48
7.2 Analys av resultat
Alla inkluderade artiklar behandlar barriärer för eller förändring i fysisk aktivitet.
Artiklarna behandlar friska och/eller överviktiga individer, och utspelar sig på olika ställen och situationer runtom i moderna samhällen på olika ställen i världen. Två stycken undersökningar hade gjorts i Australien, fem i USA, sex stycken i Europa, samt två stycken mellan två olika världsdelar. Åtta artiklar behandlade barn och ungdomar, sex artiklar vuxna och två artiklar åldringar.
7.2.1 Barriärer för fysisk aktiv livsstil på individuell nivå
Barriärer på individuell nivå som uppkom i tre eller fler undersökningsresultat var tidsbrist, självmedvetenhet eller självbild, kompetens samt motivation.
Tidsbrist ansågs i dessa forskningar som en betydande barriär för fysiskt aktiv livsstil i de flesta fall av ungdomar och unga vuxna. Förklaringarna var ofta att skola, universitet, jobb och hemuppgifter tog så pass mycket tid av vardagen att man inte hann och orkade vara fysiskt aktiv på fritiden. (Ashton, Lee M et. al. 2015; Brehm, Walter et. al. 2015;
Azambuja, Reckelberg Cati et. al. 2016 Fahey, Kathleen et. al. 2015; ) Även att ta hand om familj ansågs i ett fall orsaka tidsbrist och därför vara barriär för fysiskt aktiv livsstil. (Gray, M. Philip et al. 2016; Fahey, Kathleen et. al. 2015)
Självmedvetenhet och självbild orsakade barriärer för fysisk aktiv livsstil i flera undersökningar. Dessa barriärer uppkom för alla åldersgrupper, och i flera fall uppkom brist på kompetens som en annan av barriärerna i samma undersökning. (Ashton, Lee M et. al. 2015; Chrisman, Matthew et. Al. 2015; Crone, Mathilde R. Et. al. 2015; Brehm, Walter et. al. 2015) I undersökningen gjord av Ashton, Lee M et. al. (2015) berättade de undersökta att fastän de själva var mycket otränade så tränade de hellre tillsammans med vältränade kompisar än kompisar som är i sämre skick för att känna att de passar in på gymmet. I resultaten i undersökningarna gjorda av Chrisman, Matthew et. Al. 2015, Bourdeaudhuij, De Ilse et. al. 2015; Gray, M. Philip et al. 2016 och Crone, Mathilde R.
Et. al. 2015 visade sig även att självmedvetenheten och barriärer för fysisk aktivitet
49
sjönk då man såg att andra i grannskapet levde en fysiskt aktiv livsstil eller hade förebilder som hade en fysiskt aktiv livsstil.
Barriärer som kompetens uppkom ofta i samband med självmedvetenhet i alla åldersgrupper. Kompetens uppfattades som brist på kunskap om riktlinjer för fysisk aktivitet (Gray, M. Philip et al. 2016), vad för sorts övningar man skall göra samt (Castillo, Isabel et.al. 2015; Fahey, Kathleen et. al. 2015) var man hittar sådana former av och program för fysisk aktivitet som man själv trivs med (Bakhoya, Marion Et. Al.
2015).
Motivation nämndes i flera fall som en betydande barriär för fysiskt aktiv livsstil.
Orsaken till motivationsbrist ansågs vara att inte ha mål med träningen (Crawford, David et. al. 2016), inte prioritera fysisk aktivitet i samma grad som studier och jobb (Brehm, Walter et. al. 2015) samt att inte ha konkurrens (män) eller ha möjlighet till att träna tillsammans med någon annan (kvinnor) (Fahey, Kathleen et. al. 2015).
7.2.2 Barriärer för fysiskt aktiv livsstil på ekologisk nivå
Barriärer för fysisk aktiv livsstil orsakade av sociala- och fysiska omgivningen uppkom i de flesta undersökningar. Grannskap och omgivning, väder, socialt stöd och umgänge samt normer, regler, lagar ansågs alla vara betydande barriärer i tre eller flera undersökningsresultat.
