• Ei tuloksia

Alla barn undervisas i det andra inhemska språket (antingen svenska för de finskspråkiga eller finska för de svenskspråkiga) i skolor för att alla barn har en möjlighet att lära sig tala Finlands båda nationalspråk. För det mesta undervisas svenska som det andra inhemska språket i Finland och finska barn börjar lära sig den i grundskolan. Enligt Reuter (2006) är standardsvenska det språk som skolorna i Finland undervisar i (både som det andra inhemska språket och B1-svenska), inte finlandssvenska, eftersom elever måste lära sig förstå standardsvenska. Det finns ändå ett undantag av uttal: för eleverna är det lättaste att använda finlandssvenskt uttal. Ändå måste ordförrådet då utgöras av standardspråkiga ord för att inlärningen skulle vara meningsfull.

B1-svenska undervisas nuförtiden så att den redan börjar i årskurs 6, det vill säga det är frågan om medellång svenska. En orsak till att svenskan börjar redan i årskurs sex är att det motiverar eleverna och det är också naturligt, för det är landets andra officiella språk. (Svenska nu 2019) Enligt GLGU (2014: 217–218) är målsättningarna för svenska i B1-lärokurs i årskurserna 3–6 följande:

• Hjälpa eleven att strukturera sin uppfattning om det inbördes sambandet mellan alla språk hen studerar

• Bekanta eleven sig med finskans och svenskans ställning som nationalspråk och svenskans inverkan på finskan

• Handleda eleven att öva sina kommunikativa färdigheter i en tillåtande studieatmosfär och också med hjälp av informations- och kommunikationsteknik samt att ta ansvar för sina studier och att utvärdera sina kunskaper

• Uppmuntra eleven att se kunskaper i svenska som en viktig del av livslångt lärande och att sina egna språkresurser utökar och att uppmuntra eleven att söka och utnyttja svenskspråkiga lärmiljöer också utanför skolan

• Handleda eleven att öva sig olika, speciellt muntliga kommunikationssituationer

6

• Uppmuntra eleven att använda olika, också non-verbala tillvägagångssätt för att nå fram med sitt budskap och att vid behov be om upprepning eller långsammare tempo

• Handleda eleven att öva sig i olika artighetsfraser

• Uppmuntra eleven att med hjälp av kontexten få insikt i innehållet i tal eller text som är förutsägbara och för åldersgruppen lämpliga

• Ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i mycket enkla och för åldern relevanta situationer.

Det är viktigt att öva sig mångsidigt och fortlöpande för att målsättningarna möts, men det är också viktigt att ha mycket handledning och stöd från andra, till exempel från lärare och egen familj.

Svenska i B1-lärokurs i årskurserna 7–9 har som syfte att eleven vågar använda svenska mångsidigt i kommunikation och i informationssökande. Målet för undervisningen är att stödja eleverna att fördjupa de kunskaper som de har fått tidigare, utveckla deras språkliga slutledningsförmåga och främja kunskaperna i språkstudier. Det finns också utrymme för känslor och deras bearbetning samt fördjupning av förståelsen vad gäller kulturell variation. (GLGU 2014) Målsättningarna i årskurs 7–

9 är mer avancerade och djupare i jämförelse med målsättningarna i årskurs 3–6, men i princip finns det många likheter mellan dem. Båda betonar muntliga och andra kunskaper att använda språket modigt och i olika situationer och miljöer. Enligt GLGU (2014: 345) är målsättningarna för svenska i B1-lärokurs i årskurserna 7–9 följande:

• Handleda eleven att bekanta sig med det nordiska språkområdet och de värdena som förenar de nordiska länderna

• Handleda eleven att lägga märke till regelbundenheter i svenska språket och att använda sig av språkvetenskapliga begrepp som stöd för lärandet

• Uppmuntra eleven att sätta upp mål, att utnyttja mångsidiga sätt för att lära sig språk och att utvärdera sitt lärande med hjälp av både självbedömning och samarbete samt att handleda eleven att delta i en positiv kommunikation i vilken det viktigaste är att man når fram med sitt budskap

