Uppsatsen ska avgränsas så att fokusen inte är på hela bokserierna utan på de tre övningsböckers första fyra kapitel i grundskolans årskurs 6 (På gång) och 7 (Din tur, Fritt fram), det vill säga det finns totalt 12 kapitel som ska totalt undersökas. Jag gör denna undersökning om ordförrådet i svenska språkets lärobokserier och studien handlar om svenska. Jag ska ändå delvis ta upp ordinlärning i andra språk, för teoridelen kommer att behandla även främmande språk i allmänhet samt den tredje frågeställningen handlar om främmande språk. Fast vissa skolor i Finland erbjuder A-svenska som inleds i årskurs 3 ska jag koncentrera mig bara på medellång lärokurs i svenska (B1) som undervisas som främmande språk i skolorna och som börjar i årskurs 6 och 7. Majoriteten av eleverna läser en medellång lärokurs i svenska.
Alla tre bokserier har både textbok (= boken med alla textkapitel) och studiebok/övningsbok (= boken som innehåller övningar) och fokusen är på övningsböckerna och deras övningar, närmare bestämt sådana övningar som övar ordförråd. Av alla tre bokserier används termerna textbok och övningsbok för klarhets skull, fast böckerna Din tur och Fritt fram har termen studiebok på framsidan. Om bokserien har någon applikation, websida för mer övningar eller något annat extramaterial kommer de inte räknas med, utan koncentrationen är bara på övningsböckernas innehåll. Textböckerna används för stöd och information för att få en bättre bild av bokserien och dess innehåll både i text- och övningsboken.
2 BAKGRUND
I detta avsnitt redogörs för vad grunderna för läroplanen innehåller, som utgör ett viktigt styrdokument när det gäller all undervisning i olika utbildningsstadier i Finland. Kort behandlas också medellång lärokurs (B1) i svenska i grundskolan och svenska språkets timfördelning i grundskolan förr och nu.
4 2.1 Läroplanen i Finland
Utbildningsstyrelsen i Finland har lagt grunder för utbildningen som är riksomfattande. Enligt Utbildningsstyrelsen utgör grunderna för läroplanen (= GL) gemensamma regler för alla kommuner och skolor för att utbildningen skulle vara likadan oberoende av var en skolelev bor, med andra ord, läroplanen är en plan av det hur undervisningen och lärande ordnas (Utbildningsstyrelsen u.å.). Det finns läroplaner bland annat för förskoleundervisningen, för den grundläggande utbildningen och för gymnasiet. Grunderna för läroplanen består mestadels av beskrivningar som handlar om läroämnenas mål och innehåll. De anknyter också till andra centrala beskrivningar när det gäller värdegrunden, synen på lärande samt verksamhetskulturen. (Utbildningsstyrelsen u.å.)
Grunderna för läroplanen utgör ett gemensamt underlag för de lokala läroplanerna och främjar på det viset en likvärdig utbildning i hela landet. Kommunernas och skolornas egna läroplaner styr undervisningen och skolarbetet på ett mer detaljerat plan och beaktar lokala behov och perspektiv. Den lokala läroplanen kan vid behov preciseras senare. Avsikten är att läroplanen ska vara ett levande och flexibelt stöd för undervisningen och skolans verksamhet. (Utbildningsstyrelsen u.å.)
Enligt Utbildningsstyrelsen (u.å.) försöks med revideringen av läroplanerna uppnå att garantera tillräckliga kunskaper och färdigheter och att eleverna tycker att studier är meningsfulla och mångsidiga. Det är också viktigt att eleverna har en möjlighet att ta del aktivt och mångsidigt och att de alla upplever att de lyckas i studierna. (Utbildningsstyrelsen u.å.)
Nytt i de nya läroplanerna är betoning av mångsidig kompetens. Mångsidig kompetens kan förklaras att vara en helhet som består av attityder, färdigheter, kunskaper, vilja och värderingar, men den består också av förmåga att använda kunskaper och färdigheter såsom situationen kräver. Enligt Edu (u.å.) är med den mångsidiga kompetensen att eleven växer som människa och medborgare och det sker med sju olika delområden: ”förmåga att tänka och lära sig, kulturell och kommunikativ kompetens, vardagskompetens, multilitteracitet, digital kompetens, arbetslivkompetens och entreprenörskap samt förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid”. Eleverna uppmuntras att lära känna sig själva, sin personlighet, sina styrkor samt utvecklingsmöjligheter, men också att värdesätta sig själva.
(Edu u.å.)