Orsaker till varför den fysiska omgivningen ansågs vara barriär var otrygg eller negativ syn på grannskap (Crone, Mathilde R. Et. al. 2015; Bourdeaudhuij, De Ilse et. al. 2015;
Gray, M. Philip et al. 2016; Dishman, K. Rod et. al. 2017) och brist på faciliteter.
cykelplatser och tillräckligt breda trottoarer (Chrisman, Matthew et. Al. 2015).
Socialt stöd och umgänge ansågs vara en betydande barriär i de flesta undersökningar.
Att inte höra till en fysiskt aktiv familj, vänkrets eller inte ha socialt stöd för en fysiskt aktiv livsstil nämndes som kärnorsaker till fysiskt oaktiv livsstil i flera undersökningar (Ashton, Lee M et. al. 2015; Castillo, Isabel et.al. 2015; Bourdeaudhuij, De Ilse et. al.
2015; Dishman, K. Rod et. al. 2017; Barkhoff, Harald et. al 2016). Thiel et. al (2016)
50
undersökte gruppstrukturer och kulturskillnader för fysisk aktivitet på fritidsbadområde i Tyskland och Hawaii. De upptäckte att människor har en stark tendens att influeras och handla efter omgivningens sociala miljö oberoende av kultur när det gäller fysisk aktivitet, samt att fysisk aktivitet till en del är socialt smittosamt hos både barn och vuxna. Liknande resultat kan även ses i undersökningen som Bredahl et. al. (2015) gjorde angående fysisk aktivitet inom arbetsorganisation där fysiskt oaktiva arbetskolleger ansågs vara ett hinder för fysisk aktivitet under arbetsdagen. Chrisman et.
Al. (2015) undersökte vuxna på landsbyggden och fick resultat som visade att andra som är aktiva i grannskapet har en stor influens för de som funderar på att vara fysiskt aktiva, och även i undersökningen gjord av Ashton et. al. (2015) uppkom det att i fall en individs familj och vänner inte är fysiskt aktiva så är det lätt att man själv inte heller är det.
Väder, normer, regler och lagar ansågs även påverka fysisk aktiv livsstil i en del av undersökningsresultaten. Förklaringar till dessa var kallt eller regnigt klimat (Das, Bhibha M. & Petruzzello, Steven J. 2016; Azambuja, Reckelberg Cati et. al. 2016), sociala normer i grannskapet eller arbetskultur som inte prioriterade fysiskt aktivitet (Chrisman, Matthew et. Al. 2015; Andersen, Lars Louis et. Al. 2015; Das, Bhibha M. &
Petruzzello, Steven J. 2016) och relger och lagar som t.ex. inte gav möjligheter till att använda faciliteter (Chrisman, Matthew et. Al. 2015)
Resultaten visade även att fysisk aktivitet inte är konstant och lika genom hela livet utan ändrar intensitet samt form beroendes av sociala- och omgivande miljön (Kenter et al.
2015). Artikeln som visar detta behandlar fysisk aktivitet och ändringar i den längs livet. Även Van Dyck et. al.( 2015) och Dishman et. al. (2017) har kommit till liknande resultat, där båda behandlar ändring i fysisk aktivitet hos ungdomar vid övergång från gymnasiet till universitet och resulterar till stora fall i resultaten.
51
8 SLUTSATS
Utgående från resultaten dras följande slutsatser angående barriärer för fysisk aktiv livsstil och huruvida omgivningen som skapats av Apollos träningspaketresor kan ha inverkan på individens livsstil.
