Ympäristötalo (Kirjaamo) Kokkolan toimipaikka Seinäjoen toimipaikka ' 020 490 109
Miljöhuset (Registratorskontoret) Kontoret i Karleby Kontoret i Seinäjoki Asiakaspalvelu/Kundservice 020 690 169 kirjaamo.lsu@ymparisto.fi PL/PB 77, 67101 KOKKOLA/KARLEBY PL/PB 156, 60101 SEINÄJOKI www.ymparisto.fi/lsu
PL/PB 262, 65101 VAASA/VASA Torikatu/Torggatan 40 Torikatu 16 www.miljo.fi/lsu
Koulukatu/Skolhusgatan 19
Vaasa
Päiväys Datum
Dnro Dnr
6.3.2007 LSU-2006-R-35(531)
Fingrid Abp Översättning PB 530
00101 HELSINGFORS
Viite
Hänvisning Kraftledningsprojektet på 400 kV mellan Seinäjoki och Toby
Asia
Ärende Kontaktmyndighetens utlåtande om programmet för miljökonsekvensbedömning
1 UPPGIFTER OM PROJEKTET OCH MKB-FÖRFARANDET
Det riksomfattande stamnätsbolaget Fingrid Abp har 14.12.2006 tillställt Västra Finlands miljöcentral ett bedömningsprogram i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning
(468/1994, ändring 267/1999, ändring 458/2006). Bedömningsförfarandet gäller för kraftledningen på 400 kV på avsnittet Seinäjoki-Toby.
Syftet med MKB-förfarandet är att främja bedömningen och iakttagandet av miljökonsekvenser i pla- neringen och beslutsfattandet samt att öka medborgarnas tillgång till information och möjligheter att delta. MKB-förfarandet tillämpas i samband med detta projekt i enlighet med punkt 8 c i projektför- teckningen i 6 § i förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006). De mer än 15 kilometer långa kraftledningar ovan markytan för minst 220 kilovolt som avses i punkten omfattas enligt förordningen av MKB-förfarandet. MKB-förfarandet börjar när den projektansvarige skickar in ett bedömningsprogram till den regionala miljöcentralen som fungerar som kontaktmyndighet. Be- dömningsprogrammet är den projektansvariges plan över hur bedömningen skall utföras. I kontakt- myndighetens utlåtande framläggs till vilka delar bedömningsprogrammet eventuellt måste ses över.
Den projektansvarige bedömer miljökonsekvenserna på basis av bedömningsprogrammet och kon- taktmyndighetens utlåtande över programmet samt sammanställer resultaten från bedömningen i en konsekvensbeskrivning. Kontaktmyndigheten avger sedan utlåtande över konsekvensbeskrivningen och dess tillräcklighet.
Bedömningsförfarandet upphör när kontaktmyndigheten tillställer den projektansvarige sitt utlåtande om projektet.
Projekt:
Byggande av en 400 kV:s kraftledning på avsnittet Seinäjoki-Toby Projektansvarig
Fingrid Abp, PB 530, 00101 HELSINGFORS MKB-konsult som ansvarar för projektet:
Suunnittelukeskus Oy, Hallituskatu 13-17 D, 90100 ULEÅBORG Kontaktmyndighet:
Västra Finlands miljöcentral, PB 262, 65101 VASA Projektet, dess syfte och läge
Kraftledningen på 400 kV planeras mellan elstationerna i Seinäjoki och Toby (Korsholm). Avsikten är att den nya kraftledningen skall tas i bruk år 2010. Den nuvarande kraftledningen på 110 kV mellan Seinäjoki och Toby kommer också att placeras på kraftledningens nya stolpar. Kraftledningsområdet är ca 55 km långt. Till projektets omedelbara verkningsområde hör Seinäjoki stad samt kommunerna Ilmajoki, Ylistaro, Storkyro, Lillkyro, Laihela och Korsholm.
