• Ei tuloksia

RP 222/2009 rd

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa "RP 222/2009 rd"

Copied!
8
0
0

Kokoteksti

(1)

294798

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 4 ja 6 kap. i lagen om ut- komstskydd för arbetslösa

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa temporärt änd- ras. Syftet med ändringarna är att göra det lättare för företagen att anpassa sin verksam- het i den ekonomiska recessionen och för- bättra ställningen för de arbetstagare som är föremål för anpassningsåtgärderna. I proposi- tionen föreslås att en arbetstagare vars arbets- tid per vecka har förkortats med en eller två dagar på grund av permittering skall få ar- betslöshetsersättning för permitteringsdagar- na. I propositionen föreslås också att den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning för en arbetstagare vars lön har

sänkts på viss tid av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker ska bestämmas enligt si- tuationen före lönesänkningen.

Bestämmelserna om arbetslöshetsersättning för permitteringstiden tillämpas enligt försla- get på permitteringar som genomförs mellan den 4 januari 2010 och den 2 januari 2011.

Bestämmelserna om lönesänkning tillämpas enligt förslaget vid bestämningen av den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning utgående från de löner som in- tjänats åren 2010-2011.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2010.

—————

(2)

MOTIVERING

1. N u l ä g e o c h f ö r e s l a g n a ä n d r i n g - a r

Enligt 4 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) gäller rätt till jämkade arbetslöshetsförmåner arbetssökan- de som utför deltidsarbete, vars arbetstid per dag eller vecka har förkortats på grund av permittering, som har tagit emot heltidsarbete för högst två veckor eller som har inkomst av företagsverksamhet eller eget arbete.

Som förkortad arbetstid per vecka betraktas inte arbetstid som förkortats på grund av så- dant väderhinder som förhindrar arbetets ut- förande under en eller flera dagar. Den köld- gräns vid vilken väderhinder föreligger fast- ställs inom byggnadsbranschen särskilt för varje arbetsplats innan arbetet inleds, med beaktande av byggnadsskedet och de förhål- landen som råder på arbetsplatsen i övrigt.

Inom skogsbranschen kan på motsvarande sätt vid behov den köldgräns på förhand fast- ställas vid vilken väderhinder föreligger och det inte rimligen kan krävas att arbete utförs utomhus. I dessa situationer betalas för dagar med väderhinder en lika stor arbetslöshets- förmån som den som skulle betalas om per- sonen i fråga vore helt arbetslös.

Den jämkade arbetslöshetsförmånen be- stäms utgående från arbetsinkomsten under jämkningsperioden. Som jämkningsperiod betraktas i regel en period på en månad eller fyra på varandra följande kalenderveckor, be- roende på personens lönebetalningsperiod.

En arbetssökande har inte rätt till jämkad ar- betslöshetsförmån om hans eller hennes ar- betstid under en jämkningsperiod överstiger 75 procent av den inom branschen tillämpade maximiarbetstiden för arbetstagare i heltids- arbete. Om det inte finns något kollektivavtal inom branschen görs jämförelsen med den ordinarie arbetstid som avses i 3 kap. i ar- betstidslagen (605/1996). För personer som på grund av permittering har förkortad ar- betstid är granskningsperioden för arbetsti- den en kalendervecka.

Den jämkade arbetslöshetsförmånen uträk- nas så att förmånen och 50 procent av in- komsten sammanlagt under en jämkningspe-

riod kan uppgå till det belopp som annars hade kunnat betalas i förmån. Beloppet av jämkad inkomstrelaterad dagpenning beräk- nas så att summan av dagpenningen jämte eventuella barnförhöjningar och inkomsten under jämkningsperioden motsvarar högst 90 procent av den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen, likväl minst samma belopp som personen i fråga skulle ha rätt att få i grunddagpenning. Om en person har rätt till förhöjd förtjänstdel el- ler tillägg för sysselsättningsplan kan sum- man av den jämkade inkomstrelaterade dag- penningen jämte eventuella barnförhöjningar och förvärvsinkomsten motsvara högst den lön som ligger till grund för dagpenningen.