8.1 Tankar och omgivning som barriärer för fysisk aktiv livsstil
Barriärer för fysiskt aktiv livsstil i vardagen var många på både individuellt och ekologiskt plan, oberoende av världsdel och åldersklass. Svaren visade tydligt att individuella tankesätt och sociala- och fysiska omgivningen inverkar som helhet på den aktuella livsstilen, men för att få igång en beteendeförändring för ett steg mot en mer fysiskt aktiv livvstil, är sociala och fysiska omgivningen av väldigt stor betydelse för att kunna göra en förändring eller underhålla en livsstil på individuell nivå.8.2 Träningspaketresors inverkan på fysiskt aktiv livsstil
Att åka på Apollos träningspaketresa kan enligt resultaten anses som gynnsamt för att börja eller underhålla en fysiskt aktiv livvstil. Då den ekologiska nivån påverkar starkt den individuella nivån, kan omgivningen på Apollos träningspaketresor bidra till en mer fysisk aktiv livsstil under resan än hemma i vardagen. Detta kunde även inverka hälsofrämjande på fysiskt aktiv livsstil i längden, då fler av stegen som en beteendeförändringsprocess kräver är många gånger lättare att genomföra i en stödande miljö som Apollos Träningspaketresor än hemma i vardagen. Hur länge individen hållder i de positiva förändringarna som skett under resan, och de faktiska verktygen som individen får utav träningspaketresan för en mer hälsofrämjande fysiskt aktiv livsstil, har dock inte undersökts i detta arbete och kräver fortsatt forskning.
52
9 DISKUSSION
Syftet med detta arbete var att undersöka barriärer för fysisk aktivitet och om Apollos träningspaketresor kunde orsaka till beteendeförändring eller bidra till en mer fysisk aktiv livsstil på individuell nivå. I detta kapitel diskuterar jag resultaten från systematiska litteraturstudien, metodvalet, validitet och reliabilitet.
9.1 Resultatdiskussion
Litteraturundersökningen gav omfattande och mångsidiga resultat om barriärer för fysisk aktivitet i det moderna samhället och resultaten kan anses som lyckade för detta arbete.
Resultaten i denna undersökning är mycket lika med vad transteoretiska modellen och socioekologiska modellen visar i teoridelen, och man kan därmed dra en slutsats att ett omgivningsbyte från en vardag full med barriärer i sociala- och fysiska omgivningen till Apollos träningspaketresor skulle kunna inverka på deras fysiska aktivitet under resan. I undersökningen gjord av Thiel et. al (2016) visar resultaten att fysisk aktivitet de fakto är socialt smittosamt för både barn och vuxna, och man kan då dra en slutsats att ett aktivt och hälsosamt samhälle och sociala normer snabbt smittar av sig under en träningspaketresa. Som tidigare nämnts präglas idrottssektorn at stark social kontroll, och om träningsformerna och -mängderna gynnar individens nivå på träningspaketresor inte sagt, och kan även bidra till överträning eller andra hälsorisker.
Fastän sociala- och fysiska omgivningen är en stor del av att kunna uppehålla en fysiskt aktiv livsstil, så är dock det slutliga valet av livsstil hos individen och dens tankegång.
Att göra ett omgivningsbyte till en stödande social- och fysisk omgivning är idealt, men i praktiken inte möjligt för många. Socioekonomiska klasser bidrar ofta till hälsofrämjande livsstil, och de med sämre status i både hälsa och ekonomi har helt enkelt inte möjlighet för träningspaketresor och miljöbyte. De flesta barriärer återkommer dessutom då man återvänder till vardagen och gamla rutiner, och för att
53
ingripa på dessa krävs mycket resurser för individuellt arbete av både instruktörer på träningspaketresor och individerna själva.
Resultaten bevisar både vad socioekologiska modellen visar (Linke et. al, 2014; 10) och Ilmanen & Vehmas (2012; 14) nämner, dvs att individen är mycket beroende av de sociala system som samhället bygger upp. Ser man på stegen i beteendeförändringsprocessen genom transteoretiska modellen (Linke et. al, 2014; 8), går det knappt att välja de mest kritiska stegen för att en individ skall välja en livsstil där fysiskt aktivitet inte hör till vardagen om inte dåvarande omgivningen sätter normer och ger möjligheter till det det. Den sociala och fysiska omgivningen är kritisk i alla steg, och kräver därmed mycket starkt psyke och vilja av individen själv samt kreativitet för att överkomma normer som samhället har byggt upp. Träningspaketresor gynnar därmed individer på alla nivåer, oberoende av hur starkt eller svagt botten hen har för sin fysiskt aktiva livsstil.