Tidpunkten för och omfattningen av nödvändiga förstärkningar klargörs senare.
Ledningsområdets bredd bestäms i enlighet med de normer som gäller för starkströmsledningar. De största träden fälls på området, medan en del av buskskiktet bevaras. Dessutom kommer man att dra de serviceförbindelser som behövs för underhållet från det närliggande vägnätet.
Fingrid Abp är enligt elmarknadslagen förpliktigat till att utveckla stamnätet. Utvecklingen baserar sig på bolagets långsiktiga utvecklingsplaner. Avsikten är att kraftledningen mellan Seinäjoki och Toby skall trygga driftsäkerheten hos områdets elöverföringsnät och förbereda övergången i elöverförings- nätet på det österbottniska kustområdet från användningen av den nuvarande spänningsnivån på 220 kV till att använda spänningar på 400 kV och 110 kV. Man har redan tidigare förberett övergången till en spänningsnivå på 400 kV genom att bygga en kraftledning mellan Kristinestad-Toby-Ventusneva (Karleby) med en struktur på 400 kV. Kraftledningen används nu med en spänning på 220 kV.
Enligt den projektansvarige kommer man i framtiden att behöva omfattande saneringar i kraftöverfö- ringsnätet på 220 kV i västra Finland. Dessutom håller nätet på 220 kV på att bli underdimensionerat i och med att förbrukningen och överföringsbehoven på området ökar. När nätet förstärks och förnyas är det nödvändigt att övergå till användning av 400 kV för att elöverföringsbehoven i Österbotten skall kunna skötas även i framtiden. Avsikten är att avskaffningen av spänningen på 220 kV och ib- ruktagandet av spänningen på 400 kV skall ske stegvis under de kommande 10-20 åren.
Alternativ
Projektet har ett huvudsakligt alternativ; ledningsrutten mellan Seinäjoki och Toby. I Seljänkangas i Storkyro och Toby i Korsholm bedöms också underalternativ som undviker bebyggelsen.
Något 0-alternativ finns inte i bedömningsprogrammet. Motiveringen är att det inte är möjligt med tanke på stamnätets funktion.
Tillstånd och beslut som fordras för projektet
Innan terrängarbetena påbörjas ansöker den projektansvarige om undersökningslov från länsstyrelsen för att märka ut kraftledningens mittlinje i terrängen. Då mäts de nuvarande ledningarna, vägarna, byggnaderna samt terrängens profil. Tillståndet ger också den projektansvarige rätt att märka ut plat- serna för stolparna och att undersöka jordmånen där stolparna eventuellt skall sättas ner samt att göra noggrannare naturutredningar.
Innan projektet genomförs anhåller Fingrid Abp i enlighet med elmarknadslagen om tillstånd att byg- ga från Energimarknadsverket. Till tillståndet bifogas miljökonsekvensbeskrivningen och kontakt- myndighetens utlåtande över detta. Tillståndet att bygga ger inte rätt att påbörja byggandet, utan i det konstateras behovet av en kraftledning.
Fingrid Oyj ansöker om inlösningstillstånd från statsrådet i enlighet med lagen om inlösen av
fast egendom och särskilda rättigheter. Till tillståndsansökan bifogas de utredningar som lagen förut- sätter, såsom konsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande över den. Inlösningstill- ståndsärendet bereds av handels- och industriministeriet.
Samordnandet av förfarandet med förfaranden enligt andra lagar
Det har inte varit nödvändigt att samordna MKB-förfarandet med förfarandet enligt andra lagar.
