​​medan​​pearson​​to​​pearson​​​​är​​en​​marknadsplats​​där privatpersoner​​kan​​hyra​​ut​​sina​​egna​​bilar​​(Stephany,​​2015)​​s13).

2.2 Marknadsföringskommunikation ​ ​ inom ​ ​ resor ​ ​ och ​ ​ turism

Marknadsföringskommunikation​​omfattar​​alla​​de​​delar​​av​​marknadsföringsmixen​​som​​är skapade​​för​​att​​motivera​​potentiella​​kunder.​​Det​​finns​​i​​alla​​olika​​länder​​i​​världen​​olika turismverksamheter​​som​​försöker​​göra​​sig​​synliga​​för​​turister​​(Middleton,​​2009)​​s79).

Modellen​​nedan​​är​​Stimulus-respons​​modellen​​som​​tar​​upp​​tre​​grundläggande​​delar​​inom köpbeteende​​inom​​resor​​och​​turism;​​stimulans,​​process​​och​​respondens.

Figure​​2.​​​​Stimulus-respons​​modellen​​av​​köpbeteende​​(Middleton,​​2009)​​s78)

I​​mittersta​​rutan​​är​​köparen,​​den​​eventuella​​turisten​​som​​får​​stimulans​​av​​den​​externa omgivningen.​​Efter​​det​​får​​eventuella​​köparen​​information,​​en​​bild​​på​​produkten​​eller destinationen​​som​​finns.​​En​​del​​av​​det​​här​​är​​resultatet​​av​​en​​organisations

marknadsföringskommunikation​​men​​mycket​​av​​det​​är​​format​​med​​tiden​​genom​​vänner, media,​​nyheter​​eller​​filmer.​​All​​denna​​information​​bearbetar​​köparen​​genom​​ens​​personliga, sociala​​och​​psykologiska​​faktorer,​​och​​kommer​​fram​​till​​ett​​beslut.​​Rutan​​till​​höger​​handlar om​​val.Valen​​man​​måste​​göra​​includerar​​produkt,​​varumärke,​​prisklass,​​distributionskanal och​​tid​​(Middleton,​​2009)​​s79).

Det​​finns​​två​​olika​​sätt​​på​​vilket​​kunden​​kan​​ta​​emot​​information​​och​​får​​ett​​intryck​​av​​en​​viss produkt.​​Den​​första​​är​​media​​och​​formella​​kommunikationskanaler.​​Det​​handlar​​om​​att​​få potentiella​​kunder​​genom​​att​​satsa​​och​​betala​​för​​reklam,​​PR​​verksamhet,​​internet​​och broschyrer.​​Det​​är​​viktigt​​att​​företaget​​gör​​sig​​synliga​​med​​olika​​kampanjer​​men​​även​​för​​att ge​​ett​​bra​​intryck​​till​​sina​​kunder.​​Det​​handlar​​inte​​bara​​om​​hurdana​​intryck​​vi​​gör​​med

uniformen,​​broschyrerna​​och​​skyltarna​​utan​​även​​om​​den​​psykiska​​delen,​​kvaliteten​​på servicen​​både​​före,​​under​​och​​efter​​besöket​​vi​​gör.

Det​​andra​​sättet​​kunden​​tar​​emot​​information​​på​​är​​“word​​of​​mouth’’​​det​​vill​​säga​​det​​vi​​hör via​​vår​​familj,​​vänner​​och​​den​​kretsen​​vi​​umgås​​i.​​Även​​trender​​påverkar​​vårt​​beteende​​och val.​​Det​​är​​viktigt​​att​​kampanjerna​​är​​realistiska​​och​​att​​upplevelsen​​når​​upp​​till​​ens

förväntningar.​​Då​​finns​​det​​en​​större​​chans​​att​​man​​rekommenderar​​vidare​​och​​troligen kommer​​tillbaka​​​​(Middleton,​​2009)​​s79).

2.3.1 Behov,​​motivation​​och​​önskningar

I​​marknadsföring​​är​​en​​av​​de​​viktiga​​delarna​​att​​uppfylla​​kundens​​behov.Vi​​har​​omedvetna mål,​​önskemål​​och​​behov​​som​​vi​​inte​​kan​​släppa​​förrän​​vi​​har​​dem​​uppfyllda.​​Det​​blir​​en​​så kallad​​spänning​​som​​includerar​​trötthet,​​ensamhet​​och​​hunger.​​Alla​​dessa​​tre​​måste​​uppfyllas för​​att​​få​​bort​​spänningen​​och​​bli​​motiverad.​​Motivationen​​är​​viktig​​i​​processen​​när​​vi​​skall köpa​​något​​(Middleton,​​2009)​​s80).

F.Hertzberg​​(1923-2000)​​tar​​i​​sin​​teori​​upp​​​​hygienfaktorer​​och​​motivation.​​I​​val​​av

resedestination​​har​​vi​​individer​​förväntningar​​att​​det​​skall​​vara​​en​​god​​service,​​bekväm​​lokal och​​det​​ska​​vara​​rent.​​Även​​upplevelser​​och​​underhållning​​är​​viktigt​​i​​val​​av​​destination.