Fysisk aktiv livsstil är en stark byggsten i sig själv i en hälsofrämjande livstil i helhet, men för att kunna uppehålla och överkomma barriärer här kräver det även en djupare och mångsidig inblick i alla andra delområden. Dessa delar kan tydligt ses i Rydqvist &
Winroth (2008) arbetsmodell för hälsofrämjande arbete, och bidrar alla till att en individ över huvudtaget kan göra ändring och orkar uppehålla den på lång sikt. I flera fall kan det vara att fysiska aktiviteten inte är den som i sig är problemet, utan moment som vila, kost, missbruk osv bidrar alla i hur mycket energi en individ har att uppehålla fysisk aktivitet och energinivå.
9.2 Metoddiskussion
Metoden för detta arbete var systematisk litteraturstudie. Eftersom syftet var att få bred inblick och aktuell information om barriärer för fysisk aktivitet i moderna samhällen gav metoden goda resultat. Ämnet var väl forskat och jag kunde därmed begränsa årtalen till 2015-2017, vilket ger ett relativt aktuellt resultat. På grund av att artiklarna har väldigt olika bakgrund, åldersgrupp och är från olika delar av världen är generaliserbarheten god.
54
För att välja ut artiklar som passar denna studie sattes noggranna in- och exklusionskriterier för sökningen. Alla valda artiklar har gått igenom kvalitetsgranskning och lästs noggrant igenom flera gånger för att få en djup inblick i artiklarna, resultaten och mina frågeställningar. Artiklarna har granskats enligt standardiserat frågeformulär som finns bifogat i detta arbete, och alla ursprungliga artiklar går att hitta från databaserna i källförteckningen.
Aktuella barriärer för fysisk aktivitet är ett brett område och med att inkludera flera databaser eller ändra på sökorden kunde man ha fått andra resultat. Till denna studie har dessutom endast valts gratis artiklar i full text, och skall därför tas i beaktandet
angående validitet och reliabilitet för detta arbete.
9.3 Etikdiskussion
Etiken i detta arbete kan anses bra, arbetet har gjorts med stor noggrannhet med även den etiska aspekten i tanke. Alla studier som valts till denna undersökning är etiskt granskade och alla artiklar som ingår i studien redovisas.
Ämnet och geografin på ämnet i fråga är dock väldigt brett, och precis alla enskilda avvikelser och nyanser i artiklarnas resultat är inte möjligt att analyseras och reflekteras över i detta arbete. Detta har därmed valts att lösas genom att ta upp de mest uppkommande relutaten för att få en bättre generaliserbarhet för arbetet.
9.4 Relevans och slutsats
Arbetet gjordes som ett beställningsarbete för att kunna stöda produktutveckling och marknadsföring för deras träningspaketresor. Informationen och resultaten kan antas som relevanta för dessa ändamål och bidra med aktuell information.
Det moderna samhället ändras med snabb takt, och så gör även behoven för
hälsofrämjande inventioner och program. För fortsatt forskning föreslås undersökning i hur träningspaketresor kunde fungera som stöd för beteendeförändring i hälsofrämjande och/eller fysisk aktiv livsstil hos en individ i det långa loppet.
KÄLLOR
Alexanderson, Kristina & Medin, Jennie. 2000. Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur, 180 s.
Andersen, Lars Louis., Bredahl, Thomas Viskum Gjelstrup., Kirkelund, Lasse., Sjögaard Gisela., Saervoll, Charlotte Ahlgren. 2015, When intervention meets organisation, a qualitative Study of Motivation an barriers to physical Exercise at the workplace, The Scientific World Journal, Vol. 2015, s. 1-12.
Apollo Matkat 2017, Hämtad 31.5.2017. www.apollomatkat.fi
Ashton, Lee M., Collins, Clare E., Hutchesson, Melinda J., Morgan, Philip J., Rollo, Megan E., Thompson, Debbe I. 2015, Young adult males’ motivators and percieved barriers towards eating healthily and being active: a qualitative study, International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, nr. 12:93, s. 1-10.