5
Utbildningsstyrelsen har utställt den senaste läroplanen för grundläggande utbildningen, GLGU 2014, den 22 december 2014 och den är efterföljaren av den föregående läroplanen, GLGU 2004. GLGU 2014 togs i bruk stegvis så att först årskurserna 1–6 fick den år 2016, årskurs 7 år 2017 och årskurs 8 år 2018 och till sist år 2019 fick årskurs 9 den. (GLGU 2014)
2.2 Medellång lärokurs (B1) i svenska i grundskolan
Alla barn undervisas i det andra inhemska språket (antingen svenska för de finskspråkiga eller finska för de svenskspråkiga) i skolor för att alla barn har en möjlighet att lära sig tala Finlands båda nationalspråk. För det mesta undervisas svenska som det andra inhemska språket i Finland och finska barn börjar lära sig den i grundskolan. Enligt Reuter (2006) är standardsvenska det språk som skolorna i Finland undervisar i (både som det andra inhemska språket och B1-svenska), inte finlandssvenska, eftersom elever måste lära sig förstå standardsvenska. Det finns ändå ett undantag av uttal: för eleverna är det lättaste att använda finlandssvenskt uttal. Ändå måste ordförrådet då utgöras av standardspråkiga ord för att inlärningen skulle vara meningsfull.
B1-svenska undervisas nuförtiden så att den redan börjar i årskurs 6, det vill säga det är frågan om medellång svenska. En orsak till att svenskan börjar redan i årskurs sex är att det motiverar eleverna och det är också naturligt, för det är landets andra officiella språk. (Svenska nu 2019) Enligt GLGU (2014: 217–218) är målsättningarna för svenska i B1-lärokurs i årskurserna 3–6 följande:
• Hjälpa eleven att strukturera sin uppfattning om det inbördes sambandet mellan alla språk hen studerar
• Bekanta eleven sig med finskans och svenskans ställning som nationalspråk och svenskans inverkan på finskan
• Handleda eleven att öva sina kommunikativa färdigheter i en tillåtande studieatmosfär och också med hjälp av informations- och kommunikationsteknik samt att ta ansvar för sina studier och att utvärdera sina kunskaper
• Uppmuntra eleven att se kunskaper i svenska som en viktig del av livslångt lärande och att sina egna språkresurser utökar och att uppmuntra eleven att söka och utnyttja svenskspråkiga lärmiljöer också utanför skolan
• Handleda eleven att öva sig olika, speciellt muntliga kommunikationssituationer
6
• Uppmuntra eleven att använda olika, också non-verbala tillvägagångssätt för att nå fram med sitt budskap och att vid behov be om upprepning eller långsammare tempo
• Handleda eleven att öva sig i olika artighetsfraser
• Uppmuntra eleven att med hjälp av kontexten få insikt i innehållet i tal eller text som är förutsägbara och för åldersgruppen lämpliga
• Ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i mycket enkla och för åldern relevanta situationer.
Det är viktigt att öva sig mångsidigt och fortlöpande för att målsättningarna möts, men det är också viktigt att ha mycket handledning och stöd från andra, till exempel från lärare och egen familj.
Svenska i B1-lärokurs i årskurserna 7–9 har som syfte att eleven vågar använda svenska mångsidigt i kommunikation och i informationssökande. Målet för undervisningen är att stödja eleverna att fördjupa de kunskaper som de har fått tidigare, utveckla deras språkliga slutledningsförmåga och främja kunskaperna i språkstudier. Det finns också utrymme för känslor och deras bearbetning samt fördjupning av förståelsen vad gäller kulturell variation. (GLGU 2014) Målsättningarna i årskurs 7–
9 är mer avancerade och djupare i jämförelse med målsättningarna i årskurs 3–6, men i princip finns det många likheter mellan dem. Båda betonar muntliga och andra kunskaper att använda språket modigt och i olika situationer och miljöer. Enligt GLGU (2014: 345) är målsättningarna för svenska i B1-lärokurs i årskurserna 7–9 följande:
• Handleda eleven att bekanta sig med det nordiska språkområdet och de värdena som förenar de nordiska länderna
• Handleda eleven att lägga märke till regelbundenheter i svenska språket och att använda sig av språkvetenskapliga begrepp som stöd för lärandet
• Uppmuntra eleven att sätta upp mål, att utnyttja mångsidiga sätt för att lära sig språk och att utvärdera sitt lärande med hjälp av både självbedömning och samarbete samt att handleda eleven att delta i en positiv kommunikation i vilken det viktigaste är att man når fram med sitt budskap
• Uppmuntra eleven att lägga märke till möjligheterna att använda svenska i sitt eget liv och handleda hen att modigt använda språket modigt i olika situationer i och utanför skolan
7
• Erbjuda eleven tillfällen att öva sig i muntlig och skriftlig kommunikation med hjälp av olika medier
• Stödja eleven i att använda sig av språkliga kommunikationsstrategier
• Hjälpa eleven att öka sin kännedom om uttryck som kan användas i och som hör till artigt språkbruk
• Uppmuntra eleven att tolka för sig själv och sin åldersgrupp lämpliga och intressanta muntliga och skriftliga texter
• Ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i för åldern lämpliga situationer och i detta sammanhang fästa uppmärksamhet vid uttal och vid strukturer som är relevanta för textens innehåll.
