• Ei tuloksia

För att inspektera skillnader och likheter mellan böckerna används i detta kapitel mest procentuella summor av ordförrådsövningarna, för antalet ordförrådsövningar är olikt mellan de undersökta läromedlen. Dessutom jämförelsen är lättare att göra med procentandelen.

46

Tabell 3. Antalet ordförrådsövningarna i de undersökta läromedlen.

Diskussions-

Det finns både skillnader och likheter mellan de tre övningsböckerna: de alla har mångsidigt nästan alla övningstyper, men med några skillnader. Boken Fritt fram 1 är den enda som saknas någon övningstyp, fraser med ett/några ord, men annars indelas övningar jämlikt i böckernas kapitel. När alla övningarna i alla övningsböckerna räknas ihop hör till de största tre kategorierna diskussionsövningar med 20 procent, ifyllnadsuppgifter med 20 procent samt identifieringsövningar med 17 procent (Se figur 5).

Figurerna 2–4 hjälper att se att det finns mångsidigt olika övningar, det vill säga övningar som övar elevens olika färdigheter i ordinlärning. Antalet övningar har ökats mycket under åren från boken Fritt fram 1 till boken På gång 1, eftersom det finns totalt 28 ordförrådsövningar i boken Fritt fram 1, medan det finns totalt 98 ordförrådsövningar i boken På gång 1. En skillnad mellan de här undersökta läromedlens ordförrådsövningar är att det finns växling mellan antalet ordförrådsövningar i olika kategorier, men böckernas antal ordförrådsövningar (om det relateras till antalet alla övningarna) har ändå blivit relativt samma.

I böckerna finns det inte många kategorier i vilka någon övningstyp skulle dominera betydligt i jämförelse med andra kategorier. När det gäller diskussionsövningar finns det ändå dem i boken Fritt

47

fram 1 ungefär en tredjedel av alla övningar, det vill säga 32,1 procent. Det är en stor procentandel, eftersom den näst största kategorin i boken Fritt fram 1, ifyllnadsuppgifter, har som andel 21,4 procent. Det finns också mycket diskussionsövningar i alla övningsböckerna, eftersom i boken Din tur 1 formar dem totalt 25,7 procent och i boken På gång 1 totalt 14,3 procent.

Kategorin ifyllnadsuppgift hör också till de tre största övningskategorierna i alla övningsböckerna.

Det kan hittas 18,4 procent av dem i boken På gång 1, 22,9 procent i boken Din tur 1 och 21,4 procent i boken Fritt fram 1, det vill säga det finns flera ifyllnadsuppgifter i hela undersökningsmaterialet.

Som sagt, har antalet övningar höjts betydligt under åren när det gäller flera övningskategorier. Till exempel i kategorin fraser med ett/några ord finns det totalt 0 övningar i boken Fritt fram 1, medan i boken Din tur 1 4 övningar (11,4 procent) och i boken På gång 1 11 övningar (11,2 procent).

De övningar som hör till kategorin övriga uppgifter är svårare att iaktta, eftersom de består av sådana innehåll som inte hör till någon annan kategori, t.ex. hur en övning som består av fyll i -anvisningar hör automatiskt till kategorin ifyllnadsuppgift. För det mesta när det gäller alla övningsböckerna och deras övningar som hör till övriga uppgifter -kategorin finns det övningar som innehåller en hörförståelsedel och någon annan aktivitet. Av dem är hörförståelsen en viktig del i ordinlärning, eftersom det är ett sätt att muntliga språkfärdigheter utvecklas. I boken På gång 1 finns det också lär sig-övningar som kan för sin del hittas i textboken i serien Din tur 1, så det är svårt att få fullständigt pålitliga resultaten, när strukturen är olik mellan olika lärobokserierna. Kategorin övriga uppgifter utgör totalt 16 procent av de alla ordförrådsövningarna i alla böckerna. I boken Fritt fram 1 finns det 14,3 procent i kategorin övriga uppgifter, i boken Din tur 1 finns det 11,4 procent, medan i boken På gång 1 finns det 18,4 procent övriga uppgifter av alla ordförrådsövningarna.

Den största likheten är att det finns flera övningskategorier som utgör den största delen av ordförrådsövningarna, t.ex. ifyllnadsuppgiften är inom de största kategorierna i alla övningsböckerna.

Det finns diskussionsövningar i alla böckerna och de utgör också en stor del av ordförrådsövningarna.

