Attityder till finska språket och språklig identitet på Åland : en analys av åländska tidningar

Attityder till finska språket och språklig identitet på Åland – en analys av åländska tidningar

Krista Keturi

Magisteravhandling i svenska

Jyväskylä universitet

Institutionen för språk

Våren 2015

JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO

Humanistinen tiedekunta Kielten laitos

Tekijä: Krista Keturi

Työn nimi: Attityder till finska språket och språklig identitet på Åland – en analys av åländska tidningar

Oppiaine: Ruotsin kieli Työn laji: Maisterintutkielma

Aika: Kevät 2015 Sivumäärä: 76

Tämän kvalitatiivisen tutkimuksen tarkoituksena on selvittää ahvenanmaalaisten kieliasenteita suomen kieltä kohtaan sekä millainen on yleinen käsitys ahvenmaalaisten kielellisestä identiteetistä kahdessa suu- rimmassa ahvenanmaalaisessa paikallislehdessä. Materiaali koostuu 64 erilaisesta mielipide- ja pääkirjoi- tusartikkelista, jotka on julkaistu 1.1.2007 – 31.12.2012 Nya Åland ja Ålandstidningen- lehdissä. Tutki- musmetodina käytettiin sisällönanalyysia ja diskurssianalyysiä.

Kieliasenteita analysoitiin pääosin sisällönanalyysin avulla ja löydetyt argumentit luokiteltiin kommuni- katiivisiin, omakohtaisiin, kansallisiin ja oikeudellisiin argumentteihin. Tulosten mukaan asenteet ovat erilaisia eri argumenttiryhmissä. Omakohtaisissa argumenteissa asenteet olivat pääosin positiivisia, ja suomen kieltä pidettiin hyödyllisenä mm. työllistymisen kannalta. Muissa ryhmissä asenteet olivat pää- osin negatiivisia. Mm. suomen kielen käytön katsottiin vähentävän ahvenanmaalaisten oikeutta yksikieli- syyteen sekä vedottiin useasti itsehallintolakiin, jonka mukaan Ahvenanmaa on yksikielinen. Osa kirjoit- tajista ei kuitenkaan uskonut lisääntyvän suomen kielen käytön uhkaavaan ruotsin kielen asemaa tai Ah- venanmaan omaleimaisuutta millään lailla. Kielellistä identiteettiä analysointiin diskurssianalyysin avul- la. Materiaalista löytyi kaksi eri representaatiota ahvenmaalaiselle kielelliselle identiteetille. Ensimmäi- sessä korostettiin ahvenmaalaisten yksikielisyyttä ja erityisesti kaksikielisyyttä pidettiin uhkana. Läheiset suhteet Ruotsiin ja mahdollisuus käyttää pelkästään ruotsin kieltä arkielämässä nähtiin tätä identiteettiä vahvistavina keinoina. Toisessa representaatiossa kyseenalaistettiin ahvenanmaalaisten yksikielisyys, sil- lä saarella puhutaan muitakin kieliä kuin ruotsia. Kaksi- ja monikielisyys nähtiin tässä representaatiossa voimavarana, joka lisää Ahvenanmaan kilpailukykyä, eikä se vähennä ahvenanmaalaisen identiteetin eri- tyspiirteitä.

Asiasanat: Åland, finska språket, språklig identitet, identitet, språkattityder, språkdebatt Säilytyspaikka: JYX

Muita tietoja:

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 7

2 BAKGRUND OM ÅLAND ... 9

2.1 Ålands självstyrelse ... 9

2.1.1 Språkbestämmelser i självstyrelselagen för Åland ... 11

2.2 Åländsk kultur och identitet ... 12

2.2.1 Nuvarande språksituation på Åland ... 16

2.3 Tidigare studier om attityder till finska språket ... 17

3 SPRÅKLIG ATTITYD, IDENTITET OCH ETT TVÅSPRÅKIGT SAMHÄLLE ... 20

3.1 Identitet och språklig identitet ... 20

3.2 Attityd och språklig attityd ... 22

3.3 Tvåspråkigt samhälle och språkklimatet i Finland ... 26

4 MATERIAL OCH METOD ... 29

4.1 Ålandstidningen och Nya Åland ... 29

4.2 Innehålls- och diskursanalys som kvalitativa analysmetoder ... 31

4.3. Schmieds metod för attitydundersökning ... 35

5 RESULTAT ... 39

5.1 Attityder till finska språket ... 39

5.1.1 Kommunikativa argument ... 40

5.1.2 Nationella argument ... 43

5.1.3 Personliga argument ... 48

5.1.4 Rättsliga argument ... 52

5.2 Språklig identitet ... 56

6 DISKUSSION ... 63

6.1 Diskussion om språkattityder till finska ... 63

6.2 Diskussion om språklig identitet ... 67

7 AVSLUTNING... 71

LITTERATUR ... 73

1 INLEDNING

I Finland har språkdiskussionen varit speciellt het i media efter riksdagsvalet 2007.

Diskussionen har koncentrerat sig på obligatorisk svenska i skolor och det har fun- nits många debatter för och emot skolsvenskan på fastlandet. Bland debattörerna finns både finsk- och svenskspråkiga. Man har kunnat läsa många insändare och artiklar som har haft kritisk inställning till svenska språket och finlandssvenskar men också ställningstaganden som försvarar svenskan. Samma argument tenderar att förekomma kontinuerligt i finsk media och diskussionen om svenska språkets ställning har förts mest på fastlandet. Språksituationen på Åland syns vara mer sta- bil eftersom Åland har självbestämmelserätt och är officiellt ett enspråkigt svenskt område. Ålands situation har inte behandlats mycket i finsk media men det finns oro för svenskans ställning också i åländsk media. I mars 2012 skrev den största finska dagstidningen Helsingin Sanomat att Åland inte vill att åländska ortnamn skrivs på finska i kartor. Landskapsstyrelsen hade skickat lantmäteriverket ett brev där man krävde att alla åländska ortnamn borde skrivas enbart på svenska i kartor.

Denna artikel och diskussion lyfte fram den åländska språkdebatten.

Syftet med denna magisteravhandling är att undersöka hurdana attityder det finns till finska språket och hur åländsk identitet ser ut i ljuset av artiklar och inlägg i två åländska tidningar, Ålandstidningen och Nya Åland. Närmare sagt är jag intresse- rad av relationen mellan finska och svenska ur ålänningars synvinkel. Jag valde detta ämne eftersom det inte har forskats mycket om ålänningars syn på frågan och jag ville granska språkdiskussionen från en annan synvinkel: vilka är svenskspråki- gas attityder till finska språket i ett område, där finskan är minoritetsspråk?

Åländska tidningar ger också ett intressant perspektiv på språkdiskussionen och jag tror att de representerar bra ålänningars åsikter i allmänhet. Jag har inte funnit tidi- gare undersökningar om åländsk media men Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) (2009) och Allardt Ljunggren (2008) har undersökt ålänningars attityder

och behov av finska genom enkätstudier (läs mer i avsnitt 2.3). Jag koncentrerar mig enbart på åländska synpunkter i denna avhandling. Mina forskningsfrågor är:

 Hurdana attityder finns det i Nya Ålands och Tidningen Ålands artiklar till finska språket i allmänhet?

 Hurdana argument för och emot finska språket framkommer i artiklar- na?

 Hurdan är den språkliga åländska identiteten? Är den enbart svensk- språkig?

Min analys omfattar svenskspråkiga insändare, ledare och kolumnartiklar skrivna av vanliga ålänningar, åländska politiker och några av finlandssvenskarna från fast- landet. Min hypotes är att attityder till finska språket är ganska motstridiga. Jag tror att kunskaper i finska är uppskattade inom arbetsliv men samtidigt upplevs finskan som hot mot svenska språkets ställning på Åland och ålänningarnas språkliga rät- tigheter. Vad gäller argumenten antar jag att självstyrelselagen framhävs ofta och åländsk identitet upplevs starkt som svenskspråkig fast det finns många olika första språk på Åland. Denna undersökning kommer att bli kvalitativ med några kvantita- tiva drag. Som analysmetod har jag valt innehålls- och diskursanalys som är veder- tagna forskningsmetoder i mediaanalyser (Gillespie & Toynbee 2006).

Jag inleder med att i följande kapitel redogöra för den teoretiska bakgrunden för min undersökning. Jag presenterar historien bakom Ålands självstyrelse, dagens språksituation på Åland och tidigare forskning. Jag fortsätter med en översikt av material och metod som jag använder i min magisteravhandling, analys om materi- alet och avslutar med diskussion om resultatet.