2.2.1 Svenska språkets timfördelning i grundskolan förr och nu
Statsrådet i Finland har givit en förordning (422/2012) som nya grundläggande undervisningens timfördelning på en riksomfattande nivå (Undervisningsnämndens finskspråkiga sektion 2/2015).
Enligt förordningen som Statsrådet i Finland har utfärdats inleds svenska som B1-språk redan i årskurs 6 och detta betyder att svenskan redan är ett obligatoriskt ämne på lågstadiet.
Det finns samma antal årsveckotimmar i språkundervisning som tidigare, det vill säga antalet timmar som är reserverade för svenskundervisning i grundskolan har inte höjts, utan det finns ett mindre antal timmar på högstadiet, när undervisningstimmarna fördelas för en längre tidsperiod.
Undervisningsnämndens finskspråkiga sektion (2015) beslöt 24.2.2015 om den nya timfördelningen för undervisningen i B1-svenska och med detta avses det språk som är för eleverna det andra inhemska språket, det vill säga som ännu inte har inletts att lära sig (A1-språk). Studier i svenska inleds i årskurs 6 med två årskurstimmar och det betyder att i årskurserna 7–9 fortsätter studierna med två årsveckotimmar färre enligt den nya timfördelningen.
För att uppehålla elevernas språkkunskaper är det nuvarande minskade timantalet inte tillräckligt. Det har föreslagits en ny timfördelning på kommunnivå att för årskurserna 7 och 8 i B1-svenska skulle antalet årsveckotimmar ökas med en årsveckotimme. (Undervisningsnämndens finskspråkiga sektion 2015) I några kommuner har detta redan gjorts (Ottavainen-Nurkkala 2017). Kostnaderna skulle inte vara mer än övergångsbestämmelsen är, dvs. 700 000 euro om året. Om det genomförs är antalet
8
timmar som är reserverade för B1-språk enligt den nya timfördelningen två timmar i varje årskurs under årskurserna 6–9. (Undervisningsnämndens finskspråkiga sektion 2015) Antalet timmar för B1-språk är ändå fortfarande totalt 6 årsveckotimmar, 2 årsveckotimmar i årskurs 6 och 4 årsveckotimmar i årskurser 7–9 när tidigare alla 6 årsveckotimmar var på högstadiet (Svenska nu 2019).
Det finns också några andra problem med den nya timfördelningen: när det finns en längre paus utan svenska lektioner är det mycket mer sannolikt att eleverna glömmer saker och senare krävs det att de där sakerna måste upprepas för att kunna fortsätta med studierna. Det andra problemet är om lärarna har tillräckligt med information att undervisa svenska på lågstadiet. En klasslärare är kompetent att undervisa alla ämnen på lågstadiet, svenska inkluderade, men frågan är om hen har tillräckligt med språkkunskaper och behärskning i svenskan som skolämne. (Ottavainen-Nurkkala 2017)
3 MATERIAL OCH METOD
I detta kapitel presenteras både material och metod. I material delen presenteras de utvalda bokserierna individuellt och sedan presenteras ännu de utvalda kapitlen av bokserierna. Metoderna presenteras kort i metod delen. Sedan följer kriterier för undersökningsmaterialet i övningsböckerna och i slutet behandlas ordförrådsövningarnas kategorier med exempel på alla kategorierna.
3.1 Material
I denna avhandling ska studeras tre olika bokserier i B-svenska av vilka en, På gång 1, är avsedd för lågstadiet, närmare bestämt för barn i årskurs 6 och två andra är bokserier, Fritt fram 1 och Din tur 1, avsedda för ungdomar i årskurs 7. Övningsböckerna har utgivits mellan år 2000 och 2018.
Övningsboken i serien På gång 1 är från år 2018 och den har gjorts enligt den nya läroplanen.
