• Ei tuloksia

I GLGU 2014 behandlas inte så mycket inlärning av ordförråd, speciellt när det gäller svenska språket eller något annat språk, utan huvudsakligen när det handlas om ordförrådet är det frågan om modersmål. Ordinlärning kan ändå anses att ingå i läroplanen på många olika sätt, eftersom läroplanen har nämnt bland annat kommunikationskunskaper och produktion och förståelse av språket som nyttiga och viktiga kunskaper i språkinlärning.

Enligt GLGU 2014 har språk en stor roll i lärande och tänkande. Det är också viktigt att eleverna skulle uppmuntras att kommunicera i autentiska miljöer.

31

Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. (…) Språkstudierna främjar utvecklingen av tankeförmågan. De ger underlag för att forma en flerspråkig och mångkulturell identitet och värdesätta den. I takt med att ordförrådet och strukturerna utvecklas, utvecklas också de kommunikativa färdigheterna och förmågan att söka information. Språkundervisningen ger goda möjligheter till glädje, lek och kreativitet. (GLGU 2014: 220)

I inlärning av främmande språk, i synnerhet i ordinlärning finns det som centralt innehåll (som anknyter till målen vad gäller B1-lärokursen i årskurs 3–6) växande språkkunskap. Det innehåller tre olika huvudkategorier: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter och förmåga att producera texter. I kommunikationssituationer övas olika, speciellt muntliga kommunikationssituationer och uppmuntras eleven att använda sig både verbala och non-verbala sätt att kommunicera samt att be om repetition och långsammare tal. Artighetsfraser är också centrala. I tolkningen är det viktigt att uppmuntra eleven med hjälp av kontexten att ta reda på talet (eller texten) som är lätt förutsägbart och för åldern lämpligt. (GLGU 2014: 217) Enligt GLGU (2014: 217) är det viktigt att i de situationer som kräver att eleven producerar något ”att ge eleven flera möjligheter att öva sig i att tala och skriva i för åldern lämpliga situationer”. Växande kunskap innehåll också att när olika teman behandlas lärs sig också ordförråd oh strukturer, till exempel ”jag och min familj”, ”skolan” och ”fritidsintressen”.

Dessutom innehåller det att träna olika kommunikationssituationer ensam och med andra elever.

(GLGU 2014: 217) I årskurserna 7–9 finns det också växande språkkunskap som centralt innehåll med samma förmågor, men på en mer avancerad nivå (GLGU 2014: 358):

• Ge eleven tillfällen att träna muntlig och skriftlig kommunikation med hjälp av olika kommunikationsmedel

• Handleda eleven i att använda sig av språkliga kommunikationsstrategier

• Hjälpa eleven att öka sin kännedom om uttryck som kan användas i och som hör till artigt språkbruk

• Uppmuntra eleven att tolka för sig själv och sin åldersgrupp lämpliga oh intressanta muntliga och skriftliga texter

• Ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i för åldern lämpliga situationer och i detta sammanhang fästa uppmärksamhet vid uttal och vid strukturer som är relevanta för textens innehåll.

32

Som centralt innehåll när det gäller växande språkkunskap som anknyter till målen för B1-lärokursen i främmande språk i årskurs 7–9 uppges att det är viktigt att ha olika, aktuella situationer som förbereder eleven att klara sig i flera situationer genom att använda svenska. Innehållet borde vara intresseväckande för eleverna och nyttigt för framtiden, till exempel för senare utbildning och arbetsliv. Innehållet borde också bestå av medier och deras användning i kommunikationssituationer och olikartade texter för att eleven skulle lära sig ordförråd och strukturer. (GLGU 2014: 358)

Eleverna både i årskurserna 3–6 och 7–9 uppmuntras att använda språket aktivt och mångsidigt och att det skulle finnas möjligheter för dem att tala och skriva i de situationer som passar deras ålder och kunskaper. Den största skillnaden är att målsättningarna i årskurserna 7–9 är mer omfattande och informationsmässiga. (GLGU 2014)

Enligt GLGU 2014 är språk och kommunikation ett av de verksamhetsområdena som erbjuds i undervisningen. Kommunikativa färdigheter har som målsättning att ”Eleven övar sig att förstå och skapa kommunikation” (GLGU 2014: 73). Med detta försöks uppnå att eleven och sin omgivning kommunicerar med varandra, att eleven förstås av andra människor och att eleven själv förstår andra människor, till exempel de andra eleverna i sin grupp. I GLGU 2014 står också följande saker som tillförsäkrar elevernas rättigheter i skolan:

Eleven ska ges möjlighet att kommunicera på det sätt som är ändamålsenligt för hen. Eleven ska vid behov ha tillgång till alternativa kommunikationsmetoder. Undervisningen i språk och kommunikation ska innehålla element som utvecklar elevens språkliga medvetenhet, språkliga framställning, begrepps- och ordförråd, förmåga att känna igen och använda tecken, symboler, bokstäver och ord samt tankeförmågan. De kommunikativa färdigheterna ska tränas i olika situationer under skoldagen. (GLGU 2014: 73)

Språket är en viktig del av livslångt lärande och liv överhuvudtaget och det är skolan som uppmuntrar och vägleder eleverna att lära sig språk och på så sätt att eleverna vågar kommunicera med dem.

Både i A- och B-lärokurserna i årskurserna 1–9 betonas elevernas förmåga att lära sig och använda språket och att se flera möjligheter att kommunicera med det oberoende av om språket är ens modersmål, andra inhemska språket eller främmande språk. Dessutom spelar ordförråd och

33

ordinlärning en viktig roll i språkinlärning, eftersom det utgör grunden för språket för att inläraren kan berätta om vardagliga, konkreta skeenden och använda olika strukturer och uttrycka sig själv i tal och skrift. (GLGU 2014) För att kunna uttrycka sig själv behöver eleverna att träna sina kunskaper i olika former av framträdande och ett av de första stegen är att ha ett tillräckligt stort ordförråd.

När det gäller läroplanen finns det inte en egen del för ordinlärning i de delar som gäller språk, men ordinlärning och ordförråd betonas ändå relativt mycket när det läses mellan raderna. GLGU 2014 lägger bra grunder för undervisningen och vad som borde betonas och undervisas i skolan. Den lämnar också utrymme för lärarnas egna beslut och de saker som de själva tycker är viktiga, för läroplanen inte ger mer detaljerade instruktioner för undervisningens innehåll och undervisningsmetoder. Dessutom förnyas läroplanerna allteftersom världen och samhället förändras.