2 BAKGRUND OM ÅLAND

I detta kapitel redogör jag för Ålands självstyrelse (2.1) och lagstiftning som gäller språkbestämmelser (2.1.1). Därefter följer en diskussion om dagens språksituation på Åland (2.2.1) samt åländsk identitet (2.2). Sist presenterar jag tidigare studier om språkattityder som är relevanta för min undersökning (2.3)

2.1 Ålands självstyrelse

Åland är ett örike med cirka 30 000 invånare mellan Finland och Sverige. Åland är självstyrt, demilitariserat och ett enspråkigt svenskt område. Beroende av källan eller kontexten, räknas Åland ibland som en del av Svenskfinland som består av Nyland, Åboland och Svenska Österbotten. I min undersökning hänvisar jag till Åland som ett separat område från Svenskfinland för att göra en tydligare skillnad mellan ålänningar och finlandssvenskar. Sverige förlorade Åland och Finland till Ryssland efter kriget 1808-1809 (Eriksson 1998: 79). När Finland blev självstän- digt 1917 önskade en stor del av ålänningarna igen tillhöra Sverige genom en mas- sadress som hade undertecknats en klar majoritet av den vuxna befolkningen. Fin- land och Sverige lyckades inte komma överens om Ålandsfrågan, vilket ledde till att Nationernas Förbund beslöt 1921 att Finland har suveräniteten över Åland men Finland måste skydda svenska språket och kulturen där (Åland Kort & Gott 2008:

9-10). Åland demilitariserades och neutraliserades med ett internationellt avtal för att inte bli ett militärt hot mot Sverige. Öriket fick en självstyrelselag som Finland ursprungligen erbjöd 1920 men Åland ville inte acceptera den då. Sedan Åland för- enades till Finland blev denna lag grunden för Ålands självstyrelse och samhället (ibid.).

Ålands lagting företräder Ålands befolkning och tillsätter landskapsstyrelsen, Ålands regering. Lagtinget väljs vart fjärde år och det består av trettio medlemmar.

Det finns sex olika grupperingar under valperioden 2011-2015 som enligt Ålands lagtings webbplats är följande:

1. Liberalerna (6 ledamöter). Ett mittenparti vilkets centrala politik är att ut- veckla självstyrelsesystemet. Andra viktiga frågor är jämställdhet och frihet under ansvar.

2. Centern (7 ledamöter). Ett borgerligt mittenparti vilkets viktigaste frågor är näringsliv, självstyrelsens utveckling och att alla har möjlighet för närser- vice oberoende av var man bor. I partiprogram nämns också viljan att ut- veckla svenskundervisning för inflyttare och att partiet är en garant för svenska språket och partiet vill att myndigheterna har maximal service på svenska (Centerns webbplats).

3. Obunden samling (obS) (4 ledamöter). Partiet driver en borgerlig sakpolitik.

Partiets politiska målsättningar är bl.a. att utveckla självstyrelsen, hållbar utveckling och utveckling av förnyelsebar energi, öka den enskilda männi- skans frihet och förmåga och stimulera näringsliv (Obunden samlings webbplats).

4. Socialdemokraterna (6 ledamöter). Ett vänsterparti vilkets mål är ett demo- kratiskt och självstyrt samhälle med mer förtroendefulla relationer med ri- ket. Frihet, jämlikhet och solidaritet är centrala frågor. Andra viktiga delar i partiets politik är välfärd, arbetsmarknad, miljö och ekonomi

5. Moderaterna på Åland (4 ledamöter). Partiet beskriver sig som ett borger- ligt, modernt och progressivt parti. Människa, jobb och näringsliv är cen- trala frågor. På partiets webbplats lyftas fram också språkets viktighet till identitet och kultur och att språkkunskaper bör stödjas, men svenska

”kommer alltid att vara det samhällsbärande språket på Åland.”

6. Ålands framtid (3 ledamöter). Frihet för ålänningar är grunden för detta par- tis politik. Det vill göra tillvaron tryggare, friare och ”lite mer på svenska”.

Enligt partiprogrammet från 2006 bör självstyrelsen utvecklas, demilitarise- ring spridas som ett alternativ för fred i världen och svenska språket skyd- das. Självstyrelsen borde utvecklas så att Åland i framtiden kunde bli en självständig stat.

Som man ser ovan, har många partier självstyrelsen och skyddet av svenska språket som en viktig del av deras politik. Lagtinget har rätt att stifta lagar inom olika om- råden. Det finns tre specialutskott som är lag- och kulturutskottet (bl.a. utbildning, kultur, media, landskaps och kommunalförvaltningen), finans- och näringsutskottet (budgetfrågor, skatter, trafik) och social- och miljöutskottet (hälso- och sjukvård, natur- och miljövård.)

2.1.1 Språkbestämmelser i självstyrelselagen för Åland

Finland har två officiella språk: finska och svenska. Åland har en självstyrelselag (1991/1144) som förutsätter bl.a. att Åland är ett enspråkigt svenskt område vars ämbetsspråk är svenska men finska medborgare har rätt att använda finska inför domstol och andra statsmyndigheter. Lagen garanterar ålänningars språkliga rättig- heter att vara ett enspråkigt svenskt område.

36 § Ämbetsspråket

Landskapet är enspråkigt svenskt. Ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. Ålandsdelegationens ämbetsspråk är svenska. Utlåtanden och avgöranden av högsta domstolen som avses i denna lag skall avfattas på svenska(…). (Självstyrelselag 1994)

Enligt självstyrelselagen har finskspråkiga invånare också rätt att använda finska i vissa situationer fast svenskan är det officiella språket på Åland.

37 § Rätt att använda finska

Finska medborgare har rätt att i egen sak inför domstol och andra statsmyndigheter i landskapet använda finska. (Självstyrelselag 1994)

Undervisningsspråket är svenska i samtliga skolor och skriftväxlingsspråk mellan Ålands och statens myndigheter skall vara svenska. Lagen förutsätter också att in- formation om varor, tjänster och bestämmelser som gäller landskapet måste vara tillgängliga på svenska. (läs mer om Ålands språksituation i avsnitt 2.2.1)

2.2 Åländsk kultur och identitet

Till skillnad från finlandsvenskar på fastlandet har majoritet av ålänningar inte dag- lig kontakt med finska (Eriksson 1998: 76). Självstyrelselagens språkbestämmelser är centrala för att bevara det svenska språket och kulturen och svenska är ett offici- ellt undervisningsspråk och det är frivilligt att studera finska i skolor (se avsnitt 2.1.1) (Eriksson 1998: 84). Enligt Åsub läste 55,8 % av åländska ungdomar i års- kurs 9 finska som frivilligt språk på hösten 2013. År 2004 var andelen 68,9 % så det syns en klar minskning av viljan att studera finska (Åsub Utbildning: 2013:2).

Många vill ändå studera finska eftersom kunskaper i finska ger bättre studie- och arbetsmöjligheter. Eftersom det inte finns universitet på Åland och studiemöjlig- heter i den enda yrkeshögskolan är begränsade, studerar många ungdomar i Sverige eller Fasta Finlands svenskspråkiga skolor och universitet (Åland Kort & Gott 2008: 15). Enligt Åsub studerade nästan 1300 ålänningar utanför öriket 2012, varav 880 hade valt Sverige och 340 studerade i Finland.

Eriksson konstaterar (1998: 77) att svenska är arbetsspråket på Åland, men kun- skaper i finska är viktiga speciellt i servicesektorn vilket beror på ekonomiska skäl och ett stort antal finskspråkiga turister. Enligt min egen uppfattning är speciellt finska sommararbetare önskvärda eftersom de ofta har kunskaper både i finska och

i svenska – som åländska ungdomar inte lika ofta har. Därför erbjuder Åland varje sommar arbetsplatser för många finska ungdomar från fastlandet. Beroende på geografiska och språkliga skäl, är svensk kultur närmare många ålänningars vardag än finsk kultur. Svensk tv, radio och svenska tidningar hör till många ålänningars dagliga liv. Sveriges närmare läge gör det möjligt att resa snabbt och billigt för att köpa billigare vardagsvaror i Sverige (Eriksson 1998: 77). Det är ändå inte alltid så här. Storå (1988: 15) lyfter fram att ålänningarna i skärgården i östra delen har närmare kontakt till den åboländska skärgården och Finland så det är fel att ange att alla ålänningar är mer bundna till Sverige än Finland.