Övningsboken i serien Fritt fram 1 kom ut år 2000 och i serien Din tur 1 år 2013 och de har gjorts enligt den gamla läroplanen från år 2004. Innehållet mellan samma boks olika upplagor kan vara annorlunda, men jag har använt bara de här upplagorna för att få ett tillräckligt stort tidsspann mellan bokserierna. Koncentrationen är på övningsböckerna. Allt annat material, till exempel övningar på nätet eller någon slags applikation kommer inte att studeras, för jag vill undersöka närmare just de där ordförrådsövningarna som elever gör och de kan nytta av redan på lektionen.
9
Jag valde dessa bokserier enligt deras lämplighet för undersökningen, det vill säga att de alla används eller användes i skolorna och att de verkar ha både likheter och skillnader mellan varandra. Jag har också själv använt bokserien Din Tur när jag var på högstadiet och bokserien Fritt fram intresserar mig på grund av dess obekantskap. Bokserien På gång intresserar mig som bokserie, eftersom jag kunde använda den när jag blir lärare inom den närmaste framtiden. Jag ville också ta med ett par äldre bokserier och en bokserie som följer den senaste läroplanen och vars undervisning börjar redan på lågstadiet, i årskurs 6.
I uppsatsen kommer jag inte att använda hela böckerna utan jag har valt att använda de fyra kapitel från början av alla utvalda böckerna, eftersom de innehåller likartade övningar med relativt samma nivå i språkkunskaper. Med denna avgränsning får jag också tillräckligt med material för undersökningen, för de här kapitlen innehåller många övningar, omfattande ordförråd av olika teman och annat material med anknytning till temana. Materialet har valts enligt följande principer:
1. Det måste finnas bokserier som följer både någon äldre läroplan och den senaste läroplanen, för att innehållet har haft tid att förändras.
2. Materialet omfattar flera olika bokserier för att göra undersökningen mångsidig och omfattande.
3. Nivån av de utvalda kapitlen måste vara likartad i alla böckerna för att resultaten skulle vara så pålitliga som möjligt.
Fokus är på de övningar som handlar om ordförråd och endast de ingår i undersökningen. Med dem menas sådana övningar som hör till kapitlens övningar och handlar om textens ordförråd, inte sådana övningar som handlar om till exempel någon slags extratext eller någon annan aktivitet än ordförråd.
Det är ändå inte lätt att bestämma sig om övningen fokuserar precis på ordförråd eller inte. Därför har jag betraktat de tre övningsböckerna och avgränsat alla övningstyper som tränar ordförråd och valt sju kategorier som gör skillnaden mellan olika övningar (se 3.4). Jag kommer att undersöka på vilket sätt ordförråd tas upp och övas och samtidigt att räkna hur många övningar det finns i dem när det gäller ordförrådsövningar.
10
En orsak till att i studien valdes de fyra första kapitlen från alla böckerna är att nivån möjligtvis är relativt likartad mellan böckerna, övningarna och deras ordförråd. Om jag hade valt fyra kapitel till exempel enligt samma teman skulle jag ha mött problem beroende på övningarnas olika nivåer och olika övningstyper, eftersom ju vidare boken går, desto svårare och friare formulerade övningarna blir. Genom att undersöka fyra första kapitel kan en relativt tillförlitlig jämförelse göras.
Undersökningsmaterialet är både kvalitativt och kvantitativt.
Fördelarna med materialet är att det kan anses vara tillräckligt omfattande inom ramen för en pro gradu-avhandling. Det visar också hur nivån när det gäller teman i tre olika bokserier utvidgas och utvecklas kapitel efter kapitel, när språkstudier går vidare. Materialet är också konkret. Nackdelen är att beroende på olika bokserier kan resultatet inte visa hur en viss bokserie har förändrats under åren, utan resultatet kan visa bara skillnader och likheter mellan de utvalda bokserierna och närmare bestämt mellan deras övningsböcker.
Min hypotes är att ordmaterialet i de nyare böckerna presenteras i kortare texter och i en funktionell kontext, till exempel i muntliga övningar och att det finns fler muntliga övningar i en lärobok för årskurs 6 (På gång 1) än i äldre böcker för årskurs 7 (Din tur 1, Fritt fram 1). Jag tror också att antalet övningar har blivit större under åren, eftersom den senaste läroplanen för den grundläggande utbildningen kräver att till eleverna ges möjligheter att öva sig muntliga kommunikationssituationer, andra kommunikationssituationer och att tala och skriva så att det passar elevernas ålder och [situationer] är tillräckligt enkla.