Den lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade dagpenning beräknas ut- gående från personens stabiliserade lön för den tid omedelbart innan arbetslösheten bör- jade under vilken han eller hon har uppfyllt löntagares arbetsvillkor.

Den lön som ligger till grund för den in- komstrelaterade dagpenningen för en person som får eller som har fått invalidpension i form av delpension eller deltidspension be- stäms utgående från situationen när utbetal- ningen av pensionen började. Om arbetsvill- koret uppfylls i sin helhet efter det att utbe- talningen av pensionen upphört, räknas den lön som ligger till grund för den inkomstrela- terade dagpenningen enligt huvudregeln, dvs.

för tiden omedelbart före arbetslösheten. Den lön som ligger till grund för dagpenning be- stäms på motsvarande sätt om personen har varit alterneringsledig enligt lagen om alter- neringsledighet (1305/2002) eller har fått deltidstillägg enligt lagen om offentlig ar- betskraftsservice eller har varit partiellt vård- ledig.

Det föreslås att till 4 kap. fogas en ny 4 a § med bestämmelser om betalning av arbets- löshetsförmåner i de fall där arbetstagarens arbetstid på grund av permittering har förkor- tats med en eller flera dagar i veckan. I dessa fall föreslås det att arbetslöshetsdagpenning inte betalas i jämkad form, utan att full ar- betslöshetsförmån betalas för dagarna av ar- betslöshet. En förutsättning för att arbetslös-

(3)

hetsförmånen betalas för dagarna av arbets- löshet är enligt förslaget att arbetstagarens arbetstid under en granskningsperiod på en kalendervecka inte överstiger 80 procent av den arbetstid som tillämpas på heltidsanställ- da inom branschen. Om det inte finns något kollektivavtal inom branschen görs jämförel- sen med den ordinarie arbetstid som avses i 3 kap. i arbetstidslagen. Tillämpningstiden har i den temporära lagen bestäms enligt ka- lenderveckor, eftersom granskningsperioden för arbetstid är en kalendervecka.

I propositionen föreslås också en temporär ändring av 6 kap. 4 § 3 mom. Det föreslås att till momentet fogas en bestämmelse som gäller tidsbegränsad lönesänkning. Syftet är att lönesänkningar som gjorts av produk- tionsorsaker eller ekonomiska orsaker inte ska inverka sänkande på den inkomstrelate- rade dagpenningen om arbetstagaren senare blir permitterad eller om hans eller hennes anställningsförhållande upphör. Orsaken till att anställningsförhållandet upphör har enligt förslaget ingen betydelse vid tillämpning av bestämmelsen. För att bestämmelsen ska kunna tillämpas måste lönesänkningen vara tidsbegränsad och grunda sig på produk- tionsorsaker eller ekonomiska orsaker. Löne- sänkningen kan basera sig på ett ensidigt be- slut som arbetsgivaren fattat med stöd av uppsägningsgrunderna i 7 kap. 3 § i arbetsav- talslagen, eller också kan arbetsgivaren och personalen komma överens om lönesänk- ningen. Om lönesänkningen överenskoms på arbetsplatsen ska avtalet grunda sig på pro- duktionsorsaker eller ekonomiska orsaker och avtalet ska göras upp under iakttagande av arbetsplatsens förhandlingsförfarande. I många kollektivavtal ingår bestämmelser om vilka frågor som kan överenskommas lokalt och om det förfarande som ska iakttas vid av- talsförfarandet. Avtalet ska också vara skrift- ligt, eftersom det då är lätt att senare påvisa avtalets existens och innehåll.

2. P r o p o s i t i o n e n s k o n s e k v e n s e r Syftet med propositionen är att göra det lät- tare för företagen att anpassa sin verksamhet i den ekonomiska recessionen och att förbätt- ra ställningen för de arbetstagare som är fö- remål för anpassningsåtgärderna. I augusti