Azambuja, Reckelberg Cati., Lopes, Dias Felipe Luis, Machado, Rafaella Righes., Minuzzi, Tatiane., Pandolfo, Maccarini Christine Kelly., Santos, dos Lopes Daniela.
2016, Percieved barriers to physical activity practice in high school students, , Brazilian Journal of Kineanthropometry & Human Performance, s. 568-576.
Bakhoya, Marion., Bourne, Kelly A., Ling, Jiying., Pfeiffer, Karin A., Robbins, Lorraine, B., Vermeesch, Amber L., Voskuil, Vicki R., Wesolek, Stacey M., 2015, Biological and Sociocultural Differences in Percieved Barriers to Physical Activity among 5th-7th Grade Urban Girls, Nurs, Res. Nr. 64(5), s. 342-350.
Barkhoff, Harald , Giel, Katrin E.., Thiel, Ansgar., Thiel, Syra., Thedinga, Hendrik K., Thomas, Samantha L., Schweizer, Olesia., Zipfel, Stephan,. 2016, Have adults lost their sense of play? An observational study of the social dynamics of physical (in)activity in German and Hawaiian leisure settings, BMC Public Health, nr 16:689, s. 2-14.
Beighle, Aaron & Morrow, James R. Jr. 2014, Promotin Physical Activity: Addressing Barriers And Moving Forward, Journal of Physical Education, Recreation & Dance, Vol. 85 nr 7 s. 23-26. Tillgänglig: Ebsco Host. Hämtad 8.2.2017
Bibeau, Daniel., Glanz, Karen., McLeroy, R. Kenneth., Steckler, Allan. 1988, An Ecological Perspective on Health Promotion Programs, Health Education Quarterly, vol. 15(4) s. 351-377
Bhibha Das, M. & Petruzzello, Steven J. 2016, Barriers to Physical Activity in a Mass Transit Population: A Qualitative Study, Journal of Physical Activity and Health, nr. 13, s. 53-58
Bourdeaudhuij, De Ilse, Deliens, Tom., Deforche, Benedicte., Dyck Van Delfien. 2015, Can Changes in Psychosocial Factors and Residency Explain the Decrease in Physical Activity During the Transition from High School to Collage or University?
Brehm, Walter., Chung, Pak-Kwong., Duan, Yanping., Graf, Sebastian., Wagner, Petra,.
Si, Gangyan., Zhang, Ru. 2015, Transition to Adulthood: Relationships Among Psychosocial Correlates, Stages of Change for Physical Activity, and Health Outcomes in a Cross-Cultural Sample, Journal of Physical Activity and Health, nr 12, s. 1461- 1468.
Castillo, Isabel., Molina-Garcia, Javier., Sallis, James F., Queralt, Ana. 2015, Changes in Physical Activity Domains During the Transition Out of High School: Psychosolial and Environmental Correlates, Journal of Physical Activity and Health, nr. 12, s. 1414- 1420.
Chrisman, Matthew., Nothwehr, Faryle., Oleson, Jacob., Ginger, Yang. 2015, Environmental Influences on Physical Activity in Rural Midwestern Adults: A Qualitative Approach, Health Promot Pract. Nr. 16(1), s. 142-148.
Crawford, David et. al. 2016, Motivation and Barriers for Leisure – Time Physical Activity in Socioeconomically Disadvantaged Women, PLoS ONE nr. 11(1), s. 1-14.
Crone, Mathilde R. Et. al. 2015, The influence of life events on physical activity patterns of Dutch older adults: A life history method, Psychology & Health, Vol. 30, nr.
6, s. 627-651.
Dishman, K. Rod., Dowda, Marsha., Mciver, Kerry L., Saunders, Ruth P., Russell, Pate R. 2017, Naturally-occuring changes in social-cognitive factors modify change in physical activity during early adolescence, PLoS ONE, nr 12(2), s. 1-16.