2 KUNGÖRELSE AV BEDÖMNINGSPROGRAMMET OCH HÖRANDE
Bedömningsprogrammet har funnits till offentligt påseende 22.12.2006-5.2.2007 på de officiella an- slagstavlorna i Seinäjoki stad samt Ilmajoki, Ylistaro, Storkyro, Lillkyro, Laihela och Korsholms kommuner samt har också funnits till påseende vid huvudbiblioteken i dessa kommuner. Bedöm- ningsprogrammet har dessutom publicerats på den projektansvariges webbsidor på adress
www.fingrid.fi > ympäristö ja voimajohdot > YVA-menettelyt, samt på miljöförvaltningens webbsi- dor på adress www.ymparisto.fi > ympäristönsuojelu > ympäristövaikutusten arviointi > YVA- hankelista > vireillä olevat hankkeet.
Ett möte för allmänheten som behandlade projektets miljökonsekvensbedömning hölls vid kommun- kansliet i Laihela 29.11.2006 när bedömningsprogrammet var under utarbetande.
Utlåtanden har begärts från följande aktörer: Seinäjoki stadsstyrelse, Ilmajoki kommunstyrelse, Ylis- taro kommunstyrelse, Storkyro kommunstyrelse, Lillkyro kommunstyrelse, Laihela kommunstyrelse, Korsholms kommunstyrelse, Seinäjoen seudun terveysyhtymä, Västra Finlands länsstyrelse, social- och hälsovårdsavdelningen, den regionala serviceenheten i Vasa, Österbottens arbetskrafts- och när- ingslivscentral, Österbottens förbund, Etelä-Pohjanmaan liitto, Etelä-Pohjanmaan työvoima- ja elinke- inokeskus, Vägverket Vasa vägdistrikt, Finlands naturskyddsförbund Österbotten distrikt, Österbot- tens Svenska producentförbund, Maataloustuottajain E-P:n liitto, MTK, Banförvaltningscentralen, Museiverket, Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt och Pohjanmaan riistanhoitopiiri.
3 SAMMANDRAG AV UTLÅTANDEN OCH ÅSIKTER 10 utlåtanden har inkommit och dessutom en åsikt.
Ylistaro kommun, Vähäkyrö kommun, Laihela kommun, Österbottens TE-central och Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt meddelar att de inte har något att anmärka på bedömningsprogram- met.
Korsholms kommunhar inte annat att anmärka än att det är viktigt för Korsholms kommun att alter- nativet som går vid sidan av bebyggelsen i Toby granskas som ett alternativ, eftersom den nuvarande kraftledningen går mycket nära de befintliga gårdsgrupperna.
Etelä-Pohjanmaan liittokonstaterar att projektet är i enlighet med landskapsplanen och att det för- verkligar de principer som framförts i den. Början av kraftledningen är belägen på det landskapsmäs- sigt mycket känsliga kulturlandskapsområdet i Alajoki. Saken har tagits väl i beaktande i bedöm- ningsprogrammet. Etelä-Pohjanmaan liitto föreslår att man i konsekvensbeskrivningen även skall ta fram hur Fingrid Abp ämnar minska på kraftledningens skadliga konsekvenser för kulturlandskapet.
Förbundet anser att bedömningsprogrammet utarbetats i enlighet med kraven och principerna i lag- stiftningen som gäller miljökonsekvensbedömning.
Österbottens Förbund anser det i sitt utlåtande vara viktigt att man i miljökonsekvensbedömningen granskar de alternativa rutterna för kraftledningen åtminstone i Seljäkangas och Toby.
Den planerade kraftledningen är belägen både på landskapet Södra Österbottens område (Seinä-
joki, Ilmajoki, Ylistaro) samt på landskapet Österbottens område (Storkyro, Lillkyro, Laihela, Kor- sholm). I förslaget till landskapsplan för Österbotten har man bredvid den nuvarande kraftledningen i samma ledningskorridor märkt ut ett behov av förbindelse med kraftöverföringsledning, vilket innebär att planen är i enlighet med förslaget till landskapsplan.
I förslaget till landskapsplan har Orisbergs herrgård med omgivning märkts ut som ett område av riks- intresse som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Kraftledningen är belägen på den norra kanten av detta område i ett åkerlandskap som bryts av skogsdungar.