Eriksson (1998: 78) uppger att åländsk identitet är stark och många ålänningar vill inte bli kallade som finlandssvenskar: ”Den som frågar ålänning om hon eller han känner sig som finne eller svensk får ofta svaret 'som ålänning'”. Orsaker till den starka identiteten är enligt Eriksson att Åland är geografiskt avgränsat, självstyrt och demilitariserat. Öriket har en egen kultur, styrelse och flagga. Detta syntes också i ålänningarnas vilja, dvs. i Ålandsrörelsen, att återförenas till Sverige 1917- 20 när andra svenskspråkiga på fastlandet inte stödde det (Eriksson 1998: 78). Rask (2006: 85-86) lyfter fram att forskarna är idag eniga om att i Ålandsrörelsen var det inte riktigt fråga om ”en gammal längtan till moderlandet Sverige” utan den gav ett ideologiskt uttryck till argumentering. Rask (2006: 86) tillägger att den yttersta or- saken till Ålandsrörelsen var att ålänningar var oroade över svängningarna i Fin- lands utrikes- och inrikespolitik (mer om självstyrelsens historia i avsnitt 2.1). Or- saken till Ålands separatism var oron att autonoma Finland och ryska kejsardömet skulle hamna i kaos. Finlands inbördeskrig 1918 ökade Ålands vilja att återförenas med Sverige. Men när landstinget hade sitt första plenum 1922 hade längtan till Sverige ersatts av en åländsk nationalkänsla och ålänningar blev medvetna om möj- ligheter som självbestämmelserätten kunde erbjuda (Rask 2006: 87).

Lönnqvist (2001: 245-247) konstaterar att om man vill förstå åländsk identitet är det viktigt att bli bekant med åländsk kultur. Lönnqvist uppger också att självbe- stämmelserätten och självstyrelselagen är viktiga element för den åländska identite

ten. När autonomi erkändes, erkändes ålänningarna som ett folk, med eget land, eget språk, dialekt och en egen historia. Lönnqvist exemplifierar att orden ”vi ålän- ningar” gör känslan av självständigheten starkare i vardagslivet. Rask (2006: 85) nämner också flaggan, midsommarstång och Ålänningens sång som mycket viktiga identitetsmarkörer och kännetecken. En egen flagga och nationalsång är förutsätt- ningar för alla autonoma och självständiga områden och Åland är inget undantag i detta fall. Rask (2006: 89) har analyserat Ålänningens sång i ljuset av historiska skrifter och lyfter fram en del av den sista versen från sången som en viktig del i den åländska identiteten:

Högt skall det klinga, vårt svenska språk, tala med manande stämma,

lysa vår väg som en flammande båk, visa var vi äro hemma,

visa var vi äro hemma.

(Ålänningens sång, John Grandell, 1922)

Detta visar svenska språket som den viktigaste faktorn som skiljer ålänningar från riket. Rask (2006: 89) anger att man inte vet var ålänningarna ”äro hemma”. Han konstaterar att ålänningar anser sig just som ålänningar men de ser svenska språket, det svenska i Sverige och det gamla moderlandet som ”sin djupaste klangbotten”.

Detta kan vara relevant synpunkt till åländsk identitet på 1920-talet, strax efter kampen att skilja sig från Finland.

Enligt Lönnqvist (2001: 246) förutsätter man att alla ålänningar delar samma histo- ria. Det finns många institutioner med ordet ”Åland”, t.ex. Ålands museum, Ålands sjömansskola och lokaltidningar Åland och Nya Åland. Det finns många olika sam- fund på öriket och ordet land betonas starkt. Landskapsstyrelse, landskapet Åland är några exempel som Lönnqvist (2001: 246) nämner. Lönnqvist (2001: 250) lyfter fram också betydelsen av naturen och havet. Åland, en ö i havet, är naturligtvis kul- turellt, socialt, ekonomiskt och politiskt beroende av havet. Att Åland inte är före-

nat med en bro till Finland eller Sverige förstärker den åländska identiteten som ett mer isolerat område från yttervärlden. Lönnqvist (2001: 248) tillägger att spän- ningarna mellan Åland och riket Finland formar också den åländska identiteten.

Med ”spänningarna” Lönnqvist hänvisar till Ålands beroende av riket och omvärl- den. Lönnqvist (2001: 252) tillägger att kulturell symmetri eller harmoni mellan människor och institutioner, människor och natur är viktigt i alla kulturer. Lön- nqvist (ibid.) anger att intressegemenskapen är mycket viktig för samlevnad emel- lan ålänningarna. Det syns som en kamp för åländska livsstilar. Att supportera åländska mönster, likriktning, stärka relationen till havet och ön och göra den åländska identiteten starkare på vardagsnivån är några exempel av intressegemen- skapen. Men att satsa på kreativitet och förnyelser är också viktigt och man behö- ver undvika isolering och förstelning.

Häggbloms (1999) undersökning om åländsk identitet stöder Erikssons och Lön- nqvists påstående om den starka identiteten. Över 800 informanter frågades vilken grupp av följande de känner mest samhörighet med: ålänning, nordbo, finländare, finlandssvensk, svensk eller finne. De hade möjlighet att välja många alternativ och

”ålänning” fick flest poäng (över 68 %) och ”nordbo” näst flest. Finländare var på tredje plats och svensk eller finne var på sista plats. Häggblom antar (1999: 9) att detta beror på att många informanter uppfattade att ”finländare” avser medborgar- skap medan ”finne” snarare har en identitetsmässig betydelse. De faktorer som an- togs att ha de största betydelserna för den åländska identiteten var svenska språket, hembygdsrätten, naturmiljön och självstyrelsen. Identitetsuppfattningen påverkades också av det hur länge man har bott på Åland och var man är född (Häggblom 1999: 11).

Resultatet visar att det svenska språket är viktigare för de informanter som identifi- erade sig som ålänning på högre nivån. De faktorer som informanter uppgav som viktigaste för att utveckla identitet var bl.a. förbättring av kunskaper om den åländska historien och kulturen och också satsning för dem båda, utvecklad själv- styrelse och förbättrad svenskundervisning för inflyttare. Bättre kontakter till Sveri-

ge och Finland och förbättrade kunskaper i finska språket fick inte många poäng.

De faktorer som respondenterna angav som det största hotet mot identiteten var isolering och negativa attityder till Ålands särprägel, dåliga kunskaper i den åländska historien, utflyttningen och för begränsad självstyrelse. Ökade krav av kunskaper i finska var inte i toppen men dem ansågs vara större hot mot identiteten bland infödda ålänningar och svenskspråkiga. De som har identifierat sig som ”fin- ländare” tenderar att ha mer positiv inställning till Finland och finska språket än andra respondenter.

2.2.1 Nuvarande språksituation på Åland

Fast Åland är ett ganska litet samhälle, talas det många språk där. Inflyttningen till Åland har varit stor och samhället har blivit mer flerspråkigt än tidigare fast språk- ligt har Åland varit länge ganska homogent. Som Tabell 1 visar är den överlägset största delen av ålänningarna svenskspråkiga. Språkligt är Åland fortfarande ganska homogent men antalet invånare med ett annat språk än svenska som första språk har ökat snabbt, t.ex. lettiska, rumänska, estniska, ryska och thai var de största språkgrupperna efter finska och svenska 2011. I Tabell 1 visas att andelen svenskspråkiga har minskat men antalet vuxit. Andelen och antalet finskspråkiga har varit ganska jämna under de senaste åren, mellan 4,8 och 5,0 procent av be- folkningen. Åland har blivit en mer mångkulturell plats eftersom antalet invandrare har ökat kraftigt under det senaste dryga decenniet. Det har kommit över ett tusen invandrare som har ett annat första språk än finska eller svenska (Åsub 2011).

Tabell 1. Ålands befolkning efter språk

År 2000 2011

f % f %

Svenska 24 169 93,8 25 361 89,4

Finska 1 238 4,8 1 371 4,8

Övriga språk 369 1,4 1 619 5,7

Okänt 0 0 4 < 0,01

Totalt 25 776 100,0 28 355 100,0

(Källa: Åsub, Befolkningsregistercentralen 2011)

Svenska språkets ställning i vardagslivet är starkare hos ålänningar än hos finlands- svenskar. Enligt Harju-Luukkainen och Nissinens (2011) undersökning av Pisa 2009 resultat som omfattar nästan alla 15-åriga ungdomar i Finland, talade 70 % av åländska elever enbart svenska med familj, släktningar och vänner. En så hög andel som 79 % talade enbart svenska med båda föräldrar. När man jämför med finlands- svenskar i svenskspråkiga skolorna, talade bara 29 % av ungdomar svenska med familj, släktningar och vänner men 48 % talar svenska endast med mamma och pappa (Harju-Luukkainen & Nissinen 2011: 20).

2.3 Tidigare studier om attityder till finska språket

Det har gjorts några undersökningar om språkliga attityder till finska språket på Åland men jag fann inga tidigare studier om språkattityder i åländska tidningar.