Uppfylls​​inte​​dessa​​faktorer​​​​kanske​​vi​​inte​​återvänder​​till​​destinationen​​(Middleton,​​2009).

A.H.​​Maslows​​(1908-1970)​​hierarki​​handlar​​om​​de​​fem​​behov​​som​​vi​​vill​​uppfylla​​vid​​valet av​​resedestination.​​Först​​vill​​vi​​uppfylla​​våra​​psykologiska​​och​​biologiska​​behov.​​Behovet​​av luft,​​vatten,​​mat,​​bekvämlighet,​​sömn,​​hälsa,​​kondition,​​avfall,​​och​​sex.​​När​​behoven​​är uppfyllda​​​​kommer​​trygghet​​och​​säkerhetsbehov.​​Vi​​vill​​känna​​oss​​trygga​​och​​säkra.​​Sedan kommer​​vi​​till​​de​​sociala​​behoven.​​Vi​​har​​behov​​av​​kärlek,​​familj,​​vänner​​och​​socialt godkännande.​​Tillsist​​kommer​​ego:​​vi​​vill​​synas,​​prestera,​​tävla​​och​​vara​​kända.​​När​​alla dessa​​behov​​är​​uppfyllda​​kommer​​vi​​till​​sista​​behovet,​​självförverkligande.​​Vi​​har​​behovet​​av utveckling​​och​​sträva​​efter​​nya​​utmaningar​​(Middleton,​​2009)​​s272).

Figur​​3.​​Maslows​​behovstrappa​​(Reisinger,​​2009)​​s.272)

2.3.2 ​​Personlighet

Psykologer​​och​​marknadsförings​​forskare​​mäter​​individens​​psykologiska​​egenskaper​​genom individens​​personlighet:​​självsäker,​​introvert,​​social,​​ensam,​​lycklig,​​noggrann,​​överspänd, lugn,​​avslappnad,​​äventyrssökande​​eller​​undviker​​äventyr.​​Det​​här​​gör​​att​​turisterna​​placeras​​i två​​olika​​kategorier.​​I​​den​​ena​​är​​de​​som​​söker​​nya​​äventyr.​​De​​är​​självsäkra​​och​​nyfikna.​​De söker​​nya​​platser​​att​​resa​​till.​​Den​​andra​​kategorin​​är​​de​​som​​är​​mer​​försiktiga​​individer​​som helst​​åker​​till​​familjära​​platser​​som​​känns​​lugna​​och​​trygga​​och​​söker​​inte​​till​​nya

destinationer​​(Middleton,​​2009)​​s81).

2.3.3 Ekonomi

Även​​ekonomin​​har​​en​​stor​​påverkan​​på​​individer​​i​​val​​av​​turistaktiviteter​​och​​resor.​​Fritiden, inkomsten,​​ålder​​och​​familjeåtaganden​​spelar​​en​​stor​​roll​​i​​beslutet.​​Det​​finns​​olika

turistgrupper​​man​​kan​​dela​​individer​​in​​i.​​De​​två​​första​​grupperna​​är​​de​​som​​inte​​har​​pengar eller​​tid.​​Till​​de​​grupperna​​hör​​de​​unga​​individerna​​i​​en​​studerande​​ålder​​som​​sägs​​ha​​mycket tid​​men​​lite​​pengar.​​Den​​andra​​som​​även​​tillhör​​till​​gruppen​​är​​individer​​med​​familj​​som​​sägs ha​​mera​​inkomst​​men​​också​​mera​​utgifter​​men​​mindre​​tid.​​De​​följande​​två​​grupperna​​är​​från turism​​marknadens​​sida​​de​​mest​​attraktiva.​​Det​​är​​då​​de​​unga​​paren​​utan​​barn​​(dinkie)​​och​​de

som​​är​​i​​50​​års​​ålder​​(whop)​​eller​​över​​som​​har​​tid​​och​​resurser​​att​​sätta​​på​​turism (Middleton,​​2009)​​s81).

Ekonomisk​​status​​är​​något​​som​​även​​påverkar​​när​​vi​​väljer​​att​​köpa​​en​​produkt.​​Individer​​med låg​​inkomst​​och​​mindre​​besparingar​​väljer​​att​​inte​​spendera​​på​​restaurangmat,​​lyxiga​​resor och​​underhållning​​medan​​de​​med​​högre​​inkomst​​spenderar​​mera​​pengar​​på​​lyxiga​​produkter som​​resor,​​uppgradering​​i​​flyg​​och​​dyrare​​lyxhotell​​(Reisinger,​​2009).

2.3.4 Sociala-​​och​​kulturell​​inverkan

Familjen​​och​​vännerna​​i​​vår​​omgivning​​är​​en​​viktig​​informationskälla.​​Deras​​åsikter​​har​​en stor​​påverkan​​på​​vårt​​val​​av​​semester​​och​​vilken​​destination​​vi​​väljer​​att​​resa​​till.​​Men​​även​​de vi​​beundrar​​och​​strävar​​efter​​att​​vara​​lik,​​påverkar​​vårt​​beteende​​och​​val.​​De​​här​​individerna är​​inte​​bara​​de​​vi​​umgås​​med​​på​​fritiden​​eller​​på​​jobbet​​utan​​även​​de​​kända​​personer​​vi​​ser​​i sociala​​medier.​​Turism​​marknaden​​använder​​sig​​av​​kända​​personer​​för​​att​​locka​​individer.