Även kulturlandskapet vid Laihela å mellan Kyläinpää och Helsingby har i förslaget till landskapsplan märkts ut som ett område av riksintresse som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvår- den. I Toby gränsar detta kulturlandskapsområde till järnvägen. På andra sidan järnvägsspåret finns Toby elstation och en alternativ kraftledningsrutt som delvis gränsar till järnvägen. I Österbottens land- skapsplan har banavsnittet Seinäjoki-Vasa märkts ut med beteckningen Banavsnitt som skall elektrifie- ras. Elsäkerheten innebär särskilda krav på avståndet mellan den elektrifierade järnvägen och kraftled- ningen, vilket enligt bedömningsprogrammet kommer att tas i beaktande vid planeringen av den nya kraftledningen.
De grundvattenområden som nämns i bedömningsprogrammet och som är viktiga för vattenförsörj- ningen, dvs. Leppineva (klass 1) och Vedenoja (klass 1), har i förslaget till landskapsplan märkts ut med beteckningen 'pv' eller viktigt grundvattensområde eller grundvattensområde som lämpar sig för vattentäkt. Den nuvarande kraftledningen går över Leppineva grundvattenområde norr om grundvatten- täkten på en sträcka av ungefär en kilometer. Vid Vedenoja grundvattenområde befinner sig den nuva- rande kraftledningen en kilometer från grundvattenområdet.
Enligt Österbottens förbund framgår i huvudsak de saker i bedömningsprogrammet, vilka i enlighet med lagstiftningen som gäller bedömningsförfarandet bör framföras. Bedömningsprogrammet är tydligt och åskådligt (bl.a. färgkartor). Abstraktet, bilderna och tabellerna samt kartorna är både på finska och svenska.
Som komplettering framför Österbottens förbund att man kunde bifoga förslaget till landskapsplan för Österbotten till källförteckningen.
Slutligen konstaterar Österbottens förbund att kraftledningsprojektet på 400 kV är samstämmigt med förslaget till landskapsplan för Österbotten. Det är dock viktigt att man i planeringen tar i beaktande kulturlandskapsområdena av riksintresse (området vid Orisbergs herrgård med omgivning och kultur- landskapsområdet vid Laihela å) samt elektrifieringen av järnvägen.
Museiverket konstaterar när det gäller det arkeologiska kulturarvet att man för tillfället känner till en fast fortlämning som är fredad med skydd av lagen om fornminnen (295/1963) som befinner sig på samma avsnitt som kraftledningen på 400 kV mellan Seinäjoki och Toby, dvs. ett röse benämnt Voisil- lanlakso i Ylistaro (1000 00 6223 i Museiverkets register över fornlämningar), vilken hittades i sam- band med en inventering som Museiverket utförde i september 2006. Objektet har tagits i beaktande i bedömningsprogrammet på ett sakenligt sätt och det har märkts ut på kartblad 3(4). Om en kraftled- ningsstolpe byggs i fornlämningens omedelbara närhet eller vid den bör objektet undersökas innan kraftledningen byggs (15 § i lagen om fornminnen).
I programmet för miljökonsekvensbedömning har man inte tagit i beaktande de fornlämningar som be- finner sig i kraftledningens omedelbara verkningsområde (avstånd under 100 m), vilka bör märkas ut på kartorna på följande sätt.
MKB-programmets kartblad 2(4): Laihia Allinen Kalkkivuori 1 (399 01 0033), ett röse från järnåldern, p= 6992691, i=3253806
MKB-programmets kartblad 3(4): Storkyro Kallio/Seljänkangas W (152 01 0018), ett röse/en bostads- plats från bronsåldern/stenåldern, p= 6987706, i= 3260866
Isokyrö Kallio / Seljänkangas W är beläget invid den nuvarande kraftledningen, men på basis av inven- teringen föreligger dock ingen omedelbar fara att den skulle förstöras, om linjen förblir i enlighet med den nuvarande planen. Objektet bör dock tas i beaktande i planeringsskedet och byggnadsarbetena bör planeras så att de inte förorsakar fara för bevarandet av objektet.