Allardt Ljunggren (2008) har undersökt språkattityder hos åländska ungdomar. En- kätundersökningen genomfördes ursprungligen 1998-99 och informanterna var i årskurs 9 och på gymnasium i andra året. En omfattande enkätstudie med 257 in- formanter koncentrerade sig på språkattityder, informanternas språkliga kompetens, språkval och massmediebruk. Resultatet visar att ungdomar har en stark samhörig

hetskänsla med Åland. Attityder till engelska språket och engelsktalare var i all- mänhet positiva men kontroversiella till finska språket och Finland medan infor- manterna med finska som hemspråk hade mer positiva attityder till finskhet. Infor- manterna hade också tendens att favorisera Sverige över Finland i vardagslivet. De flesta elever väljer engelska (97 %) och svenska (94 %) bland de fyra viktigaste språken i sitt liv. Drygt två tredjedelar anger finska som ett av de viktigaste språ- ken. Vad gäller samhörigheten, upplevdes högsta samhörighet med Åland. Helt eniga var 81 % men bara 20 % kände hög samhörighet med Finland, alltså det fanns en relativt stark åländsk identitet. Studien koncentrerade sig inte på åländska massmedier, men undersökningen innehöll användningen av finlandssvenska tid- ningar, radiokanaler och svenska tidningar. Respondenterna läste oftare riks- svenska tidningar än finlandssvenska. Information om enkätsundersökning är lite gammal men säkert riktningsgivande och nyttig också för min undersökning.

Ålands statistik och utredningsbyrå (Åsub) har gjort två undersökningar om finska språkets ställning i arbetslivet och hur viktig finska anses vara i vardagslivet. Re- sultatet av en enkätundersökning med cirka 800 informanter om behovet av finska i vardagen visar att drygt två tredjedelar har kunskaper i finska. Detta beror på en stor del inflyttare från Finland (Åsub Rapport 2009: 7). Nästan 90 % har inte upp- levt brister på svenskspråkig service men brister har förekommit i språkservice inom den statliga förvaltningen, sjuk- och hälsovården utanför Åland och handeln.

Brister på språkservice beror ofta på fastlandets företag och service som inte har lyckats ge kundservice enbart på svenska. Till exempel brister på varors bruksan- visningar och produktinformation är ett välkänt problem. Omkring 50 % av infor- manterna uppger att de har behov av finska i arbetslivet. Åsubs intervjuundersök- ning (Åsub Rapport 2008:1) redogjorde för finska språkets ställning inom arbetsli- vet. Tillsammans deltog 65 företag och organisationer i undersökningen. Resultaten anger att kunskaper i finska uppskattas ofta som viktig egenskap inom rekrytering- en och i privata näringslivet ofta lika högt eller högre än engelska. Detta begränsar ofta möjligheter att rekrytera arbetare utanför Åland och Finland och ålänningar som har utbildat sig i Sverige.

Kunskaper i finska anses vara mycket viktiga också inom den statliga verksamhet- en som ofta är kopplade till självstyrelselagens språkkrav. Enligt undersökningen står behovet av bra kunskaper i finska i strid med Ålands enspråkighet. Arbetslivets omfattande orientering mot Finland kräver alltmer bättre kunskaper i finska. Finska är ett viktigt och nyttigt språk i arbetslivet men samtidigt anses det viktigt att få service på svenska. Resultaten av denna undersökning stärker min uppfattning om finskas viktiga roll i arbetslivet och samarbete mellan Åland och Finland. Men samtidigt har finska en kontroversiell roll vad gäller ålänningarnas rättighet att an- vända svenska i alla möjliga situationer.

3 SPRÅKLIG ATTITYD, IDENTITET OCH ETT TVÅSPRÅKIGT SAMHÄLLE

De centrala begreppen i min undersökning är språklig attityd och språklig identitet.

Härnedan kommer jag att definiera begreppet identitet (avsnitt 3.1) och språklig attityd (3.2). Sist redogör jag för utmaningar i ett flerspråkigt samhälle med Belgi- ens språkstrid som exempel och också en kort översikt av språkklimatet i Finland (3.3).

3.1 Identitet och språklig identitet

Språket är en viktig del i ens liv och sociala identitet. Linell (1982: 31) uppger att språk har kommunikativa, identitetsskapande och gruppsammanhållande funktion- er. Inte bara språket men också talet och rösten är viktiga personlighetsmarkörer och sättet man behandlar rösten utgör persons karakteristiska egenskaper (Linell 1982: 44). Med begreppet gruppsammanhållande syftar Linell (1982: 43) på att man känner lätt samhörighet med dem som talar samma språk eller samma variant av språk. Detta beror på mångsidig och avancerad kommunikationsstil som talare av samma förstaspråk ofta har. Linell (1982: 44-45) tillägger att ett bristfälligt språk orsakar sociala och personliga problem i situationer där man inte kan kom- municera fullständigt och detta kan leda till isolering och ensamhet. Dessa situat- ioner är t.ex. sådana där man använder främmande språk eller man är osäker på hur man agerar språkligt i en helt ny situation. Inte bara språk men också kultur spelar viktig roll i samhörighetskänslan. Om man inte kan eller vågar använda språket, orsakar det problem att utveckla teoretiska kunskaper och i problemlösning och argumentering.

Självbild anses ofta vara en synonym till identitet och den syftar till ens medveten- het om en själv och de drag som gör individen unik och olik från andra människor.

När det gäller den sociala identiteten, identifierar personer sig med viss kultur, nat- ion eller etnisk grupp (Nationalencyklopedin). Begreppet identitet brukar delas in i kollektiv och individuell identitet. Åström (2001: 38) anger att en stark identitet är ett samspel mellan jaget och samfundet och miljön omkring en själv. Enligt henne baserar sig en kollektiv eller social identitet också på samma värderingar och bety- delser man har om sin egen kultur och miljön. Språket är just därför viktigt i sam- fundet att värderingar formas genom kommunikation mellan medlemmar. Lön- nqvist (2001: 245) har samma åsikt som Åström att identitet är ”en överensstäm- melse mellan jaget och samfundet, sig själv och omgivningen.” Lönnqvist tillägger att individuella uttrycksformer av identitet är t.ex. namn, ålder, språk och bostad.

Till den kollektiva identiteten hör t.ex. kultur, politiska och religiösa ideologier, nationalkänsla och hembygd. Institutioner, såsom familjen och skolan är också vik- tiga för ens identitet. Lönnqvist (2001: 245) konstaterar att identitet brukar föränd- ras genom livet och man har många olika identiteter. Större förändringar i livet på- verkar identitet, t.ex. när man byter arbetsplats, bosättningsort, språk, åldersgrupp eller när man förändrar sitt utseende t.ex. sätt att klä sig. Självbilden är också en viktig del av den subjektiva identiteten och självbilden testas kontinuerligt genom livet. Einarsson (2004: 39) anger att den subjektiva identiteten innehåller inte bara de egenskaper som vi själv tror att vi har men också de egenskaper som andra anser att vi har.

Åström (2001: 38) konstaterar att den kollektiva identiteten syns bland finlands- svenskar speciellt i den medvetna språkpolitiska strategi som började redan med 1850-talets språkdebatt. Debattens uppgift var att försvara sig mot den finsksprå- kiga majoritetens krav när det började bli klart att svenskan inte längre förblir lan- dets huvudspråk i undervisning och förvaltning. Många finlandssvenskar som bor i ett tvåspråkigt område har varit tvungna att lära sig finska och bli vana vid majori- tetsspråket utan stora svårigheter. Enligt Åström (2001: 38) är svårigheter med in- lärning av finska betydligt större i ett enspråkigt svenskt område och detta kan på- verka attityder till finska även i vuxen ålder. Modersmålet är viktigt till den person- liga identiteten och eftersom kollektiv identitet är social av sin natur, kan den för-

ändras om kommunikationssystemet blir annorlunda. Åström (2001: 29) exemplifi- erar att när finskspråkiga flyttar till ett svenskdominerande område kan det hända isolering mellan båda språkgrupperna. Detta kan bero på att finskspråkiga känner sig som ”intränglingar” och svenskspråkiga upplever att den svenska identiteten är hotad och identiteten mellan jaget och samfundet, dvs. kommunikationssystemet är störd. Åström tillägger (2001: 40-41) att de symboliska elementen är också viktiga till grupptillhörighet och identitet hos finlandssvenskar, såsom egen massmedia, skolor, flagga, teater, föreningsliv osv.

Den språkliga identiteten kan ha en viktig roll vad gäller namnet på hemorten. Un- der 2012 pågick en diskussion av åländska ortnamn i åländsk och finsk media.