De tre övningsböckerna består av omfattande övningar som övar ordförråd på olika och mångsidiga sätt. Den största skillnaden mellan övningsböckerna är att övningskategoriernas procentuella andelar i boken På gång 1 utjämnas mellan dess kategorier, medan av de procentuella andelarna i boken Fritt

48

fram 1 utgör över hälften (53,5 procent) av alla ordförrådsövningarna endast två kategorier, diskussionsövning och ifyllnadsuppgift.

Figur 5. Ordförrådsövningarna i de tre undersökta övningsböckerna delats in i deras kategorier.

När antalet ordförrådsövningar betraktas så att de alla räknas tillsammans och undersökas på vilket sätt de utgör totalt 100 procent kan det ses att de största kategorierna är, som redan sagt, ifyllnadsuppgift, diskussionsövning och identifieringsövning. De utgör nästan 60 procent av alla ordförrådsövningarna, det vill säga de är de övningar som kommer upp mest i de övningsböckerna.

Det kan antydas att betoning i inlärning av språket är på muntliga kunskaper och att eleven lär sig att identifiera olika sammanhang med svenskan och finskan och att öka sitt kritiskt tänkande i övningarna. Ifyllnadsuppgifter kan avses att vara vanliga och bra övningar som ger eleven möjligheter att lära sig i princip vad som helst som bara har något att göra med språket. Kategorin skrivövning utgör 10 procent av alla övningarna, fraser med ett/några ord utgör 9 procent och översättning för sin del 8 procent. Övriga uppgifter utgör 16 procent.

Som figur 5 visar finns det mångsidigt alla kategorier och fast boken Fritt fram 1 saknas fraser med ett/några ord -kategorin syns det inte i resultaten. Innehållsmässigt består alla kategorierna av mångsidiga övningar med enkla och klara anvisningar. Skrivövningar i övningsböckerna är korta och för det mesta har hjälpfrågor till vilka behövs att svara på i form av skrivövningen. Det syns inte vara flera skillnader mellan de läroböckerna från olika läroplanstider, utan det finns mångsidiga övningar

49

i de utvalda lärobokserierna. I den senaste läroplanen, GLGU 2014, betonas muntliga kunskaper i språkinlärning, men det syns inte speciellt i denna studie, eftersom diskussionsövningar ändå har en stor roll i alla dessa övningsböcker. Det är ändå möjligt att muntliga kunskaper nuförtiden betonas mer i klassrummet, eftersom resultaten i denna studie inte visar på vilket sätt övningarna görs och hur mycket andra övningar utanför läroböckerna finns i klassrummet.

7 DISKUSSION OCH SAMMANFATTNING

I det här kapitlet tas upp sammanfattande diskussion kring resultaten och en separat metoddiskussion.

Jag ska diskutera tidigare forskning och mina resultat samt också läroplanerna ur det här perspektivet som jag har fått från resultaten. Det finns också kort om vidare forskning i slutet av kapitlet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur läromedlens ordförrådsövningar skiljer sig från varandra. Det har gjorts med hjälp av tre olika lärobokserier. Koncentrationen har varit på deras övningsböcker som har utkommit under åren 2000–2018. Frågeställningarna består av tre separata frågor och de är följande: 1) Vilka typer av ordförrådsövningar finns i läromedlens övningsböcker i svenska (På gång 1, Din tur 1, Fritt fram 1) för grundskolans årskurser 6 och 7?, 2) Vilka likheter och skillnader finns det mellan läromedlens ordförrådsövningar? och 3) Vad sägs om ordinlärning i främmande språk i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, GLGU 2014? Ett sekundärt syfte har varit att göra en jämförelse om möjliga skillnader i de utvalda böckerna mellan att börja studierna i svenska på högstadiet och på lågstadiet. Dessutom har utretts vad sägs om ordinlärning i den nya läroplanen, grunderna för den grundläggande utbildningen (GLGU 2014), när det gäller främmande språk.

Att kunna ord och ordförråd är en lång och mångsidig process, som börjar genom att lära sig frekventa ord först. Niitemaa (2014) och Melin och Melin (2006) har forskat temat. Att kunna ord betyder inte bara att det kan översättas, utan det täcker flera saker: betydelsen, böjningen, betydelsemässiga grannar, ord som ofta dyker upp i samma mening som ord, uttal med varianter, motsvarigheter i andra språk, sammansättningar, förkortningar, passande prepositioner samt fasta fraser. (Melin och

50

Melin 2006: 65–67) Detta är mer med modersmålstalarna och likadana, eftersom en nybörjare inte behöver alla dessa för att kunna använda språket i vanliga och för sina kunskaper lämpliga situationer.