Dessutom påpekar Museiverket att man till bedömningsprogrammets källförteckning (s. 45) bör bifoga det register över fornlämningar som upprätthålls av Museiverket samt publikationen Förhisto- riska fasta lämningar i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten. Museiverket, Etelä- Pohjanmaan liitto, Mellersta Österbottens förbund, Österbottens förbund. 1998.
När det gäller den bebyggda kulturmiljön och kulturlandskapet har Museiverket ingenting att anmärka på i bedömningsprogrammet.
Seinäjoen seudun terveysyhtymä/miljönämnden framför att projektet har klargjorts på ett omfattan- de sätt i programmet och att man har fört fram miljökonsekvenserna för kraftledningen som befinner sig ovan mark. Att få information via internet är viktigt och bra.
En brist i programmet är avsaknaden av alternativ. I projektet som ansluter sig till långsiktigt byggande borde man ha tagit med det landskapsmässiga värdet i Alajoki som en betydande faktor i granskningen av alternativ. Utöver kraftledningarna ovan mark används också jordkablar vid elöverföringen. I syn- nerhet på värdefulla landskaps- och fågelområden borde en lösning med jordkablar ha förts fram som alternativ. En lösning som landskapsmässigt sett är bra kan vara ekonomiskt sett dålig, men den borde ändå synas i programmet.
Den som framfört sin åsikt är bosatt i Laihela. Denne motsätter sig onödiga elöverföringslinjer, un- derstöder närproducerad el och små kraftverk samt framför att man kunde använda sig av lösningar med kablar vid elöverföringen. Skribenten motsätter sig användning av kärnenergi och befarar att kraft- ledningens magnetfält har skadliga effekter för hälsan.
4 KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE Projektbeskrivning
Uppgifterna om projektet beskrivits och åskådliggjorts på ett tydligt sätt. Tillstånden som projektet fordrar, anslutningen till övriga projekt samt övriga basfakta har redogjorts i programmet.
Behandlingen av alternativ
Det finns inget 0-alternativ. Projektet har inte haft någon gallring av alternativa rutter. Urvalet av al- ternativ är litet, men man kommer dock förmodligen att få fram miljökonsekvenserna på ett tillräckligt detaljerat sätt. Vid jämförelsen av alternativ kommer man att använda sig av en sk. analyserande me- tod där konsekvenserna beskrivs i storheter som är typiska för dem.
I endel av kommentarerna hänvisar man till alternativet med jordkablar. Kontaktmyndigheten föreslår att man i konsekvensbeskrivningen skall behandla ärendet med jordkablar från miljökonsekvensernas perspektiv på en principiell nivå och från projektets perspektiv samt att man i beskrivningen motiverar varför ett sådant alternativ inte har framförts eller inte kommer att framföras.
Konsekvenserna och utredningen av dem
Den nuvarande situationen vid planeringsområdet har presenterats i samband med de konsekvenser som skall bedömas och är huvudsakligen tillräcklig. Kartorna som finns med som bilagor till pro- grammet är lättlästa. I synnerhet när det gäller underalternativen och de objekt som är känsliga för på- verkan vid kraftledningslinjen bör man i konsekvensbeskrivningen alltjämt fästa uppmärksamheten vid att presentera tilläggsutredningarna med tillräcklig noggrannhet för att göra det möjligt för dem som befinner sig inom projektets verkningsområde att jämföra den nuvarande situationen med projek- tet.
I bedömningsprogrammet har man fastställt projektets centrala betydande konsekvenser och framfört hur man klarar av dem och med hjälp av vilka metoder.
I punkten konsekvenser för markanvändningen är det skäl att även behandla projektets förhål- lande till de riksomfattande markanvändningsmålen, vilket även framförs i bedömningsprogrammet.