Ålands Landskapsregering och Näringsliv krävde att bara de svenskspråkiga nam- nen borde synas i kartorna över Åland. Motiveringen var att Åland är enspråkigt svenskt och de svenska ortnamnen är viktiga för den regionala identiteten. Ärendet väckte mycket diskussion på fastlandet och åländsk media. Lantmäteriverket be- stämde ändå att finska namn få stå kvar på kartorna (Helsingin Sanomat 03/2012, Nya Åland 01/2013, Svenska Yle 03/2012). En del av artiklar i min analys handlar om detta ärende (se avsnitt 5.2).

3.2 Attityd och språklig attityd

Attitydforskning är centralt forskningsområde inom socialpsykologi och socioling- vistik och attityder har studerats sedan 1960-talet (Bijvoet 2007: 137). Begreppet attityd har definierats av Sarnoff (1970: 279) som “a disposition to react favorably or unfavourably to a class of objects”. Attityd betyder alltså en positiv eller en ne- gativ inställning till någon sak. Edwards (1985: 140) påminner att föreställning och attityd inte är samma sak. Föreställning är en del av attityd och attityd betyder mer känslig inställning till något objekt. Garret (2010: 31-32) tillägger att också föl- jande ord borde skiljas från begreppet attityd: åsikt, värde, vana, ideologi och social

stereotyp. Stereotyper är starkt knutna till attityder och attitydforskning. Kramarae (1983: 85) definierar stereotyper som stela attityder till objekt eller saker. Einars- son (2004: 204) ser stereotyper mer som föreställningar som är byggda på vag och bristande information. Utgångspunkten till stereotyper kan vara olika sociala grup- per. Man tenderar klassificera andra som medlem av vissa sociala grupper på grund av vilka särdrag de har. Grupperna kan vara väldigt olika, t.ex. personer som kom- mer från ett visst land eller stad, män, kvinnor, personer som cyklar, personer med ett visst etniskt ursprung osv. (Smith & Mackie 2000, refererad i Garret 2010: 32).

En vedertagen teori är att attityd innehåller tre komponenter och alla dessa kompo- nenter kan fungera samtidigt (se t.ex. Edwards 1985: 140, Bijvoet 2007: 115, Ei- narsson 2004: 204):

1. En kognitiv eller kunskapsinriktad komponent: detta innehåller tankar, stereoty- per och föreställningar om attitydobjekten som kan vara sanna eller osanna.

2. En affektiv eller känslomässig komponent: känslor (positiva eller negativa) som är fogade till föreställningar.

3. En beteendekomponent: hur beredd man är att agera i enlighet med sina attityder och föreställningar. Den kognitiva och affektiva komponenten kan påverka hur vi beter oss.

Garrett (2010: 23) ger ett exempel på hur dessa komponenter kan synas i studen- tens attityd till främmande språk. Om studenten tror att kunskaper t.ex. i spanska hjälper att förstå spansk kultur, är det fråga om den kognitiva komponenten. Stu- denten är entusiastisk om tanken att han eller hon kunde läsa spansk litteratur (af- fektiv komponent) och börjar spara pengar för att delta i spanskkurs (beteende- komponent).

Garrett (2010: 23) konstaterar att denna teori om tre olika komponenter också har kritiserats. Dessa komponenter kan också visas som faktorer som förorsakar attity- der och de borde inte likställas med attityder i sig. T.ex. en känslomässig reaktion kan påminna om attitydobjektet och allt som är kopplat till attityden. Kalaja (1999:

62-63) lyfter fram att många forskare anser att attityder bör definieras mer som ett socialt beteende och attityder är inte så stabila som många har tidigare trott. Attity- der kan vara motstridiga och vara olika i olika situationer och i olikt sällskap. Atti- tyder bör ses som en mer mångsidig företeelse och inte bara som stimulus – bete- ende mekanism, eftersom attityder påverkar inte alltid så strakt ens beteende.

Bijvoet (2007: 117) anger att man lär sig attityder genom sociala sammanhang och de börjar forma sig redan före skolåldern. Den primära socialisationen för atti- tydsförmedlingen är föräldrar och närmare vuxna i barnets liv. Enligt Einarsson (2004: 205) har föräldrar en stor roll för attityders utveckling och detta händer ofta omedvetet. Barnet får föräldrarnas attityder genom att identifiera sig med dem och imitera deras beteende. Föräldrarna tenderar också visa öppet sina föreställningar om någon sak och detta får barnet att tänka och handla på samma sätt. Den sekun- dära socialisationen kommer från vänner och andra jämnåriga, skola och massme- dia. Garrett (2010: 22-23) konstaterar att media kan påverka ens attityder men man kan också protestera mot attityder som media eller andra människor vill skydda.

T.ex., språkdebatter syns regelbundet i media och på detta sätt kan media ändra el- ler göra ens attityder starkare.

Einarsson anger (2004: 204) att attityder har viktiga funktioner: de hjälper oss att agera och förenkla den komplicerade världen omkring oss och skydda oss från otrevliga sanningar om oss själva. Garrett (2010: 22) uppger att det finns två olika processer att lära sig attityder. En av dem är observationsinlärning. Det betyder att man lär sig attityd genom att observera andras beteende och vilka följder beteendet har. Den andra kallas instrumentell inlärning. Följden av attityden har viktig roll för inlärningen. Man får belöning eller ”straff”, dvs. man får inte belöning förrän beteendet har ändrats. Man anpassar sig till värdesystem genom att få en belöning av omgivningen. Till exempel barn kan få föräldrarnas godkännande och samtycke som belöning när barnet har samma attityd som föräldrarna.

Enligt Bijvoet (2007: 119) kan Språklig attityd eller språkattityd definieras som ” värderande inslag i människors reaktioner gentemot språkliga varieteter eller deras talare”. Bijvoet (2007) uppger att inslag kan vara i olika form och man kan tala om språkattityd t.ex. då när någon har en positiv eller negativ inställning mot ett visst ord eller språk eller man undviker användning av vissa språkljud. Språkattityder kan fungera på olika nivåer såsom beteende, språkval, språkpolitiska beslut, attity- der till olika språkliga varieteter såsom dialekter, yrkesspråk, slang osv. Bijvoet tillägger att språket är en del av identitet, visar vem talare är och är viktig för ens grupptillhörighet. Edwards (1985: 146) har samma syn på definition av språklig attityd som Bijvoet och anser att inställningar till språktalare (eller skrivare) är vik- tiga för undersökning av identitet, eftersom språkattityder sammanhänger med atti- tyder till talarens identitet. Einarsson (2004: 204) anger att det är ofta svårt att skil- jas var attityden är riktad till: språktalaren eller språket? Han tillägger att språkatti- tyder visar oftare attityd mot språktalare men det är inte alltid så. Einarsson ger som ett exempel relationen mellan svenskar och danskar: svenskar brukar älska danskar, men inte deras otydliga språk. Schmied (1991: 164-165) anger att det finns många orsaker till positiva eller negativa språkattityder: hur svårt eller lätt det är att lära sig språket, hur hög status språket har i samhället eller hur hög status de människorna har som använder språket som första eller andra språk. Kalaja (1999:

47) konstaterar däremot att med språkattityder är det i grunden fråga om hur man ställer sig till språket i sociala sammanhang. T.ex. man ställer sig positivt till några språk eller dialekt eftersom deras talare har hög status och makt i samhället.

Som konstaterats ovan, handlar språkattityder ofta om attityder till språktalare men i min undersökning begränsar jag mitt ämne på så sätt att jag koncentrerar mig snarast på attityder till finska språket i sig och inte så mycket på attityder till finsk- het och finländare fast dessa tre element ofta är starkt sammankopplade.

3.3 Tvåspråkigt samhälle och språkklimatet i Finland

I ett flerspråkigt samhälle kan olika språks samlevnad orsaka problem. Haglund (2004: 359) konstaterar att mångspråkighet kan hota det homogena samhället och minoritetsspråk kan fungera som ett nyttigt medel mot social ojämlikhet och utan- förskap. Ryan och Giles (1982: 1) anger att den språkligt dominerande gruppen i samhället bestämmer sättet att använda språk i sociala sammanhang och minori- tetsgrupp har därför sämre möjligheter att agera i samhället på övergripande sätt.