Den​​kultur​​vi​​växer​​upp​​i​​påverkar​​våra​​val​​och​​önskemål​​av​​resedestination.Vi​​påverkas​​av bland​​annat​​religion,​​historia,​​geografiska​​läge,​​ekonomi​​och​​språk.​​Vi​​som​​hör​​till​​samma kultur​​har​​oftast​​samma​​önskemål​​och​​behov​​eftersom​​vi​​har​​samma​​beteende​​i​​de​​dagliga livet​​(Middleton,​​2009)​​s82).

2.8 Konsumentsbeslutsprocess

Med​​den​​informationen​​kunden​​har​​gör​​den​​sina​​val​​av​​en​​viss​​produkt​​eller​​tjänst.​​En​​av​​de mest​​använda​​modellerna​​är​​PIECE​​som​​är​​ändrad​​av​​Morgan​​1996​​och​​ursprungligen​​av Engel​​1978​​t.​​Piece​​är​​förkortat​​från:

1.​​​P​roblem​​recognition​​(Problemidentifiering) 2.​​​I​nformation​​search​​(Informationssökning)

3.​​​E​valuation​​of​​alternatives​​(Utvärdering​​av​​alternativ) 4.​​​C​hoice​​of​​purchase​​(Val​​av​​köp)

5.​​​E​valuation​​of​​post-purchase​​experience​​(Utvärdering​​av​​erfarenhet​​efter​​inköpet)

Det​​första​​steget​​i​​PIECE-processen​​är​​att​​kunden​​måste​​få​​behovet​​att​​resa​​och​​bli​​medveten om​​att​​bästa​​sättet​​att​​bli​​av​​med​​stress,​​spändhet​​och​​känslan​​att​​vilja​​fly​​är​​att​​ta​​semester.

Efter​​att​​kunden​​har​​fått​​behovet​​och​​har​​möjlighet​​för​​semester​​kommer​​hen​​börja​​söka information​​från​​informella​​och​​formella​​källor.​​Kunden​​får​​råd​​från​​familj​​och​​vänner​​eller går​​tillbaka​​till​​företag​​man​​tidigare​​har​​använt​​sig​​av.​​Företag​​måste​​ta​​reda​​på​​var​​ens kundkrets​​söker​​information​​och​​se​​till​​att​​man​​har​​sin​​produkt​​tillgänglig​​och​​synlig​​där kunden​​är.​​Eftersom​​det​​finns​​en​​stor​​mängd​​av​​olika​​webbsidor​​och​​resebyråer​​som​​erbjuder olika​​resor​​är​​det​​ändå​​en​​stor​​chans​​att​​kunden​​väljer​​något​​som​​den​​använt​​sig​​av​​tidigare eller​​som​​den​​vet​​att​​är​​populärt.​​Kunden​​utvärderar​​sedan​​alternativen​​den​​valt​​att​​söka​​via.

Valet​​avgörs​​då​​av​​var​​platsen​​är​​belägen​​om​​den​​är​​nära​​till​​stranden,​​om​​det​​finns

restauranger​​i​​närheten,​​pris​​mm.​​När​​kunden​​sedan​​valt​​resmål​​och​​via​​vilket​​företag​​kunden bokar​​​​kommer​​det​​verkliga​​upplevelsen​​påverka​​starkt​​attityder​​mot​​företaget.​​Är​​kunden missnöjd​​kommer​​det​​att​​ha​​negativ​​påverkan​​på​​företaget.​​Kunden​​kanske​​aldrig​​återvänder och​​kan​​eventuellt​​lämna​​en​​dålig​​recension​​(Middleton,​​2009)​​s88).

2.9 Konsumentbeteende ​ ​ inom ​ ​ turism

Konsumentbeteende​​inom​​turism​​handlar​​om​​vad​​som​​påverkar​​vårt​​val​​av​​resedestination.

Vi​​vill​​komma​​bort​​från​​våra​​dagliga​​sysselsättningar​​och​​koppla​​av​​både​​fysiskt​​och psykiskt.​​Produkten​​vi​​som​​kunder​​köper​​är​​både​​materiell​​och​​immateriell​​som​​hotell,mat och​​den​​service​​vi​​får.​​De​​kan​​vara​​allt​​från​​en​​natt​​på​​hotell​​till​​en​​resa​​jorden​​runt.​​Turisten köper​​inte​​bara​​produkten​​eller​​tjänsten​​utan​​hela​​upplevelsen.​​Förväntningarna​​före,​​under och​​efter​​upplevelsen​​måste​​uppfyllas​​för​​att​​kunden​​skall​​vara​​nöjd.​​Kunden​​påverkas​​av många​​olika​​saker​​som​​humöret,​​attityden​​och​​den​​person​​man​​reser​​med​​(Horner​​&

Swarbrooke,​​2016)​​s73).

2.9.1​​​​Motivationsfaktorer

Det​​finns​​många​​faktorer​​som​​påverkar​​vår​​motivation​​att​​köpa​​en​​turismprodukt.​​Modellen nedan​​(Figur​​4)​​visar​​en​​del​​av​​de​​motivationerna​​vi​​har​​under​​valet​​av​​en​​turismprodukt (Horner​​&​​Swarbrooke,​​2016)​​s75).