Tornbergs (2005: 96) definition i att förstå ett ord består av tre steg: 1) orden kodas in t.ex. med hjälp av textsammanhanget eller egna meningar, 2) orden plockas fram på samma sätt som kodats in i det första steget och 3) Orden måste analyseras och övas i sitt sammanhang. Tornberg (2005: 97) introducerar ännu Gardners sju intelligenser, lingvistik-, logisk-matematisk-, visuell-spatial-, musikalisk, kroppslig-kinestetisk-, interpersonell- och intrapersonell intelligens, som betonar alla olika minnen och förstärker idéen att alla människor lär sig på olika sätt. Det är ofta så att en person hör till flera intelligensgrupper och på det där sättet kan utnyttja olika sätt att lära sig. För sin del enligt Niitemaa (2014) kan man ett ord när dess användning lyckas utan svårigheter. I grundskolan är meningen inte att lära sig hela språket, utan baskunskaper i språket på en generell nivå. Detta betyder vardagliga situationer i tal och skrift.

Bland annat Flyman Mattson och Håkansson (2011) och Pietilä och Lintunen (2014) handlar om receptiv och produktiv ordförståelse. Pietilä och Lintunen (2014) handlar om de produktiva och receptiva kunskaperna genom talande, skrivande, läsande och lyssnande som står på exempel. De undersökta övningsböckerna har flera övningar som övar alla dessa fyra kunskaper. Det finns diskussionsövningar, skrivövningar, övningar som kräver läsandet av någon text och det finns också flera övningar med hörförståelsen i alla böckerna. Böckerna erbjuder en bra grund för inlärning, eftersom övningarna i dem består av både övningar som kräver att eleven producerar något själv och sådana som inte kräver det. Övningarna är också omfattande, det finns både språket som är skrivet och språket som är talat och med dem båda kan eleven öva sig olika sinnen. Flyman Mattson och Håkansson (2011) handlar om temat ur ordförståelses synvinkel och tar med Vibergs (1987, 2004) modell för ordinlärning.

Läroboken är fortfarande ett bra och fungerande läromedel och det har forskats mycket bl.a.

Hellström (1985) och Skolverket (2003). De har som resultat att läroböcker har en styrande stoll i undervisningen. Nutidens läroböcker påverkar att lämna mer utrymme för lärarnas egna beslut och idéer också, men de fungerar ändå bra som stöd för undervisningen.

51 7.1 Sammanfattande diskussion kring resultaten

Den första frågeställningen var att ta reda på vilka typer av övningar det finns i läromedlens övningsböcker. 98 ordförrådsövningar i boken På gång 1 består av alla sju övningskategorier med 20 identifieringsövningar (20,4 procent) som dominerande kategori. 18 ifyllnadsuppgifter utformar cirka en femtedel (18,4 procent) av ordförrådsövningarna. Det finns också 14 diskussionsövningar (14,3 procent), 11 övningar i kategorin fraser med ett/några ord (11,2 procent) samt 11 skrivövningar (11,2 procent). Det kan hittas också 6 översättningsövningar (6,1 procent) och 18 övriga uppgifter (18,4 procent) i boken.

35 ordförrådsövningar i boken Din tur 1 ingår i alla sju övningskategorier. Den dominerande övningskategorin är diskussionsövningar i vilken finns 9 övningar (25,7 procent). 8 ifyllnadsuppgifter (22,9 procent) utgör den näst största övningskategorin. Det finns 4 övningar i kategorierna fraser med ett/några ord, översättning och övriga uppgifter (11,4 procent var och en). Minst kan hittas skrivövningar och identifieringsövningar: det finns 3 övningar i båda kategorier (8,6 procent båda). I boken Din tur 1 finns det också sådana övningar som är en blandning av t.ex. grammatik och ord som handlar något speciellt tema eller kapitlets eget ordförråd och dessutom möjligtvis kan i blandningen hittas uttal också, och fast dessa inte räknades i studien är det viktigt att ta i beaktande, när man läser dessa resultat.

I övningsboken Fritt fram 1 finns det 28 ordförrådsövningar som utgörs av sex övningskategorier, dvs. det finns övningar i alla kategorier med undantag av kategorin fraser med ett/några ord som saknas. Den största kategorin är diskussionsövningar med 9 övningar (32,1 procent). Antalet andra kategoriers övningar formas på ett följande sätt: 6 ifyllnadsuppgifter (21,4 procent), 5 identifieringsövningar (17,9 procent), 2 skrivövningar och översättningsövningar (7,1 procent båda) och 4 övriga uppgifter (14,3 procent). I boken Fritt fram 1 finns också mer hörförståelseövningar i slutet av övningsboken, dvs. alla övningar med hörförståelsen förekommer inte på sidorna när det gäller kapitlets egen del och det kan också påverka resultatet.