Minoritetspråkstalare måste bestämma om de vill adoptera egenskaper hos majori- tetspråk för att den sociala mobiliteten skulle vara lättare eller om de vill ha ett eget språk eller språkstil för att upprätthålla egen identitet. Jaakkola (1973: 27) anger att den språkliga mångfalden inte orsakar i sig problem, utan människor lär normer för språkbruket i deras miljö. Men det kan skapa hinder i kommunikation när männi- skor med olika normer för språkbruket möter. Då är det frågan om vilket språk man väljer att använda i kommunikationen. I detta fall har personernas styrkeförhål- lande en viktig roll. Den ena måste lära sig den andras språk och detta kan orsaka sociala och psykologiska problem. Einarsson (2004: 38) påminner dock att man måste ha starka skäl att för att överlämna sitt modersmål. De som har den största risken att förlora sitt modersmål hör vanligtvis till minoritetsspråkgrupp i ett fler- språkigt samhälle. Samhörighet med majoritetsspråkstalare händer inte så lätt som i en enspråkig gemenskap.

Jag anser att det är viktigt att veta om språkklimatet och språkdebatten på fastlandet om man undersöker Ålands språkdiskussion eftersom rikets språkdiskussion av- speglas och syns också i åländsk media. Herberts (2009:43) beskriver relationer mellan rikets finsk- och svenskspråkiga som ganska ansträngda och tillägger att ett flerspråkigt samhälle är sällan stabil med sitt demografiska förhållande. Orsaker till friktioner i tvåspråkiga områden kan vara t.ex. utflyttning, inflyttning, politiska prioriteringar av byggnader, såsom skolbyggnader som är språkligt mycket viktiga.

Herberts (2009) har undersökt hur service fungerar på svenska och finska i olika områden efter den nya språklagen. Språklagen (423/2004) förutsätter bl.a. att man har rättighet att använda svenska eller finska hos statliga myndigheter och tvåsprå- kiga kommunala myndigheter. Myndigheterna måste betjäna på båda språken utan att man behöver begära det. Språklagen rör inte Åland som har egen språklag i självstyrelselagen (läs mer i avsnitt 2.1.1). Herberts (2009:43) nämner att det finns ofta argument att flerspråkighet är kostsam för samhället och att ett enspråkigt samhälle skulle vara mer rationellt, speciellt när det finns så få svenskspråkiga i relation med finskspråkiga i hela landet och många av dem är tvåspråkiga. Herberts (2009) anger att språkklimatet ändå är ganska gott i Finland. Betydligt fler männi- skor har positiva attityder än negativa. Ett intressant resultat var att finskspråkiga som bor i områden där finskan är ett klart majoritetspråk har mer negativa åsikter om relationerna mellan språkgrupperna. Herberts (2009:43) förklarar att det ofta snarare är fråga om attityder till andra språkgruppen i konfliktsituationer än t.ex.

om bristfällig tvåspråkig samhällsservice.

Svenska Finlands folkting (2006:14) beskriver också språkklimatet i Finland som

”mycket gott”. Språkdebatter har förts närmast i tidningar och i politik men i var- dagen har svenskspråkiga upplevt förhållendevis sällan mobbning. I allmänhet har svenskspråkiga mer positiva attityder till finskspråkiga än tvärtom. Detta kan bero på det att finskspråkiga har färre kontakter med svenskspråkiga. Eftersom majori- tetsspråk dominerar, måste minoriteten leva i två världar och därför har svensk- språkiga mer kontakt med den språkliga majoriteten.

Saukkonen (2010: 35-36) har undersökt språkdebatten i finsk media. Han märkte att i många kritiska språkpolitiska böcker kritiseras speciellt den obligatoriska svenskan i skolan eller ”tvångssvenskan” och den nya språklagen. Dessa anses vara orättvisa eftersom språklig minoritet, som är cirka 6 % av befolkningen, kan be- stämma vad majoriteten måste göra. Ålands särställning som ett enspråkigt område har också fått kritik, särskilt det att finska är frivillig skolämne där medan svenska är obligatorisk på fastlandet. Många debattörer har framhävt att de inte hatar

svenskspråkiga men ändå många debattörer har stereotypiska tankar om svenskta- lande, t.ex. att de är rikare ”bättre folk” och de vill isolera sig från finskspråkiga.

Mest kritik har ändå fått verksamhet av Svenska Folkpartiet i Finland och några finlandssvenska organisationer eftersom de försvarar svenska språket och nuva- rande språksituationen i Finland. Saukkonen (2010: 87) konstaterar att teman i språkdebatten är i allmänhet språkpolitiska men finsk- och svenskspråkiga debattö- rer koncentrerar sig på olika saker. Ett antal finskspråkiga debattörer vill protestera mot den obligatoriska skolsvenskan och ta bort svenskas status som officiellt språk.

Svenskspråkiga debattörer är däremot mer oroade över om service på svenska be- varas i framtiden.

När samlevnad mellan olika språk inte går friktionsfritt kan språkdebatter vara stri- diga och långa. I Europa finns ett annat exempel om språkdebatten än svenskan i Finland. Ett exempel av en svår språkstrid finns i Belgien. Där finns en kontinuer- lig språkfråga eller språkstrid mellan de två största språkgrupper: fransk- och ne- derländsktalande invånare (Edwards 1985: 184). Edwards (1985: 84) uppger att från lingvistiskt och historiskt perspektiv där finns två stater i en stat: Vallonien och Flandern. Belgien är ett exempel av det hur problematiska och svåra språkde- batter kan vara. Mängden av fransktalande har varit mindre men franska har länge dominerat i huvudstaden Bryssel och den södra delen av landet. Nederländska fick en officiell status i Flandern 1932. Fast franska språket har dominerat i allmänhet, har flamländare mer ekonomisk kraft och detta har påverkat obalans i makt och språkliga onenigheter i politik (Edwards 1985: 184). Regeringar i Belgien har varit svaga eftersom det har funnits många svåra språk- och ekonomiska strider. Det senaste exemplet är Belgiens regeringskris 2010-2011 när landet var ett och ett halvt år utan regering. Strider påverkar också många vardagliga saker och språkligt är landet ganska fördelad, t.ex. tv och tidningar är endast på nederländska i Flan- dern. Det finns också tre regeringar, en i Vallonien, en i Flandern och en belgisk regering (Röshammar: 2010). I Finland har språkdebatten inte skapat lika stora spänningar i regeringen eftersom svensktalande är en klar minoritet med garante- rade språkliga rättigheter i många olika områden.

4 MATERIAL OCH METOD

I detta kapitel redogörs för mitt undersökningsmaterial och analysmetod. Först pre- senterar jag Ålandstidningen och Nya Åland (4.1) och därefter bakgrundsinformat- ion för diskurs- och innehållsanalys (4.2). Sist kommer en redogörelse för min ana- lysmetod och analysens gång (4.3 och 4.4).

4.1 Ålandstidningen och Nya Åland

Det finns många olika medier på Åland och ungefär sextio journalister. Det två lo- kaltidningarna heter Ålandstidningen och Nya Åland. Ålandstidningens chefredak- tör är Niklas Lampi och den publicerades första gången 1891 (Åland Kort & Gott 2008: 17). På tidningens webbplats uppges att upplagan är 9 577 exemplar per dag och den utkommer sex dagar per vecka. Ålandstidningen är partipolitiskt obero- ende (Nationalencyklopedin). Nya Ålands nuvarande chefredaktör är Nina Fellman och den första tidningen publicerades 1981 (Åland Kort & Gott 2008: 17). På Nya Ålands webbplats anges att år 2007 hade tidningen en kontrollerad upplaga av 7 285 exemplar per dag och den utkommer fem dagar per vecka. I början av 90-talet bestämdes Nya Ålands linje på följande sätt: "står obunden till politiska gruppe- ringar, myndigheter, organisationer, företag och enskilda personer" (Nya Ålands webbplats 16.5.2013).

Jag valde att använda dessa båda tidningar som material för min undersökning ef- tersom de är de största tidningarna. Jag fann sammanlagt 140 artiklar som behand- lar finska språket på Åland och åländsk (språklig) identitet. Jag begränsade materi- al så att jag slutligen har 64 artiklar. 37 av artiklarna är från Nya Åland och 27 från Ålandstidningen. Artiklarna är insändare-, ledare- och kolumnartiklar och de har publicerats mellan 1.1.2007 och 31.12.2012. Dessa artikeltyper valdes till studieob- jekt eftersom de är argumenterande till sin natur och de innehåller personliga åsik-

av den senaste språkdiskussionen. Analysartiklarna är från webbplatsernas arkiv eftersom det var svårt att få tag i tidningar i pappersform. Jag uteslöt artiklar som inte kunde läsas helt på webben. Analysen innehåller många typer av artiklar ef- tersom det inte finns många olika redaktörer i dessa små lokaltidningar. Därför skulle det inte ge mig en allmän bild av attityder till finska eller tankar om språklig identitet om jag analyserade bara t.ex. ledarartiklar som ofta har samma skribent.