Figur​​4.​​Motivationsfaktorer​​(Horner​​&​​Swarbrooke,​​2016)​​s76)

Vi​​är​​delade​​i​​två​​grupper.​​Den​​ena​​är​​de​​som​​blir​​motiverade​​att​​köpa​​en​​resa​​och​​den​​andra är​​de​​som​​vill​​åka​​till​​ett​​särskilt​​ställe​​som​​är​​beläget​​på​​just​​en​​viss​​plats​​och​​på​​en​​viss​​tid.

Beard​​och​​Raghob​​har​​gjort​​en​​modell​​år​​1983​​som​​de​​kallar​​fritids-motivationsskala.

Modellen​​är​​baserad​​på​​Maslows​​teorier.​​Den​​tar​​upp​​fyra​​olika​​behovstyper.​​Den​​första handlar​​om​​de​​som​​tycker​​om​​fritidsaktiviteter​​och​​tycker​​om​​att​​upptäcka.​​Den​​andra gruppen​​handlar​​om​​de​​som​​är​​sociala​​och​​vill​​umgås​​med​​folk​​och​​hitta​​nya​​vänner.​​Sedan kommer​​de​​som​​vill​​tävla​​eller​​uppnå​​någonting​​genom​​fritidsaktiviteter,​​oftast​​något​​i naturen.​​Och​​till​​sist​​de​​som​​vill​​koppla​​av,​​vila​​och​​vara​​för​​sig​​själva​​(Horner​​&

Swarbrooke,​​2016).

Alla​​är​​olika​​och​​har​​olika​​motivationer​​som​​påverkar​​dem.​​De​​kan​​vara​​personligheten, livsstilen​​man​​lever,​​tidigare​​semester​​upplevelse,​​tidigare​​liv​​eller​​styrkor​​och​​svagheter​​som man​​har.​​Motivationer​​ändrar​​även​​med​​livets​​gång​​som​​t.ex.​​när​​man​​får​​familj,​​insjuknar eller​​om​​inkomsten​​ändrar​​(Horner​​&​​Swarbrooke,​​2016)​​s77-78).

Även​​åldern​​spelar​​en​​stor​​roll​​i​​valet​​av​​turismprodukter.​​De​​yngre​​individerna​​vill​​hitta​​nya vänner,​​festa,​​dricka​​och​​dansa​​medan​​de​​äldre​​vill​​ta​​det​​lugnt​​och​​ha​​möjligheten​​till sightseeing.​​Sedan​​finns​​det​​ännu​​de​​som​​har​​familj​​som​​vill​​hålla​​barnen​​glada​​och​​komma bort​​från​​vardagen​​och​​hitta​​tid​​att​​vara​​tillsammans​​(Horner​​&​​Swarbrooke,​​2016)​​s80-81).

2.9.2​​​​Avgörande​​faktorer

När​​vi​​väl​​har​​motivationen​​kommer​​nästa​​steg​​som​​är​​den​​avgörande​​faktorn.​​Det​​är​​nu​​vi som​​konsumenter​​bestämmer​​om​​det​​blir​​en​​semester​​och​​isåfall​​hurdan​​semester​​det​​blir.​​I modellen​​nedan​​(figur​​5)​​finns​​det​​exempel​​på​​faktorer​​som​​kan​​hindra​​en​​att​​ta​​semester.​​Det kan​​vara​​allt​​från​​ekonomin,​​flygrädsla​​till​​att​​man​​inte​​har​​möjlighet​​på​​grund​​av​​hälsoskäl.

Figur​​5.​​Avgörande​​faktorer​​inom​​konsumentbeteende​​i​​turism(Horner​​&​​Swarbrooke,​​2016)​​s.94-95)

De​​angivna​​faktorerna​​som​​är​​listade​​i​​modellen​​bär​​inte​​så​​stor​​vikt​​för​​just​​varje​​turist.

Baserat​​på​​turistens​​attityd,​​personlighet,​​princip,​​rädsla​​och​​tidigare​​erfarenheter​​kommer vissa​​faktorer​​vara​​mera​​påverkande​​(Horner​​&​​Swarbrooke,​​2016)​​s95).

När​​man​​reser​​i​​grupp​​är​​de​​lite​​svårare​​eftersom​​alla​​har​​egna​​motiv​​och​​avgörande​​faktorer för​​en​​semester.​​Om​​man​​åker​​på​​semester​​i​​en​​grupp​​och​​ena​​personen​​är​​flygrädd​​så​​måste man​​kanske​​fundera​​om​​och​​åka​​med​​båt​​istället​​för​​flyg.​​Det​​är​​små​​problem​​som​​uppstår

desto​​fler​​man​​är,​​vi​​är​​alla​​olika​​och​​alla​​vill​​ha​​sina​​egna​​behov​​uppfyllda​​vilket​​gör​​det svårt​​när​​man​​är​​flera​​(Horner​​&​​Swarbrooke,​​2016)​​s96).

3. METOD

Nedan​​beskriver​​jag​​vilken​​metod​​jag​​har​​använt​​mig​​av.