3.1.1 På gång
På gång är en lärobokserie av förlaget SanomaPro som består av läromaterialet som innebär mycket aktiviteter för alla och mycket material för differentiering. Enligt SanomaPro (2019) betonas muntlig kommunikation i serien och den vägleder också till subjektiv språkanvändning. Dessutom innehåller serien också extramaterial för lärare som kan skrivas ut genom SanomaPros lärplattform och extraövningar som finns digitalt på nätet. På gång -serien har också en kostnadsfri applikation som innehåller varje boks ordförråd i bokstavsordning. (SanomaPro 2019)
11
Materialets klara struktur, genomtänkta helheter, texter som är lagom långa samt modelltimplaner och trevliga undervisningstips underlättar planering av undervisningen. Också fylliga digitala material gör mångsidigare och livar upp undervisning. (SanomaPro 2019)
I textboken är vanliga textkapitel i form av bloggtexter och varje kapitels innehåll består också av introduktion, det vill säga en liten översikt till temat, en serie, delen hans & hennes i vilken kapitlets tema övas ännu mer och kulturdel i vilken finns bland annat låtar och information om Sverige och svenska personer. Övningsboken innehåller mångsidiga och omfattande övningar för kapitlen och grammatik. Grammatik och varje kapitels ordförråd ingår också i övningsboken.
3.1.2 Din Tur
Din Tur är förlaget SanomaPros lärobokserie vars övningar går framåt logiskt och erbjuder mängder av mångsidig träning för bearbetning av situationer, ordförråd och grammatik. Din Tur -textboken består av bland annat bastexter för alla elever, bildlexikon och ”läs själv” extratext efter varje kapitel för de elever som framskrider snabbt (= fungerar väl som övning som differentierar) och är intresserade. Din Tur!-delen hjälper elever att lära sig bastexten med hjälp av bilder och hjälpfrågor och det finns också låtar och information om t.ex. olika fester i några kapitel. I textboken finns också lexikon för varje kapitel. Övningsboken består av bland annat grammatik, övningar och övningar för repetition (av grammatik och bildlexikon) och några vitsar och spel här och där. Det finns också en cd som kommer med böcker och med hjälp av den kan elever lyssna på kapitlen även hemma. (Din tur 1 textbok 2012)
3.1.3 Fritt fram
Fritt fram är en lärobokserie av förlaget Otava. Serien är relativt gammal och läroböckerna innehåller inte en närmare introduktion till bokserien i början av böckerna, utan boken börjar omedelbart med innehållsförteckning och sedan med det första kapitlets innehåll. Textbokens innehåll består av textkapitel, småprat och FF-info som ger några korta fakta om t.ex. Sverige och Sveriges kungafamilj.
Det finns också låtar och bildlexikon i textboken samt kapitlens eget lexikon ingår i textboken. Båda böckerna har en förenklad struktur och layout. Grammatik och övningar ingår i övningsboken. Med Fritt fram-textbok kommer också en cd som innehåller textkapitel, småprat och FF-info texter. (Fritt fram 1 2004)
12 3.1.4 De utvalda kapitlen
Av lärobokserierna har valts de kapitlen som finns på tabellen nedan (Se tabell 1). De tre bokserierna har olika teman i kapitlen så det kan inte hittas likartade teman mellan de utvalda kapitlen, men det kan antagas att nivån är relativt samma mellan böckernas kapitel. Ändå är det första kapitlet i alla böckerna på något sätt introduktion till det svenska språket och det innehåller hälsningar och hur man kan introducera sig själv (och familj). Annars finns det olika teman, till exempel syskon och keldjur, fritid/fritidsintressen och skolan. Det finns också s.k. delade kapitel i serien Din tur, till exempel kapitel 3 har delats in i två olika kapitel, 3a: Syskon och keldjur och 3b: Familjefoton.
Tabell 1. De undersökta fyra första kapitlen och deras sidnumren på övnings- och textböckerna.
3.2 Metod
Enligt Lagerholm (2013: 30) är skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ undersökning att den kvantitativa undersökningen koncentrerar sig på räknebara uppgifter, medan den kvalitativa undersökningen på djupare närstudier. I denna undersökning används båda, det är frågan om kvalitativ undersökning med kvantitativa drag. Den kvalitativa delen utgörs en analys av materialet genom olika övningstyper i böckerna och dess analys. För sin del genom att undersöka materialet ur kvantitativ synvinkel kan uppnås resultat av hurdana och hur många övningstyperna det finns i olika
Kapitel Fritt fram (Otava) Din tur (SanomaPro) På gång 1 (SanomaPro) 1 Välkommen till Fritt fram!
13
böcker. Undersökningen är också komparativ, för jag gör en jämförelse av de utvalda bokserierna,
böcker. Undersökningen är också komparativ, för jag gör en jämförelse av de utvalda bokserierna,