Konsekvenserna för landskapet är ofta betydande när det gäller kraftledningsprojekt. Av den nuvaran- de kraftledningen är ca hälften belägen på åkerområden och hälften på skogsmark. Åtminstone be- skrivningen av den nuvarande situationen på de mera värdefulla landskapsområdena borde ännu pre- ciseras med förtydligande bilder, kartanalys eller övrigt material för att underlätta jämförelsen.
En inventering av det kulturhistoriskt värdefulla byggnadsbeståndet är nödvändig, tillräckliga inven- teringsuppgifter finns ännu inte från kraftledningslinjens näromgivning.
Det är möjligt att den direkta responsen på konsekvenserna för människornas levnadsförhållanden och trivsel under miljökonsekvensbedömningen kommer att vara rätt liten, vilket kan innebära att man inte har så stort stöd av den vid bedömningen av alternativ. Nyttjandet av blanketter för åsiktsyttrande har inte beskrivits närmare i programmet. Kontaktmyndigheten föreslår att man fäster större uppmärk- samhet vid utredningen av konsekvenserna för människornas levnadsförhållanden och trivsel samt att man ännu granskar utredningarnas tillräcklighet.
Bedömningen i programmet av konsekvenserna för naturförhållandena verkar vara korrekt. I bedöm- ningen bör man ta i beaktande arternas ekologiska krav.
Man har gjort en naturutredning på projektområdet, vilken till vissa delar kommer att kompletteras för underalternativens del. Det finns ett värdefullt naturobjekt på verkningsområdet, Alajoki i Ilmajoki, vilket är ett värdefullt landskapsområde av riksintresse samt ett internationellt viktigt fågelområde ut- sett av BirdLife International (Important Bird Area IBA). Alajoki uppfyller kriterierna för sädgås, och är ett viktigt rastområde för fåglar i synnerhet under våren. I naturutredningen har man även redan in- venterat förekomstplatser för flygekorrar. Även observationer av en annan art som ingår i bilaga IV (a) i EG:s habitatdirektiv, åkergrodan, har gjorts på den nuvarande kraftledningens ledningsfält och i pölar i dess närhet i Ylistaro. Det är förbjudet av förstöra och försvaga arternas föröknings- och rast- platser, vilket också konstateras i programmet.
Hur skadliga konsekvenser skall bekämpas och minskas
Vid utredningen av hur skadliga miljökonsekvenser kan minskas borde man när det gäller konsekven- serna för naturen särskilt undersöka huruvida det är möjligt att med tekniska lösningar lindra kraftled- ningens konsekvenser för att undvika skador när det gäller fågelbeståndet i Alajoki, möjligheten att bredda kraftledningslinjen på den sidan av den nuvarande linjen som t.ex. befinner sig längre bort från flygekorrarnas område, eller huruvida det är möjligt att med åtgärder stärka bevarandet av åkergro- dornas föröknings- och rastplatser.
Metoder för att lindra konsekvenserna för landskapet i synnerhet i Alajoki bör behandlas i utredning- en. I endel utlåtanden har man hänvisat till en lösning med jordkablar. Även denna lösning bör bedö- mas i konsekvensbeskrivningen och motiveras i fall att den inte utgör ett möjligt alternativ.
Man bör fästa uppmärksamheten vid konsekvenserna för säkerheten. Enligt bedömningsprogrammet finns det redan nu ekonomibyggnader vid den nuvarande kraftledningens byggnadsgräns eller innan- för den.
Deltagande
I bedömningsprogrammet presenteras en plan för hur deltagandet skall ordnas.
Avsikten är att göra en sammanfattning i konsekvensbeskrivningen av all respons. Det första mötet för allmänheten hölls när programmet var under utarbetande. Av programmet framgår inte huruvida re- sponsen redan har utnyttjats.