• Uppmuntra eleven att lägga märke till möjligheterna att använda svenska i sitt eget liv och handleda hen att modigt använda språket modigt i olika situationer i och utanför skolan

7

• Erbjuda eleven tillfällen att öva sig i muntlig och skriftlig kommunikation med hjälp av olika medier

• Stödja eleven i att använda sig av språkliga kommunikationsstrategier

• Hjälpa eleven att öka sin kännedom om uttryck som kan användas i och som hör till artigt språkbruk

• Uppmuntra eleven att tolka för sig själv och sin åldersgrupp lämpliga och intressanta muntliga och skriftliga texter

• Ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i för åldern lämpliga situationer och i detta sammanhang fästa uppmärksamhet vid uttal och vid strukturer som är relevanta för textens innehåll.

2.2.1 Svenska språkets timfördelning i grundskolan förr och nu

Statsrådet i Finland har givit en förordning (422/2012) som nya grundläggande undervisningens timfördelning på en riksomfattande nivå (Undervisningsnämndens finskspråkiga sektion 2/2015).

Enligt förordningen som Statsrådet i Finland har utfärdats inleds svenska som B1-språk redan i årskurs 6 och detta betyder att svenskan redan är ett obligatoriskt ämne på lågstadiet.

Det finns samma antal årsveckotimmar i språkundervisning som tidigare, det vill säga antalet timmar som är reserverade för svenskundervisning i grundskolan har inte höjts, utan det finns ett mindre antal timmar på högstadiet, när undervisningstimmarna fördelas för en längre tidsperiod.

Undervisningsnämndens finskspråkiga sektion (2015) beslöt 24.2.2015 om den nya timfördelningen för undervisningen i B1-svenska och med detta avses det språk som är för eleverna det andra inhemska språket, det vill säga som ännu inte har inletts att lära sig (A1-språk). Studier i svenska inleds i årskurs 6 med två årskurstimmar och det betyder att i årskurserna 7–9 fortsätter studierna med två årsveckotimmar färre enligt den nya timfördelningen.

För att uppehålla elevernas språkkunskaper är det nuvarande minskade timantalet inte tillräckligt. Det har föreslagits en ny timfördelning på kommunnivå att för årskurserna 7 och 8 i B1-svenska skulle antalet årsveckotimmar ökas med en årsveckotimme. (Undervisningsnämndens finskspråkiga sektion 2015) I några kommuner har detta redan gjorts (Ottavainen-Nurkkala 2017). Kostnaderna skulle inte vara mer än övergångsbestämmelsen är, dvs. 700 000 euro om året. Om det genomförs är antalet

8

timmar som är reserverade för B1-språk enligt den nya timfördelningen två timmar i varje årskurs under årskurserna 6–9. (Undervisningsnämndens finskspråkiga sektion 2015) Antalet timmar för B1-språk är ändå fortfarande totalt 6 årsveckotimmar, 2 årsveckotimmar i årskurs 6 och 4 årsveckotimmar i årskurser 7–9 när tidigare alla 6 årsveckotimmar var på högstadiet (Svenska nu 2019).

Det finns också några andra problem med den nya timfördelningen: när det finns en längre paus utan svenska lektioner är det mycket mer sannolikt att eleverna glömmer saker och senare krävs det att de där sakerna måste upprepas för att kunna fortsätta med studierna. Det andra problemet är om lärarna har tillräckligt med information att undervisa svenska på lågstadiet. En klasslärare är kompetent att undervisa alla ämnen på lågstadiet, svenska inkluderade, men frågan är om hen har tillräckligt med språkkunskaper och behärskning i svenskan som skolämne. (Ottavainen-Nurkkala 2017)

3 MATERIAL OCH METOD

I detta kapitel presenteras både material och metod. I material delen presenteras de utvalda bokserierna individuellt och sedan presenteras ännu de utvalda kapitlen av bokserierna. Metoderna presenteras kort i metod delen. Sedan följer kriterier för undersökningsmaterialet i övningsböckerna och i slutet behandlas ordförrådsövningarnas kategorier med exempel på alla kategorierna.