Jag bestämde att lämna nyhetsartiklar utanför min analys eftersom de inte är argu- menterande till sin natur. Jag utlämnade också artiklar som inte handlade särskilt mycket om finska språket utan närmare om självstyrelsen och relationen mellan Åland och Finland.

Tabell 2. De analyserade artiklarna och deras artikeltyper.

Ledare Insändare Andra

Ålandstidningen 15 10 2

Nya Åland 14 20 3

Totalt 29 30 5

Till kategorin ”andra” (se tabellen 2) hör t.ex. kolumnartiklar och krönikor samt artiklar jag var osäker var de ska kategoriseras. Analysartiklarna har skrivits av b.la. chefredaktörer, politiker och vanliga medborgare. Det största antalet av artik- lar är från år 2008 och 2012. (Se Figur 1)

Figur 1. Distribution av de analyserade artiklarna efter året.

Sammanlagt 52 av dessa analyserade artiklar var med i analysen av attityder till finska språket och 33 i analysen av den språkliga identiteten.

4.2 Innehålls- och diskursanalys som kvalitativa analysmetoder

Utgångspunkt till min analys är två olika analysmetoder: innehållsanalys och dis- kursanalys. Jag anser att genom att tillämpa dessa två analysmetoder kan jag under- söka ett omfattande textuellt material och samtidigt analysera helhetsbilden av den åländska språkdebatten. Jag anser att dessa textanalysmetoder är bättre val än ar- gumentationsanalys. Enligt Hellspong (2001: 108) är syftet med argumentations- analys vanligtvis att undersöka kritiskt vad texten säger, värdera argument och ana- lysera hurdana skäl det finns för argument och vad de grundar sig på. Därför är hu- vudvikten av min analys i innehåll- och diskursanalys och inte i argumentations- analys. Jag måste känna igen och finna olika argument men jag kommer inte att analysera argumentens hållbarhet, dvs., hur bra och trovärdiga argument är eller hur de påverkar mottagaren utan jag är mer intresserad av att redogöra för hurdana inställningar jag finner i artiklarna och hur dessa inställningar avspeglar språkdis-

Gillespie och Toynbee (2006: 2) anger att analys av mediala texter hjälper oss att förstå texts makt. Maktrelationer är kodade i texten och text har makt över oss och samhället. Medietexter representerar och konstruerar kunskap, värden och före- ställningar. Därför kan texter fungera också på ideologiskt sätt. Som analysmetod har jag valt innehållsanalys eftersom jag vill ha huvudvikten på min analys i tex- tens innehåll, inte i textens struktur. Innehållsanalys eller content analysis är också en bekant metod inom attitydforskning när analysen gäller språkanvändning och språkbehandling på samhällsnivån. Denna analysmetod används ofta när man ana- lyserar språkpolitiska dokument, språkdebatt i media och hur man använder språk i massmedierna osv. Andra allmänna metoder inom attitydforskning är intervjuer och skriftliga enkäter (Ryan m.fl.: 1988 och Garret m.fl.: 2003 citerad i Bijvoet 2007: 123). Till denna typ av undersökning är innehållsanalys lämpligaste när jag koncentrerar mig bara på ett färdigt och skriftligt material.

Innehållsanalys är en metod för textuell analys (Hesmondhalgh 2006). Det är en grundanalysmetod som kan tillämpas i alla kvalitativa undersökningar. Det kan vara en enskild metod eller en metod med en vid referensram (Tuomi & Sarajärvi 2009: 91). Enligt Tuomi och Sarajärvi (2009: 92-93) är grundtanken med analysen att bestämma vad man vill undersöka i materialet. Man måste först välja ämnet el- ler fenomenet som skiljas från hela materialet. De fynd som man har funnit delas in i grupper enligt deras ämnesområde och man skriver sammanfattning av grupper. I innehållsanalys söks det textens betydelser och inte det hur betydelser är gjorda.

Innehållsanalys är grundanalys i min attitydundersökning när jag granskar en stor mängd av text och söker argument och kategoriserar dem.

I min undersökning har också en annan textanalysmetod, diskursanalys, en stor roll speciellt i identitetsundersökning. Enligt Pietikäinen och Mäntynen (2009: 12-13) är diskursanalys ett sätt att undersöka hur social verklighet och betydelser är upp- byggda. När man undersöker språket kan man lära sig mycket om samhälle, kultur, tid och plats. Det är ett sätt att få veta mer om samhället och kulturen genom att

analysera språkets egenskaper: hur det är organiserat och hur det varierar. Diskurs- analys är ett bra sätt att undersöka hur verkliga människor använder språket i det verkliga samhället. Winther Jørgensen och Phillips (2000:7) påminner dock att det inte finns ett enda sätt att utföra diskursanalys och det inte finns bara en enda defi- nition av begreppet diskurs. De definierar (2000:7) begreppet som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”. Pietikäinen och Mäntynen (2009: 23-27) har en mer omfattande definition av diskurs. De uppger att diskurs har lite annorlunda betydel- ser i olika kontexter och undersökningar. Med begreppet ”diskurs” kan man syfta på t.ex. ett sätt att tala, textmaterial, språkbruk i någon kontext, förståelse om verk- ligheten eller på en språklig helhet som är större än en sats. I diskursanalys är fors- karen intresserad av att undersöka språket i olika kontexter och situationer. Språk- användning är alltid kontextbunden och olika normer reglerar ens sätt att tala och använda språket. T.ex. mitt forskningsmaterial består av insändare artiklar och olika normer reglerar hur man har skrivit dem. De har en viss struktur, de är argu- menterande och skrivstil behöver vara passande.

När ”diskurs” syftar på språkbruket som en del av social verksamhet (eng. di- scourse) är diskurser (eng. a discourse) kända sätt att beskriva saker, fenomen och händelser från en viss synpunkt och på ett visst sätt (Pietikäinen och Mäntynen (2009: 27). Pietikäinen och Mäntynen (2009: 54-55) lyfter fram ett exempel av hur man ser olika diskurser i olika situationer. T.ex. om det talas om skogar, i natur- vårdsdiskurs lyfts fram ofta saker såsom att det är viktigt att skydda skogar ef- tersom de är en viktig del av naturen och för att utrotningshotade arter inte dör.

Däremot i ekonomidiskurs kan man t.ex. lyfta fram att det är därför viktigt att sköta skogar att då får man mer ekonomisk tillväxt. I dessa två diskurser ser man skogar från olika synpunkter och i olika kontexter.

Ett viktigt begrepp inom diskursanalys är representation. Representationer syftar på olika sätt att beskriva verkligheten och de är kontextbundna: de får deras bety- delser i förhållande till tidigare representationer. Därför kan tidigare händelser, ide-

visar hur man beskriver verkligheten och med hurdana medel. (Pietikäinen och Mäntynen 2009: 56-62). Det finns många olika segslitna representationer i finsk media. T.ex. afrikaner är ofta representerade som mörkhyade och fattiga människor som lever i lerhyddor. Nuförtiden har det börjats representera afrikaner som en mer heterogen population och att det finns många skillnader mellan olika afrikanska länder. Representationer är föränderliga och olika i olika diskurser.

Winther Jørgensen och Phillips (2000:7) tillägger att vårt språkbruk aktivt skapar och förändrar våra identiteter, sociala relationer och omvärld, inte bara avspeglar dem. Pietikäinen och Mäntynen (2009: 63) har samma syn på identitetens föränder- lighet. Diskurs har kraft att representera olika händelser och företeelser och bygga identiteter; våra uppfattningar om oss själva, andra och relationer mellan männi- skor. Identitet är byggd av språkanvändning och andra semiotiska resurser. Diskur- ser har också kraft att beskriva världen, lyfta fram och utesluta företeelser och människor. Med hjälp av språkbruk man uttrycker sig och beskriver sin identitet och också ”förhandlar” om det med andra. Även om identitet är en subjektiv upp- levelse påverkar det vår identitet vad andra berättar om oss och vad vi själv berättar om oss själva. Identitet är föränderlig och olik i olika situationer, kontexter och diskurser. Winther Jørgensen och Phillips (2000: 49) konstaterar att detta betyder att identitet (subjektet) är fragmenterat. T.ex. i familjen är man kanske ”mor” eller

”dotter” och när man besöker sin vän är man ”gäst” alltså det finns olika subjektpo- sitioner. Subjektpositioner kan också hamna i konflikt när det finns flera motstri- diga diskurser. Det finns möjlighet att identifiera sig på olika sätt i olika situationer.

Eftersom diskurser är föränderliga så är också identiteter.