var ca 75 000 arbetstagare permitterade. Av dem hade något över 14 000 arbetstagare förkortad arbetsvecka. Om man ser på situa- tionen branschvis var antalet permitteringar störst inom tillverkning av metallprodukter, maskiner och anordningar samt framställning av virke och andra träprodukter. Enligt de förhandsuppgifter arbetsgivarna gett per den 15 september ökar antalet permitteringar eventuellt med 32 900 personer, av vilka 1 700 har förkortad arbetsvecka. Eftersom antalet permitteringar har ökat snabbt för- längs behandlingen av ansökningar i arbets- löshetskassorna. Om den som har förkortad arbetsvecka får arbetslöshetsförmåner för de arbetslösa dagarna påskyndas behandlingen av ansökningarna. Man har försökt undvika problem i samband med förkortad arbets- vecka genom att lägga in permitteringarna så att de varar minst en kalendervecka. Arbets- löshetsdagpenning betalas då för de arbetslö- sa dagarna. Hos vissa arbetsgivare är det med tanke på verksamheten mera ändamålsenligt att arbetstagarna är permitterade endast en del av veckan. Den föreslagna ändringen bi- drar till smidigare permitteringar.

På grund av beräkningsformeln är den in- komstrelaterade dagpenningen större i förhål- lande till inkomsterna ju mindre arbetstaga- rens inkomster är. Av detta följer att jämkad dagpenning är förmånligare för en lågin- komsttagare än dagpenning som betalas för helt arbetslösa dagar. Eftersom det föreslås att arbetslöshetsdagpenning kan betalas ock- så för en arbetslös dag i veckan förbättrar det ställningen för alla som blivit permitterade för en dag med beloppet av arbetslöshetsdag- penningen för en dag, oavsett lönenivå. I öv- rigt är effekten av ändringen neutral på en lönenivå av ca 3 200 euro. På en lönenivå som överskrider denna är den föreslagna dagpenningen bättre än den nuvarande. Till exempel med en månadslön på 3 500 euro är veckoinkomsten vid en två dagars permitte- ring 14 euro högre än för närvarande, vid en tre dagars permittering 9 euro högre och vid en fyra dagars permittering 5 euro högre än för närvarande. När lönenivån är 2 500 euro i månaden är den jämkade dagpenningen vid en två dagars permittering 19 euro högre i veckan, vid en tre dagars permittering 13 euro högre i veckan och vid en fyra da-

(4)

gars permittering 6 euro högre i veckan än i propositionens modell. Motsvarande belopp vid en månadslön på 2 000 euro är 24, 16 och 8 euro.

Lokala överenskommelser om lönesänk- ningar har gjorts i många företag. Det är of- tast fråga om att företaget och dess personal tillsammans har kommit överens om hur man ska kunna trygga arbetsplatserna i den eko- nomiska recessionen. Syftet med den före- slagna ändringen i hur lönen bestäms är att en tillfällig lönesänkning inte ska inverka sänkande på en eventuell senare arbetslös- hetsdagpenning.

Dagpenningen för tiden av permittering och den inkomstrelaterade dagpenningens förtjänstdel finansieras med arbetslöshetsför- säkringspremier. Därför har de föreslagna ändringarna inga konsekvenser för statsfi- nanserna.

För arbetslöshetsförsäkringsfonden föran- leds inga tilläggsutgifter, om inte antalet permitteringar ökar på grund av ändringarna.

Ändringen kan sänka permitteringströskeln eftersom det blir lättare att genomföra kortare permitteringar. Det finns också en risk att permitteringarna blir längre eftersom det be- talas arbetslöshetsdagpenning för endags- permitteringar. Lagen är i kraft endast till slutet av 2010, vilket begränsar användning- en av permitteringar.

Arbetslöshetsförsäkringsfondens utgiftsök- ning på grund av att lönebestämningen änd-

ras blir sannolikt marginell. Lönesänkningar- na är små, de gäller sannolikt relativt få ar- betstagare och endast en del av dem blir ar- betslösa.

3. B e r e d n i n g e n a v p r o p o s i t i o n e n Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet. I samband med bered- ningen har de centrala arbetsmarknadsorga- nisationerna hörts.

4. I k r a f t t r ä d a n d e o c h t i l l ä m p n i n g Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.

Det föreslås att lagens 4 kap. 4 a § tilläm- pas på permitteringar som genomförs mellan den 4 januari 2010 och den 2 januari 2011, och att lagrummet ska vara i kraft till den 31 december 2010. Tillämpningstiden utgår från kalenderveckor, eftersom gransknings- perioden för arbetstid är en kalendervecka.