När det gäller den andra frågeställningen och likheter och skillnader mellan de här tre läromedlens ordförrådsövningar finns det växling mellan antalet ordförrådsövningar i olika kategorier. Antalet

52

övningar har också höjts betydligt från boken Fritt fram 1 till boken På gång 1: det finns totalt 28 övningar i boken Fritt fram 1, 35 övningar i boken Din tur 1 och 98 i boken På gång 1. Det syns inte vara flera skillnader mellan de läroböckerna som har kommit ut under olika läroplanernas tid, utan det finns mångsidiga övningar i alla utvalda lärobokserierna. Ändå visar resultaten att skillnader mellan olika övningskategorier har utjämnats, eftersom i boken Fritt fram 1 är diskussionsövningarna den dominerande kategorin med nästan tredjedel av alla övningarna, medan i boken På gång 1 ingen kategori dominerar märkbart, det vill säga skillnaderna mellan alla sju kategorier är inte så stora.

Antalet övningar har också höjts betydligt när det gäller flera övningskategorier, det finns till exempel 0 övningar (0 procent) i kategorin fraser med ett/några ord i boken Fritt fram 1, i boken Din tur 1 för sin del 4 övningar (11,4 procent) och i boken På gång 1 11 övningar (11,2 procent).

Som likhet mellan de utvalda övningsböckerna är att ifyllnadsuppgiftskategori har en stor roll i alla av dem, ungefär en femtedel i alla: i boken Fritt fram 1 21,4 procent, i boken Din tur 1 22,9 procent och i boken På gång 1 18,4 procent.

Kategorin övriga uppgifter är svårare att betrakta, eftersom den består av sådana övningar som inte hör till någon annan kategori. När det gäller övningsböckerna finns det för det mesta övningar som innehåller hörförståelsen, vilken är en viktig del i ordinlärning och för att muntliga språkfärdigheter utvecklas. Från detta kan antas att det är hörförståelseövningar som dominerar denna grupp och behåller sin position i inlärning, fast läroböckerna förändras. Procentandelen mellan böckerna varierar inte så mycket, men den har ändå ökats lite från boken Fritt fram 1 till boken På gång 1. I boken Fritt fram 1 utgör övriga uppgifter 14,3 procent, i boken Din tur 1 11,4 procent, medan i boken På gång 1 18,4 procent.

Skrivövningar och översättningsövningar är sådana kategorier som finns i böckerna, men deras övningar utgör inte stora helheter. En orsak till att det inte finns flera skrivövningar är att språkinlärning är bara i början och det finns inte tillräckligt med ordförråd och kunskaper att skriva mycket. Översättningen i språkinlärning händer på många olika sätt än bara genom övningar som övar översättningen, t.ex. när eleven översätter kapitel, dvs. det finns översättningsövningar utanför övningsbokens översättningsövningar. Några övningar finns det ändå och de handlar om det centrala innehållet i läroböckerna.

53

Till den tredje frågeställningen söks svar med hjälp av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, dvs. GLGU 2014. I GLGU 2014 tas inte så märkbart fram inlärning av ordförråd på svenskan eller på något annat språk än modersmål, men till ordinlärningen hänvisas indirekt flera gånger i texten. I GLGU 2014 står termerna kommunikationskunskaper och produktion och förståelse av språket och de är centrala och viktiga kunskaper när det gäller språkinlärning. De anknyter också till ordinlärning. Växande kunskap -delarna i GLGU 2014 innehåller sådana kunskaper som behövs i ordinlärning i ett främmande språk, bl.a. förmåga att tolka texter och förmåga att producera texter. Till växande kunskaperna hör också kommunikationssituationer både ensam och med klasskamrater. (GLGU 2014)

Den största skillnaden mellan årskurserna 3–6 och 7–9 är att i årskurserna 7–9 är innehållet lite mer omfattande, eftersom språkstudier har hunnit att framskrida och eleven förväntas att ha mer språkliga färdigheter. Innehållet består av bl.a. att ”Ge eleven tillfällen att träna muntlig och skriftlig kommunikation med hjälp av olika kommunikationsmedel” och att ”Ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i för åldern lämpliga situationer och i detta sammanhang fästa uppmärksamhet vid uttal och strukturer som är relevanta för textens innehåll” (GLGU 2014: 358). I årskurserna 3–6 är innehållet likadant, eftersom det finns som växande kunskaper att uppmuntra eleven, med hjälp av flera möjligheter, ”Att öva sig i att tala och skriva i mycket enkla och för åldern relevanta situationer” och att ”Handleda eleven att mångsidigt träna huvudsakligen muntlig kommunikation” (GLGU 2014: 229). Ändå kan det sägas om årskursernas innehåll till målen för lärokurserna i B1-språk att de är väldigt likadana och består av sådana mål med vilka en lärare har också en stor roll för att säkerställa att målen nås. Om ordinlärning står inga mål eller andra innehållsliga saker direkt, men det kan läsas mellan raderna att det behövs ordinlärning för att kunna lära sig språk och utvidga sina språkkunskaper.