Rapportering
Bedömningsprogrammet är huvudsakligen utarbetat på finska. Abstraktet, bild- och karttexterna och tabellerna är även på svenska. Av de sju kommunerna som befinner sig på projektets verkningsområde är majoritetsspråket svenska i en av kommunerna. Kontaktmyndigheten anser att den svenska sam- manfattningen av konsekvensbeskrivningen bör vara mera omfattande för att man skall kunna få tyd- lig information om de bedömda konsekvenserna.
Rapporten över bedömningsprogrammet är korrekt och åskådligt utarbetad och presenterad. Den in- nehåller i huvudsak de saker vilka MKB-förordningen förutsätter.
Anvisningar för det fortsatta arbetet
De tillägg, preciseringar och övriga frågor i anslutning till ärendet som presenterats i kontaktmyndig- hetens utlåtande samt i de övriga utlåtandena bör tas i beaktande i det fortsatta arbetet.
Alternativet med jordkablar bör utredas i beskrivningen, beskrivningen av den nuvarande situationen bör preciseras enligt ovan, och en inventering bör utföras över kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Naturutredningarnas omfattning bör fastställas.
Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att förhindra skadliga konsekvenser, vilket bör fastställas via ett uppföljningsprogram. Också utredningarnas tillräcklighet när det gäller konsekvenserna för männi- skornas levnadsförhållanden och trivsel bör granskas, och vid behov kompletteras.
Åskådligheten när det gäller bedömningen av konsekvenserna för landskapet kan ännu utvecklas.
En tillräckligt tvåspråkig rapportering är nödvändig.
Ett gott samarbete med kommuner och övriga myndigheter i utredningsskedet är viktigt för att kunna få fram väsentlig information och för att samtidigt kunna informera om projektets konsekvenser.
5 UTLÅTANDET FRAMLÄGGS TILL PÅSEENDE
Originaldokumenten uppbevaras i arkivet vid Västra Finlands miljöcentral. Kontaktmyndigheten har skickat kopior av utlåtandena och åsikten till den projektansvarige. Miljöcentralen skickar sitt utlåtan- de för kännedom till dem som har gett utlåtande. Dessutom kommer utlåtandet att finnas till allmänhe- tens påseende under en månads tid under tjänstetiden på de officiella anslagstavlorna i kommunerna som hör till verkningsområdet samt skickas ut för påseende till deras huvudbibliotek.
Utlåtandet finns också att läsas på miljöförvaltningens webbsida på adresswww.ymparisto.fi > ympä- ristönsuojelu > ympäristövaikutusten arviointi > YVA-hankelista > Vireillä olevat hankkeet.
PERTTI SEVOLA RIITTA KANKAANPÄÄ-WALTERMANN
Pertti Sevola Riitta Kankaanpää-Waltermann
Direktör Utvecklingschef
Avgift 8570 €
Fastställande av avgift och sökande av ändring i avgiften
Avgiften har fastställts enligt avgiftstabellen i miljöministeriets förordning (1237/2003) om de regio- nala miljöcentralernas prestationer.
Avgiften räknas ut i enlighet med att konsekvenserna av projektet sträcker sig över ett område som omfattar sju kommuner.
Enligt lagen om grunderna för avgifter till staten får ändring inte sökas i ett beslut som gäller avgift.
En betalningsskyldig som anser att ett fel har begåtts vid fastställandet av avgiften kan däremot skrift- ligen yrka på rättelse av avgiften hos Västra Finlands miljöcentral inom sex månader från att avgiften påfördes.
Sändlista
Utlåtande Fingrid Abp, PB 530, 00101 HELSINGFORS, mot avgift, samt arkivet vid Västra Finlands miljöcentral
Kopia De som har gett utlåtande Den som har framfört sin åsikt Kommunerna på verkningsområdet Miljöministeriet
Finlands miljöcentral, 2 exemplar av bedömningsprogrammet som bilaga