3.1 Urvalsmetod

Eftersom​​jag​​i​​det​​här​​arbetet​​vill​​få​​reda​​på​​vad​​som​​påverkar​​vårt​​val​​att​​resa​​via​​Airbnb,​​har jag​​använda​​mig​​av​​en​​kvantitativ​​undersökning​​i​​form​​av​​en​​elektronisk​​webbenkät.

Frågorna​​är​​baserade​​på​​teoridelen​​som​​innehåller​​kundens​​köpbeteende​​och​​process​​inom resande​​och​​turism.​​Med​​att​​använda​​mej​​av​​en​​webbenkät​​når​​jag​​ut​​till​​en​​större​​grupp individer​​och​​får​​ett​​bredare​​resultat.​​Jag​​har​​gjort​​min​​webbenkät​​via​​​​programmet​​​Google Forms​​​och​​kommer​​att​​lägga​​ut​​enkäten​​på​​min​​Facebooksida.

3.2 Kvantitativ ​ ​ undersökning

Kvalitativ​​undersökningsmetod​​är​​en​​forskning​​som​​handlar​​i​​huvudsak​​om​​mätningar​​via datainsamling,​​statistiska​​bearbetnings​​och​​analysmetoder​​(Patel​​&​​Davidson,​​2011).

Kvantitativ​​metod​​har​​olika​​sätt​​att​​samla​​in​​kvantitativ​​data​​och​​de​​två​​vanligaste​​sätten​​är enkätundersökning​​eller​​intervjuundersökning​​(Eliasson,​​2013)​​s.28).​​Jag​​har​​gjort​​en webbenkät​​som​​jag​​skickar​​ut​​till​​en​​större​​grupp​​individer​​för​​att​​få​​ett​​bredare​​svar​​i undersökningen.

3.3 Webbenkät

Jag​​har​​använt​​mej​​av​​en​​webbenkät​​som​​jag​​gjort​​via​​Google​​Forms.​​Webbenkäten​​gör​​de möjligt​​för​​mej​​att​​nå​​ut​​till​​flera​​respondenter​​och​​visar​​resultatet​​tydligt​​genom​​staplar​​och modeller.

Google​​Formulär​​är​​​​ett​​program​​som​​gör​​det​​enkelt​​och​​snabbt​​att​​designa​​och​​bygga​​upp​​din egna​​frågeformulär.​​Den​​ger​​dig​​möjligheten​​att​​designa​​dina​​frågor​​som​​du​​själv​​vill​​att​​de skall​​se​​ut.​​Programmet​​ordnar​​även​​dina​​svar​​på​​formulären​​i​​staplar​​och​​diagram​​som​​gör det​​lätt​​att​​se​​svaren​​på​​undersökningen​​(Google​​forms.).​​​​Det​​är​​viktigt​​att​​man​​formulerar

sina​​frågor​​till​​webbenkäten​​utgående​​från​​sin​​teoridel​​för​​att​​få​​fram​​hur​​det​​förhåller​​sig​​till verkligheten​​(Eliasson,​​2013)​​s.36).

3.5 Etik

Redan​​från​​början​​av​​forskningen​​måste​​man​​ta​​etiska​​frågor​​i​​beaktande.​​I​​intervju forskningar​​sker​​det​​etiska​​problem.​​På​​grund​​av​​svårigheter​​att​​forska​​individers​​privatliv och​​att​​sedan​​presentera​​redogörelsen​​offentligt​​(Kvale​​&​​Brinkmann,​​2014)​​s.78).

Som​​forskare​​och​​student​​är​​man​​förpliktigad​​att​​ge​​en​​så​​verklig​​och​​exakt​​bild​​av​​det​​man undersöker​​eller​​forskar​​i.​​Etiken​​i​​Norden​​​​och​​i​​andra​​delar​​av​​världen​​har​​diskuteras​​och​​det har lett till att man skapat gemensamma internationella etiska regler (Nyberg & Tidström, 2012).

1.Bidra​​till​​riklighet​​och​​noggrannhet​​i​​vetenskaplig​​kunskap.

2.Skydda​​rätten​​till​​intellektuella​​egendom,​​ta​​hänsyn​​till​​upphovsrätten

3.Skydda deltagarnas rättigheter och välbefinnande (Nyberg & Tidström, 2012) .

Jag​​anser​​ha​​god​​etik​​i​​arbetet​​och​​undersökningen.​​Alla​​respondenterna​​som​​har​​medverkat​​i enkäten​​har​​hållits​​anonyma​​och​​enbart​​nämnt​​kön​​och​​ålder.​​​​I​​början​​av​​enkäten​​fanns​​en exakt​​information​​på​​syftet​​i​​forskningen.​​Respondenten​​har​​av​​egen​​vilja​​medverkat​​i undersökningen.

4. RESULTAT

Nedan​​presenterar​​jag​​resultatet​​av​​mitt​​arbete.​​Jag​​börjar​​med​​att​​ta​​upp​​presentation​​av webbenkät​​och​​sedan​​webb​​enkätens​​svar​​genom​​cirkeldiagram.​​Efter​​det​​kommer​​jag​​lägga svaren​​mot​​den​​teori​​jag​​använt​​mig​​av.​​Till​​sist​​redovisar​​jag​​slutsatsen​​och​​ger​​förslag​​på vidare​​forskning.