Winther Jørgensen och Phillips (2000: 51) lyfter fram att identitet är relationellt organiserad därför att ”man är något eftersom det finns något annat som man inte är.” T.ex. i mitt material kan man finna många olika identiteter som representerar olika skribenters identiteter i olika diskurser: ålänning, finlandssvensk, finländare, inflyttare, politiker, skolelev, dotter, enspråkig, tvåspråkig osv. Subjektet får olika identiteter i olika situationer.

Det finns ibland bara en liten skillnad mellan individuell identitet och kollektiv identitet. När man identifierar sig som ”kvinna” är det naturligt att identifiera sig också som en medlem av gruppen ”kvinnor”. Gruppbildningar fungerar bara ge- nom att utesluta andra och alternativa tolkningar, i detta falla ”män”. Det är också vanligt att man ignorerar skillnader mellan olika medlemmar i gruppen (Winther Jørgensen och Phillips 2000: 51-52). I min undersökning kan man t.ex. tolka på grund av artiklar att den största delen av skribenter anser att den åländska identite- ten är enspråkigt svensk och samtidigt utesluter man de ålänningar som är t.ex. två- språkiga eller har något annat första språk än svenska.

Jag anser att diskursanalys är en bra metod att undersöka den språkliga identiteten i media. Man uttrycker och beskriver sin identitet genom att använda språket och identitet uppstår i sociala sammanhang och man förhandlar om dess betydelse. I mitt material kommer fram olika representationer om den åländska identiteten och olika skribenter debatterar om dess egenskaper.

4.3. Schmieds metod för attitydundersökning

I min attitydundersökning kommer jag att tillämpa analysmetod som Schmied (1991) använde i sin undersökning om attityder till engelska språket i Afrika. Sch- mied (1991: 168) analyserade ledarartiklar i afrikanska tidningar eftersom han an- såg att de avslöjar skribentens attityder och lyfter fram olika språkfrågor. Schmied (1991: 168-169) kategoriserade argument han fann på grund av om de var för eller emot engelska. Han bildade fem olika kategorier för argument han fann:

1. kommunikativa (t.ex. ett afrikanskt språk är bättre för kommunikation än engelska),

2. nationella (att favorisera engelska kan skapa fler skillnader mellan sociala klasser)

4. undervisande (det är lättare att förstå begrepp på ett afrikanskt språk) 5. kognitiva (man är mindre utbildad om en kan bara afrikanska språk).

Garrett (2010: 46-48) klassificerar Schmieds undersökning som ”societal treatment study”. I sådana här text- och diskursanalytiska studier behöver undersökaren känna kontexten särskilt bra för att finna och kategorisera olika argument. Inter- vjuer och enkätundersökningar är vanliga inom attitydforskning men inte möjliga i min undersökning och med mina resurser så jag koncentrerar mig på i färdigt skriftligt material, dvs. media texter. Denna kontext är familjär för mig eftersom jag anser att den är en del av språkdiskussionen i hela Finland som har pågått många år. Jag söker olika argument och formar olika grupper för dem baserat på deras kontexter. Shcmieds metod passar i det vad jag vill redogöra för och jag tror att media avspeglar sig bra olika allmänna åsikter eftersom en del av artiklar är skrivna av vanliga medborgare.

I min attitydundersökning söker jag också olika argument och delar dem i olika grupper. Jag kommer dock att forma egna argumentgrupper beroende av det hur- dana argument jag finner men Schmieds argumentgrupper ger en nyttig bas för mina argumentgrupper. Jag har bildat grupperna efter att ha analyserat artiklarna och jag har format följande argumentgrupper. Varje fyra grupper innehåller både inställningar för och mot finska. Jag anser att genom att gruppera argument enligt ett visst tema får man en tydligare analys.

1. Kommunikativa argument. Dessa argument är starkt knutna till den so- ciala miljön. I denna grupp tillhör sådana argument som handlar t.ex.

om kommunikation mellan Finland och Åland eller andra argument som baserar på bättre eller sämre kommunikation mellan människor. T.ex.

”Kommunikation mellan Åland och riket fungerar bättre om man be- härskar finska”.

2. Nationella argument. Till denna grupp hör argument som grundar sig i

det åländska samhället och Ålands särprägel gentemot Finland. Dessa argument förekommer ofta i kontext där det åländska samhället vill för- stärkas eller bevaras. Den innehåller också ”nationalistiska” åsikter som kommer fram. T.ex. ”Att använda finska leder till förfinskning av Åland”

3. Personliga argument. Denna grupp innehåller argument som innehåller personlig nytta, dvs. instrumentella argument eller hinder. Dessa argu- ment kan också vara knutna till nationella argument och miljö. T.ex. ar- betslivet (miljö) kan påverka individens uppfattningar om finska och vilken nytta kunskap i finska ger i arbetslivet och undervisning, ”man får arbete lättare om man kan finska”.

4. Rättsliga argument. Denna grupp omfattar argument som baserar sig på Finlands språklag, den åländska självstyrelselagen eller mänskliga rät- tigheter. T.ex. ”kommunikation mellan Åland och riket måste funka på svenska (inte finska) som det står i självstyrelselagen.”

Argument som handlar om den språkliga identiteten analyserar jag med diskursana- lytiska metoder. Några artiklar innehåller dock åsikter både om attityder och språk- lig identitet så jag kan använda samma artikel i båda analyserna men analysera olika innehåll ur olika synvinklar.

I identitetundersökning kommer jag inte använda Schmieds metod utan bara dis- kursanalys. Jag genomförde min analys i följande ordning: först läste jag alla artik- lar ordentligt för att få en helhetsbild. Därefter tog jag fram alla argument i materi- alet, räknade dem och började forma kategorier för dem. Den största delen av ar- gument har motargument så jag ansåg att det tydligaste är att sätta argument i tabel- ler under rubriker ”för finska” och ”emot finska”. Jag analyserade argument skilt i varje argumentgrupp och till slut jämför jag resultat mellan olika grupper. Till slu- tet diskuterar jag om vad resultat betyder. I identitetsundersökning ville jag finna

larna och hurdana diskurser är kännetecknande för språklig identitet.

Den största utmaningen vid analysen var att kategorisera argument i grupper.

Några argument passade ibland i många olika argumentgrupper så det var utma- nande att bestämma hur jag klassificerar olika argument. Tyngdpunkter av artiklar- na avgjorde till vilken grupp jag kategoriserade argument om jag var osäker om argument passade bättre t.ex. nationella eller personella argument. Det finns ändå några överlappningar och några vissa teman tenderar att förekomma i olika grupper och också i identitetsundersökningen. I identitetsundersökningen använde jag inte samma grupper utan jag koncentrerade mig på att analysera hurdana representat- ioner och diskurser det finns för den språkliga identiteten.

Uttrycken ”för och emot finskan” är ganska starka, men de hjälper att granska re- sultaten om jag gör en klar linje för de argument som har positiva inställningar till finska och till dem som har negativa. Jag valde att använda många citat från materialet eftersom på så sätt kan jag påpeka varför jag har tolkat ett textexempel på ett visst sätt. Jag anser att det förstärker undersökningens reliabilitet när läsaren ser varför jag har kommit fram till vissa tolkningar.

5 RESULTAT

I detta kapitel beskriver jag resultat som jag har funnit. Jag har analyserat 64 artik- lar som handlar om attityder till finska språket i allmänhet eller den åländska språk- liga identiteten. I avsnitt 5.1 söker jag svar på forskningsfrågorna om attityder till finska. Jag börjar med att dela argumenten i olika argumentgrupper och presenterar resultatet enligt dessa grupper. Jag har också delat argumenten baserat på om de är för eller emot finska. Jag lyfter fram de mest intressanta exempel från materialet.

I avsnitt 5.2 behandlar jag den språkliga identiteten som särskild analys av samma material. Ett antal artiklar var med både i analysen av attityder och språklig identi- tet.

5.1 Attityder till finska språket

Totalt 52 artiklar var med i denna analys. Förkortningarna ÅT och NÅ efter varje textexempel hänvisar till vilken tidning exemplet är taget från, Ålandstidningen eller Nya Åland. Följande sats från en ledartikel sammanfattar bra innehållet av den senaste språkdiskussionen på Åland och innehållet av de centrala synpunkter som kom fram i materialet.

(1) I den åländska språkdebatten balanserar vi hela tiden mellan hoten och möjligheterna. Hoten mot svenskan versus möjligheterna med att kunna andra språk. (NÅ, artikel 45, 2009, ledare)

I allmänhet ansågs att det är nyttigt att kunna språk men kunskaperna ansågs för- svaga Ålands särskilda ställning som ett enspråkigt område. Jag har analyserat och delat materialet i fyra olika argumentgrupper. Först analyserar jag kommunikativa argument och därefter nationella, personliga och rättsliga argument.