Det föreslås att lagens 6 kap. 4 § 3 mom.

tillämpas vid bestämning av den lön som lig- ger till grund för inkomstrelaterad dagpen- ning utgående från de löner som intjänats åren 2010-2011, och att lagrummet ska vara i kraft till den 31 december 2011.

Med stöd av vad som anförts ovan före- läggs Riksdagen följande lagförslag:

(5)

Lagförslag

Lag

om temporär ändring av 4 och 6 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut

ändras temporärt i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 6 kap. 4 § 3 mom., sådant det lyder i lag 608/2004, samt

fogas temporärt till 4 kap. en ny 4 a § som följer:

4 kap.

Jämkade och minskade arbetslöshets- förmåner

4 a §

Rätt till arbetslöshetsdagpenning för förkor- tade arbetsveckor

Utan hinder av bestämmelserna om rätt till jämkad arbetslöshetsförmån i 1 § har en ar- betstagare vars arbetstid på grund av permit- tering har förkortats med en eller flera dagar i veckan och vars lön på motsvarande sätt har minskats rätt till arbetslöshetsdagpenning för dessa arbetslöshetsdagar.

Rätt till arbetslöshetsdagpenning föreligger dock inte om arbetstagarens arbetstid under en granskningsperiod på en kalendervecka överskrider 80 procent av den arbetstid som tillämpas för heltidsanställda inom bran- schen. Om det inte finns något kollektivavtal inom branschen görs jämförelsen med den ordinarie arbetstid som avses i 3 kap. i ar- betstidslagen.

6 kap.

Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet

4 §

Lön som ligger till grund för löntagares in- komstrelaterade dagpenning

— — — — — — — — — — — — — — Den lön som ligger till grund för den in- komstrelaterade dagpenningen för en person som får eller som har fått invalidpension i form av delpension eller deltidspension be- stäms utgående från situationen när utbetal- ningen av pensionen började. Om personens arbetsvillkor enligt 5 kap. 3 § uppfylls i sin helhet efter det att utbetalningen av pensio- nen upphört, räknas den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenning- en i enlighet med 1 mom. Dessa bestämmel- ser gäller den som varit alterneringsledig en- ligt lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995) eller lagen om alterneringsle- dighet (1305/2002), eller som har fått del-

(6)

tidstillägg enligt lagen om offentlig arbets- kraftsservice, eller som har varit partiellt vårdledig, eller vars lön har sänkts på viss tid på uppsägningsgrunder enligt 7 kap. 3 § i ar- betsavtalslagen eller på basis av ett skriftligt avtal gällande personalen som ingåtts på ar- betsplatsen av produktionsorsaker eller eko- nomiska orsaker.

— — — — — — — — — — — — — —

———

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 4 kap. 4 a § tillämpas på permitte-

ringar som genomförs mellan den 4 januari 2010 och den 2 januari 2011, och den är i kraft till den 31 december 2010.

Lagens 6 kap. 4 § 3 mom. tillämpas vid be- stämmandet av den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning på basis av löner som intjänats 2010—2011, och den är i kraft till den 31 december 2011.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

—————

Helsingfors den 16 oktober 2009

Republikens President

TARJA HALONEN

Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä

(7)

Bilaga Parallelltext

Lag

om temporär ändring av 4 och 6 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut

ändras temporärt i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 6 kap. 4 § 3 mom., sådant det lyder i lag 608/2004, samt

fogas temporärt till 4 kap. en ny 4 a § som följer:

Gällande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

Jämkade och minskade arbetslöshetsför- måner

4 a §

Rätt till arbetslöshetsdagpenning för för- kortade arbetsveckor

Utan hinder av bestämmelserna om rätt till jämkad arbetslöshetsförmån i 1 § har en arbetstagare vars arbetstid på grund av permittering har förkortats med en eller fle- ra dagar i veckan och vars lön på motsva- rande sätt har minskats rätt till arbetslös- hetsdagpenning för dessa arbetslöshetsda- gar.