4.1 Presentation ​ ​ av ​ ​ webbenkät

Webbenkäten​​delades​​via​​min​​egna​​Facebooksida​​samt​​vänner​​som​​delade​​den​​vidare.​​Jag valde​​att​​dela​​enkäten​​på​​Facebook​​för​​att​​nå​​ut​​till​​fler​​individer​​och​​få​​ett​​bredare​​svar.

Enkäten​​var​​tillgänglig​​på​​Facebook​​i​​två​​veckor​​och​​108​​personer​​som​​använt​​sig​​av​​Airbnb svarade​​på​​enkäten.

4.2 Resultatet ​ ​ från ​ ​ webbenkät

I​​första​​cirkeldiagrammet​​(Figur​​6)​​kommer​​det​​fram​​att​​respondenterna​​var​​totalt​​108 stycken​​var​​av​​65,7​​%​​(71st)​​var​​kvinnor​​som​​svarade​​på​​enkäten​​och​​​​34%​​(37st)​​var​​män.

Figur​​6.​​Kön

I​​följande​​cirkeldiagram​​(Figur​​7)​​framkommer​​att​​48,1%​​(52st)​​av​​respondenterna​​var​​över 31​​år​​gamla.​​Andelen​​respondenter​​i​​ålder​​21-25​​var​​42,6%​​(46st).​​Man​​kan​​avläsa​​från cirkeldiagrammet​​att​​6,5%​​(7st)​​var​​i​​ålder​​26-30​​och​​enbart​​2,8%​​(3st)​​var​​mellan​​16-20​​år.

Figur​​7.​​Ålder

I​​cirkeldiagrammet​​nedan​​​​(Figur​​8)​​redogörs​​det​​hur​​respondenterna​​ställer​​sig​​till​​korttids uthyrning​​via​​Airbnb.​​Cirkeldiagrammet​​visar​​att​​hela​​​​97,2%​​(105st)​​av​​totalt​​108

respondenter​​ställer​​sig​​positivt​​mot​​korttids​​uthyrning​​via​​Airbnb​​och​​enbart​​2,8%​​(3st) svarade​​negativt.

Figur​​8.​​Hur​​ställer​​du​​dig​​till​​korttidsuthyrning​​via​​Airbnb?

I​​nedanstående​​cirkeldiagram​​(Figur​​9)​​framkommer​​det​​hur​​respondenterna​​kommit​​i kontakt​​med​​Airbnb​​för​​första​​gången.​​Som​​svarsalternativ​​fanns​​det​​sociala​​medier,

familj/vänner,​​hemsidan​​eller​​annat.​​Flertalet​​av​​respondenterna​​svarade​​att​​de​​kommit​​i kontakt​​med​​Airbnb​​för​​första​​gången​​via​​familj​​eller​​vänner.​​Antalet​​var​​hela​​47,2%​​(51st).

31,5%​​(34st)​​hade​​kommit​​i​​kontakt​​med​​Airbnb​​via​​sociala​​medier.​​Endast​​13.9%​​(15st)​​av respondenterna​​hade​​kommit​​i​​kontakt​​med​​Airbnb​​via​​dess​​​​hemsida.​​Svarsalternativet

``annat´´​​valdes​​av​​de​​övriga​​7,4%​​(8st).

Figur​​9.​​Hur​​kom​​du​​i​​kontakt​​med​​Airbnb​​för​​första​​gången?

Man​​kan​​avläsa​​från​​cirkeldiagrammet​​(Figur​​10)​​att​​av​​respondenterna​​har​​65,7%​​(71st) endast​​hyrt​​1-2​​gånger​​via​​marknadsplatsen​​Airbnb.​​24,1%​​(26st)​​har​​hyrt​​3-4​​gånger​​och endast​​10,2%​​(11st)​​har​​hyrt​​5​​eller​​flera​​gånger.

Figur​​10.​​Hur​​många​​gånger​​har​​du​​hyrt​​via​​Airbnb?

I​​följande​​cirkeldiagram​​(Figur​​11)​​frågades​​de​​huruvida​​respondenterna​​själva​​hade​​hyrt​​ut något​​via​​marknadsplatsen​​Airbnb.​​Endast​​11.1%​​(12st)​​av​​respondenterna​​har​​själva​​hyrt​​ut via​​Airbnb.​​Resterande​​88,9%​​(96st)​​har​​aldrig​​gjort​​det.

Figur​​11.​​Har​​du​​hyrt​​ut​​något​​via​​Airbnb?

Följande​​stapeldiagram​​(​​Figur​​12)​​redovisar​​alternativen​​som​​var​​avgörande​​då

respondenterna​​valde​​att​​resa​​via​​airbnb.​​Respondenterna​​hade​​tretton​​alternativ​​att​​välja mellan​​och​​gavs​​även​​möjligheten​​att​​välja​​flera​​alternativ.​​För​​största​​delen​​av

respondenterna​​(68,5%)​​var​​priset​​avgörande.​​Platsen​​visade​​sig​​även​​vara​​en​​viktig​​del​​i valet​​att​​resa​​via​​marknadsplatsen​​Airbnb.