Fahey, Kathleen., Parker, Melissa., Patay, Mary E., Sinclair, Christina. 2015, Understanding Motivators and barriers to Physical Activity, The Physical Educator, Vol. 72, s. 496-517.
Faskunger, Johan. 2004. Motivation för motion, hälsovägledning steg för steg.
Stockholm: SISU Idrottsböcker, 224 s.
Forsberg, Christine & Wengström, Yvonne. 2013, Att göra systematiska litteraturstudier. Lettland: Natur & Kultur, 219 s.
Findikaattori, 2015 http://www.findikaattori.fi/sv/62 Hämtad 9.2.2017
Gray, M. Philip., Murphy, Marie H., Gallagher, Alison M., Simpson, Ellen E.A. 2016, Motives and Barriers to Physical Activity Among Older Adults of Different Socioeconomic Status, Journal of Aging and Physical Activity, nr 24, s. 419-429.
Higham, James & Hinch, Tom. 2009; Sport and Tourism. Globalization, Mobility and Identity. Great Britain: Elsevier Ltd. 314 s.
Linke, E. Sarah., Pekmezi, Dorothy., Robinson, J. Cody. 2014, Applying Psychological Theories to Promote Healthy Lifestyles, American Journal of Lifestyle Medicine, vol. 8, nr 1, s. 4-14
Pakholok, Olga. 2013, The idea of Healthy Lifestyle and its Transformation Into Health-Oriented Lifestyle in Contemporary Society. SAGE Open, July-September, s. 1- 10
Ilmanen, Kalervo & Vehmas, Hanna. 2012. Liikunnan Areenat. Yhteiskuntatieteellisiä kirjoituksia liikunnasta ja urheilusta. Jyväskylä: Yliopistopaino, 291 s.
Rydqvist Lars-Göran & Winroth Jan, 2008. Hälsa & Hälsopromotion. Med fokus på individ-, grupp- och rganisationsnivå. Lettland: Sisu Idrottsböcker, 288 s.
BILAGOR
Kvalitetsbedömningsfrågor för kvantitativa artiklar
1. Finns det en tydlig frågeställning eller i förväg bestämd hypotes?
2. Ger studiens uppläggning möjlighet till förkastning, bekräftande av hypotesen eller till att besvara frågan?
3. Är försöksgruppen tillräckligt stor och representativ?
4. Finns det en kontrollgrupp som är godtagbar?
5. Är skattningarna och mätningarna av effekterna tillförlitliga?
6. Finns alla väsentliga uppgifter redovisade?
7. Är statistiska metoderna advekata?
8. Kan man tro att ovidkommande eller oönskade faktorer inte har påverkat resultatet?
( Forsberg & Wengström, 2013; 118)
Kvalitetsbedömningsfrågor för kvalitativa artiklar
1. Lyckades forskaren på ett övergripande sätt tydligt klargöra undersökningens teore- tiska förankring och vilka metoder som användes vid varje steg av undersökningen?
2. Är sammanhanget där undersökningen gjordes beskriven?
3. Är miljön där undersökningen gjordes tydligt beskriven?
4. Är urvalsstrategin trovärdig och tydligt beskriven?
5. Är urvalsstrategin gjord på ett sådant sätt att den säkerställer att urvalet motsvarar undersökningens teoretiska ram?
6. Hur genomfördes fältarbetet, beskrivs detta i detalj?
7. Är proceduren som har använts för dataanalys teoretiskt försvarbar?
8. Kan metod och analys kopplas tillbaka till den ursprungliga forskningsfrågan?
9. Hur identifierades teman och begrepp? Kan forskarens tankegångar följas eller finns det tankehopp?
10. Repeterades analysförfarandet av fler än en forskare för att påvisa tillförlitlighet?
11. Diskuterar forskaren studier som har påvisat motsägande resultat?
12. Presenterades tillräckligt av originaldata på ett systematiskt sätt för att man ska kunna ta ställning till relationerna mellan tolkning och originaldata?
(Forsberg & Wengström 2008 s. 156-157)