Rätt till arbetslöshetsdagpenning förelig- ger dock inte om arbetstagarens arbetstid under en granskningsperiod på en kalen- dervecka överskrider 80 procent av den ar- betstid som tillämpas för heltidsanställda inom branschen. Om det inte finns något kollektivavtal inom branschen görs jämfö- relsen med den ordinarie arbetstid som av- ses i 3 kap. i arbetstidslagen.

(8)

6 kap.

Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet

4 §

Lön som ligger till grund för löntagares in- komstrelaterade dagpenning

— — — — — — — — — — — — — — Den lön som ligger till grund för den in- komstrelaterade dagpenningen för en per- son som får eller som har fått invalidpen- sion i form av delpension eller deltidspen- sion bestäms utgående från situationen när utbetalningen av pensionen började. Om personens arbetsvillkor enligt 5 kap. 3 § uppfylls i sin helhet efter det att utbetal- ningen av pensionen upphört, uträknas den lön som ligger till grund för den inkomstre- laterade dagpenningen i enlighet med 1 mom. Vad som bestäms ovan gäller den som har varit alterneringsledig enligt lagen om försök med alterneringsledighet (1663/1995) eller lagen om alterneringsle- dighet (1305/2002) eller har fått del- tidstillägg enligt lagen om offentlig arbets- kraftsservice eller har haft partiell vårdle- dighet.

— — — — — — — — — — — — — —

6 kap.

Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet

4 §

Lön som ligger till grund för löntagares in- komstrelaterade dagpenning

— — — — — — — — — — — — — — Den lön som ligger till grund för den in- komstrelaterade dagpenningen för en per- son som får eller som har fått invalidpen- sion i form av delpension eller deltidspen- sion bestäms utgående från situationen när utbetalningen av pensionen började. Om personens arbetsvillkor enligt 5 kap. 3 § uppfylls i sin helhet efter det att utbetal- ningen av pensionen upphört, räknas den lön som ligger till grund för den inkomstre- laterade dagpenningen i enlighet med 1 mom. Dessa bestämmelser gäller den som varit alterneringsledig enligt lagen om för- sök med alterneringsledighet (1663/1995) eller lagen om alterneringsledighet (1305/2002), eller som har fått deltidstillägg enligt lagen om offentlig arbetskraftsservi- ce, eller som har varit partiellt vårdledig, el- ler vars lön har sänkts på viss tid på upp- sägningsgrunder enligt 7 kap. 3 § i arbets- avtalslagen eller på basis av ett skriftligt avtal gällande personalen som ingåtts på arbetsplatsen av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker.

— — — — — — — — — — — — — —

———

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 4 kap. 4 a § tillämpas på permit- teringar som genomförs mellan den 4 janu- ari 2010 och den 2 januari 2011, och den är i kraft till den 31 december 2010.

Lagens 6 kap. 4 § 3 mom. tillämpas vid bestämmandet av den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning på basis av löner som intjänats 2010—2011, och den är i kraft till den 31 december 2011.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

———

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

1 § 1—3 punkten kan till den som är berättigad till jämkad arbetslöshetsförmån av särskilda skäl betalas jämkad arbetslöshetsförmån utan beslut på grundval av hans

I samband med utbetalningen av stödet sänder Folkpensionsanstalten, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter,

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporära undantag från lagen om utkomstskydd för arbetslösa på grund av covid-19-epidemin (RP 61/2020 rd): Ärendet

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 10 § i Finlands grundlag (RP 198/2017 rd): Ärendet har remitterats till utrikesutskottet för utlåtande

8) uppgift om antalet dagar för vilka förmåner på grund av arbetslöshet har betalats till in-.. I fråga om prestationer som förmånsbetalare har betalat införs dessutom

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av den avräkningsgrund som avses i självstyrelselagen för Åland (RP 19/2020 rd): Ärendet har remitterats

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av 49 § i uni- versitetslagen och 43 § i yrkeshögskolelagen (RP 38/2015 rd): Ärendet har

Arbetsgivare som inte har rätt till utbild- ningsavdrag med stöd av näringsskattelagen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk har med stöd av lagen om ersättning för utbild-