Nedan​​redovisas​​respondenternas​​svar:

Pris​​68,5%​​​​74st Plats​​49,1%​​53st

Tillgång​​till​​hus​​30,6%​​33st Mängden​​resenärer​​35,2%​​38st

Bekvämlighet​​som​​kök​​och​​tvättmaskin​​28,7%​​31st Stora​​mängden​​utrymme​​19,4%​​21st

Unika​​upplevelsen​​13.9%​​15st Hemtrevliga​​känslan​​19,4%​​21st Lokala​​upplevelsen​​20,4%​​22st Tillgång​​till​​egen​​pool​​12%​​13​​st

Stanna​​på​​icke​​turist​​destination​​14,8​​%​​16​​st Något​​nytt​​och​​annorlunda​​15,7​​%​​17st Goda​​recensioner​​30,6​​%​​33st

Figur​​12.​​​​Kryssa​​för​​de​​alternativ​​som​​var​​avgörande​​då​​du​​valde​​att​​boka​​via​​Airbnb​​(en​​eller​​fler​​alternativ)

Från​​följande​​cirkeldiagram​​(Figur​​13)​​kan​​man​​tydligt​​se​​att​​nästan​​alla​​respondenterna tyckte​​att​​airbnb​​uppfyllde​​deras​​förväntningar,​​enbart​​4​​stycken​​ansåg​​att​​de​​inte​​gjorde​​det.

I​​cirkeldiagrammet​​nedan​​(Figur​​14)​​​​kommer​​det​​fram​​att​​95,4%​​(104st)​​av​​respondenterna kommer​​att​​använda​​sig​​av​​airbnb​​igen.​​Övriga​​4,6%​​(4st)​​av​​respondenterna​​kommer​​inte.

Figur​​14.​​Kommer​​du​​att​​använda​​dig​​av​​Airbnb​​igen?

I​​följande​​cirkeldiagram​​(Figur​​15)​​tillfrågades​​respondenterna​​om​​de​​kommer​​att

rekommendera​​airbnb​​vidare​​till​​familj​​och​​vänner.​​95,4​​%​​(103st)​​svarade​​att​​de​​kommer​​att rekommendera​​airbnb​​och​​5​​(4,6%)​​stycken​​kommer​​inte​​rekommendera​​marknadsplatsen airbnb​​vidare.

Figur​​15.​​Kommer​​du​​att​​rekomendera​​Airbnb​​till​​familj/vänner

4.3 Analys

På​​min​​undersökning​​svarade​​108​​stycken​​och​​alla​​respondenter​​som​​deltog​​har​​använt​​sig​​av Airbnb​​marknadsplatsen.​​Av​​respondenterna​​var​​största​​delen​​kvinnor​​65,7%​​(71st)​​och resterande​​män​​34,3%​​(37st).​​Respondenternas​​ålder​​var​​allt​​från​​16​​år​​och​​uppåt.​​48,1%

(52st)​​av​​respondenterna​​var​​31+,​​42,6​​(46st)​​var​​mellan​​21-35​​år,​​6,5%​​(7st)​​mellan​​25-30​​år och​​resterande​​2,8%​​(3st)​​var​​mellan​​16-20​​år​​gamla.

I​​undersökningen​​syns​​det​​tydligt​​att​​respondenterna​​ställer​​sig​​positivt​​till​​korttids​​uthyrning via​​Airbnb​​marknadsplatsen.​​​​Enbart​​3​​respondenter​​av​​108​​stycken​​svarade​​negativt.

Undersökningen​​visar​​även​​hur​​respondenterna​​kommit​​i​​kontakt​​med​​Airbnb​​för​​första gången.​​Enligt​​Middleton​​finns​​det​​två​​olika​​sätt​​kunden​​tar​​emot​​information.​​De​​första​​är media​​och​​formella​​kommunikationskanaler​​och​​den​​andra​​är​​``word​​of​​mouth´´​​de​​vi​​hör​​via vår​​familj,​​vänner​​och​​den​​kretsen​​vi​​umgås​​i​​(Middleton,​​2009).​​De​​visade​​sig​​att​​Middletons teori​​stämmer​​överens​​med​​undersökningen.​​Den​​största​​delen​​av​​respondenterna​​har​​kommit i​​kontakt​​med​​Airbnb​​via​​sin​​familj​​och​​vänner​​(Word​​of​​mouth).

​​De​​flesta​​som​​medverkat​​i​​undersökningen​​65,7%​​(71st)​​har​​endast​​hyrt​​via​​marknadsplatsen airbnb​​1-2​​gånger.​​24,1%​​(26st)​​har​​hyrt​​3-4​​gånger​​och​​enbart​​10,2%​​(11st)​​har​​hyrt​​fem eller​​flera​​gånger.​​De​​kom​​fram​​att​​de​​flesta​​av​​respondenterna​​själva​​inte​​hyrt​​ut​​via marknadsplatsen​​Airbnb​​endast​​12​​av​​108​​stycke​​svarade​​att​​de​​har​​gjort​​det.