Det behövs språkanvändning i årskurserna 3–9 och till det uppmuntras eleverna. Eleverna uppmuntras att använda språket mångsidigt och i olika situationer och det kräver att eleverna kan klara sig i olika situationer. Det krävs ordkunskap. GLGU 2014 lägger bra grunder för undervisningen och för lärarna att skapa lektioner för främmande språk, samt instruktioner av att vad som behövs att kunna i slutet av lärokursen. Den ger ramen för språkinlärning, men lämnar utrymme för egna beslut och idéer som läraren kan ha. Fast ordinlärning och ordkunskap inte direkt står i GLGU 2014 betyder det inte att de

54

inte skulle finnas – ordinlärning och ordkunskap finns alltid i språkinlärning och på ett indirekt sätt kan det också hittas många gånger i läroplanen, speciellt under punkten växande kunskap, eftersom för att växa sina kunskaper i språket behöver eleven att utvidga sitt ordförråd.

Enligt GLGU (2014: 217) har för svenska i B1-lärokurs i årskurserna 3–6 ställt som målsättningar bland annat att ”Handleda eleven att öva sig olika, speciellt muntliga kommunikationssituationer”

och att ”Uppmuntra eleven att med hjälp av kontexten få insikt i innehållet i tal eller text som är förutsägbara och för sin åldersgrupp lämpliga”. Fast med denna studie och dess resultat inte kan dras slutsatser av hur lärare använder läroböckerna i klassrummet, erbjuder de [läroböckerna] åtminstone stöd för undervisningen. Det är lärarens ansvar och beslut om hur och hur mycket hen använder läroböcker, men innehållet är omfattande i flera olika områden.

Som hypoteser har varit att i de nyare böckerna skulle ordmaterialet presenteras i kortare texter och i en funktionell kontext och att det skulle finnas fler muntliga övningar i den läroboken som är för årskurs 6 i jämförelse med de två andra. Dessutom antog jag att det skulle finnas ett större antal övningar i den senaste läroboken än för nästan 20 år sedan. De här hypoteserna både stämde och inte, eftersom det inte finns mer muntliga övningar nuförtiden enligt denna studie, fast de muntliga kommunikationssituationerna ändå betonas mycket. Det kan antagas att ordmaterialet finns i kortare texter och i en funktionell kontext åtminstone på något sätt, eftersom det finns mer övningar i boken På gång 1 i jämförelse med böckerna Din tur 1 och Fritt fram 1. Ordförrådsövningarna i boken På gång 1 delas relativt jämnt in i olika kategorier och det är också ett märke för en kontext som är funktionellare och mångsidigare än tidigare. Antalet övningar har höjts betydligt och det betyder också att det finns många övningar som övar muntliga kommunikationssituationer, skrivande och andra färdigheter som behövs i ord- och språkinlärning.

Till slutet kan det konstateras att ordkunskap och att lära sig ord är en central del i språkinlärning och att bra kunskaper i början av språkstudier hjälper också senare. Ordförrådsövningar spelar en stor roll, men bara de räcker inte att utveckla språkkunskaper. Receptiv och produktiv ordförståelse utesluter inte varandra, utan det behövs båda. Läroboken är en bra grund för inlärning, men det behövs också andra faktorer för att inlärningen skulle vara effektiv, till exempel elevens motivation och lärarens stöd.

55 7.2 Metoddiskussion

I denna studie användes de tre olika lärobokserierna, som tidigare nämnts, På gång 1 i årskurs 6 och Din tur 1 och Fritt fram 1 i årskurs 7. Bokserien På gång 1 är den senaste upplagan och följer den senaste läroplanen, grunderna för den grundläggande utbildningen, GLGU, 2014. De andra

I denna studie användes de tre olika lärobokserierna, som tidigare nämnts, På gång 1 i årskurs 6 och Din tur 1 och Fritt fram 1 i årskurs 7. Bokserien På gång 1 är den senaste upplagan och följer den senaste läroplanen, grunderna för den grundläggande utbildningen, GLGU, 2014. De andra