Resultatet​​i​​undersökningen​​visade​​tydlig​​att​​största​​delen​​av​​respondenterna​​tyckte​​att​​priset påverkade​​beslutet​​mest​​då​​de​​valde​​Airbnb​​som​​boendealternativ.​​Enligt​​Middleton​​spelar ekonomin​​en​​en​​stor​​roll​​i​​valet​​av​​turistaktiviteter​​och​​resor.​​De​​som​​påverkar​​beslutet​​är fritid,​​inkomst,​​ålder​​och​​familj​​åtagande​​(Middleton,​​2009).​​Reisinger​​tar​​även​​upp​​att ekonomi​​status​​är​​något​​som​​påverkar​​när​​vi​​väljer​​att​​köpa​​en​​produkt.​​Individer​​med​​låg inkomst​​och​​mindre​​besparingar​​väljer​​att​​inte​​spendera​​på​​restaurangmat,​​lyxiga​​resor​​och underhållning.​​Medan​​de​​med​​högre​​inkomst​​spenderar​​mera​​pengar​​på​​lyxiga​​produkter​​som resor,​​uppgradering​​i​​flyg​​och​​dyrare​​lyxhotell​​(Reisinger,​​2009).​​Både​​Middleton​​och

resultat.​​Platsen​​visade​​sig​​även​​vara​​viktigt​​för​​respondenterna.​​När​​vi​​väljer​​resedestination påverkas​​vi​​av​​den​​kultur​​vi​​växt​​upp​​i:Språket,​​historia,​​geografiskt​​läge,​​religion​​och ekonomi.​​Vi​​har​​samma​​önskemål,​​behov​​och​​beteende​​i​​de​​dagliga​​livet​​med​​de​​som​​växt upp​​i​​samma​​kultur​​(Middleton,​​2009).

Resterande​​faktorer​​som​​påverkade​​respondenternas​​val​​fick​​inte​​lika​​stor​​svarsprocent​​som priset​​och​​platsen.​​​​Airbnb​​uppfyller​​nästan​​alla​​respondenternas​​förväntningar.​​Enbart​​4st svarade​​att​​de​​inte​​gjorde​​det.

En​​stor​​del​​av​​respondenterna​​kommer​​använda​​sig​​av​​Airbnb-marknadsplatsen​​igen.​​Enligt Herzberg​​teorin​​har​​vi​​individer​​förväntningar​​att​​det​​skall​​vara​​bra​​service,​​bekväm​​lokal​​och rent.​​Men​​i​​valet​​av​​destinationen​​är​​även​​upplevelsen​​och​​underhållningen​​viktigt.​​​​Uppfylls inte​​dessa​​faktorer​​så​​kanske​​vi​​inte​​återvänder​​till​​destinationen​​(Middleton,​​2009).​​De respondenter​​som​​inte​​kommer​​använda​​sig​​av​​Airbnb​​igen​​kanske​​inte​​fick​​behoven​​och förväntningarna​​uppfyllda.

Undersökningen​​avslutade​​med​​om​​respondenterna​​kommer​​att​​rekommendera​​Airbnb​​vidare till​​familj​​och​​vänner.​​Det​​kom​​tydligt​​fram​​i​​undersökningen​​att​​respondenterna​​kommer​​resa via​​Airbnb​​marknadsplatsen​​igen.​​Enlig​​Middleton​​så​​finns​​de​​en​​större​​chans​​att​​vi

återvänder​​till​​destinationen​​och​​rekommenderar​​destinationen​​vidare​​om​​upplevelsen​​når​​upp till​​ens​​förväntningar​​(Middleton,​​2009).

Genom​​min​​undersökning​​har​​jag​​fått​​svar​​på​​arbetets​​syfte,​​faktorer​​som​​påverkar​​beslutet att​​välja​​Airbnb​​som​​boendealternativ​​istället​​för​​traditionella​​alternativ​​inom​​turism.

4.4 Reliabilitet ​ ​ och ​ ​ validitet

´´Reliabiliteten​​bestäms​​av​​hur​​mätningarna​​utförs​​och​​hur​​noggranna​​vi​​är​​vid

bearbetningen​​av​​informationen.​​Validiteten​​är​​beroende​​av​​vad​​vi​​mäter​​och​​om​​detta​​är utklarat​​i​​frågeformulären.´´​​(Idar​​Magne​​Holme,​​Bernt​​Krohn​​Solvang,​​1996)

Reliabiliteten​​i​​min​​undersökning​​anser​​jag​​att​​är​​medel​​hög.​​​​Eftersom​​jag​​fick​​en​​stor svarsprocent.​​Frågeformulären​​var​​tydlig​​och​​noggrann​​gjord.​​Om​​frågeformulären​​enbart skulle​​ha​​gett​​respondenterna​​möjligheten​​att​​svara​​på​​ett​​av​​svarsalternativen​​istället​​för flera,​​skulle​​reliabiliteten​​blivit​​högre.

Validiteten​​anser​​jag​​vara​​hög.​​Jag​​tog​​tydligt​​fram​​i​​min​​undersökning​​att​​mitt​​syfte​​var​​att nå​​ut​​till​​enbart​​de​​som​​använt​​sig​​av​​marknadsplatsen​​Airbnb.​​Frågorna​​va​​tydliga​​och​​enkla att​​svara​​på.